107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet"

Transkript

1 107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Leif Andmarken

2 Att leda studiecirklar på nätet 107 frågor & svar 5 Förord 7 Inledning 9 Pedagogiska utgångspunkter frågor & svar 11 Avvägningen mellan här och där 16 Ledarrollen 17 Att planera en studiecirkel på nätet 23 Teambuildning 25 Samspelet 27 Teknik 30 Support/coaching 31 Etik och moral 32 IKT-stöd 33 Kontaktbehov 34 Bilagor: 34 Exempel på studiehandledning 37 Exempel på arbetsplan 38 Exempel på frågeställningar 40 Folkbildningsnätet 42 Folkbildningsrådets anvisning 44 Ord- och begreppslista 46 Referenser SISU Idrottsutbildarna, Idrottens Hus, Farsta, tel: Författare: Leif Andmarken ( Författaren och SISU Idrottsutbildarna) Idé- och arbetsgrupp: Leif Andmarken, Jan Byström, Maria Gidlund, Daniel Ljungberg, Karl Christian Overgaard Se även Internet-versionen på: Design Tore Persson, februari 2003

3 Förord Vad är poängen med att göra ett förord som egentligen bara framhåller värdet med att läsa den inledning som sedan följer? Jo, just för att få dig att ta del av inledningen, där några viktiga utgångspunkter för skriften presenteras! SISU Idrottsutbildarna är ett förhållandevis ungt studieförbund i en vital idrottsrörelse. Vi är det studieförbund som har den lägsta genomsnittsåldern på cirkeldeltagarna. Och vi har ambitionen att stärka och utveckla vår ungdomliga profil genom att ligga i framkant av utvecklingen! Ja, då blir det naturligt, t.o.m oundvikligt, att komma in på frågan om studiecirklar på nätet och utnyttjandet av ny, modern teknik i studierna. Om vi vet att människor i ökande utsträckning använder datorer och ny teknik till vardags och för de unga är det ett helt naturligt kommunikationsmedel så måste vi naturligtvis fråga oss hur det beteendet påverkar människors lärande och kunskapssökande. Därmed är det en central fråga för SISU Idrottsutbildarna. Under de senaste åren har vi inom SISU Idrottsutbildarna bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att ta till vara på och anpassa nätmöjligheten till idrottens kunskapsbehov och studieförutsättningar. Hand i hand med det har SISU Idrottsutbildarnas medarbetare, inom försöksverksamheten, erbjudits möjlighet till kompetenshöjning inom området. Nu summerar vi försöksperioden och satsar på reguljär verksamhet, som kommer att bli minst lika utvecklingsinriktad. 107 frågor och svar är ett försök att lyfta fram de vanligaste frågorna som ställts kring cirkelledarskap på nätet imorgon kommer många nya frågor att ställas, men vi vill med de kommentarer och förslag, som du hittar i skrif- SISU Idrottsutbildarna 5

4 ten, ge dig ett stöd i att tillsammans med dina cirkeldeltagare ta steget ut i virtuella studieaktiviteter. Motorer, eldsjälar, nydanare ja det är svårt att ge en rättvisande bild av den insats som Daniel Ljungberg och Leif Andmarken gjort under försöks/ utvecklingsperioden. Naturligtvis har många andra lämnat värdefulla bidrag, men ett extra stort tack får det bli till Daniel och Leffe. Tack också till Folkbildningsrådet, Dukom/Distum, kk-stiftelsen, Nationellt centrum för flexiblet lärande (cfl) m.fl. som bidragit med finansiering av försöksperioden! Och nu ett gott råd till dig: Läs nu inledningen som ger en karta som ska underlätta din orientering i de nya markerna i rollen som studiecirkelledare på nätet! Idrottens Hus uti Farsta, mars 2003 jan byström FoU-chef 107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Det här häftet är producerat i mars 2003, men innehållet finns även publicerat på SISU Idrottsutbildarnas hemsida där det kontinuerligt kan uppdateras och kompletteras: 6 SISU Idrottsutbildarna

5 Inledning 107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Den här hjälpredan är anpassad så att du på ett enkelt sätt skall få svar på några av de frågor du har inför uppgiften att vara cirkelledare på distans. Till varje fråga finner du ett eller flera möjliga svar och kommentarer. Ibland kan det handla om ett antal argument om varför frågan är viktig. Utvecklingen inom det här området går väldigt fort, därför är det viktigt att påpeka att de uppgifter som jag refererar till i den här tryckta versionen är giltiga i mars år På SISU Idrottsutbildarnas hemsida finns det en digital version som uppdateras fortlöpande. Har du synpunkter på tillägg och förslag om förändringar finns det också en länk till mig där. Jag har valt att beskriva några av de frågor och den planering som handlar om metodik, pedagogik och teknik. Frågor som berör ekonomi, administration och övrig organisation lämnar vi därhän. För att göra materialet mer lättillgängligt för dig har vi valt att använda idrottsmetaforer så långt vår fantasi har räckt till. Tanken är att du skall känna att du är på hemmaplan. Du får inledningsvis en kortfattad beskrivning av samhällets motiv för att satsa så stort på bred medborgerlig kompetensutveckling inom ikt-området som man gjort under 1990-talet. Vidare redovisas hur SISU Idrottsutbildarna har arbetat med frågorna, vilka områden som har prioriterats och var vi står idag. Meningen är att du skall få en kortfattad bakgrund, men även underlag till egna argument beträffande ikt-stödda cirklar. Motiv för distansstudiecirklar Samhällets satsning på en bred medborgerlig bildning inom ikt-området under 1990-talet är kanske den största riktade satsning inom ett enskilt område med samhällsstöd någonsin. Med detta som utgångspunkt är det rimligt att betrakta deltagandet i cirklar med ikt-stöd som en viktig medborgerlig bildning i sig. Riksdag och regering De förhoppningar som regering och riksdag uttryckt när det gäller folkbildningens möjligheter att använda ikt-stöd i sin verksamhet och att bland SISU Idrottsutbildarna 7

6 annat bidra till en bred medborgarbildning inom it-området, baseras ytterst på att de ledare och lärare som ska leda arbetet på fältet har förutsättningar för detta. Åtgärder för att öka cirkelledarnas och lärarnas förutsättningar och förmåga att på ett folkbildningsmässigt sätt arbeta med flexibelt lärande med stöd av modern informationsteknik är nödvändiga för att åstadkomma önskat resultat. Fler studiecirklar och folkhögskolekurser som arbetar med flexibla uppläggningar krävs för att möta behovet hos många som idag har svårigheter att delta i den traditionella verksamheten. En annan viktig faktor är att allt fler människor använder datorer till vardags, vilket gör det möjligt för dem att delta i digitala studiecirklar. Folkbildning på distans är både nödvändigt och möjligt. ikt-stödd pedagogik är både ett sätt att möta olika deltagares behov och även en väg att höja kvaliteten i en vidareutveckling av befintlig verksamhet. Folkbildningsverksamheten i landet är omfattande. De 147 folkhögskolorna har varje termin drygt deltagare på långa och korta kurser. Den geografiska spridningen är stor. Antalet helårsanställda folkhögskollärare är ca På studieförbundsområdet finns idag tio förbund med olika huvudmän och ideologisk och verksamhetsmässig profil. Studieförbundens verksamhet är synnerligen decentraliserad och de ca 550 lokalavdelningarna och lokalkontoren når på ett unikt sätt ut till alla landets delar, även mindre orter. Årligen genomförs drygt studiecirklar med totalt drygt 2,8 miljoner deltagare. Antalet cirkelledare är ca , hälften av dessa som cirkelledare i cirklar inom den egna folkrörelseorganisationen. Det stora flertalet cirkelledare arbetar på deltidsbasis eller helt idéellt. Endast en mindre del arbetar på heltid med detta. Mot denna bakgrund framstår det tydligt att det under kommande år krävs satsningar i större skala för cirkelledarnas och folkhögskollärarnas fortbildning inom området it-stödd pedagogik SISU Idrottsutbildarna Idrottsledarutbildning på distans är både nödvändig och möjlig. ikt-stödd pedagogik är ett sätt att möta idrottens behov, men även en väg att höja kvaliteten i och vidareutveckla den befintliga verksamheten samt öka kontakten inom och mellan olika idrotter och dess utövare och ledare, både nationellt 8 SISU Idrottsutbildarna

7 och internationellt. Jag vill dock påpeka att det inte är frågan om att gå över till ett helt nytt spelsystem beträffande utbildning och föreningsutveckling. Se istället detta som ett nytt kompletterande arbetssätt för att utbilda ledare och föreningar inom SISU Idrottsutbildarna. Unga cirkeldeltagare och framtida ledare kommer att ta för givet att det erbjuds distansutbildningar inom SISU Idrottsutbildarna. Projektgruppen för 1 valde som strategi att föra ner kunskaper om ikt-stöd till aktivitetsnivå. Strategin var att arbeta efter devisen ringarna på vattnet. En viktig faktor för att utveckla distanscirklar, är att det finns tillräckligt med utbildningskonsulenter inom SISU Idrottsutbildarna som har kunskaper om ikt-stöd. I det längre perspektivet pekade samma projektgrupp på nödvändigheten av att SISU Idrottsutbildarna tar ett samlat grepp om hela den egna ikt-frågan. Vidare ansåg projektgruppen att det var nödvändigt att centralt inrätta en funktion med ansvar att följa utvecklingen beträffande pedagogik och metodik inom informations- och kommunikationsteknik (ikt), samt en funktion med ansvar att följa den tekniska utvecklingen, eftersom detta inte kan göras på ett generellt sätt lokalt ute i distrikten inom en överskådlig framtid. Dessa centrala funktioner har under år 2002 skapats och kommer med stor sannolikhet att möjliggöra en fortsatt kompetensutveckling regionalt och lokalt inom SISU Idrottsutbildarna. Pedagogiska utgångspunkter Distansundervisning Integration Cirkeldeltagarna är ofta mycket svagt integrerade i det sammanhang som studierna ingår i (ex. kurskamrater, utbildningsanordnare, handledare). Därför 1. är den rapport som avlämnades från SISU Idrottsutbildarna inom det stora IKT-projekt som dens samlade folkbildningen genomförde under perioden 1999 till SISU Idrottsutbildarna 9

8 måste du som distansundervisare hjälpa dina cirkeldeltagare på många olika sätt i deras studier. Framför allt kan du som cirkelledare göra en insats här, men även studiehandledning och studieanvisningar kan vara personligt utformade. Dessutom är det naturligt att distanscirkeln kombineras med fysiska cirkelträffar, föreläsningar eller andra former av närundervisning. Detta bör ju utnyttjas i alla avseenden, men framför allt med avseende att stärka känslan av mänsklig kontakt. Lärmiljöer Inom SISU Idrottsutbildarna finns ett antal etablerade lärmiljöer, nu kompletteras dessa med en ny spännande lärmiljö inom och för idrotten som byggs på nätet, med hjälp av övrigt ikt-stöd. Lärprocessen Deltagare i distansstudiecirklar lär sig bäst och löper minst risk att bli dropouts om de har möjlighet att tillägna sig den speciella pedagogiska ram som omfattar distansstudier och verkligen förstå vad den ramen består av och kräver av både cirkelledare och deltagare. Den pedagogiska ramen avser främst ansvarstagande för studiearbetet, inflytandet över fokus på innehållet, delaktighet i planering av det praktiska arbetet i cirkeln och generositet i erfarenhetsutbytet. 10 SISU Idrottsutbildarna

9 107 frågor & svar 107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Avvägningen mellan här och där I det följande möter du några frågor som handlar om problematiken kring att mötas på distans och att mötas på nätet. 1. Vad är en distansstudiecirkel? Det råder ett fysiskt avstånd mellan cirkelledaren och deltagarna. Stoffhanteringen sker därför med ett fysiskt avstånd mellan cirkelledaren och deltagarna, samt mellan deltagarna. 2. Vad innebär endast fysiska träffar? Själva cirkelarbetet, stoffhanteringen, sker i ett gemensamt fysiskt rum. Cirkelledaren och deltagarna träffas ansikte mot ansikte. 3. Vad är en digital studiecirkel? Som studiecirkel på distans, med tillägget att interaktionen sker med stöd av datorteknik. 4. Vad är en nätstudiecirkel? Som ovanstående, med tillägget att interaktionen sker i ett särskilt nätverk och med hjälp av en särskild programvara, vilka tillsammans bildar den digitala plattformen. För SISU Idrottsutbildarna är detta Folkbildningsnätet och programmet FirstClass (s. 27 och 40). 5. Varför digitala distansstudiecirklar? De vanligaste svaren jag mött från deltagare är följande: Roligt och viktigt att utbyta erfarenheter kring ämnet. Möjligheten att styra studietiden. Uppgifterna, möjligheterna till egen reflektion. Flexibiliteten, olika individer kan lära på olika sätt samtidigt. Möjligheten till extra individuellt stöd. SISU Idrottsutbildarna 11

10 6. Kan man varva distansträffar med fysiska träffar i samma studiecirkel? Ja, man inte bara kan, jag och många andra rekommenderar detta. Mass-start är att föredra framför individuell start. 7. Vad gör man då på fysiska möten? Erfarenheten har visat att man vinner mycket på att kunna inleda en digital studiecirkel med ett fysiskt möte. Startsträckan blir betydligt kortare. Deltagarna längtar ofta efter att få se de andra, umgås och ha trevligt. Man planerar kursen tillsammans och introducerar deltagarna i den nya tekniken. Frågor som hur kopplar jag upp mig, hur och var svarar jag på inlägg, hur bifogar jag filer samt när blir jag faktiskt deltagare dyker alltid upp. Kan man träna deltagarna på detta före det första digitala mötet försvinner en stor del av osäkerheten. 8. Varför har digitala studiecirklar kommit till? Ett viktigt paradigmskifte har ägt rum. Under det 20:e århundrade var tesen att lära för livet. Den synen övergavs under de sista decennierna av förra seklet till förmån för tesen livslångt lärande. Det innebär konkret att lärande inte längre fastställs från centralt angivna utgångspunkter, utan från den enskildes behov, just nu. 9. Varför just den här metoden? Många tränare och ledare, som jag har träffat på i olika sammanhang har följande gemensamt: De är extremt ambitiösa, upptagna med sitt lag flera kvällar i veckan samt helger, de är mitt uppe i en yrkeskarriär, de är i full färd med att etablera sig socialt med familj och småbarn, de har ofta stora geografiska avstånd till likar och adepter. Samtidigt vill de förkovra sig så mycket det bara går. Digitala studiecirklar och andra digitala utbildningar och hjälpmedel är möjliga lösningar för dem. En viktig del i det livslånga lärandet är flexibelt lärande. Det vill säga att du kan delta oberoende av tid och rum, att du har möjlighet att använda flexibla arbetssätt samt med möjlighet till möten mellan olika erfarenheter, alltifrån förbundskaptener till vanliga föreningsledare i samma nätcirkel. 12 SISU Idrottsutbildarna

11 10. Vad menas med oberoende av rum? Vanligtvis menar man följande: Deltagarna slipper att resa, de jobbar hemifrån. Deltagarna behöver inte finnas på samma plats samtidigt. Du kan bo i glesbygd och ändå delta. Eventuella handikapp spelar mindre roll. Du kan koppla upp dig var du än befinner dig i världen. Du kan möta andra i din idrott eller från andra idrotter, var de än bor i landet eller t.o.m. var de än bor i världen. 11. Vad menas med oberoende av tid? Här följer några exempel: Du kan arbeta när du själv känner för det, när du vill på dygnet. Du kan arbeta i din egen takt och lägga ner den tid du själv anser att du vill investera. Du är inte beroende av om några andra kan eller vill delta vid samma tidpunkter som du. 12. Vad menas med flexibelt arbetssätt? Du kan och skall naturligtvis använda dig av traditionella beprövade metoder. Du skall också använda dig av de metoder som den nya tekniken bjuder på. Flexibla studier kräver ett stort mått av självdisciplin. Att man verkligen ägnar sig åt studier. Inte bara går in och läser vad andra har skrivit. En annan aspekt är att man verkligen tar sig tid att koppla upp sig. Det ger möjlighet för olika individer att lära på olika sätt, samtidigt. Du skall förstås också kombinera ovanstående efter vad cirkeln och deltagarna kräver. 13. Vad menas med ett möte? I den traditionella studiecirkeln är det när vi träffas och diskuterar innehållet i cirkeln. Ex. tre timmar i veckan. I den digitala studiecirkeln är det den tidsperiod som man kommit överens om eller som anordnaren har bestämt. SISU Idrottsutbildarna 13

12 14. Vad är en tidsperiod i praktiken? Ett vanligt mått är en veckas interaktion i det digitala rummet. Men det kan lika gärna vara tre eller fem dygn. 15. Vad motsvarar det i effektiv tid? Det beror på vad man har planerat. Cirkelledarens arbetstid är det mått som används som effektiv mötestid och dessutom ligger det till grund för rapporteringen för statsbidrag. Har man bestämt två, tre eller fyra timmar så är det måttet på ett möte samt den tid man rapporterar (se bilaga s. 42). 16. Hur ser ett exempel ut? Vi bestämmer att varje möte är en veckas interaktion i det virtuella klassrummet. Vidare bestämmer vi att det skall motsvara tre timmars effektiv tid. Studiecirkeln beräknas att pågå under sju veckor. Då får vi en tidsplan som ser ut så här: Möte 1 Vecka 11 Må 10.3 Sö tim Möte 2 Vecka 12 Må 17.3 Sö tim Möte 3 Vecka 13 Må 24.3 Sö tim Möte 4 Vecka 14 Må 31.3 Sö tim Möte 5 Vecka 15 Må 7.4 Sö tim Möte 6 Vecka 16 Må 14.4 Sö tim Möte 7 Vecka 17 Må 21.4 Sö tim 17. Är alla uppkopplade samtidigt? Nej, poängen är att du skall kunna koppla upp dig när det passar dig. 18. Men, hur kan jag då diskutera med cirkelledaren och övriga deltagare? Alla inlägg ligger kvar i det digitala mötesrummet och är tillgängliga för alla under hela tiden studiecirkeln pågår. 19. Kan man ha någon form av gemensam mötestid på nätet? Ja det kan man ha. Det kallas för chat eller direktsamtal. Då kopplar 14 SISU Idrottsutbildarna

13 alla upp sig samtidigt och diskuterar ett tema eller någon fråga eller problematik som dykt upp. 20. Hur ofta kopplar jag som cirkelledare upp mig på nätet? Det beror på inom vilken ram du jobbar. Minst två gånger i veckan. I praktiken kan det bli varje dag i en aktiv cirkel, men var medveten om att även du måste kunna koppla av och samla tankarna emellanåt. Den här frågan måste du vara mycket tydlig till deltagarna om och komma överens med dem om, så att ni får realistiska förväntningar på varandra. 21. När svarar jag som cirkelledare på ställda frågor? Så snart som möjligt. Ju snabbare deltagarna får respons på sina inlägg, desto mer ökar motivationen hos dem. Försök också att stimulera deltagarna att reagera på varandras inlägg redan från början. 22. Hur ofta skall jag som ledare gå in och puscha på för att få fart på deltagarna? Det är en svår avvägning att göra. I början av cirkelarbetet oftare, eftersom osäkerheten hos deltagarna är störst då och behovet av styrning är mer påfallande. 23. Hur skall jag formulera mig när jag skriver inlägg? I diskussioner/erfarenhetsutbyten skriver du talspråk. Använd inte tiden till att t.ex. formulera dig med grammatisk full korrekthet. Det viktiga är ju att få fram ditt budskap och att inte göra sådana språkliga missar att du inte blir förstådd. 24. Skriver jag alltid talspråk? Nej, inte när du skriver en instruktion eller formulerar uppgifter och liknande. Då skriver du formellt och riktigt. SISU Idrottsutbildarna 15

14 Ledarrollen En insikt du som ledare behöver är att distansstuderande lär sig bäst om de på egen hand får göra vissa upptäckter inom kunskapsområdet! Det ställs flera krav på dig som cirkelledare. Ibland skall du vara lärare, ibland handledare och ibland deltagare. Några exempel på vad de olika rollerna innebär konkret följer nedan. 25. Vad innebär cirkelledarrollen? Att ge deltagarna en helhetsöverblick över ämnet. Bidra till djupinlärning genom ett holistiskt synsätt. Fokusera på målet och göra studierna intressanta. Ge information om hur deltagarna kan använda olika resurser som finns på Folkbildningsnätet, på internet och i annat ikt-stöd. Råd om förnuftiga och effektiva studiemetoder lämpliga för digital kommunikation. Tidsplanera! Ge en tydlig struktur över tiden. Du måste som ledare vara så tydlig som möjligt, sammanfatta diskussioner och lyfta fram det väsentliga. 26. Vad innebär min roll som lärare? Som lärare är du den som stöttar med instuderingsfrågor. 27. Vad innebär min roll som handledare? Som handledare är du den som underlättar och stimulerar erfarenhetsutbytet mellan deltagarna. Du är också den som följer upp svaren. 28. Vad innebär min roll som deltagare? Som medstuderande deltar du aktivt i erfarenhetsutbytet. Även om du är kunnig i ämnet har du alltid något att lära av de andra deltagarna. Och även om du är okunnig har du alltid något att lära de andra. 29. Hur ska jag ta upp föregående frågor med deltagarna? Inled cirkelarbetet med att diskutera några övergripande frågor som har med pedagogik och metodik att göra. Om du har en fysisk träff 16 SISU Idrottsutbildarna

15 inledningsvis är det enkelt att diskutera frågan tillsammans. I annat fall måste du ta upp en diskussion om frågan på nätet. Att planera en studiecirkel på nätet Följande bör du som cirkelledare fundera över och anlägga en strategi för: 30. Vilken är min och cirkelns arena? Hela det nätverk som just din studiecirkel ingår i. Din hemmaplan består av de virtuella konferenser som du lagt upp för just din studiecirkel. Folkbildningsnätet i övrigt liksom övrigt ikt-stöd kan du betrakta som bortaplaner, du besöker dem ibland men du känner dig mest hemtam på hemmaplan. 31. Vilken information skall cirkeldeltagarna få före starten? Det kan se väldigt olika ut. Redan vid rekryteringen är det viktigt att klargöra förutsättningarna. Du bör om möjligt vara den som sammanställer vilken information som skall ges. Här följer några punkter som måste uppmärksammas i den introduktion som ges inför cirkelstarten. Kostnaderna. Tillgång till dator och uppkoppling. Studiematerialet. Vilken support finns tillgänglig. Hur kommer jag åt supporten. Eventuella fysiska träffar. Tidsramarna. 32. Bör jag skicka ut ett informationsbrev? Som regel ja, du vinner mycket på det. Du vet då att deltagarna fått den information de behöver. Det har också en positiv social effekt, deltagarna känner sig inte utlämnade åt sina egna eventuellt dåliga datorkunskaper för att komma åt nödvändig information. Du skapar därmed trygghet och inger förtroende inför fortsättningen. Glöm inte att också skicka ut ett e-brev. Det gör inget att deltagarna får både ett brev på nätet och ett vanligt brev med posten. SISU Idrottsutbildarna 17

16 33. Hur planerar man en cirkel på nätet. Det här är grunden för att cirkeln skall kunna fungera, men att deltagarna också får ökade datorkunskaper är en folkbildningsuppgift i sig: Cirkeln skall vara välplanerad, avseende tekniska förberedelser, information om dator-behov, inloggning m.m. Konferensstruktur och identiteter skall vara färdiga i god tid. Studiematerialet skall vara anpassat för digital användning. Som ledare bör du vara personligt uppmuntrande, hjälpande och ha lätt för att visa uppskattning. Vidare är det viktigt att det finns en struktur och en tydlighet om villkor och ansvar kring följande: SISU Idrottsutbildarna. Cirkelledaren. Studiematerialet. Studieanvisning. Arbetsplanen. Studiemetodik. 34. Vad har anordnarna bestämt? Det är viktigt att du har tillgång till alla spelregler, så att förväntningarna blir rimliga. Anordnare är alltid SISU Idrottsutbildarna, men ett avgörande inflytande på cirkelarbetet har alltid klubbar och deltagare. 35. Hur planerar jag starten? Se till att alla presenterar sig för varandra, och gärna blir lite personliga. Därefter skall alla ha tillgång till helheten, dvs. ramarna. Vidare är det viktigt att olika förväntningar och roller klaras ut. 36. Bör jag skriva en studiehandledning? Ja, ibland kan det vara nödvändigt. Särskilt när både du och deltagarna är ovana att arbeta i digitala studiecirklar. Det ger dig som cirkelledare en möjlighet att tänka igenom vad som faktiskt krävs av dig. Det ger också deltagarna en uppfattning av vad som kommer att förväntas av 18 SISU Idrottsutbildarna

17 dem. På s. 34 finns ett exempel på en studiehandledning. Se den som ett tips och forma din egen utifrån det som gäller just din studiecirkel. 38. Hur skall en arbetsplan se ut? Den kan vara väldigt enkelt utformad (se exempel s. 37). 39. Behöver vi ha detaljerade frågeställningar till de olika studiemomenten? Inte nödvändigtvis. Det är något du skall diskutera med deltagarna inledningsvis. Var lyhörd för deras funderingar. För några kan det vara ett stöd för egen reflektion, för andra kan det fungera som en piska att verkligen ta sig i kragen och för en del kan det vara ett hinder för egen reflektion. 40. Hur kan jag utforma frågeställningar? Egentligen hur som helst. Här får du ett exempel från en studiecirkel i Mental träning (s. 38). 41. Vad menas med skrivbordet? Det är ditt privata område på Folkbildningsnätet (s. 40), ditt skrivbord som du utformar själv. Där finns t.ex. din MailBox. Där finns också några gemensamma konferenser. Ikonen Folkbildningsnätet innehåller t.ex. alla de konferenser som är öppna för alla användare. På skrivbordet finns också den huvudkonferens som cirkeln ska SISU Idrottsutbildarna 19

18 använda och som bara cirkelns deltagare har tillgång till. I exemplet nedan är sisu-konferenser en sådan huvudkonferens (se bild s. 19). 42. Hur skall konferensstrukturen vara beskaffad och vilken omfattning skall den ha? Varje studiegrupp bör ha tillgång till en huvudkonferens och tre/fem underkonferenser i cirkelarbetet (se bild). 43. Vad skall de olika rummen kallas? Döp varje rum så att det blir lätt att hitta rätt och så att det ger rätt associationer. Exempelvis Omklädningsrummet, Support från Coachen, Träningsplanering, Feedback, Taktik&Teknik. 20 SISU Idrottsutbildarna

19 44. Vad gör man i Omklädningsrummet? I omklädningsrummet kan man prata om allt som inte rör de direkta studierna. Det kan vara allt från musik till sjuka djur. Dvs. allt som man pratar om i ett omklädningsrum. 45. Vad gör man i Support från coachen? Detta är konferensen för information till deltagarna. 46. Vad gör man i Träningsplanering? Här lägger du ut de arbetsuppgifter och studieplaner som cirkeln omfattas av. 47. Vad gör man i Feedback? Här diskuterar man med varandra. Det är konferensen för erfarenhetsutbyte och eventuella svar på ställda frågor. 48. Vad gör man i Taktik&Teknik? Det är konferensen för support. Där avhandlar man frågor som dyker upp, både pedagogiska, tekniska och ämnesmässiga. Deltagarna kan ställa frågor och få support och svar från cirkelledaren. 49. Var skall man lägga in svaren? I ovanstående exempel är det i feedback, jobbar du med arbetsuppgifter skall svaren lämnas i en särskild konferens. 50. Hur gör man det? Det finns i huvudsak två sätt att ta emot bollen och passa den vidare. Direktpass. Du använder dig av funktionen besvara. Då kommer ditt svar upp som en länk till det ursprungliga meddelandet. Det är utmärkt när en diskussion om ett tema pågår. Alla kan följa tråden tillbaka till ursprunget och se vad som sagts om temat i fråga. Läsa av situationen och slå en öppnande passning. Du skriver ett eget meddelande som svar på en ställd fråga eller gör en ny frågeställning som du vill att de övriga skall direktpassa vidare på. SISU Idrottsutbildarna 21

20 51. Hur gör jag om jag vill arbeta igenom något lite extra och få den texten/bilden lite lättåtkomlig? En fast situation. Du vill tänka igenom uppgiften lite extra, ha en strategi för vad du tänker göra och till sist utföra det hela. Då skall du använda funktionen bifoga fil. 52. Vem lägger upp och vidareutvecklar konferenserna? Det är egentligen två frågor i en. Som cirkelledare gör du det i samarbete med deltagarna. Det är cirkelns behov som styr vilka nya virtuella rum som cirkeln har behov av. Jobbar ni med kost kanske ni vill ha en kokbok eller receptsamling. 53. Vilken var den andra frågan? Det handlar om vem som faktiskt producerar nya konferenser. Om du som cirkelledare är utbildad planskötare dvs. lokaladministratör då gör du naturligtvis detta enkelt när behovet uppstår. Om inte, ber du din planskötare att göra detta efter hur ni vill ha det. 54. Hur lång bör studiecirkeln vara? Det kan se väldigt olika ut. Många faktorer spelar in här. Det är ingen större skillnad mot andra studiecirklar. Inte för korta, lägst 3-4 tillfällen och inte för långa, högst 9-10 tillfällen. En utgångspunkt kan vara 6-8 tillfällen. Men mycket lokalt betingat. 55. Vilken arbetsfördelning har man i en distanscirkel? Var medveten om att du som cirkelledare förväntas att göra frågeställningar och att vara den som driver arbetet framåt. Min erfarenhet är att det är mycket viktigt att tänka igenom och ha en klar uppläggning som diskuterats och fastställts innan man sätter igång med cirkeln. Gå därför igenom med deltagarna hur allting bör fungera innan ni sätter igång. Vilka förväntningar ni har på varandra i cirkeln, vad ni förväntas att bidra med. Ha gärna några reservplaner om det är dålig aktivitet i konferenserna. Använd studiematerial som känns motiverande för deltagarna. Du kan här välja strategi beroende på din egen pedagogiska erfaren- 22 SISU Idrottsutbildarna

21 het, deltagarnas sammansättning samt vilket innehåll och syfte cirkeln har. Tre huvudsakliga spelsystem finns att tillgå: Allt är planerat och tillrättalagt i förväg. Allt ligger på dig som cirkelledare. Det är lätt att hamna i det här spelsystemet, men din strävan måste vara att få med deltagarna. Deltagarna får stort inflytande över arbetsformer och innehåll. Du lägger upp taktiken tillsammans med deltagarna. Att ni söker er fram och utvecklar strukturen och finner ert gemensamma studiematerial efterhand som ni gör en gemensam färd och ritar sedan kartan utifrån de upplevelser och kunskaper ni erövrat tillsammans. Teambuildning Den första uppgiften är att deltagarna presenterar sig. Kortfattat vem man är, vilken idrott man har anknytning till och vad man förväntar sig av cirkeln. 56. Varför skall deltagarna presentera sig? Det finns naturligtvis många skäl till detta. Ett viktigt skäl är att vanlig hövlighet kräver att man presenterar sig för omgivningen. Skall man spela i samma lag, presterar man bättre om man känner varandra. 57. Kan man använda presentationen i pedagogiskt syfte? Ja! Ett syfte är att använda presentationen som första uppgift i cirkeln. Det gör att deltagarna får möjlighet att träna på att skriva inlägg. 58. Vilka fördelar vinner cirkeln med detta? Det är framför allt två fördelar. Alla får lite information om de övriga i cirkeln, vem man är, vad man gör, vilken idrott man har anknytning till och vilka förväntningar man har på arbetet i cirkeln. Dessutom fungerar uppgiften som en flexibel tidsbuffert, dvs. samlar upp deltagarna så att alla är med när det egentliga cirkelarbetet börjar. 59. Hur långt går mitt ansvar för stämningen i cirkeln? Obegränsat! Du är den som har störst insikt om helheten. Ofta får du SISU Idrottsutbildarna 23

22 mail och telefonsamtal från enskilda deltagare om allt från tekniska till mer känsliga frågeställningar. 60. Skall jag uppmuntra deltagarna att träffas fysiskt? En viktig faktor för att deltagarna ska lära sig på bästa sätt och hålla motivationen hög är att de får uppleva mänsklig kontakt och förståelse i den digitala cirkelsituationen. 61. Hur kan jag uppmuntra deltagarna att träffas fysiskt? Detta kan ske på många sätt. Bl.a. kan du rekommendera dem som bor nära varandra att träffas, att de besöker varandras träningar eller matcher och ger feedback osv. 62. Kan jag planera in träffar för grupper bland deltagarna? Javisst. Har du deltagare som bor i närheten av varandra, eller tillhör samma lag, kan det vara en pedagogisk poäng i att de träffas och diskuterar ett särskilt tema, eller kanske gör ett studiebesök tillsammans. 63. Finns det konkreta exempel på att spontana fysiska möten uppstått under pågående studiecirkel? Ja, flera. Här följer några exempel: 1. En grupp bestämmer sig för att träffas och äta tillsammans och diskutera innehållet i veckans uppgift. 2. En deltagare åker och tittar på en match där en annan deltar. Efter matchen träffas de och äter lunch tillsammans och den som spelat får feedback på sin insats utifrån det gemensamma studieinnehållet. 3. Det finns många exempel på hur deltagare drar in omkringstående familj, ledare, vänner, m.fl. i verksamheten. 64. Vilka olika förväntningar kommer jag att möta? Ämnet som skall avhandlas i cirkeln och nyfikenheten på den nya studieformen är de två områden som tydligast lockar deltagarna att gå med i en digital cirkel. Förväntningarna är av naturliga skäl störst på frågor kring dessa områden. 24 SISU Idrottsutbildarna

23 Samspelet En stor pedagogisk utmaning för dig som cirkelledare är att stimulera deltagarna till att spela i samma lag. Dialogen mellan deltagarna och mellan deltagarna och cirkelledaren är av största vikt för en lyckad digital studiecirkel. Vidare lär sig distansstuderande bäst om innehållet motsvarar deras behov, tidigare erfarenheter och förkunskaper. Det innebär bl.a. följande grundantagande: att ett aktivt kunskapssökande med utgångspunkt i ett intressant problem kan ge stark motivation och leda till bättre befästa kunskaper! En annan faktor för att deltagarna ska lära sig bäst är att de får uppleva tillfredställelse och framgång i sina studier. 65. Hur coachar jag gruppen att delta i diskussioner? Det är viktigt att deltagarna har möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i egen praktik. Det höjer motivationen att tillämpa det nya, diskutera detta och få feedback från den övriga gruppen. 66. Hur ge feedback och reaktioner på sina egna och deltagarnas olika inlägg? Tydliga och uppmuntrande inlägg t.ex. Härligt att få ta del av er andras erfarenheter & upplevelser runt om i landet. Besöka varandra fysiskt och kanske ge feedback på någons aktivitet. Dela med sig av aktiviteter och metoder som man själv provat. 67. Erfarenhetsutbytet? Den här frågan är det många deltagare som uttrycker förväntningar och förhoppningar om. Det är en av nyckelfrågorna till en lyckad cirkel. Erfarenhetsutbytet är därför kanske den viktigaste källan att hämta såväl nya kunskaper som inspiration och motivation ifrån. Betänk dock att här finns en stor risk att enskilda deltagare blir för detaljerade och andra hänger på, vilket kan leda till att perspektivet blir alltför smalt. Man tappar den röda tråden och lägger mycket energi på en detalj istället för att hitta ett intressant sammanhang. SISU Idrottsutbildarna 25

24 68. Hur kan vi spara samtliga inlägg i cirkeln och sedan sprida det sammanfattade materialet till deltagarna? Det är både en praktisk och en etisk fråga. Det finns ett enkelt sätt för att t.ex. snabbt sammanfatta många meddelanden i ett dokument men vill man sprida detta till andra måste du förvissa dig om att alla deltagarna lämnar sitt medgivande till detta. 69. Hur sammanfattar jag en diskussion i den digitala cirkeln? Antingen kan du göra det själv eller också kan du komma överens med deltagarna att ni turas om att göra detta. Ni bestämmer tillsamman när detta skall göras och hur omfattande sammanfattningen skall vara. Lämpligt är att lyfta fram några av de mest belysande argumenten som kommit fram i diskussionen. 70. Hur drar jag slutsatser av diskussioner i digitala cirklar? På samma sätt som du sammanfattar diskussioner (se fråga 69). Skillnaden är att du/ni går ett steg längre och också pekar på konsekvenser av den förda diskussionen det vill säga att det ni har upptäckt eller lärt er leder till en förändrad insikt som i sin tur leder till en handling av något slag. 71. Kan jag använda olika sinnen i en digital studiecirkel! Ja, och det är önskvärt att stimulera deltagarna att göra det. Du vinner mycket i motivation genom detta. 72. Hur gör jag detta konkret? Genom bilder, dikter, ett musikstycke, att använda smileys eller andra symboler som kommunicerar direkt till sinnena. 73. När tar du kontakt med dem som inte kommit igång? Det är viktigt att deltagarna är med från början. Under första veckan får du lägga ner extra mycket arbete på att få i gång alla. De som inte kommit i gång under den första veckan bör du betrakta som borta. Självfallet kan någon deltagare dyka upp senare av egen kraft, men du bör inte lägga ner din kraft på detta. 26 SISU Idrottsutbildarna

25 74. Hur långt går cirkelledarens ansvar för att alla är med? Som coach har du alltid ett ansvar för och en förväntan på att vara den som motiverar, stöttar och skapar engagemang för studierna. Deltagarna har också ett betydande ansvar för att lära sig den grundläggande tekniken, taktiken och göra sig spelbar, inte minst för den egna studieinsatsen, det egna engagemanget och de egna reflektionerna hemma på kammaren. Sammanfattningsvis, coachen har det övergripande kollektiva ansvaret och adepterna har var och en det individuella ansvaret att förbereda sig på att aktivt delta i spelet. Teknik Det är här viktigt att ge deltagarna en ordentlig orientering om Folkbildningsnätet och i handhavandet av FirstClass. SISU Idrottsutbildarna har i Folkbildningsnätet tillsammans med övriga nio studieförbund och 147 folkhögskolor tillgång till ett unikt digitalt nätverk för utbildning och annan kommunikation. Det innebär också att SISU Idrottsutbildarnas medlemsorganisationer och uppdragsgivare får tillgång till detta unika nätverk (s. 38). 75. Kan jag använda Folkbildningsnätet i cirkeln? Absolut! Det finns ett antal olika möjligheter. Allt från support till rena kunskapskällor. 76. Hur mycket teknik behöver deltagarna kunna för att vara deltagare i en distanscirkel på nätet? De behöver inte kunna speciellt mycket. Det är däremot viktigt att deltagarna känner sig trygga, i säkra händer, i studiesituationen. Att det finns en tydlig organisation att vända sig till. 77. Hur skall konferensstrukturen vara beskaffad? Du arbetar inom den sisu-struktur för din studiecirkel som finns på ditt och cirkeldeltagarnas virtuella skrivbord på nätet. 78. Vilken omfattning skall den ha? Du ser till att du har de konferenser du behöver antingen det är din SISU Idrottsutbildarna 27

26 lokale administratör (lokaladmin) på Folkbildningsnätet som ordnar det eller om du själv har behörighet att skapa konferenser (information om hur man gör finns på nätet: F-näts-info > Konferens-ansvariga). Gör inte fler underkonferenser än du har användning för. Det är bättre att lägga till konferenser efter hand som cirkeln behöver dem. 79. Hur arbetar jag med webbläsare? Anslut dig med en webbläsare (ex. Explorer) till klicka på Logga in och skriv in det användar-id och lösen du fått. Designen på ditt skrivbord ser lite annorlunda ut i jämförelse med om du använder FirstClass. Fördelen är att du kan logga in på vilken Internet-dator som helst, varifrån som helst i världen. 80. Hur arbetar jag i FirstClass på den egna datorn? Du kopplar först upp dig mot Internet, startar sedan programmet FirstClass samt loggar in med din användar-id och ditt lösen. 81. Måste jag vara uppkopplad hela tiden? Ja, oavsett om du kopplar upp dig med webbläsare eller FirstClass. Men längre texter kan du exempelvis skriva i ordbehandlingsprogram och kopiera in i FirstClass-meddelanden när du loggat in. 82. Vart tar alla inlägg vägen? Allt som du gör och deltar i finns på Folkbildningsnätets egen server. Bara det som du sparar ner på din egen dator hamnar där. 83. Hur får jag tag på FirstClass-programmet? Du kan hämta och installera FirstClass själv, det ligger på följande webbadresser: eller på (där det finns instruktioner för hur du installerar m.m.). 84. Vad skall jag använda, FirstClass eller webbläsare? FirstClass är överlägset webbläsare ur många synvinklar. Bland annat går kommunikationen snabbare. 28 SISU Idrottsutbildarna

27 85. Varför skall jag använda den ena eller den andra? Det finns tillfällen då du väljer webbläsare. När du är på resande fot och inte har tillgång till dator med FirstClass. När du bara skall ha en kortare studiecirkel är det kanske inte värt att lägga ner energi på att alla skall installera och lära sig FirstClass om de inte redan har programmet och du kan vinna tid på att köra igång direkt. Observera att var och en väljer själv hur man vill koppla upp sig. De andra märker normalt ingen skillnad ifall du t.ex. använder Explorer istället för FirstClass. Men ska ni t.ex. använda er regelbundet av gemensamma chattar blir det mycket enklare med FirstClass (se s. 41). 86. Kan jag göra något åt designen i de olika konferenserna? Ja, en hel del. Redan i standard-utförandet har du tillgång till ett antal spännande bakgrunder och illustrativa ikoner (observera dock att bakgrundsbilder bara visas om man kopplar upp sig med FirstClass). 87. Om jag vill använda egna bilder som bakgrund, går det? Ja, det går alldeles utmärkt. Du behöver då lite mer kunskaper eller support. Men det är inga komplicerade saker att lära sig. 88. Har designen någon betydelse för cirkelns arbete? En motivationshöjande faktor är att du använder olika bakgrunder och ikoner som passar cirkeln. Det har en gynnsam inverkan på deltagarnas trivsel att de känner igen logotyper eller bilder från den egna idrotten. Du kan till exempel ta en digital bild av cirkeldeltagarna vid första fysiska mötet och lägga in den som bakgrundsbild. 89. Vilka pedagogiska verktyg finns det i FirstClass? Några av de mest användbara är; Chat/Direktsamtal, inklusive grupp- eller konferenschat. Olika meddelandeformulär. Kalender. Historik. Röstmeddelande. Bifoga fil. SISU Idrottsutbildarna 29

28 90. Hur lär jag mig detta snabbt? Det går snabbt att lära sig alla grundläggande funktioner; det finns även en grundmanual på ett fåtal sidor att hämta. Prova i övrigt de olika funktionerna och läs instruktionerna och tipsen under F-nätsinfo på ditt skrivbord (se exempel s. 41). 91. Hur arkiverar jag material? Du kan själv enkelt arkivera meddelanden som du har i din egen mailbox, till exempel genom att skapa en mapp för gamla meddelanden. Se under F-näts-info > Arkivera. I konferenser är det bara konferensledaren som kan arkivera gamla meddelanden. 92. Finns det något oumbärligt för mig på Folkbildningsnätet? Ja, konferensen F-näts-info. Där hittar du och dina cirkeldeltagare svar på de flesta frågor som kan uppstå. Den konferensen ligger från början på alla användares skrivbord på nätet. Support/coaching 93. Vem coachar mig när jag har frågor angående FirstClass? Du har i huvudsak tre källor att ösa ur. De presenteras i den ordning du bör använda dem (notera att detta gäller vid den här skriftens tillkomst i mars 2003; på SISU Idrottsutbildarnas hemsida finns en digital version av skriften som kommer att fortlöpande uppdateras): 1. F-näts-info, där finner du svar på det mesta som rör FirstClass. Den fungerar som en Taktik-, Teknik- och Regelsamling. 2. Administrator Tore Persson är Headcoach för hela folkbildningsnätet: 3. SISU Idrottsutbildarnas Headcoach är Lisa Lundin: eller (Observera att epost-adresser som bara ska användas om man mailar utifrån Internet; när man skickar privata meddelanden till någon på nätet inifrån Folkbildningsnätet skriver man bara namnet, precis som det är, t.ex: Tore Persson.) 30 SISU Idrottsutbildarna

29 94. Vem coachar mig när jag har frågor om pedagogiken? På SISUIdrottsutbildarnas hemsida ligger en förteckning över vilka du kan vända dig till: 95. När det här spelsystemet är föråldrat, vad händer då? Materialet kommer fortlöpande att uppdateras. Tillägg och nya versioner kommer att produceras efter de behov som uppstår. Om du har synpunkter på innehåll eller förslag till förändringar är du välkommen att skicka dem till mig: Etik och moral Tänk på att stämningen i omklädningsrummet ofta är hård men hjärtlig, men var observant på att det kan dyka upp direkt ogenomtänkta kommentarer. Betänk också att skillnaden mellan det skrivna och det talade ordet är att det skrivna ligger kvar. Notera också avsaknaden av kroppsspråk när du läser ett inlägg, vilket kan ge en helt annan betydelse än om du hör samma sak sägas och du samtidigt ser den som uttalar utsagan. 96. Vem skall ha tillgång till material, inlägg m.m? I princip bara de som har behörighet till konferenserna. Om undantag skall göras måste detta diskuteras tillsammans med alla som har behörighet till aktuell konferens. 97. Hur skall du som cirkelledare förhålla dig om något otillständigt dyker upp i din cirkel? Precis som i verkliga livet. Ta avstånd från det hela. Lyfta frågan på ett principiellt och ett faktiskt plan. Markera tydligt vilka värderingar som gäller i dessa sammanhang. 98. När sorterar du bort inlägg? Efter att du gjort den som publicerat inlägget uppmärksam på det olämpliga. Det kan i vissa fall röra sig om obetänksamhet. Då är det rimligt att personen i fråga själv tar initiativ till att förklara sig, innan SISU Idrottsutbildarna 31

30 affären blir för stor. Om personen i fråga står fast vid sitt inlägg, lyfter du det i gruppen för diskussion, därefter tar du bort inlägget. 99. Vad sorterar du bort? Allt som strider mot våra grundläggande värderingar. Förtryck av olika slag, rasism, pornografi, brottslig verksamhet m.m Får jag använda allt som finns på nätet hur jag vill? Nej! Som cirkelledare har du ett extra stort ansvar att licensavtal följs och att upphovsrätter inte åsidosätts. Dessutom är det viktigt med en ganska långt gående källkritik, avseende det material som cirkeln hittar på nätet och sedan använder sig av i studiearbetet Kan jag kopiera material på nätet och ge till deltagarna? Som regel inte. Studieförbundens kopieringsavtal gäller bara för tryckt material. Se: IKT-stöd 102. Finns det andra pedagogiska verktyg av intresse? Ja absolut, t.ex. digitalkameror, både stillbild och video. Du som har ett operativsystem från Microsoft har tillgång till Netmeeting. Där kan du och gruppen göra många skojiga och utvecklande saker, t.ex. kan ni ha en gemensam whiteboard och arbeta på vid taktikgenomgångar Finns det programvaror som kan vara av intresse? Ja, ett antal, beroende på vad du arbetar med i cirkeln. Några exempel är digitala träningsdagböcker och träningsprogram som t.ex. fysiofix. En sammanställning och kommentarer om ett antal finns i projektrapporten 104. Finns det några särskilt intressanta och användbara sajter? Ja absolut! På skrivbordet har du en konferens som heter resursdatabaser. Den leder dig till Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med 32 SISU Idrottsutbildarna

31 bl.a. Nationalencyklopedin. Du kan också nå den direkt via webben: Hur kommer jag in där? Du loggar in med ditt användar-id och lösen för folkbildningsnätet. Kontaktbehov 106. Är jag ensam på plan? Nej, sannerligen inte. Det finns ett antal olika sätt att delta i diskussionsgrupper eller konferenser att hämta information från. De viktigaste till en början är SISU Idrottsutbildarnas huvudkonferens, F-nätsinfo och Folkbildningsnätet, som rymmer alla öppna konferenser på nätet. Du har alla tre på ditt privata skrivbord Hur kommer jag i kontakt med andra cirkelledare/coacher på nätet? Naturligtvis genom ovanstående tre konferenser och det otal underkonferenser som finns inom dem. Är du lokaladmin finns också SISU lokaladmin som en viktig kontaktyta. Jag rekommenderar starkt en rundvandring i ovanstående konferenser. Vidare kan du gå till menyn under Samarbeta : Där hittar du t.ex. Katalog, i vilken du kan se vilka som över huvud taget är med på Folkbildningsnätet (skriv in namnet eller början av namnet på den du söker vid Mönster ). Väljer du istället Vilka är anslutna ser du vilka som just för tillfället är inloggade på nätet. Väljer du Privat chat kan du bjuda in någon som är uppkopplad samtidigt som du själv. SISU Idrottsutbildarna 33

32 Exempel på studiehandledning Bilagorna med exemplen på studiehandledning (s. 34), på arbetsplan (s. 37) och på frågeställningar (s. 38) är hämtade från praktisk tillämpning under det utvecklingsarbete som genomförts inom SISU Idrottsutbildarna, från hösten 1999 till i dag. De skall ses som exempel från de speciella cirklar, deltagare och studiematerial som vi använde oss av i varje särskilt försök. De ämnen vi arbetade med var faktainriktade; andra ämnen eller teman kan behöva helt andra utgångspunkter för cirkelarbetet. Det är viktigt att exemplen inte uppfattas som idealtyper eller rekommendationer. De är till för att ge dig som läsare en uppfattning om hur det kan se ut i en typ av cirklar under vissa betingelser. Strängnäs SISU/LA Välkomna till den virtuella studiecirkeln Inledning De flesta idrottstränare och aktiva kan beskrivas som människor med höga mål och stora ambitioner samt en ständig brist på tid. En brist på tid som inte är förorsakad av dålig planering, utan av en hög ambitionsnivå i kombination med att befinna sig i den livsfas när yrkeskarriär och familj konkurrerar som mest om tillgänglig tid. Att inom ramen för detta också pressa in utbildningar, i konkurrens med träningar och tävlingar, kan tyckas vara en övermäktig uppgift. Jag menar att det inte behöver vara övermäktigt. Genom att använda den nya tekniken och nya pedagogiska perspektiv och metoder går det att överbrygga en del hinder. Framför allt det som har med den egna tidsanvändningen, det fysiska rummet och den samtidiga närvaron att göra. Distansundervisning har alltmer kommit att användas inom utbildning och kvalificerad informationsverksamhet. Ett viktigt skäl till detta är en ökande betoning av det livslånga lärandet där utbildning och kompetensut- 34 SISU Idrottsutbildarna

33 veckling skall finnas tillgängliga och kunna anpassas till individers olika behov av att kunna studera på tider och platser man själv bestämmer. Ett annat skäl är distansundervisningens möjlighet till kursdeltagarnas mer aktivt deltagande i inlärningsprocessen liksom det ökade kravet på självständighet och ansvarstagande i förhållande till utbildning och lärande. (Dahlgren 1997) Naturligtvis ställer distansstudier (ds) och distansundervisning (du) stora och delvis också nya krav på såväl studerande som på lärare och utbildningsanordnare. Några exempel på detta är frågor om interaktion, handledning, närundervisning (nu) i kombination med distansundervisning (du). Studiecirkelns arbetsplan Träffarna består av tre fysiska möten och sex nät-träffar. De fysiska mötena kommer att användas till information, fördjupning och feedback. Nätträffarna kommer att användas till reflektion, teoretiskt och praktiskt erfarenhetsutbyte och handledning. En nät-träff är i det här sammanhanget definierat som en period om sju dagar och den aktivitet som sker under den perioden motsvarar ett fysiskt möte om fyra studietimmar. Cirkeln är uppdelad i nio träffar med syfte att bearbeta och fördjupa några centrala aspekter på mental träning och idrottsprestationer. Inledningsvis behandlas idrottspsykologi med avsikt att skapa en plattform, till vilken idrottsprestationer kan relateras. Målsättning Målet är att pröva om ikt-stöd och nytänkande beträffande metodik för distansundervisning underlättar för människor att delta i studiecirklar där det krävs en stor portion av egeninsatser i form av läsande, reflektion och tillämpning av cirkelstoffet. Cirkelarbetet En förutsättning för deltagande i cirkeln är att man har tillgång till en persondator, hemma, på arbetet eller på ett lokalt lärcentra. Kommunikationen sker genom konferensprogrammet FirstClass (fc) och Folkbildningsnätets server till vilken alla kursdeltagare blir anslutna. Cirkeln inleds med en intro- SISU Idrottsutbildarna 35

34 duktion av teknik, fc-programmet samt den konferensstruktur (de olika mapparna man har på sitt digitala skrivbord) som man ingår i. Cirkeln bygger på deltagarnas egen bearbetning av de frågeställningar och problem som presenteras i anslutning till de olika studiemomenten. Jag ser kunskapsbildning som en process där litteraturen bearbetas tillsammans med kurskamrater och lärare utifrån vars och ens erfarenheter (förförståelse). Vidare diskuteras resultatet från den egna kammarens tankemöda (reflektion) i det virtuella klassrummet. Där kan man lägga fram och få feedback på tankar, idéer, lösningar, nya frågeställningar, teoretiska överväganden och praktiska konsekvenser. Cirkelledaren Jag kommer att följa arbetet i konferenserna, driva på när det behövs, bistå med fördjupning och klarlägganden, lägga ut studieanvisningar för nästa möte när detta ska inledas, samt vara uppkopplad minst ett tillfälle per dag för att kunna ge feedback på den interaktion som pågår. Kursmaterial Kurslitteraturen, Tankens kraft av Urban Johnson m.fl. samt artiklar från mig och det material som ni hämtar från www, utgör sammantaget basen för lärprocessen. Utvärdering Studiecirkeln avslutas med en gemensam utvärdering där särskild vikt kommer att läggas på följande aspekter: tekniken, fc-plattformen, samspelet med kamraterna, samspelet med cirkelledaren, handledning, lärprocessen, innehållet och frågeställningarna. Studiemoment Varje möte kommer att inledas med en studieanvisning. Det gäller både de fysiska mötena och distansmötena. Där kommer information om mål med momentet att framgå och förslag till arbetsuppgifter att finnas. 36 SISU Idrottsutbildarna

35 Exempel på arbetsplan Strängnäs SISU/LA Mental träning Preliminär arbetsplan för studiecirkel med distansmöten. 1:a träffen 15.4 Munktellarenan kl Fysiskt möte 4 timmar Kursintroduktion, studiematerial, FirstClass-Webbaserad, Studiehandledning, arbetsplan, studieanvisningar. Genomgång avsnitt 1 i boken. 2:a träffen Distansmöte. Bearbetning avsnitt 1. Studieanvisningar till avsnitt 2. 3:e träffen Distansmöte. Bearbetning avsnitt 2. Studieanvisningar till avsnitt 3. 4:e träffen Distansmöte. Bearbetning avsnitt 3. Studieanvisningar till avsnitt 4. 5:e träffen 6.5 Munktellarenan kl Fysiskt möte 4 timmar. Fysisk träff. Bearbetning avsnitt 1 4. Eventuell support. Fördjupning och tillämpningsövningar. Genomgång av avsnitt 5. 6:e träffen Distansmöte. Bearbetning avsnitt 5. Studieanvisningar till avsnitt 6. 7:e träffen Distansmöte. Bearbetning avsnitt 6. Studieanvisningar till avsnitt 7. 8:e träffen Distansmöte. Bearbetning avsnitt 7. Studieanvisningar till avsnitt 8. 9:e träffen 27.5 Munktellarenan kl Fysiskt möte 4 timmar. Eventuell support. Genomgång avsnitt 5 8. Fördjupning och tillämpningsövningar. Utvärdering av studiecirkeln och avslutning. SISU Idrottsutbildarna 37

36 Exempel på frågeställningar UPPGIFT 2 Strängnäs Då är det dags att fördjupa sig i boken Mental Rådgivare! Vi inleder med sid Reflektera över följande uppgifter och delge oss andra dina erfarenheter och tankar i konferensen svar uppgifter! 1. Mer än balans mellan krav och förmåga? Kan det finnas andra drivkrafter som skapar optimal prestationsnivå. Vad tror du? Ge exempel på detta om du har några! 2. Tips för stresshantering! Vilka tekniker för stresshantering känner du till? (Vi kan bygga upp en gemensam bank) Dela med dig till övriga! Metod och upplevda effekter! 3. Utbrändhet! Beskriv tecken på utbrändhet som du har observerat! Tips på åtgärder för att motverka utbrändhet som du använt dig av! 4. Energi! Fundera över och lista upp vad som ger dig kraft, Energigivare, respektive stjäl kraft, Energitjuvar! Var generösa dela med er! Målsättningar och motivation har stor betydelse för hur prestationer formas! 5. Vad är motivation egentligen? Formulera dina egna tankar om motivation! 6. Har du kommit i kontakt med/använt något instrument som stöd för arbetet med att sätta mål? Dela med dig till övriga genom att beskriva eller bifoga en fil av instrumentet. 7. Många presterare använder affirmationer mycket målmedvetet.har du exempel på affirmationer? Egna eller aktivas? 38 SISU Idrottsutbildarna

37 8. Reaktioner och syften! Hur reagerar du på förändringar motgångar? Ge exempel på detta om du har några! 9. Självförtroende! Beskriv vad självförtroende är! Hur kan man bygga upp ett självförtroende? Beskriv hur man får sin självbild! Beskriv vad självkänsla är! Ta gärna upp en diskussion om något tema som du fastnat för i anslutning till kapitlet! Diskussionen och kommentarer till kamraternas inlägg tar du upp i huvudkonferensen! Hälsningar Leffe/Danne SISU Idrottsutbildarna 39

38 Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet är en digital arena för folkbildning. Det är ett internt nätverk, öppet för folkhögskolor, studieförbund, andra folkbildningsorganisationer samt alla de personer som är verksamma inom folkbildningen. Folkbildningsnätet består framför allt av tusentals konferenser och mötesplatser för alla slags frågor, ämnen, grupper etc. Många folkhögskolor och studieförbund har till exempel skapat egna interna konferensmiljöer på Folkbildningsnätet. Folkbildningsnätet används även som ett pedagogiskt verktyg i kurser och studiecirklar, bland annat som plattform för distansstudier. Som användare av Folkbildningsnätet får du ett personligt användarnamn och ett lösenord. Med dem kan du koppla upp dig till Folkbildningsnätet var du än är i världen, bara du har tillgång till en dator med Internet. Du använder ditt användarnamn och lösenord även när du vill ha tillgång till Folkbildningsnätets pedagogiska resurser på Internet, med bl.a. Nationalencyklopedin och Presstext (www.resurs.folkbildning.net). På hittar du information om Folkbildningsnätet. Därifrån kan du också hämta gratisprogrammet FirstClass, som du rekommenderas använda. FirstClass är enkelt att installera och där finns instruktion om hur man gör. Information, instruktioner, tips etc På Folkbildningsnätet finns en särskild konferens med information om hur Folkbildningsnätet och FirstClass fungerar. Den heter F-näts-info och finns på varje användares privata s.k. skrivbord på nätet. Informationen om hur det går till att chatta på nätet ser t.ex. ut så här (se nästa sida): 40 SISU Idrottsutbildarna

39 Chat eller Direktsamtal Du kan inbjuda andra på Folkbildsningsnätet till chat (direktsamtal) med dig dock förstås bara de som är uppkopplade samtidigt som du. Välj Samarbeta > Privat chat. I det fönster som öppnas klickar du på Bjud in-knappen så öppnas ett nytt fönster där alla som är uppkopplade visas, markera den/de du vill bjuda in och klicka på Välj. Du kan dock inte välja de namn som står med kursivt; de är visserligen uppkopplade men har i sina inställningar markerat att de inte tar emot inbjudningar till direktsamtal (obs att användare med långa namn visas förkortade, i vissa fall bara med initialer). I ditt direktsamtal-fönster visas om de accepterat inbjudan och anslutit sig till samtalet. I så fall är det bara för dig att börja samtalet genom att skriva i det vita fältet och trycka Retur-tangenten när du vill sända (OBS att det är ingen idé att sända iväg ett meddelande innan den du inbjudit till en chat har accepterat). Få inbjudan till direktsamtal Om någon bjuder in dig till direktsamtal plingar det till och du blir tillfrågad om du vill acceptera inbjudan (du får också veta av vem). I så fall klickar du på Acceptera-knappen, i annat fall på Avstå-knappen. Vill du veta vem som bjuder in dig? Klicka på namnet och hoppas att personen ifråga skrivit in något i sin presentation. Missbruk av chat? Det är ovanligt med missbruk av chatten på Folkbildningsnätet - men det förekommer. Se under: Etik på nätet? Skriva ut? Du kan skriva ut ett samtal, med de olika replikerna, men du måste göra det innan du stänger fönstret för direktsamtal. Du kan också kopiera innehållet i chat-fönstret till t.ex. ett vanligt meddelande. SISU Idrottsutbildarna 41

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline MEDLEMSREGISTER IdrottOnline är idrottens nya verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline är svensk idrotts eget verktyg och är byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Handledning till FC 12 på webben

Handledning till FC 12 på webben Handledning till FC 12 på webben Detta är en kortfattad handledning där vi går igenom de viktigaste funktionerna i nya FirstClass. Förändringen av FirstClass är kanske den största under de snart 25 år

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Bra mat. för unga idrottare

Bra mat. för unga idrottare Inledning Riksidrottsstyrelsen har antagit en strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete som bygger på riksdagens antagna folkhälsomål. Inom området goda matvanor och säkra livsmedel vill idrottsrörelsen

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

LATHUND FIRSTCLASS 8.0. RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se

LATHUND FIRSTCLASS 8.0. RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se LATHUND FIRSTCLASS 8.0 RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande av någon del av eller hela innehållet

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

FIRSTCLASS. Innehåll:

FIRSTCLASS. Innehåll: FIRSTCLASS Innehåll: Hämta klient...2 Installera klient...2 Konfigurera klient...2 Koppla upp...3 Skrivbordet...3 Mailbox...3 Presentation...3 Skapa ett nytt meddelande...4 Söka mottagare för nytt meddelande...4

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

FirstClass Klient 7.0 Manual

FirstClass Klient 7.0 Manual av Sven E Carlsson FirstClass Klient 7.0 Manual till MS Windows FirstClass FAQ... 2 Knappar på Skrivbord och Mailbox... 3 Förkortningar i FirstClass manualen... 4 Koppla upp... 4 Läsa meddelande... 5 Skapa

Läs mer

HEMSIDA. Lärgruppsplan IdrottOnline

HEMSIDA. Lärgruppsplan IdrottOnline HEMSIDA IdrottOnline är idrottens nya verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline är svensk idrotts eget verktyg och är byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett gemensamt

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och hjälp för er som vill arbeta med Avspark i studiecirkelform.

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT

TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT Du kan vara klubbchef, ordförande, tränare, utbildare i golfvett, fadder, SISU-konsulent - Hur får vi nya spelare att trivas i golfen? - Hur får vi

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt Bilder Innehåll: Inledning 1 Minneskort 1 Ansluta kamera eller minneskort 1 Föra över bilder, ett sätt 2 Föra över bilder, ett annat sätt 4 Var finns bilderna på datorn 6 Avslutning 6 Inledning 2 Välkommen

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Din Pednet-adress är. Ditt Användarnamn är. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! )

Din Pednet-adress är. Ditt Användarnamn är. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! ) Din Pednet-adress är Ditt Användarnamn är.. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! ) Har du inte PedNet hemma? Gå in på www.pedc.se - Där kan du tanka ner programmet! Så börjar vi med att klicka

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Hur det ser ut i FC (repetition) 2. Hur man skickar och läser mail i FC (repetition) 3. Att skicka och ta emot en bilaga

Läs mer

FirstClass Handledning för elever & personal

FirstClass Handledning för elever & personal FirstClass Handledning för elever & personal 2 FIRST CLASS HANDLEDNING FÖR ELEVER OCH PERSONAL VID LAHOLMS SKOLOR Innehåll: Ditt eget skrivbord... sid 3 Din presentation... sid 3 Ditt personliga lösenord...

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

MATCHFIXING. Lärgruppsplan

MATCHFIXING. Lärgruppsplan MATCHFIXING Lärgruppsplan Lärgruppsplan Matchfixing betyder att någon med otillåtna medel påverkar resultatet i en idrottstävling. Fenomenet finns över hela världen och blir allt vanligare även i Sverige.

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Välkommen till JENSEN online!

Välkommen till JENSEN online! Välkommen till JENSEN online! Logga in! Den här guiden ger en kort introduktion till hur dina distansstudier på JENSEN vuxenutbildning går till. Om det är första gången du studerar via JENSEN online, behöver

Läs mer

Uppdaterad: 2014-03-18. För dig som är Gruppadministratör

Uppdaterad: 2014-03-18. För dig som är Gruppadministratör Uppdaterad: 2014-03-18 För dig som är Gruppadministratör 1 Skriv ej ut manualen! För att alltid ha aktuell information och slippa dyra utskriftskostnader ber vi dig att ladda hem manualen som en PDF från

Läs mer

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen

Läs mer

En kort introduktion i First Class. Hur du hämtar, installerar, och använder programmet

En kort introduktion i First Class. Hur du hämtar, installerar, och använder programmet En kort introduktion i First Class Hur du hämtar, installerar, och använder programmet Innehåll 1.Hämta programmet / klienten...3 2.Välj operativsystem...3 3.Spara och installera programmet / klienten...5

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

First Class uppgift 2

First Class uppgift 2 First Class uppgift 2 Hur du lägger till en signering i mail. När du loggat in på First Class ser det ut som på bilden nedan, det så kallade skrivbordet. Här ska du klicka på knappen inställningar uppe

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Tomas Green. First Class. 1. Inställningar. För att lägga till en signatur i ett mail gör du så här: 1) Gå till menyn Redigera och välj Inställningar.

Tomas Green. First Class. 1. Inställningar. För att lägga till en signatur i ett mail gör du så här: 1) Gå till menyn Redigera och välj Inställningar. First Class 1. Inställningar För att lägga till en signatur i ett mail gör du så här: 1) Gå till menyn Redigera och välj Inställningar. 1 2) Välj fliken Meddelandehantering och därunder fliken Initialt

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Uppdaterad: 2014-03-18. Lathund. Arbetsrum

Uppdaterad: 2014-03-18. Lathund. Arbetsrum Uppdaterad: 2014-03-18 Lathund Arbetsrum 1 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Arbetsrum 4 Skapa arbetsrum, steg 1 4 Skapa arbetsrumslista 4 Olika typer av arbetsrum 6 Skapa arbetsrum, steg 2 6 Lägg in

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

Uppdaterad: 2014-03-18. Lathund SVEA

Uppdaterad: 2014-03-18. Lathund SVEA Uppdaterad: 2014-03-18 Lathund SVEA Skriv ej ut manualen! För att alltid ha aktuell information och slippa dyra utskriftskostnader ber vi dig att ladda hem manualen som en PDF från vår hemsida när du behöver

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till

utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till R A D LE 1 G NIN D IL B T U s n e lf o G r je n li Rikt utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till SVENSKA GOLFFÖRBUNDET OCH golfens hus Riktlinjer Golfens ledarutbildning 1 SYFTE Säkert är att barn

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Lync 2013 utbildningsmaterial för Mac

Lync 2013 utbildningsmaterial för Mac Lync 2013 utbildningsmaterial för Mac Upplägget av utbildning i Lync för Mac Vi kommer att gå igenom följande avsnitt med paus mellan avsnitten Inloggning och inställningar för ljud- och videoenheter Lyncsamtal,

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

First Class ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATIONEN

First Class ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATIONEN ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATIONEN Det händer, speciellt i datorer med spärrkort att man, trots installationen, manuellt måste ställa in adress till FirstClass servern. Detta gör man endast om ett felmeddelande

Läs mer

FirstClass Hur du använder FirstClass.

FirstClass Hur du använder FirstClass. OPEN TEXT FirstClass Hur du använder FirstClass. Mars 2008 Peter Gustafsson, Skf Logga in på FirstClass För att starta FirstClass, dubbelklicka på FirstClass ikonen på skrivbordet eller på start-menyn.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line Elisabeth Banemark, Pedagogiskt center, Kristianstad 08-07-05 Innehållsförteckning Logga in Användarnamn och Lösenord...

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer