Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Transkript

1 Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig kontakt, vägledning, kanske t.o.m. arbetsplats i det lokalt belägna biblioteket eller lärcentrum ger bra grogrund. Bibliotekarierna Annika Hultén, Blekinge läns folkhögskola och Ronneby bibliotek, och Caroline Ahrgren, Sölvesborgs bibliotek, är också handledare för studerande, varav många på distans. De har lång erfarenhet av samverkan i flexibelt lärande och visar i följande artikel på de många möjligheter till stöd som utvecklats. Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande Annika Hultén och Caroline Ahrgren Allt större andel studerande vid högskolorna och inom folkbildningen deltar i distanskurser. De kommer sällan eller aldrig till en fysisk plats där kurskamrater, lärare eller högskolebiblioteken finns. Utmaningen för studieanordnaren är att eleven ändå får känslan av att vara en del i ett studiesammanhang och upptäcka de resurser som finns tillgängliga på distans. Det här märks inte minst på högskolorna där ca 20 procent av studenterna läser på distans. Av ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Högskoleverket (HSV) i april 2006 framgår att: Var femte student läser på distans. På knappt tio år har antalet studenter i distansutbildning tredubblats; från läsåret 1995/96 till läsåret 2004/05. Även deltagarveckorna för folkbildningens distanskurser har ökat, och det rejält. År 2005 var antalet deltagarveckor jämfört med 2004 då antalet var Idag, när distanskurserna växer inom folkbildningen, finns inte folkhögskolebiblioteken med som naturliga samarbetspartners. I en nyligen genomförd enkät av projektet Verktyg och Vision redovisar 10 folkhögskolor av 79 att bibliotek utnyttjas som resurs vid folkhögskolornas distanskurser. Man kan spekulera i om frånvaron av biblioteksanknytning har att göra med den enskilda skolans mål, personalsituation, standarden på biblioteket eller bristande dialog mellan kursanordnare och bibliotek. Sådana tankar tar Per J Larsson, från projektet Verktyg och Vision, upp i den senaste versionen av antologin folkbildning.net 2. En annan fråga är om personal på skolornas bibliotek har kännedom och/eller kontakt med de olika biblioteksnätverk som existerar; skolbibliotek, länsbibliotek och BIFF för folkhögskolebibliotekarier som stöder biblioteken i deras arbete? Idag finns det ingen nationell studieportal som täcker alla de olika behov och nivåer som skulle behövas. Det stöd som finns på nätet tillhandahålls av olika utbildningsanordnare och bibliotek. De utgår ifrån de egna studenternas specifika behov, vilka man tagit fasta på vid framtagning av stödfunktioner 3. Det finns idéer om att bibliotekarier och andra användare skulle kunna arbeta gemensamt i öppen källkod, dvs. i en olicensierad plattform, och på så sätt kunna skapa en nationell/internationell resurs. Det skulle minska bibliotekens dubbelarbete, underlätta för användare, skapa engagemang samt ge mindre bibliotek en chans att kunna utveckla sina nätresurser. Det skulle också underlätta om flera databaser var tillgängliga nationellt. 1 Enligt uppgift från Tomas Östlund, administrativ sekreterare Folkbildningsrådet Per J Larsson funderar över folkhögskolebibliotekens roll i det flexibla lärandet i Folkbildning.net, 3:e rev. uppl s 177 ff 3 Ett exempel på strukturerad kursplanering finns i Folkbildning.net, 3:e rev. uppl 2006; Bodin, s 41ff

2 Bibliotekstöd på nätet Alla bibliotek har sina bokkataloger på nätet, med möjlighet att beställa material. I Bibliotek.se kan eleven söka i alla böcker som finns på folk- och högskolebibliotek, via Libris finns databaser som täcker artikeldatabaser och specialsamlingar, där Libris webbsök visar beståndet på universitet och högskolebibliotek. Många bibliotek erbjuder också Fråga en bibliotekarie där man kan bestämma ett personligt möte med den lokala bibliotekarien, eller via e-post få råd angående till exempel informationskällor. Folkbiblioteken och högskolebiblioteken har en gemensam startsida till sina nationella frågetjänster; Fråga biblioteket, Jourhavande bibliotekarie och Ask the Librarian (frågetjänst på tolv olika språk). De vänder sig främst till respektive studentgrupp med möjlighet att ställa e-postfrågor eller chatta. Länksamlingar är andra exempel på nätstöd från bibliotek. Via våra lånecentraler finns Referensbiblioteket, en virtuell bokhylla med länkar till källor av uppslagsbokskaraktär. För den som är ovan vid studier och dessutom skall studera på distans kan det behövas olika typer av stöd. En virtuell guide som tänkt i de banorna är bl.a. Studieguiden, ett verktyg, som ursprungligen gjordes, för vuxenstuderande i Jämtland och Västernorrland. På webbplatsen presenteras vilken biblioteksservice du som studerande kan få, tips på länkar, hjälp med informationssökningsprocessen, t.ex. i fråga om kurslitteratur och information om olika lärstilar. Studieguiden vill visa på möjligheter att få hjälp via lärcentra eller bibliotek. Studerandeguiden från Kalmar län gör ett försök att ta ett steg i taget och sakta lotsa den ovane vidare i att strukturera sina studier. Om man vill veta mer om vad flexibelt lärande är så kan man läsa under 7 och en halv tankar om att lära vidare. Högskolebibliotekens olika guider visar hur man kan söka information och i övrigt bör tänka på under arbetets gång. Vägvisarna är olika avancerade men här finns tips som är allmängiltiga och användbara för alla som arbetar med att söka information via nätet. Guiderna är ofta anpassade till respektive lärosätes utbildning. Blekinge Tekniska Högskolas Stora sökguiden är ett sådant exempel. Den är så omfattande att den är tänkt att kunna användas som kursmaterial i hur man söker, värderar och bearbetar information. Mitthögskolans Flexwebben visar möjligheter till biblioteksstöd med filmer och artiklar. Informationsfilmer som hjälp vid sökning i olika källor blir allt vanligare, se t.ex. guiderna från Lärarhögskolan i Stockholm eller Högskolan i Borås. Även utbildningsaktörerna ger nätbaserat stöd riktat både till lärare och studerande. CFL (Nationellt Centrum för Flexibelt lärande), här finns ämnesresurser, digitalt studiematerial och alla deltagare i Folkbildningsnätet har även tillgång till nationella databaser mm som riktar sig till kommunal vuxenutbildning, folkbildning och arbetsliv, har Kursnavet, en rik flora av kurser i olika ämnen samt webbsidor om olika lärstilar och digitala presentationer. Folkbildningens Pedagogiska Resurser vänder sig till pedagoger men också till deltagare inom studieförbund och folkhögskolor. Här får den ovane hjälp att upptäcka datorns möjligheter, här finns ämnesresurser, digitalt studiematerial och alla deltagare i Folkbildningsnätet har även tillgång till nationella databaser mm. Några som funderat över om biblioteken och bibliotekarierna gör någon skillnad i det flexibla lärandet inom folkbildningen är det CFL-stödda projektet Verktyg & Vision. Man har bland annat undersökt landets folkhögskolebibliotek och visar på hur vuxenstuderande kan stöttas. Den traditionella bilden av biblioteket och bibliotekarien håller på att förändras i takt med att tekniken ändrar förutsättningarna för innehållet i våra arbetsuppgifter. Vi kan tillgängliggöra information som tidigare bara fanns i våra böcker eller pärmar. För att ta ett exempel; vårdstuderande behöver ofta romaner som skildrar en sjukdom. Tips på sådana böcker kan man nu hitta på nätet.

3 Vi kan dela med oss av våra specialkunskaper på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Bibliotek är också så mycket mer än samlingar av material. Bibliotekstöd att utveckla Det uppstår lätt problem i själva informationssökningen, fel frågeställningar leder till fel källor. Idag kan eleven få hjälp genom att direkt använda chattfunktionen i Fråga biblioteket, och interaktiviteten via nätet kommer att öka. I framtiden kommer bibliotekarien att vara mer personifierad och synlig via nätet, kanske i form av tjänster som Skype, Marratech, MSN eller liknande funktioner direkt i webbläsaren. Informationsfilmer och podcasting kommer att användas mera. Det händer även mycket på områden som TV/Internet, mobiltelefon/internet. Kanske utvecklas en nätkultur där studerande hjälper andra mer aktivt, på samma sätt som sker idag på t. ex. lärcentrum. Vi har sett att det ofta sker interaktion mellan distansstudenter som befinner sig i samma lokal. De inspirerar varandra, sprider intresset för sin kurs till fler, en slags marknadsföring av de bästa kurserna på nätet. Detta kan leda till spontant utvecklade stödforum utanför traditionella lärplattformar. Web 2.0 är ett begrepp som ger möjligheter till större interaktion mellan bibliotekarier/lärare och studerande. Biblioteken är redan på gång att utveckla webbtjänster som bjuder in användare mera aktivt. Lokalt stöd till distansstudenter Vår erfarenhet är att det finns en del fallgropar för distanseleven där en lokal handledare/ bibliotekarie kan stötta eleven och förhindra avhopp från kursen. Många elever klarar sig själva, en del behöver mer eller mindre hjälp med någon del. Initialt och generellt fordras oftast stöd för att, på en basal nivå, förstå gränssnittet som utbildningsanordnaren använder. Hur lärplattformen fungerar och hur kontakt med kurskamrater och lärare sker. På senare tid har det dykt upp alltmer instruktiv film om detta på kursanordnarens hemsida vilket underlättar. Elever som i slowmotion börjar läsa sig igenom all text som det hänvisas till på kurslistan behöver hjälp med studieteknik. Många är också osäkra datoranvändare, rädda för att trycka på fel knappar och leta filer. Då krävs en del stöd ifråga om grundläggande IT-funktioner, faktum är att vi anar en slags IT-analfabetism. Elever, även på högskolenivå, vet ofta inte hur man skaffar information via ett bibliotek, vad som kännetecknar ett referensexemplar, eller om boken finns för utlån alternativt kan beställas. Bibliotekarien lär eleven klara av sökningen själv. Självkritik från bibliotekens sida behövs också, våra gränssnitt går att underlätta. När eleven äntligen har kommit igång med sin kurs och det är dags att fördjupa sig i ett ämne kan bibliotekarien bistå eleven med att skaffa sig överblick över ämnet och eventuell materialtillgång som finns att tillgå inom en aktuell tidsperiod 4. Faktasökande på Internet för korta svar på mer djuplodande frågeställningar speglar en speciell syn på informationssökning eller synen på hur kunskap skapas. Det är bland annat genom att arbeta med sina frågeställningar och sökord som eleven kan nå ny kunskap. Det är något som tar tid, kräver nyfikenhet och intresse. Informationssökning kan ses som en meningsskapande process som till slut leder till ny kunskap och eleven själv behöver få den insikten menar Kulthau 5. Läraren och bibliotekarien kan stödja eleven i den processen. Att vara informations-kompetent verkar inte vara en generell förmåga, utan en uppsättning av förmågor som varierar med situationen, uppgiftens innehåll och kontext 6. 4 Kulthau, C s Limberg L Limberg s. 126

4 Biblioteket som lokal resurs Verkstäder och studierum har iordningställts, på bibliotek och lärcentra, vilket skapar bättre förutsättningar för den enskilde att studera. Det öppnar möjlighet att knyta an den distansbaserade kursen direkt till en lokal bibliotekarie/handledare. Det verkar vara ett framgångskoncept; eleven välkomnas in i en lärandemiljö med ett bra stöd i fråga om informationsökning och källkritik. Nätbildarna är ett gott exempel på detta. Ledaren/Läraren i en Nätbildarkurs skickar information om antagen elev direkt till det lokala folkbiblioteket. Biblioteket kan därefter ta kontakt med eleven och bjuda in till ett besök där man tillsammans går igenom den lärplattform som används och kan visa den studiemiljö biblioteket erbjuder. Bibliotekarien är den personliga länken mellan distansläraren och eleven, även om den studerande inte använder biblioteket som studielokal. Biblioteket är introducerad i kursen, inte bara med en hänvisning till biblioteksresurser från lärarens sida utan som en officiell samarbetspartner i form av en, av eleven, vald handledare. I den rollen har bibliotekarien även möjlighet att som administratör gå in i nätverket och se vilka kurser som erbjuds och ta direktkontakt med lärarna. Bibliotekarien personifieras och förankras i elevens lärandemiljö. Ofta känner den studerande till det lokala biblioteket sedan tidigare, hittar dit, har kanske någon gång varit där med sin skola. Därigenom blir tröskeln mot att ge sig in i distansstudier lägre. Genom att förlägga sina distansstudier till ett lokalt bibliotek finns även möjligheten att träffa studiekamrater. Idén bakom Nätbildarnas arbetssätt beskrivs i boken Folkbildning.net 7. samt rapporten Nu Du! utgiven av CFL 8. De flesta av kurserna bygger mycket på samtal och interaktion. Lärare har goda möjligheter att samarbeta med en lokal handledare/bibliotekarie i stödet till distansstudenterna. På många håll i landet förekommer projekt kring bemötandet och arbetet med vuxna i lärande. Studiebibliotekarier, som arbetar tillsammans med olika utbildningsanordnare som komvux och folkhögskolor, är involverade i arbetet med att skapa bra lärandemiljöer för vuxna i lärande. Här har länsbiblioteken inneburit ett kraftfullt stöd. Västra Götaland och Gästrikland är några länsbibliotek som visar på kreativa vägar att nå vuxna i lärande. Bibliotekarien som ett stöd en reflekterande slutsats Vi vill ställa studenten i fokus och vi vill ge stöd. Men stöd kan ske på olika sätt beroende på deltagarens behov. De vi möter arbetar ofta med tematiska frågeställningar vilket vi som bibliotekarier kännedom om informationssökningsprocessens olika delar innebär att bibliotekarierna kan stötta under arbetets gång Därigenom blir tröskeln mot att ge sig in i distansstudier lägre. Genom att förlägga sina distansstudier till ett lokalt bibliotek finns även möjligheten att träffa studiekamrater måste hantera på rätt sätt. Vi samtalar mycket med våra besökare. En fråga som verkar självklar kan visa sig gömma något annat. Samtalen är en vital del av vårt arbete. Att då ha kännedom om informationssökningsprocessens olika delar innebär att bibliotekarierna kan stötta under arbetets gång. I rapporten Gränslöst stöd för vuxnas lärande framgår att lärare och bibliotekarier vill den studerande väl men inte arbetar samstämt eftersom de inte känner varandras yrkesroller, vardag och olika förutsättningar. I rappor- 7 Folkbildning.net-en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet 8 Nu du!- goda kombinationer av när-och distansmoment i folkhögskolornas kurser

5 ten, som Länsbiblioteken i Östergötland och Jönköping producerat, diskuteras bland annat hur lärare och bibliotekarier uppfattar sina olika roller gentemot eleverna. Olika fokus hos lärare respektive bibliotekarie skapar förvirring för den studerande. Det finns uppenbart ett behov av en dialog mellan bibliotek och pedagoger. Vi har allt att vinna på att starta samtal mellan utbildningsanordnare och bibliotek. Det är deltagaren som står i centrum. Eller för att citera Ann Wiklund ; En viktig utmaning för folkbibliotekens arbete med vuxnas lärande tror jag är att gå ett steg till och våga dela mål och uppdrag med andra kommunala verksamheter. Vi känner oss till exempel ganska övertygade om att samarbetet mellan bibliotek och lärcentra är bra för att ge service till vuxenstuderande. Men vi vet för lite om hur samarbetet bör se ut för att verkligen ge effekter som den enskilde studerande uppfattar. Vi ser att distansstuderande gärna besöker sitt bibliotek. Vi antar att de gör det för att biblioteket är ett naturligt ställe att gå till, inte bara för att sitta och studera utan för att här finns närhet till samlad kunskap och till kunnig personal. Vi tror att vår handledande roll kommer att växa ju mer det flexibla lärandet tar andelar av det idag stora kursutbud som erbjuds den som vill studera som vuxen. Det tekniska stöd vi kan ge idag kommer med all sannolikhet att förändras över tid. Web 2.0 innebär möjligheter för dem som vill samverka. Vi vet att vi som bibliotekarier måste kompetensutveckla oss hela tiden. Vi har behov av att dela erfarenheter och kunskap med andra både i vår profession och med dem där våra yrkesroller överlappar varandra. De vuxna i lärande pekar på nödvändigheten av en dialog. Nätbildarnas koncept visar på ett föredömligt sätt hur alla parter kan samarbeta kring en kurs; pedagogen, den vuxenstuderande och bibliotekarien. En annan framkomlig väg tror vi skulle vara att ha gemensamma fortbildningsdagar för pedagoger och bibliotekarier. För dem som vill finns det glädjande nog kurser för båda.... Litteratur folkbildning.net : en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet (2006), 3., rev. uppl. Stockholm, Folkbildningsrådet (FBR) ; Hässleholm : Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Kultahau, C. (2006). Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund, BTJ. Limberg, L. (2006). Undervisning i informationssökning : slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande. Borås, Valfrid. Bodin, K & Hermansson, K (2005). Nu du! : goda kombinationer av när- och distansmoment i folkhögskolornas kurser. Hässleholm: Rapport / Nationellt centrum för flexibelt lärande; 2005:1... Länklista Biblioteksorganisation BIFF; Bibliotek i folkbildning och folkhögskola Nationella Skolbiblioteksgruppen Skolbibliotek.se Regionala föreningar

6 Biblioteksstöd Lärarhögskolan i Stockholm, Lärum aspx Mölndals Stadsbibliotek BTH: Stora sökguiden Fråga biblioteket Ask a Librarian, fråga på tolv språk Högskolan i Borås, InfoResurs Kalmar län, Studerandeguide klb/biblguide/grundk/grundkurs.htm Libris webbsök Referensbiblioteket.se Folkbildningens Pedagogiska Resurser Distanskurser- siffror Statistiska Centralbyrån asp asp Distanskurser- utbud Folkhögskolornas informationstjänst - FIN 3E56E78EE0AB760DC D9D8F!OpenDocument Nätbildarna Distansstöd Studieguide 7 och en halv tankar- om att lära vidare CFLs Kursnav Mitthögskolans Flexwebb Rapporter Gränslöst stöd för vuxnas lärande Folkbibliotek och vuxnas lärande Projektrapport+Folkbibliotek+och+vuxnas+l%C3%A4rande.pdf Framsteget aspx