Projektmaterial SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI

Transkript

1 Projektmaterial DISTANSUTBILDNING FÖR VUXNA MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DISTANSUTBILDNING FÖR VUXNA MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI... 1 KORT SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA OCH PÅ ENGELSKA (HÖGST C:A 50 ORD VARDERA):... 3 A. PROJEKTANSVARIGA... 3 B. PROJEKTPRESENTATION BAKGRUND: SYFTE: AKTÖRER: DEN EGNA ORGANISATORISKA MILJÖN : MÅLGRUPP/-ER OCH REKRYTERING:... 7 C. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING: UTBILDNINGENS ORGANISATION: MEDARBETARNAS/LÄRARNAS ARBETE: IT-STÖD I PROJEKTET: SAMARBETE/SAMVERKAN D. RESULTAT KURSEKONOMI: PROJEKTETS NYHETSVÄRDE; DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA: UTVÄRDERING AV PROJEKTET: SAMMANFATTNING VI SOM ARBETAT MED PROJEKTET Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 DUKOMs projektnummer: 203 Projektnamn: skrivsvårigheter/dyslexi. KORT SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA OCH PÅ ENGELSKA (HÖGST C:A 50 ORD VARDERA): Distansformen ger möjligheter att anpassa till kursdeltagarnas behov, intressen och förutsättningar; stimulerar deltagarinflytande och studieansvar. Videokonferensprogram, talsyntes, rättstavningsprogram gör att datorn fungerar som arbets- och kommunikationsredskap även för grava dyslektiker. Läs- och Skrivpedagogiskt centrum Brunnsvik, Ludvika, anordnar fortsättningsvis distanskurser. Vi samverkade med FMLS /ABF Västmanland, Kristinehamns och Högalids folkhögskolor. Rapporten bygger på utvärderingar av kursdeltagare och samverkansparter. Summary Distance education for adults with reading and writing difficulties or dyslexia Distance tuition makes it possible to adapt teaching to the needs, interests and abilities of the students and at the same time to stimulate student influence and responsibility. The video conference programme, voice synthesis and spelling checker mean that the computer functions as a tool for work and communi-cation even for persons with severe dyslexia. The Centre for Teaching Reading and Writing in Brunnsvik, Ludvika, will be arranging distance tuition in future. We collaborated with FMLS /ABF Västmanland and the folk high schools in Kristinehamn and Högalid. The report is based on evaluation by our students and collaborators A. PROJEKTANSVARIGA Projektledare: Namn CG Lindell Adress arbetet Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik, Brunnsviks folkhögskola, Box 840, Ludvika Telefon och fax , fax e-post Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 Informationsansvarig: Namn Eva Ottosson Adress arbetet Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik, Brunnsviks folkhögskola, Box 840, Ludvika Telefon och fax , fax , även tel , fax e-post Utvärderingsansvarig: Namn Eva Ottosson Adress arbetet Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik, Brunnsviks folkhögskola, Box 840, Ludvika Telefon och fax , fax , även tel , fax E-post Intern Projektets Web-adress: B. PROJEKTPRESENTATION 1. Bakgrund: - Varför valde ni att arbeta med det här projektet? - Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Läs- och skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik (LSC) anordnar sedan höstterminen 1995 kontinuerligt Läs- och skrivkurser för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I LSC:s verksamhet ingår bland annat även läs- och skrivutredningar/diagnosticering och åtgärdsprogram i samverkan med andra skolor och vuxenutbildningsarrangörer, arbetsplatser och arbetsförmedlingar. Utifrån detta vet vi att behovet av särskilda läs- och skrivkurser är stort. Ca en halv miljon svenskar har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dyslexi förekommer i alla samhällsklasser och bland människor med mycket skiftande utbildningsbakgrund. Handikappet har inget samband med låg begåvning, men läsoch skrivsvårigheter/dyslexi kan vara en stark orsak till låg utbildningsbakgrund och svårigheter och motstånd inför fortsatta studier i vuxen ålder. På LSC såg vi distansutbildningsformen som en möjlighet att nå människor som har svårt att delta i kursverksamhet i närstudieform. Hit hör människor med ytterligare handikapp, glesbygdsboende och människor som varken kan eller vill ta tjänstledigt från sitt arbete. Vi ansåg också att det borde finnas ett behov av extra läs- och skrivträning och hjälp att utveckla en fungerande, personligt avpassad studieteknik bland dyslektiska deltagare på annan icke speciellt anpassad vuxenutbildning. Vi var Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 också intresserad av att se möjligheterna att genom undervisning och handledning per videokonferens tillföra läs- och skrivträning i studiecirklar med handikappkunskap och självförtroendeträning. Användningen av dator för kommunikation såg vi som en klar fördel för den här gruppen, då en så mångsidig användning av datorn som möjligt skulle ge deltagarna goda möjligheter att upptäcka datorn som kompensatoriskt hjälpmedel vid läsning och skrivning. Videokonferensprogram ger dessutom möjlighet till en distansundervisning som bygger på muntlig kommunikation. Arbetsmaterial som överförs via filöverföring kan enkelt bli tillgängligt även för grava dyslektiker med talsyntesstöd. Brunnsviks folkhögskola har sedan tidigare utbildningar i distansform, dels inom ramen för LO:s Högskoleutbildningar, dels i form av mellanliggande praktik- och projektperioder med lärarhandledning och rapportuppgifter på skolans Folkbildningslinje, Biståndslinje och Media- och Informationslinje. Eva Ottosson har tidigare medverkat i Opinionsbildning 10 p såsom handledare vid de studerandes PM-, rapport- och uppsatsarbeten. 2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? - Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Vårt syfte var att erbjuda ett alternativ till läs- och skrivkurser i närstudieform och nå för dessa svårrekryterade deltagare. finna nya modeller för samverkan med andra vuxenutbildningsarrangör. finna och utveckla former för handledning och fortbildning på distans för i projektet medverkande lärare och cirkelledare. stimulera till ökad förtrogenhet med datorn som kompensatoriskt hjälpmedel för deltagare och medverkande lärare och cirkelledare. ge en större individuell anpassning vad gäller arbetsmaterial och studietakt än vid närundervisning genom distansstudieformens större möjlighet till flexibilitet. Syftet med projektet har i princip inte ändrats under projekttiden. Genom deltagarnas aktiva medverkan har den individuella anpassningen, vad gäller arbetsuppgifter och val av arbetsmaterial, blivit större än vad vi från början vågat hoppas på. 3. Aktörer: - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? - Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Från LSC:s sida har medverkat CG Lindell, projektledare, Eva Ottosson, biträdande projektledare och lärare och handledare i projektet, samt Sonya Lindell. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Lärare på Brunnsviks folkhögskola som arbetar med andra utbildningar med i distansform eller med distansinslag och IT-stöd har bidragit med idéer och erfarenheter vid planeringsarbetet. Vi valde att samverka med två andra folkhögskolor; Kristinehamns folkhögskola och Högalids folkhögskola. Ansvariga lärare där har varit Maria Gunnarsson respektive Eva Persson. Gruppen knuten till Kristinehamns folkhögskola bestod av sex studerande som arbetat med studierna i den egna bostaden med tillgång till multimediadator via hemlån. Gruppen vid Högalids folkhögskola bestod av fyra folkhögskoleelever som efter screeningtest och kartläggning tackade ja till frivillig läs- och skrivträning, delvis förlagd på ordinarie undervisningstid. Möjligheterna till diagnosticering och individuell träning fanns tidigare inte på skolan. Denna grupp bestod av tre externatelever och en internatelev, vilka varit hänvisade till särskilt utrustade datorer på folkhögskolan. Bland samverkansparterna har även ingått ABF och Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS. Tillsammans har vi samverkat i en studiecirkel för dyslektiker bestående av fem deltagare. Dessa deltagare hade tillgång till särskilt utrustade datorer i samband med cirkelträffar. Cirkelträffarna leddes av Eva-Lena Linde, anställd vid ABF för att arbeta med kunskapsspridning och studiesatsningar såväl i form av speciella cirklar som anpassningar av ordinarie utbud för deltagare med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Medverkande lärare och cirkelledare har erhållit utbildning i kartläggning och diagnosticering samt medverkat vid dessa moment i kursen. 4. Den egna organisatoriska miljön : - Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. - Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik, LSC, har tidigare drivits som ett fristående aktiebolag med nära samverkan med Brunnsviks folkhögskola. I juni 1997 övergick LSC till att vara en resultatenhet under folkhögskolan. LSC:s lärare är anställda av folkhögskolan och har även undervisning där. LSC hör sedan 1996 till Skolverkets resurscentrum för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Förutom egen kursverksamhet, läs- och skrivutredningar och framtagande av åtgärdsprogram arbetar LSC med lärarfortbildning samt med information och fortbildning för människor som i sitt arbete eller förtro-endeuppdrag har behov av kunskaper om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Från och med höstterminen 97 erbjuder LSC läs- och skrivkurser på distans i sitt ordinarie kursutbud. Brunnsviks folkhögskola hör till arbetarrörelsens folkhögskolor. Förutom allmän linje, media- och informationslinje, biståndsutbildning, folkbildnings-linje och bildoch videokurser, bedriver skolan fackliga utbildningar för LO:s medlemsorganisationer samt högskolekurser i ämnen som ledarskap, ekonomi och opinionsbildning tillsammans med olika högskolor inom ramen för LO:s Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 högskoleutbildningar. Folkhögskolan har även ett stort antal kortare samverkanskurser tillsammans med ABF och dess medlemsorganisationer. Folkbildning är ett centralt begrepp för all kursverksamhet på Brunnsvik, undervisningen är problemorienterad och i hög grad temainriktad. Vi försöker så långt möjligt lyfta fram och anknyta till deltagarnas egna erfarenheter. För deltagarna på folkhögskolans längre kurser är arbete i elev- och kursråd samt olika kommittéer viktiga inslag i folkhögskolelivet och uppmuntras av lärare och skolledning. LSC har sedan tidigare 16-veckors kurser i närstudieform. På Brunnsviks folkhögskola bedrivs undervisning i distansform. Vare sig kurstyp eller distansform är alltså ny, däremot var kombinationen distansundervisning och läs- och skrivkurs helt ny. Likaså användningen av videokonferensprogram. På grund av att teleleddningsnätet inte visade sig klara av videokonferensöverföringar flyttades verksamheten till en hyrd lokal i Ludvika, ca åtta kilometer från Brunnsvik. Detta ledde tyvärr till att möjligheterna för övriga lärare, skolledning och administrativ personal att få en spontan inblick i verksamheten försvårades. Intresset för DU och användningen av IT som pedagogiskt hjälpmedel har ökat starkt bland lärarkåren under projekttiden. Till viss del kan detta kopplas till projektet. Videokonferenssystem har tidigare inte använts i skolans utbildningar med distansinslag. Möjligheterna till individuell anpassning, förändringar av lärrarollen etc har blivit diskussionsämnen, likaså hur erfarenheterna av projektet kan användas i andra utbildningar för andra målgrupper. Det ökande intresset kan också tillskrivas att Brunnsvik parallellt drivit ett annat DUKOM-projekt med facklig inriktning. Det växande intresset för IT och den ökade IT-användningen kan också relateras till folkhögskolans inriktning mot media och kommunikation. Skolan har sedan tidigare en särskild IT-grupp med ansvar för pedagogiska frågor. Distansutbildning är dessutom inne just nu och möjligheterna till flexibilitet passar väl in i skolans traditioner. En annan faktor som spelat in är arbetet med att överföra internkommuni-kationen mellan samtliga personalgrupper till Brunnsviks First Class-bas. Användningen av First Class gör att distansundervisning med datorkom-munikation blir begriplig även för de som tidigare inte använde dator i arbetet eller som nöjt sig med att låta datorn fungera som skrivmaskin. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? - Varför vände sig kursen till just dessa? - Hur informerades om projektet? - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Projektet planerades och genomfördes för deltagare a) som av olika skäl - ytterligare handikapp, glesbygdsboende, arbete - inte kunde delta i kurser i närstudieform. Dessa arbetade med studierna hemma genom lån av särskilt utrustade och individuellt avpassade datorer. Deltagarna rekryterades genom kontakter med FMLS och via LSC:s ordinarie informationsverksamhet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 Deltagarna kontaktades per telefon, i några fall genom direktkontakt vid besök på LSC eller i samband med extern informationsverksamhet. Information om kursen sändes ut per brev i skriven och inläst form. Till deltagare valdes de som hade särskilt starka skäl för att inte kunna delta i närstudier, som var positiva till att arbeta hemma och att använda dator. Datorvanan var dock mycket liten. Två av de blivande deltagarna hade sedan tidigare dator i hushållet, men enbart en av dem använde den själv i mindre omfattning. b) som även gick på studiecirkel med handikappkunskap, studieteknik och självförtroendeskapande verksamhet i ABF/FMLS-regi. Dessa rekryterades i samverkan med FMLS, fackliga avdelningar och arbetsförmedling på deltagarnas hemort. Dessa deltagare hade möjlighet att delta i studiecirkel på dagtid och var även intresserade av och i behov av den typen av social kontakt. En av de blivande deltagarna har arbete, tre var arbetslösa och en långtidssjukskriven. c) i samverkan med annan folkhögskola. Dessa rekryterades via FMLS och skolornas ordinarie informationsverksamhet efter i samma principer som deltagarna i a) (se ovan). Även dessa deltagare hade tillgång till dator i hemmet genom lån under kurstiden. d) i samverkan med annan folkhögskola, där syftet var att erbjuda, frivillig läs- och skrivträning för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på skolans ordinarie utbildningar. I samband med två informationsdagar på skolan erbjöds eleverna att gå igenom ett första test, s k screeningtest. 122 av 159 studerande gjorde testet (Jacobson: Ord- och bokstavskedjor. Psykologiförlaget.) och hade personliga samtal om sitt resultat med lärare från LSC alternativt med sin lärare i svenska. 21 elever hade resultat på screeningtestet som kan indikera läs- och skrivsvårigheter. Efter samtal tackade åtta av dessa ja till fortsatt utredning. Fyra elever genomgick delar av utredningen men bedömdes ej ha läs- och skrivproblem. Fyra elever genomgick fullständig utredning och följde sedan läs- och skrivträningen. Av dessa fyra lämnade en gruppen efter någon månad då denne ansåg sig kunna klara sig på egen hand med stöd av exempelvis inläst kurslitteratur. En annan deltagare deltog endast i mindre omfattning på grund av reducerad studietid och sjukdom. Projektet planerades för ytterligare en grupp - interner med läs- och skrtivsvårigheter/dyslexi. Denna grupp kom aldrig till stånd på grund av förbud mot användning av modem av säkerhetsskäl. C. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE 6. Utbildningens uppläggning: - Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? - Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? * en fast struktur, beskriven i t ex en studiehandledning/ motsvarande, litteraturlista mm? * en problemorienterad modell/motsvarande? * annan modell, vilken? - Hur har eventuell examination skett? - Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Vår grundidé var att genom distansformen kunna individualisera studietakt, val av arbetsmaterial och arbetsuppgifter utifrån var och ens förutsättningar, behov och intressen samt genom detta uppnå en hög grad av deltagarinflytande, egenansvar för studierna och ett metakognitivt betraktelsesätt. Med metakognitivt betraktelsesätt Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 avser vi att deltagarna inte bara lär, utan också blir medvetna om hur de lär och hur information processas till egen kunskap och resulterar i egna färdigheter. Vi hade vidare som mål att användningen av datorn för kommunikation, undervisning och handledning även skulle ge deltagarna möjlighet att utveckla ett visst datorkunnande och bli förtrogna med datorns möjligheter att fungera som kompensatoriskt hjälpmedel vid läsning och skrivning. Samtliga deltagare hade exempelvis tillgång till talsyntes för uppläsning av textdokument och texter i programmens hjälpfunktioner. Samtliga deltagare hade individuella utvecklingsplaner utifrån läs- och skrivutredningar. Deltagarna i kategori c) (se ovan) använde gemensamma studiehandledningar, vilka utformats tematiskt för olika språkavsnitt såsom stavning och grammatik. Arbetet för övriga deltagare lades upp etappvis i samråd mellan lärare och deltagare. Det färdigproducerade arbetsmaterial som använts - material av Sigrid Madison i tryckt och bandad form - är uppbyggt för självstudier, likaså är det språkträningsprogram som använts för individuellt avpassade övningar, Lexia, i hög grad självinstruerande. Genom att alla anvisningar för datorhantering, skrivuppgifter, läsning och lyssnande och i förekommande fall arbete med övningsböcker (framför allt Frennberg, Sondén: Svenska från Grunden. Rättstavning, Ordkunskap och Språklära. Natur och Kultur) skickats via videokonferensprogrammet eller postats i diskettform har deltagarna kunnat använda talsyntes för att ta del av texten, vilket haft en stor betydelse. Videokonferensprogrammets applikationsdelning har gjort det möjligt för lärare och elev att tillsammans ta del av och arbeta med texter eller en uppgift i språkträningsprogrammet. Läraren har även haft möjlighet att ta över styrningen av deltagarens dator via videokonferensprogram. Att inte använda färdiga studiehandledningar har gett möjlighet till större individuella anpassningar och tillåtit var och en att arbeta i egen takt. Några av deltagarna har dock önskat en färdig handledning. Andra har inte känt detta behov och upplevt att det varit mindre stressande med personligt avpassad handledning i etappform. Någon examination har inte varit aktuell. Däremot har deltagarnas utveck-ling vad gäller läshastighet och läsförståelse, avläsning (högläsning av ord och texter) och stavning stämts av löpande samt genom diagnostiska tester vid kursens slut. Dessa tester har valts ut/konstruerats med hänsyn till deltagarnas förutsättningar och utvecklingsplaner och därmed till det arbetsmaterial de använt och de färdigheter som de tränat under kursens gång. 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? * hur många och hur långa? * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? - Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? - Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? - Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 - Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Samtliga deltagare hade två dagars upptaktsträff för introduktion, individuell läs- och skrivutredning och samtal om den egna utvecklingsplanen samt presentation av arbetsmaterial och de första grunderna för datoranvändningen. Upptaktsdagarna genomfördes för de som studerade hemma på LSC Brunnsvik, för de grupper där vi samverkade med annan folkhögskola genomfördes upptaktsdagarna på respektive folkhögskola samt för deltagare i ABF/FMLS-cirkel i ABF Västmanlands lokaler, Västerås. De deltagare som studerade i hemmet samt deltagarna som även gick i studiecirkel hade en gemensam mellanträff under en dag på LSC Brunnsvik samt en avslutningsträff under en dag förlagd till ett utflyktsmål. Deltagarna i dessa båda grupper hade även avslutningsdagar med utvärdering och avslutande diagnostiska tester tillsammans med LSC-lärare, motsvarande en heldag. Folkhögskoleelever vid Högalids folkhögskola hade avstämningsträffar på Högalids folkhögskola varje vecka i samband med uppkoppling mot LSC. För dessa ordnades även två mellanträffar på Högalid med LSC-lärare. Folkhögskolegruppen vid Kristinehamns folkhögskola hade två mellan-träffar samt en avslutande, individuell halvdag för utvärdering och avslutande tester. Samtliga träffar förlades till Kristinehamns folkhögskola. Kurslängden var tidsbestämd till 16 veckor, vilket för två av grupperna - deltagare som studerade i hemmet endast via LSC och cirkelgruppen - förlängdes till 19 veckor på grund av tekniska problem inledningsvis med teleledningar vid videokonferensuppkopplingar. Samtliga deltagare arbetade i sin egen takt. Vi bedömer att antagningen kan vara rullande med antagning av deltagare i mindre grupper om fyra till åtta personer, eftersom deltagande kräver introduktion och inledande läs- och skrivutredningar. Från deltagarna har kommit önskemål om en längre introduktionstid på LSC Brunnsvik. Flera av deltagarna har också ansett att kurstiden varit för kort: Idealet vore om det höll på så länge man behövde det; det skulle aldrig ta slut. Vi planerade för att deltagarna skulle koppla upp sig mot varandra och kommunicera via videokonferensprogram. De deltagare som arbetade i egna hemmet och med enbart LSC-lärare gjorde detta. De ordnade även en egen träff utan lärare eller annan LSC-personal. I projektet användes två olika videokonferensprogram, ett ISDN-baserat för deltagarna knutna till Kristinehamns folkhögskola, och ett icke-isdn-baserat för övriga deltagare. Inget av systemen har mailbox-funktion. Mellan grupperna fungerade det inte med uppkopplingar, dels beroende på att de deltagare som var hänvisade till att använda datorer på speciella tider hade svårt att nå varandra, dels bereonde på användningen av två olika system. Vi planerade och genomförde träffar där vi sammanförde två av grupperna. Här skulle även gruppen från Kristinehamns folkhögskola varit med men det blev inte så på grund av svårigheter med att hitta lämpliga datum. I efterhand kan man säga att vi valde att prioritera flexibiliteten och deltagar-nas möjligheter att studera vid sidan av andra åtaganden och umgänge med familj och vänner framför att lägga in obligatoriska träffar eller videokonferens-möten mellan deltagarna. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 Något formaliserat grupparbete var inte planerat, däremot tankeutbyte och arbete med gemensam skrivuppgift - växelvis skrivande. Arbete med gemensam skrivuppgift visade sig svårt då deltagarna arbetade med olika typer av uppgifter och material utifrån sina individuella utvecklingsplaner. Arbete med gemensamt skrivande är något som vi kommer att stimulera mera till i framtida kurser. Likaså avser vi att direkt utrusta deltagarna med First Class, alternativt e-post, för att ge dem större möjligheter att kommunicera med varandra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: - Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? * har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? * har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? * har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? * annat? - Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? - Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Erfarenheter av distansutbildning: Projektgruppens medlemmar hade tidigare erfarenhet av arbete med distansundervisning, dock ej av användning av videokonferensprogram. Samverkansparterna i projektet hade ingen tidigare erfarenhet av distansutbildning. Maria Gunnarsson, Kristinehamns folkhögskola, deltog parallellt med projekteringsarbetet i en 5-poängskurs i Distansutbildning med IT-stöd. Se även ovan (1. Bakgrund). Lärarinsatser under kursarbetet, organisation och bedömning: Projektgruppen sattes samman med hänsyn till olika kompetenser och erfarenheter vad gäller ledningsfrågor, material och metodik, läs- och skrivutredningar, FMLS-kontakter och datorvana. Avsikten var vid planerandet att endast en lärare från LSC skulle arbeta med själva undervisningen och ta huvudansvar för läs- och skrivutredningar, utvecklingsplaner åtgärdsprogram, individualisering av arbetsmaterial och skapande av datoriserade övningar i språkträningsprogram. Även hos samverkansparterna, med undantag för Kristinehamns folkhögskola, har ansvaret för handledning vilat på en ensamarbetande lärare/cirkelledare. Detta skapade en bräcklig organisation. I efterhand kan vi se att vi undervärde-rade den arbetsinsats som krävdes. Det hade varit en fördel om ett lärarlag från LSC arbetat inom projektet. Lärarinsatser - jämförelse med närundervisning: Undervisning och handled-ning via videokonferens kräver mer förberedelsearbete. Det måste alltid finnas material och idéer i reserv. Det finns ingen gruppdynamik att lita till vid enskild undervisning. Material måste snabbt kunna skickas via filöverföring eller Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 applikationsdelning. Arbetet med att dela textdokument och att snabbt kunna ge respons är stressigt, koncentrationskrävande och kan vara känsligt. Även om mottagaren är synlig i en bildruta är det svårare att se hur negativ kritik tas emot än vid en klassrumskontakt. Den ömsesidiga tilliten måste vara stark mellan deltagare och lärare. Det gäller att stimulera till egenansvar och initiativförmåga hos deltagaren och att inte forcera studietakten. När tekniken krånglar gäller det att ta lugnt, att kunna och våga improvisera och att försöka skapa trygghet. Det är viktigt att inte deltagaren känner sig skyldig till eventuella problem med telefonledningar, mjuk- eller hårdvara. Läraren måste ha goda och täta kontakter med teknisk supportpersonal för att snabbt kunna ge hjälp och lösa eller anvisa lösningar på problem. Arbetsbelastningen vid individuellt avpassat arbetsmaterial som levereras löpande kan bli ojämn. Det kan vara svårare att förutsäga deltagarnas studietakt och att i förväg se eventuella svårigheter än i en klassrumssituation. Eftersom undervisning och kursinnehåll individualiserats i hög grad har förberedelse- och efterarbetet blivit omfattande. Detta har framför allt handlat om skapande av skrivövningar, scanning av texter (när upphovsrätten tillåter det) lyssnande på insända deltagarband (inspelningar med läsövningar och ljudsäkerhetsträning) samt arbete med att skapa individuellt utformade övningar i språkträningsprogram, Lexia. Handledning via First Class-bas (liksom vid E-post) ställer krav på ett lättillgängligt och tydligt skriftspråk. Det är mer tidskrävande att skriva än att tala. En annan aspekt när så gott som allt material hanteras i och via dator, är behovet av att uppdatera säkerhetskopior. Det är inget tankekrävande eller tungt arbete, men fordrar tid. Arbetstidens förläggning: Undervisning och handledning via videokonferens-system har schemalagts under kontorstid på vardagar. Vid behov av extra stöd eller då tiden inte fungerat pga t ex deltagares arbete, vård av barn, sjukdom eller liknande har undervisningen ibland flyttats till kvällstid eller helger. Handledarkontakter via First Class har i hög grad skötts på kvällstid. Upptaktsdagar och träffar med fysisk närvaro har förlagts till helger, för att deltagare med förvärvsarbete skulle kunna vara med. Detta påverkar natur-ligtvis lärarens tjänstgöring och i praktiken kan det vara svårt att ta ut komp-ledigt under vardagar. 9. IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? * varför valde ni detta/dessa medier? * hur användes de i projektet? * vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? - Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? - Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 - Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Deltagarna använde multimediautrustade PC-datorer med Word 7.0 för ordbehandling. Som stöd för arbete med egna texter, för vissa övningar i språkträningsprogram, Lexia, och lyssnande på datatext användes talsyntes Infovox 220. För undervisningen och kontakten mellan deltagare användes väsentligen videokonferensprogrammet Mediaring 3.01c. För handledning och samråd med medverkande lärare och cirkelledare användes inledningsvis telekonferenser och under kursfasen Brunnsviks FC-bas. FC-basen användes även i mindre omfattning för kontakter mellan LSC-lärare och deltagare. Valet av typen av teknikstöd har i princip inte förändrats efter att ansökan beviljats. Valet av programvara för videokonferens fattades efter att ansökan lämnats in. Vad som tillkommit när det gäller datoriserade hjälpmedel har varit en försöksanvändning av röstigenkänningsprogrammet Dragon Dictate. Endast en deltagare valde att arbeta med detta i större utsträckning. Denne uppfattade dock programmet som svåranvänt, eftersom det kräver en lång inställningstid (minimum 25 timmars arbete med röstigenkänningen tillsammans med lärare, enligt vår erfarenhet) och är känsligt för omvärldsljud och skillnader i tonfall och röstläge. Utvecklingen går snabbt när det gäller programvaror och utrustning för videokonferens. Därför är det svårt att uttala sig om vad vi kommer att satsa på i framtiden. Vi valde Mediaring videokonferenssystem eftersom detta inte kräver ISDN, vilket vi ansåg betydelsefullt då ISDN-krav hade utestängt just de glesbygdsboende som vi ville nå. Mediaring var då det, icke ISDN-baserade, videokonferensprogram som vi bedömde hade den bästa ljud- och bildkvali-teten samt det mest användarvänliga gränssnittet. Möjligheterna för appli-kationsdelning, som vi bedömde som mycket väsentlig för processkrivande och handledning, var också bäst i Mediaring. Kristinehamnsgruppen arbetade med ett alternativt videokonferenssystem, Telebild, och kommunikation via ISDN. Detta gav en mycket god bild- och ljudkvalitet, däremot ingen möjlighet till applikationsdelning. Vid fortsatta kurser kommer vi att ansluta deltagarna till Brunnsviks FC-bas och använda detta vid sidan av videokonferenssystem för att få en mailboxfunktion och göra det lättare för deltagarna att kommunicera med varandra. Mailboxfunktion saknas i Mediaring och i flertalet andra videokonferens-program. Flera av deltagarna har haft önskemål om en längre introduktionstid, fem dagar, på Brunnsvik med möjlighet att träna mera på att använda datorn. Några har också haft önskemål om frivilliga extra kursdagar om IT och Internet. Detta är något som vi kommer att försöka erbjuda i framtiden. Problem med teleförbindelsen har varit den vanligaste svårigheten för deltagarna. När det pågår arbete på ledningsnätet märks det direkt i form av lägre överföringshastigheter. Våra erfarenheter visar att det är viktigt att inte lita på förhandsbesked och kortare testperioder när det gäller datorkommunikation. Vid användning av icke-isdn-baserade system är det viktigt att noggrant och under en längre period kontrollera överföringshastigheter och bärvågsstabilitet under olika tidpunkter under dagen. Teleledningarna kan visa sig vara för dåliga för en fungerande överföring med videobild och tal. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 Våra erfarenheter av Mediaring visar att videokamerorna och videokorten är känsliga för stötar vid exempelvis, åskväder och spänningsfall på elnätet. Användningen av videokort har också den nackdelen att programmet inte kan användas i bärbara datorer - kortplats saknas. Att använda dockningsenhet för att få kortplats visade sig ej fungera vid våra försök. Dessa problem har efterhand också bekräftats av programtillverkaren. Det kablage som medföljer video-kitet till Mediaring är klent och följaktligen känsligt. Mediaring videokonferensprogram ska enligt tillverkarna fungera med 16 Mb RAM-minne, enligt vår erfarenhet krävs minst 32 Mb RAM. 10. Samarbete/samverkan - Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? - Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? - Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Samverkan med andra folkhögskolor och studieförbund har varit berikande och lett till möten - och krockar - mellan olika företagskulturer. Ibland har deltagarna uppfattat blandformerna mellan cirkel och distansundervisning som konkurrerande om deras studietid. De deltagare som följt kursen vid sidan av sina ordinarie folkhögskolestudier har upplevt att de fått för lite tid till läs- och skrivträningen. Först efter ungefär halva kurstiden började integrationen med övriga undervisningsämnen att fungera; läs- och skrivuppgifter kunde alltså utgå från ordinarie uppgifter i svenska, arbeten med projekt och uppsats-skrivande. Ett problem för samverkansparterna har varit att datoransvariga och tekniker inte har fått tid avsatt för arbete inom projektet. Det är även viktigt att lärare och cirkelledare har en god brukarkännedom om IT för att kunna stötta deltagarna och kommunicera med teknisk personal. Här har erfarenheterna hos samverkande lärare och cirkelledare varit för liten. LSC har använt extern teknisk support. Detta visade sig fungera mycket bra och gjorde det lättare att ställa krav. Det är svårt och anstränger relationerna på arbetsplatsen om man måste jaga en stressad kollega (datalärare eller datoransvarig) som är överhopad med arbete och vars prioriteringar kan se helt annorlunda ut än de egna. Projektet har lett till ett ökat intresse för LSC:s verksamhet bland övriga lärare på Brunnsviks folkhögskola. Informellt erfarenhetsutbyte och diskussioner kring såväl pedagogiska som organisatoriska och tekniska frågor har varit utvecklande och fungerat väl. Samarbetet med övriga lärare på folkhögskolan som arbetar med distansundervisning har stärkts. Men organisationen är fortfarande i hög grad avpassad för närundervisning, vad gäller arbetstider, beräkningsunderlag och administrativa tjänster. Detta gäller såväl Brunnsvik som medverkande folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 Vad gäller problem med regelverk, har vi egentligen enbart mött detta i våra försök att även starta en studiegrupp för interner. Detta misslyckades på grund av förbud för användning av modem på anstalterna. I övrigt mötes vi även inom kriminalvården av ett starkt positivt intresse från såväl ledningen för enskilda anstalter som bland lärare och kuratorer. Frågor om studiestöd etc för deltagarna har inte varit aktuellt då kurserna varit avgiftsfria och distansformen gett dem möjlighet att sköta arbete eller andra studier parallellt. Arbetslösa deltagare har kunnat tillgodoräkna sig tid för cirkelträffar. D. RESULTAT 11. Kursekonomi: - Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? - Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. - Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. - Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? - Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Projektet tilldelades kronor från DUKOM. Enligt våra beräkningar har projektet kostat ca kronor mer än beräknat. Dessa kostnader orsakades framför allt problem med teleförbindelserna till/från LSC Brunnsvik. Verksamheten flyttades efter tre veckor till Ludvika och kurstiden förlängdes med tre veckor för två deltagargrupper. LSC-lärare har även deltagit i fyra veckoträffar med cirkelgruppen på grund av tekniska problem. Största tillkommande kostnaden är LSC-lärares och administrativ personals arbetstid för förlängd kursperiod samt teknisk support. Vidare tillkommer kostnad för hyra av arbetsrum i Ludvika. Resor till enskilda deltagare för service och transporter till/från serviceföretag av deltagares datorer har kostat något mer än beräknat. Vidare har LSC-lärare ersatt cirkelledare vid tre tillfällen på grund av dennes sjukdom och tjänsteresa. Vi beräknar att kostnaden per deltagarvecka för deltagare i distanskurs ligger på kr exkl moms. I denna kostnad är inräknad enskild läs- och skrivutredning, diagnosticering och kartläggning under två upptaktsdagar, framtagande av personlig utvecklingsplan och individuellt avpassat språkträningsprogram i datoriserad form samt indivudell avpassning av övrigt arbetsmaterial, undervisning i distansform, handledning via FC-bas till ev medverkande lärare/cirkelledare, en mellanträff under en dag samt avslutningsdag. I detta ingår även kostnader för lokal och arbetstid för administrativ personal på LSC. Dock ej nyttjande av hård- och mjukvara och övrig teknisk utrustning såsom bandspelare från LSC. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15

16 Merparten av deltagarna har genomfört utbildningen som planerat. Endast två deltagare har lämnat kursen; båda tillhörande kategorin elever vid annan folkhögskola. Orsakerna i ett fall var att eleven, som ej var gravt dyslektisk, i samråd med lärare ansåg sig kunna arbeta vidare med övriga studier på egen hand med stöd av dator med talsyntes och inspelad kurslitteratur. Orsaken i det andra fallet var att eleven blev långtidssjukskriven och inte ansåg sig orka med att följa kursen fullt ut. Denna elev hade sedan tidigare reducerad kurs av hälsoskäl. 12. Studerandes synpunkter på kursen: (Viktigt att samtliga frågor besvaras inom detta frågeområde om ni genomfört en kurs) - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? - Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? * datorkommunikation med andra studerande? kursmaterial och kursadministration på web? * databassökningar? - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? Den deltagargrupp som arbetat med förproducerade studiehandledningar var överlag positiv till detta. Bland deltagarna i övriga grupper som ej haft förproducerad studiehandledning var det endast några få som önskade en sådan. Handledningen har skett löpande och har kunnat överföras även i skriftlig form medelst filöverföring eller disketter per post, eftersom deltagarna har kunnat använda talsyntes vid behov av läshjälp. Deltagarna var överlag positiva till datorkommunikationen med lärare, framför allt till möjligheten att kunna se, prata om och arbeta med textdokument tillsammans via applikationsdelning i videokonferens-programmet. Det arbetsmaterial som deltagarna använt har i hög grad varit individuellt avpassat. Auditiva dyslektiker med grava ljudsäkerhetsproblem, liksom deltagare med invandrarbakgrund, har upplevt att Madison-material i tryckt och bandad form samt arbete med egna inspelningar utifrån detta (Madison: Start 1, Start 2, Lästekniska övningar 1 och 2 samt Skrivövningar) varit till stor hjälp. Deltagare med framför allt visuella problem har ej upplevt detta material lika positivt. Samtliga deltagare, även de som var positiv till metod och arbetssätt, upplevde att ordförrådet är ålderdomligt. Inställningen till språkträningsövningar i Lexia har varierat, men varit övervägande positivt. Det har här visat sig viktigt att individualisera Lexiaövningarna och att som lärare skapa egna övningar utifrån deltagarnas behov, förutsättningar och intressen för att få ett positivt gensvar. Individualiseringen bygger härvid naturligt på ett aktivt samspel med deltagaren. Möjligheten att utgå från egna skrivuppgifter i arbetet, andra studier, något föreningsuppdrag eller privat för skrivträning har uppskattats av deltagarna. Flera deltagare har även använt Svenska från grunden (Sonndén, Frennberg: Svenska från grunden. Ordkunskap, Rättstavning, Språklära. Natur och Kultur.) Detta material som inte är speciellt avpassat för dyslektiker har visat sig fungera väl med extra stöd och handledning. Deltagarna har uppskattat att få en arbetsbok i Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16

17 lätthanterligt A-format och att i boken finna stavningsregler respektive en förteckning över ord att träna på. Arbetsböckerna har varit smidiga att ta med på resor och varit ett gott komplement då de i motsats till övrigt material inte kräver tillgång till dator eller bandspelare. Merparten av deltagarna har dock valt att göra de längre skrivuppgifterna i arbetsböckerna i ordbehandlingsprogram. Kursmaterial och kursadministration på web har ej förekommit. Deltagarna har ej haft tillgång till Internet via projektet. Självständig databassökning på Internet har därför inte heller varit aktuell. Däremot har deltagare haft tillgång till websidor via lärare och filöverföring. Syftet med projektet har inte varit att ge deltagarna kunskaper om användningen av Internet eller annan databas-sökning. Deltagarnas synpunkter från utvärderingssamtal: Positiva omdömen: Mycket bra att kunna arbeta med texter samtidigt som läraren och få synpunkter direkt. Det är mycket lättare och roligare att skriva nu, Lexia har varit väldigt bra, jag har fått nya övningar allt eftersom jag blivit klar och jag har känt hur jag blivit bättre och bättre på stavning och ordkunskap, Skönt att kunna jobba hemma när det passar mig, Jag har sluppit att bli stressad av andras studietakt. Madison-material har passat mig perfekt och varit utmärkt att arbeta med hemma. Läraren har kunnat följa mitt arbete genom mina inspelade band. Kursen borde aldrig ta slut. Jag vill gärna få möjlighet att fortsätta. Negativa omdömen: Kommunikationen via Mediaring fungerar periodvis inte alls eller är dålig, Ingen kontakt med andra grupper, Svårt ibland att ge sig tid med arbetet hemma, Talsyntesen är svår att uppfatta. För lite tid för studiearbetet; tiden räcker inte till det här också (det sistnämnda från gruppen folkhögskoleelever som hade ordinarie undervisning vid sidan av.) Kursen har varit för kort, Längre introduktionstid på Brunnsvik. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? - Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Projektet har lett till ett ökat intresse för LSC:s verksamhet bland övriga lärare på folkhögskolan. Samarbetet med de lärare på folkhögskolan som arbetar med distansundervisning har stärkts. Vi har byggt upp ett fungerande tekniskt supportstöd med externa samarbetspartner. Erfarenheter från projektet visar på att distansutbildning kan ge minst lika nära kontakter mellan deltagare och lärare som klassrumsundervisning. Arbetet med applikationsdelning via videokonferensprogram har visat sig utmärkt för att stimulera till processinriktat skrivande. Detta borde kunna användas även i distansutbildning för andra målgrupper. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 17

18 För kursdeltagare som är mindre beroende av muntlig kommunikation kan arbete med skrivande i FC-bas också stärka ett processorienterat arbetssätt. Detta anser vi bör kunna användas även i närundervisningen, inte minst mot bakgrund av att svenskämnet enligt kursplaner för gymnasiet ska ge eleverna insikt om och kunskaper i att hantera IT för informationssökning och kommunikation. Under läsåret 97/98 kommer vi att använda First Class för lärarhandledning och arbete i elektroniska grupprum vid skrivuppgifter i svenska på Brunnsviks allmänna kurs. Projektet har inneburit att vi mer metodiskt använt oss av Lexia samt Madison-material i läs- och skrivundervisningen. Erfarenheter visar att användningen av Lexia uppfattats som positiv av en majoritet av deltagarna, dock förutsätter detta att övningarna i hög grad individualiseras allt efter förutsättningar och behov och knyts till deltagarens intressen i så stor utsträckning som möjligt. Detta innebär att flertalet av Lexiaövningarna utarbetats helt vad gäller ordförråd, texter och bilder av LSC-lärare. Erfarenheten av användningen av Madison-material (Start 1 och Start 2, Lästekniska övningar 1 och 2, Skrivövningar samt vid behov övningar ur Gallring) - visar på deltagaruppskattning och goda resultat framför allt för auditiva dyslektiker med grava fonologiska svårigheter samt för deltagare med invandrarbakgrund. Detta material är ypperligt vid distansstudier men fungerar även i närstudieform. Framför allt har arbetet med egna inspelningar upplevts som mycket utvecklande av deltagarna samt gett en förbättrad möjlighet för lärare att följa deras språkliga utveckling och inlärningsstil. Detta material kommer även att användas som hemarbete för deltagare i studiecirklar i närstudieform under 97/98. Även på våra läs- och skrivkurser i närstudieform använder vi datorer som kompensatoriskt hjälpmedel. Deltagarna får exempelvis låna bärbar dator för hemarbete under kurstiden. I projektet har användningen av datorer ökat än mer, genom att datorn varit redskap för kommunikationen och arbete med Lexia varit en huvudbeståndsdel för flera deltagare. De deltagare som varit mest nöjda med distansstudieformen har haft tillgång till lånad dator i hemmet. Projektet visar att datorer är ett mycket gott hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Inte bara vad gäller ordbehandling, utan även för träning i datoriserade språktränings-program och såsom redskap för informationsinhämtning. Med talsyntesens hjälp kan deltagare få datatexter upplästa. Genom att deltagaren samtidigt ser och läser på skärmen och själv kan styra när talsyntesen behövs har detta lett till lästräning och en förbättrad läsning. Arbete med läsförståelseövningar och talsyntes har lett till ökad läshastighet och förbättrad läsförståelse. Dock är det ibland något otydliga - och i vissa fall något felaktiga uttalet; ett ord som aluminium går helt enkelt inte att få rätt! - givetvis störande och kan förvirra dyslektiker med fonologiska svårigheter. Men å andra sidan har möjligheten även för gravt läshandikappade att ta del av längre texter med hjälp av talsyntes, hjälpt till att stärka deras självförtroende. och bidragit till att de förbättrat sin resultat vid läsdiagnoser. Arbetet med läs- och skrivkurser på distans är krävande, inte minst vad gäller arbetet med att skapa och individualisera övningar samt genomgångar av deltagarnas uppgifter. Det är en klar fördel om arbetet sker i lärarlagsform. De starkaste hindren som vi ser för fortsatt arbete med distansutbildningar rör Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 18

19 a) bidragsformer, b) studiestödsformer, c) en utbredd uppfattning hos utbildningsköpare att distansundervisning enbart är av intresse om den är billigare än närundervisning. Att distansformen kan vara kvalitativt bättre och därmed mer prisvärd, är ett synsätt som ännu inte förankrats hos t ex arbetsförmedlingar, studieförbund, kommuner och landsting. d) organisationen hos utbildningsarrangören måste förändras för att även passa distansutbildningsformen, e) medvetenheten hos skolledningen måste ökas om de krav och den tidsåtgång som fordras för att arbeta med distansundervisning, f) distansutbildning med datorkommunikation - och IT som pedagogiskt stöd över huvud - måste ges mer tid inom lärutbildningen och fortbildningen, g) lärare som arbetar med distansutbildning med datorkommunikation måste vara positiva till IT och se datorn som ett redskap, inte som ett hinder. Det är viktigt med en god brukarkännedom för att kunna stötta kursdeltagare och kunna kommunicera med medverkande tekniker såväl inom den egna skolan, organisationen eller företaget som externt. Inställningen till utbildning måste bli mer flexibel. Distansutbildning ger möjlighet till en hög grad av individuell anpassning, men t ex bidragssystemet och en konservativ syn hos utbildningsköpare och utbildningsarrangörer lägger hinder i vägen. Distansformen i sig kan däremot ge möjlighet för individuell studietakt, flexibel kurslängd och möjligheter att kombinera olika kurser och/eller studier med förvärvsarbete. Det största hindret för distansutbildning med IT-stöd är att tillgång till dator i hushållet inte hör till vanligheterna bland lågutbildade. Den typiske datorägaren är fortfarande man och högutbildad. Han må inte missunas utbildning eller fortbildning, men behoven borde vara minst lika stora bland andra grupper. Ojämlikheten i datortillgång gör att många människor riskerar att utestängas från distansutbildningar med datorkommunikation. En kursplats blir dyr när den kräver lån eller eget inköp av datorutrustning. Ännu dyrare blir det om användningen och kursdeltagandet kräver extra hård- och mjukvara i form av handikapphjälpmedel. 14.UTVÄRDERING AV PROJEKTET: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Uppgifterna har samlats in via avslutande intervjuer i grupp eller par med deltagarna, kontinuerligt genomförda utvärderingar samt genom utvärderingssamtal och skriftlig rapportering från lärare och cirkelledare hos samverkansparter. Utvärderingen av ert projekt består av två delar; den avrapportering som ni lämnat här och en egen slutrapport. Om ni vill, kan ni nedan kortfattat ange huvudpunkterna i er egen och kompletterande utvärderingsrapport. (Om rapporten publiceras, ange då även var den går att finna i publicerad form.) Vi hänvisar även till Läs- och skrivkurser på distans - flexibelt lärande med IT-stöd. En rapport om ett projekt vid Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik. Projektbeskrivning, erfarenheter, framtidstankar... Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 19

20 Rapporten kan beställas via Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum Brunnsvik, Box 840, Ludvika. Tel , fax Sammanfattningen nedan är hämtad från rapporten. SAMMANFATTNING Vårterminen 1997 genomförde Läs- och Skrivpedagogiskt Centrum, LSC, vid Brunnsviks folkhögskola, Ludvika, ett projekt med läs- och skrivkurser på distans för vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Projektet ingick bland de försöksverksamheter med distansundervisning och ny teknik som stöddes av Distansutbildningskommittén, DUKOM, och utbildningsdepartementet. LSC Brunnsvik erbjuder fortsättningsvis läs- och skrivkurser på distans med datorkommunikation via videokon-ferensprogram samt lärarhandledning/fortbildning via Brunnsviks First Class-bas. Syftet med distanskurserna är att nå människor som på grund av exempelvis annat handikapp, glesbygdsboende eller arbete inte kan eller vill delta i en kurs i närstudieform. Men vi ser även andra fördelar med distansformen. Individuell anpassning Distansformen ger stora möjligheter till individuell anpassning och deltagaren kan själv styra sin studietakt. Detta bedömer vi som mycket värdefullt för läs- och skrivkurser. Om studiearbetet sker i okonventionella former och inte äger rum i en skollokal kan detta också öka kursdeltagarnas trygghet och minskar risken för att negativa skolminnen poppar upp. När deltagaren vistas i sin egen miljö ökar också möjligheterna att anknyta undervisningen till dennes behov, intressen och starka sidor. Kontakten mellan deltagare och lärare fungerade väl. Kursdeltagarna använde sig flitigare av datorer än deltagare på motsvarande kurser i närstudieform med motsvarande datortillgång (om deltagarnas förkunskaper och datorvana (se Bild 3, s 7). Distansformen fungerade bäst för de deltagare som studerade på hemmaplan med tillgång till dator i egna bostaden. Projektet omfattade 19 deltagare med varierande grader av läs- och skrivsvårigheter (se Bild 2, s 6), vilka bedrev sina studier i delvis olikartad form. Två grupper av deltagare arbetade enbart från egna hemmet med lånad dator-utrustning. En grupp deltog även i studiecirkel med cirkelledare från FMLS/ABF. Den fjärde deltagargruppen bestod av elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, vilka studerade på allmän linje respektive allmän grundkurs på folkhögskola. (För projektets organisation se Bild 1, s 5) Flexibelt arbetsmaterial Kursen koncentrerades på läs- och stavningsträning samt stimulans för fritt skrivande med praktisk tillämpning av skrivteknik, språkregler och grammatik. Som arbetsmaterial använde vi Sigrid Madison: Läsdiagnoser, Start 1 och 2, Lästekniska övningar 1 och 2 samt dito Skrivövningar samt tillhörande band för ljudsäkerhetsoch uttalsträning samt stavningsstöd. Vi använde även Frennberg, Sondén: Svenska från grunden (Natur och Kultur), språkträ-ningsprogrammet Lexia (Stiftelsen Stora Sköndal) samt talböcker och olika skrivövningar kopplade till deltagar-nas intressen och förutsättningar. Arbetsmaterial och arbetsuppgifter individualiserades i hög Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 20