Avhandling: Tillämpning av

Transkript

1 Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk utvecklare med IT-riktning PIL, Enheten för pedagogik, IKT och lärande, Mälardalens högskola E-post: lena.dafgard@gu.se Mobil:

2 Video har länge använts för utbildning, men nyttär: 1. Digital video enklare, billigare att producera video 2. Internet för distribution av video ökar tillgängligheten 3. Ökad bandbredd ökar tillgängligheten 4. Varje dag publiceras nya videoklipp 5. Video förutspås omfatta 90 % av internettrafiken 2013

3 Två studier Nationell totalundersökning En typ av fallstudie Webbaserad enkät Samtliga distanskurser våren Genomförande: hösten olika typer av video 50 % svarsfrekvens 746 kursansvariga 852 unika kurser/program 1266 kurser/program 26 lärosäten Intervjustudie Fördjupning av enkätstudien Hur är det att undervisa via videokonferens? 13 distanslärare på Lärarutbildningen i Karlstad Genomförande juni 2011

4 Syften Syftena är att beskriva hur videobaserade teknologier används i distanskurser i högre utbildning i Sverige och att undersöka den pedagogiska rationalen och de kontextuella villkoren för denna användning

5 Modell för klassificering av video för lärande 1. Video för envägskommunikation a) Video som läromedel (t.ex. program från UR) b) Video som inte är producerat för pedagogiska syften (t.ex. nyhetsprogram som används i språkundervisningen) c) Inspelade undervisningssituationer (t.ex. föreläsningar, seminarier och laborationer) 2. Video för tvåvägskommunikation a) Videokonferens/telebild b) Desktopkonferens/webbkonferens 3. Video som verktyg för lärande (att studenter producerar en video eller att deras agerande spelas in och används t.ex. som underlag för diskussion)

6 Hur ser bilden av svensk distansutbildning ut? Ca 25 % (ca 850 kurser/program) av de som annonserades på genomfördes inte Tre lärosäten har högsta antalet kurser: Högskolan Dalarna Umeå universitet Karlstad universitet Merparten är fristående kurser, 88 % (n=1074) jämfört med 12 % (n=147) program

7 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2,2% Distanskurser i undersökningen fördelade på lärosäten 11,6% 9,0% 8,1% 3,1% 1,5% 5,5% 4,1% 3,1% 3,8% 2,5% 21% 2,1% 2,2% 20% 2,0% 1,3% 3,2% 3,2% 2,5% 0,1% 4,7% 2,6% 18% 1,8% 4,2% 0,1% 5,2% 5,8% 1. Blekinge Tekniska Högskola 2. Göteborgs universitet 3. Högskolan Dalarna 4. Högskolan i Borås 5. Högskolan i Gävle 6. Högskolan i Halmstad 7. Högskolan i Jönköping 8. Högskolan i Kalmar 9. Högskolan i Skövde 10. Högskolan i Kristianstad 11. Högskolan på Gotland 12. Högskolan Väst 13. Karlstads universitet 14. Karolinska institutet 15. KTH Kungliga Tekniska 16. Luleå tekniska universitet 17. Lunds universitet 18. Malmö universitet 19. Mittuniversitetet 20. Mälardalens högskola 21. Sveriges Lantbruksuniversitet 22. Stockholms universitet 23. Teologiska högskolan 24. Umeå universitet 25. Uppsala universitet 26. Växjö universitet 57 svar saknas beträffande lärosäte

8 Kursers och programs omfattning Kurser Antalhögskolepoäng n % 1 7,5 hp Program Antal högskolepoäng n % 30 hp hp hp hp hp 31 3 Totalt hp hp hp hp 4 3 Totalt % (n=1.035) är på grundläggande nivå och 13 % (n=159) är på avancerad nivå.

9

10 Ingår fysiska möten/kursträffar i kursen/programmet? Svarsalternativ n % Ja, kursen bygger till stor del på kursträffar 92 8 Ja, det ingår en eller några kursträffar Ja, det finns frivilliga kursträffar, men det är möjligt att gå kursen/programmet utan att delta i fysiska kursträffar Nej, det förekommer inga kursträffar alls Totalt Jämför: Högskolan i Dalarna 74 % - inga kursträffar alls Övriga 44 %

11 Fördelningen betr. i hur många kurser/program olika typer av video användes (n=321) 38 Användningen av olika typer av video fördelade på olika kurser/program (n=267) (n=266) (n=180) 22 (n=142) 17 (n=127)

12

13

14 Relationen mellan användning av olika typer av video och lärarnas erfarenhet av distansutbildning Typav video Novices Intermediates Experts Q6a. Video somläromedel (51) (81) (188) (35) 22 Q7a. Videomaterial som inte är särskilt producerat för pedagogiska syften Q8a. Videoinspelade undervisningssituationer (40) 25 Q9a. Videokonferens/telebild (20) Q10. Desktopkonferens/webbkonferens (27) 17 (49) (95) 22 (63) 26 (162) 37 (26) (81) (68) (170) Q11. Video som verktyg för lärande (20) (37) (85) N=1,299. Flera typer av video kan användas i samma kurs. Novices=mindre än 3 års erfarenhet och mindre än 6 kurser/program. Intermediates= mindre än tre års erfarenhet eller mindre än 6 kurser/program. Experter= tre eller fler års erfarenhet och 6 eller fler kurser

15 Relationen mellan kursansvarigas erfarenhet och användning av flera typer av video i kurserna Relationen mellan hur många typer av video som används i samma kurs och de kursansvarigas erfarenhet av distansutbildning. N=814. Novices (55) 35 (42) 27 Intermediates Experts Hur många typer av video som användes i samma kurs n n n (79) Ingen typ 34 (34) 22 (20) 13 (107) 25 (47) (99) En typ (65) (90) Två typer (25) (76) Tre typer (3) (7) (37) Fyra typer Fem typer Sex typer Total Experter: tre års erfarenhet av distanskurser eller mer eller och undervisning i minst 6 kurser/program Intermediates: 3 års erfarenhet eller 6 kurser. Noviser: övriga (2) 1 (0) 0 (156) 100 (5) 2 (1) (11) 3 (9) 2 (429) 100

16 Relationen mellan fortbildning och användning av olika typer av video Typ av video Ingen Med fortbildning fortbildning Q6a. Videobaserat läromedel (147) 33 Q7a. Videomaterial som inte är producerat (91) för pedagogiska syften 21 (174) 44 (89) 22 Q8a. Videoinspelade (114) (152) undervisningssituationer Q9a. Videokonferens (51) 12 (76) 19 Q10. Desktopkonferens (124) 28 (143) 36 Q11a. Video som verktygför lärande (60) (82) 14 21

17 Relationen mellan kursansvarigas fortbildning och användning av antal videotyper i samma kurs Hur många typer av Ingen Med Ingen Med video som användes i fortbildning fortbildning fortbildning fortbildning samma kurs/program n n % % Ingen typ av video ,5 25,3 En typ av video ,5 19,6 Två typer av video ,1 24,3 Tre typer av video ,0 16,8 Fyra typer av video ,1 9,8 Fem typer av video ,3 2,1 Sex typer av video 2 8 0,5 2,1 Totalt

18 Jämförelse mellan videokonferens och desktopkonferens Hur används dessa två videotyper? Kursansvarigas erfarenheter Tre viktigaste fördelarna (generellt) Tre viktigaste nackdelarna (generellt) Tre viktigaste syftena med att använda dessa typer av video i en specifik kurs Tre viktigaste skäl med att inte använda dessa två typer i en specifik kurs

19 Kursansvarigas erfarenheter av tvåvägskommunikation Videokonferens/Telebild Q3a. Vilka är dina erfarenheter av att använda videokonferens i undervisningen? (%) Desktopkonferens k Q4a. Vilka är dina erfarenheter av att använda desktopkonferens i undervisningen? (%) 60 (n=395) (n=398) (n=206) 28 (n=74) 10 (n=44) 6 (n=27) (=180) 24 (n=124) 17 0 Jag har inga Både goda Goda Dåliga Varken goda Jag har inga Både goda Goda Dåliga Varken goda erfarenheter och dåliga eller dåliga erfarenheter och dåliga eller dåliga 10 (n=21) 3 (n=21) 3 Q3a. De kursansvarigas erfarenhet (i procent) av att använda videokonferens i undervisningen, (N=746). Antal inom parentes ( ). Procent utan parentes. Q4a De kursansvarigas erfarenheter (i procent) av att använda desktopkonferens/ webbkonferens i undervisningen, (N=744). Antal inom parentes ( ). Procent utan parentes.

20 Kursansvarigas erfarenhet av videokonferens samt desktopkonferens Förhållandet mellan kursansvarigas erfarenhet av videokonferens och desktopkonferens (i procent), (n=742). Antal inom parentes ( ). Procent utan parentes. Om kursansvariga har erfarenhet av Antal (n) % videokonferens och desktopkonferens Ingen erfarenhet av vare sig videokonferens eller desktopkonferens Endast erfarenhet av videokonferens Endast erfarenhet av desktopkonferens Erfarenhet av såväl videokonferens som desktopkonferens Totalt

21 Hur används videokonferens i kursen? 25 (n=90) 23 Q9d. Hur används videokonferens i kursen? (%) (n=73) 18 (n=58) 15 (n=50) 13 (n=36) 9 (n=25) 6 (n=21) 5 (n=21) 5 (n=9) (n=9) 2 2 (n=5) 1 0 Q9d. Hur används videokonferens i kursen? (N=397).

22 Hur används desktopkonferens k i kursen? (n=152) 16 (n=150) 16 Q10d. Hur används desktopkonfererns i kursen? (%) (n=114) 12 (n=102) 11 (n=97) 11 (n=93) 10 (n=80) 9 (n=63) 7 (n=40) 4 (n=22) 2 (n=9) 1 0 Q10d. Hur används desktopkonferens i kursen? (N=922).

23 Tre viktigaste fördelarna med videokonferens Q3b. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste fördelarna med att använda videokonferens i undervisningen? (%) Q3b. De tre viktigaste fördelarna med att använda videokonferens i undervisningen, (N=280). Bara de som hade svarat att de hade goda erfarenheter eller goda och dåliga erfarenheter av att använda videokonferens i undervisningen, fick denna fråga, dvs. 280 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

24 Tre viktigaste fördelarna med desktopkonferens Q4b. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste fördelarna med att använda desktopkonferens i 60 undervisningen? (%) Q4b. De viktigaste fördelarna (i procent) med att använda dektopskonferens i undervisningen (N=304). Bara de som hade svarat att de hade goda eller goda och dåliga erfarenheter fick denna fråga, dvs. 304 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

25 60 Tre viktigaste t nackdelarna med videokonferens Q3c. Enligt din uppfattning, vilka är de största nackdelarna med att använda videokonferens i undervisningen? (%) Q3b. De tre viktigaste nackdelarna med att använda videokonferens i undervisningen,,(n=250). Bara de som hade svarat att de hade dåliga erfarenheter eller goda och dåliga erfarenheter av att använda videokonferens i undervisningen fick denna fråga, dvs. 250 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

26 Tre viktigaste nackdelarna med desktopkonferens Q4c. Enligt din uppfattning, vilka är de största nackdelarna med att använda desktopkonferens i undervisningen? (%) Q4c. De tre viktigaste nackdelarna (i procent) med att använda desktopkonferens i undervisningen, (N=201). Bara de som hade svarat att de hade dåliga eller goda och dåliga erfarenheter fick denna fråga, 201 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

27 Viktigaste syftena med att använda videokonferens i kursen Q9e. Vilket är ditt viktigaste syfte med att använda videokonferens i kursen? (%) 40 (n=98) (n=93) (n=26) 9 (n=24) 8 (n=20) 7 (n=9) 3 (n=7) 2 (n=7) 2 (n=4) 1 Q9e. Vilket är ditt viktigaste i syfte med att använda videokonferens i kursen? (N=288). Högst tre alternativ kunde markeras.

28 Viktigaste syftena med att använda desktopkonferens i kursen Q10e. Vilket är ditt viktigaste syfte med att använda desktopkonferens i kursen? (%) 30 (n=174) (n=118) 19 (n=90) 14 (n=88) (n=44) 7 (n=37) (n=36) 6 6 (n=20) 3 (n=15) 2 0 Q10e. Vilket är ditt viktigaste syfte med att använda desktopkonferens i kursen? (N=622). Högst tre alternativ kunde markeras.

29 Viktigaste skälen till att inte använda videokonferens i kursen (n=197) 15 (n=166) 13 Q9f. Varför används inte videokonferens i kursen??(%) (n=135) (n=127) (n=123) 9 (n=104) 8 (n=100) 8 (n=83) 6 (n=82) 6 (n=78) 6 (n=69) 5 (n=61) Q9f. Vilket är ditt viktigasteskäl t käl till att inteanvända videokonferenskonferens k f i kursen? (N=1325). Högst tre alternativ kunde markeras.

30 Viktigaste skälen till att inte använda desktopkonferens i kursen Q10f. Varför används inte desktopkonferens i kursen? (%) (n=139) 14 (n=130) (n=128) (n=120) 12 (n=114) 11 (n=88) 9 (n=70) 7 (n=63) 6 (n=59) 6 (n=41) 4 (n=26) 3 (n=18) 2 0 Q10f. Vilket är ditt viktigaste skäl till att inte använda videokonferens i kursen? (N=996).

31 Sammanfattning Hur video används? Videokonferens: Föreläsningar/presentationer av läraren, 23 % Desktopkonferens: Seminarier, 16 % Mindre grad av studentinteraktivitet: de tre vanligaste alternativen: för videokonferens 33 % mot 44 % för desktopkonferens Sammanslagning av aktiviteter med studentinteraktivitet: 76 % videokonferens och 85 % desktopkonferens

32 För- och nackdelar generellt Fördelar: distansargument för båda Nackdelar: Videokonferens: 1. Användningen av videokonferens sätter begränsningar g i hur jag kan agera som lärare, 49 % 2. Låg grad av interaktivitet, 48 % 3. Problem med uppkopplingen, 42 % Desktopkonferens: 1. Studenterna har haft tekniska problem, 57 % 2. Det är svårt att hantera många studenter i samma konferens, 46 % 3. Användning av desktopkonferens sätter begränsningar g för hur jag kan agera i undervisningssituationen, 33 %

33 Syften med att använda videokonferens och desktopkonferens i en specifik kurs Delvis samma syften: distansargument 4-30 öppna svar betr. syftet med att använda

34 Skäl till att inte använda videokonferens och desktopkonferens i en specifik kurs Vanligaste argumenten för båda: Det tillför ingenting till kursen %. Brist på tid (lite vanligare för desktopkonferens än för videokonferens Kunskaper om hur man använder dessa typer av video i undervisningen saknas, % öppna svar betr. skäl att inte använda många av svaren samma som i de fasta svarsalternativen

35 Tack för uppmärksamheten!