PROJEKTMATERIAL. Projekt SE Lyftet ABF

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL ABF s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska: Projektet har genomfört studier i sex grupper med syfte att kombinera studiecirkelmetodik med distansstudier och kompetensgivning i Engelska och Svenska på gymnasienivå. En har nått målet, Engelska A kompetens och en är på god väg. Övriga fyra har arbetat som traditionella studiecirklar. Kompletterande information kommer att ges till ABF-avdelningar under hösten In order to combine study-circle methodology with distance learning and studies in English and Swedish on upper secondary level, the project has involved six groups. One has reached the goal of English A-Level qualification, and one is nearly there. The remaining four have worked as traditional study-sircles. Further information will be given to ABF sections during the autumn of A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Carin Risfelt Jonsson, ABF Carin Risfelt Jonsson Carin Risfelt Jonsson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? För att skaffa oss ny kunskap och erfarenhet av distansstudier och studiecirkel som gemensam väg till lärande. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Kombinationen distansstudier - studiecirkel och kompetensgivning är ett nytt område för ABF. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Ge korttidsutbildade män inom LO möjlighet att studera på gymnasienivå med distansinslag via samarbete med Statens Skola för Vuxna i Härnösand (SSVH)samt förena det med studiecirkelns idé om delaktighet, små grupper m m. Använda studielokaler i bostadsområden inom allmännyttan och i samarbete med Hyresgästföreningen på högst tio orter i landet och där skapa studiemiljöer relaterade till olika lärostilar. 3

4 Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Vi har, av ekonomiska skäl, minskat ambitionen beträffande studielokalernas utformning och placering. 3. Aktörer Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Central arbetsgrupp bestående av: Projektansvarig, ansvarig för facklig verksamhet samt projektledaren. Kontinuerlig kontakt med studierektor på SSVH samt visst idéutbyte med representanter för LO och Hyresgästföreningen på central nivå. Lokala arbetsgrupper ABF ansvarig, cirkelledare, projektledaren samt i några fall LO- eller fackföreningsrepresentant. Svarade för: rekrytering, studieplanering och,i förekommande fall, genomförande av studiecirklarna. Samarbetet med SSVH innebar kontinuerlig kontakt med studierektor och lärare allteftersom processen fortskred. Medverkande ABF avdelningar: ABF Gävle, ABF Göteborg, ABF Landskrona, ABF Malmö, ABF Östra Skaraborg, ABF Skellefteå, ABF Norrköping, ABF Sydvästra Götaland, ABFSundsvall, ABF Tyresö-Haninge, ABF Örebro, Av dessa startades studier i de sex förstnämnda. 4. Den egna organisatoriska miljön : ABF förbundet central nivå och ägare av projektet ABF distrikt - regional verksamhet. Planerar och genomför dels egna utbildningar för t ex cirkelledare och studieorganisatörer, dels i samarbete med medlemsorganisationer. ABF avdelningar - lokal verksamhet som vänder sig till såväl allmänhet som medlemsorganisationer och genomförs enligt folkbildningens idéer och mål för lärande. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Två - tre av grupperna kommer enligt planerna att fortsätta under hösten. En för att fortsätta med Svenska A, en för att slutföra Engelska A samt ev. en för att börja på Svenska som andra språk. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Endast i liten omfattning och då främst i forma av visat intresse för denna studieform. Detta skall ses som utslag av att information om projektet ej varit tillfredställande. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: Kortutbildade män inom LO boende i bostadsområden inom allmännyttan. 4

5 Rekryteringen genomfördes som planerat med undantag av ett par avdelningar som avstod av olika skäl. En avdelning, ABF Skellefteå, anordnade studiecirkel i ett bostadsområde med den lokala Hyresgästföreningen som samarbetspartner. Varför vände sig kursen till just dessa? Ursprungsidén bygger på att erfarenheter från Kunskapslyftet visar att betydligt färre män än kvinnor genomfört kompetensgivande studier. Vår avsikt var att erbjuda en annan arbetsform i folkbildningsanda och med större flexibilitet än vad gängse studier av det slaget brukar innefatta. Genom samverkan med SSVH gavs tillfälle att även hemifrån använda sig av datorstött lärande. Möjligheten för gruppen att, tillsammans med cirkelledaren, anpassa studietakt och arbetssätt, såg vi som en annat viktigt inslag för målgruppen - män med liten erfarenhet av studier efter avslutad skolgång. Hur informerades om projektet? Idégivare och projektansvarig på ABF förbundet informerade via olika kanaler till avdelningar som anmälde sitt intresse att delta. Lokalt till fackliga organisationer i form av särskilt anordnade möten. Till målgruppen via foldrar på arbetsplatsen, brev till medlemmarna, flygblad anslagna i bostadsområdet och direkt i brevlådorna samt i viss utsträckning uppsökande verksamhet. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Information i foldrar m m var, av allt att döma, inte tillräckligt konkret beträffande urvalskriterier. Det medförde att tre av fem grupper befann sig på en alltför elementär språklig nivå för att under rimlig tid nå önskat resultat. En grupp inriktade sig enbart på SSVH:s repetitionskurs i engelska. Rekryteringen visade sig vara ett stort problem, d v s att nå ut till rätt målgrupp. På några orter misslyckades man eftersom skriftlig information ej visade sig tillräcklig. De fall som lyckades innehöll kombination av skriftligt och muntligt. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Vår pedagogiska idé byggde på att ha folkbildningens och studiecirkelns tanke som bas med tydliga ingredienser av deltagarpåverkan och anpassad studietakt. Vi ville se hur detta gick att genomföra med betygsinriktade studier. Modellen fungerade till stor del men inte fullt ut. Exempel: Deltagarna i Göteborg beslutade strax efter start att inrikta sig enbart på Engelska A istället för att även läsa svenska parallellt som var tänkt från början. Detta pga att de ansåg att båda ämnena skulle bli för stressigt och splittrat. Tydlig deltagarstyrning, alltså. Tre andra grupper har fortsatt som traditionell studiecirkel och anpassat arbetet efter den kunskapsnivå man befann sig på. 5

6 Målet, gymnasiebetyg, har dock påverkat de deltagare som läst på den nivån t ex genom att man arbetat extra med moment man vet kommer i sluttesten. Folkbildningens helhetssyn på kunskap och kunskapssökande har därmed fått stå tillbaka för det formella målet. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? De olika grupperna har studerat olika lång tid, alltifrån fyra veckor med två ggr / vecka (gäller repetitionskursen) till en och en halv termin med en heldag/ vecka för Engelska A och fortsatte efter godkänt resultat med Svenska A. De två grupper som studerade på gymnasienivå har kunnat komplettera de fysiska träffarna med SSVH:s distanskurs i hemmet, vilket förstärkte möjlighet till flexibelt lärande. Antagningen skedde vid fasta tidpunkter på respiktive ort men med stor variation under projekttiden. Det organiserade studiearbetet har haft inslag av storgrupp, mindre grupper, individuellt eller i par, något som deltagare påpekat som mycket värdefullt. Flera uttryckte i intervjuer att det varit otänkbart för dem att klara studierna enbart på distans. Nyttan och glädjen med att mötas och kunna hjälpa varandra direkt samt cirkelledarens viktiga funktion betonades starkt. Samtidigt såg man tillgången till distanskursen som ett givande och roligt inslag som gav variation. Slutsats: Projektet har visat att ursprungsidén med studiecirkeln som ett väsentligt stöd var av stor betydelse för vår målgrupp. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/ cirkeln? Lärarlagsarbete? Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Ingen av cirkelledarna hade tidigare erfarenhet av distansstudier. Två ggr två utbildningsdagar anordnades med lärare från SSVH som medverkande. Innehåll: Distansstudier och IT stött lärande Studieplanering för Svenska A och Engelska A Datorhantering i anslutning till kurserna Kontakten mellan lärare och cirkelledare samt deras olika roller och uppgifter 6

7 Olika lärostilar och hur de kan användas metodiskt. Lärar- och cirkelledarinsatser har inriktats på de båda gruppernas olika ansvarsområden. SSVH lärarna har fungerat som stöd för cirkelledaren med avseende på studieplan och bedömning av studieresultat. Den formella kompetensgivningen var SSVH.s ansvar. Tillsammans med projektledaren har cirkelledaren och läraren utgjort ett team för resp. grupp med periodvis tät kontakt. I de fall där man bedrivit mer traditionell studiecirkel har samarbetet utgjorts av kontakt mellan cirkelledare och projektledare. Tekniska problem har, huvudsakligen, lösts på samma sätt. Vissa frågor har kunnat bearbetas av studiecirkelgruppen och i ett fall fick cirkelledaren datorstöd initialt av dataledare, som engagerats av ABF avdelningen som extra resurs. Kontakten cirkelledarna emellan har inte fungerat. Säkerligen p g a att grupperna startade vid så olika tidpunkter och i flertalet fall på olika nivåer. En av grupperna som enligt planerna skulle läsa Svenska A, blev tvungna att börja på en högst grundläggande nivå p g a av annat modersmål och stora brister i svenska språket. En rad skäl gjorde alltså att cirkelledarna, mitt i stor arbetsbelastning, inte fann tillräckliga incitament för att kommunicera via IT. Bristen är klart otillfredställande men knappast förvånande i den faktiska situationen. En annan orsak är att den avtalade tiden för projektledaren varit starkt begränsad då kontakskapandet skulle varit meningsfullt. Planeringsarbetet och rekryteringssvårigheter gjorde att projektanställningen ej var i fas med gruppernas reella arbetsperiod. Trots justering för att kunna förlänga projektet har den mesta kontakten med cirkelledare, skötts på kvällar och helger. Förutsättningar för kontakt mellan deltagare fanns genom SSVH:s kurser. Inte heller detta kom till stånd, i hög grad av samma skäl som ovan. Cirkelledarna har använt mer ledig tid än vanligt. Nödvändigt eftersom arbete med IT på det här sättet var en ny erfraenhet för dem. Datorstödd handledning har inte varit aktuellt då cirkelsammankomsterna ansågs tillräckliga. 9. IT-stöd i projektet: Vi har använt SSVH:s webbaserade kurser, Internet för informationssökning och E-post för kontakt mellan projektets olika parter. Samtliga hade erfarenhet av Internet och E-posthantering. Den ursprungliga tanken att endast cirkelledarna skulle ha direktuppkoppling till SSVH:s kurser ändrades innan första gruppen startade. Därigenom fick deltagarna helt andra möjligheter att jobba flexibelt: individuellt och hemifrån. Några deltagare hade endast liten vana av IT -teknik. Detta löstes genom att man hjälpte varandra och att cirkelledaren fungerade som stöd. Ett alltför begränsat antal alternativa svar i övningarna upplevdes som frustrerande. En faktor i programvaran som påtalades av deltagare och ledare som ett hinder i läroprocessen. En revidering av sättet att arbeta bör innehålla mer användande av kursernas olika delar som konferens deltagarkontakter o s v. Fanns betydligt fler möjligheter att använda IT mediet men tiden att lära det fanns ej. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att 7

8 det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?)Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på?(regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Externt samarbete utgjordes av kontakt med SSVH, med såväl administrativ som pedagogisk personal. Detta fungerade mycket bra och i positiv anda. De problem som uppstod löstes efterhand och med förståelse för varandras situation. Projektet gav båda parter nyttig inblick i resp. organisation. De gemensamma utbildningarna gav också ett pedagogiskt utbyte om hur vi från två så olika utbildningsanordnare ser på lärande och deltagarbnas/elevernas villkor. SE Lyftet har mötts av visst intresse inom ABF. Att det inte kan betecknas som stort skall kopplas till att den interna informationen varit en svag länk. Betydligt mer borde ha gjorts på det området. Projektledarens höga arbetsbelastning är huvudskälet. En vanlig respons på projektet handlar om att målgruppen är mycket svårrekryterad. Detta har också varit en genomgående uppfattning bland fackliga samverkanparter. Man bygger här på egna tidigare erfarenheter. Alla anser det vara ett synnerligen vikigt men tungt arbete p g a svårigheter att engagera kortutbildade män i studier. Några beståndsdelar har påverkat samarbetet inom projektet. Grundinställningen varit mycket positiv men en del organisatoriska faktorer är värda att belysa. En snävare budget än avsett innebar större insatser för avdelningarna. Trögheten att få igång cirklar på flera av de 10 orterna medförde att kontakten mellan ledarna avstannade. Personalomsättning med utbyte av projektansvarig vid två tillfällen har påverkat. Stort engagemang och viktiga insatser har ändå varit genomgående i det interna samarbetet. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? SEK Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Cirka 60 % har varit utvecklingskostnader och cirka 40% driftskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Kostnaderna har varit större än i ordinarie verksamhet. Skäl: Tillgång till webbkurser, behov av datorer i större omfattning, dyrare kursmaterial. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 8

9 Grupp I: sex av åtta, Grupp II: åtta av tio, Grupp III: sju av åtta. Majoriteten av de traditionella studiecirklarna startade med ett fåtal deltagare. Ex: tre personer. Dessa slutförde dock enligt planerna med undantag av en grupp som förkortades till sex veckor pga för få deltagare. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, efter revidering av projektplan och budget. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Bidrog till att få struktur i studierna. Hörförståelsematerial underlättade hemarbetet och gav variation. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Förekom ej p g a att de organiserade träffarna ansågs tillräckliga. Kontakten med SSVH lärare sköttes enligt projektpaln av ABF ledaren. Datorkommunikation med andra studerande? Förekom ej. Kursmaterial och kursadministration på web? Kursmaterialet via webben gav variation och möjlighet till flexibelt lärande. Databassökningar? Informationsökning förekom men ej i stor omfattning. Ordböcker på internet var ett hjälpmedel som användes. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Möjligheten till gymnasiekompetens. Cirkelledarens viktiga roll som sakkunnig och den goda stämning som skapades i den kontakten liksom i mötet med andra deltagare. Cirkelledarens betydelse för atthålla ambitionen levande. Webbkursen ansågs som viktig faktor för ett varierat lärande och några deltagare uttalade intresse för att läsa andra ämnen mer lämpliga för rena distansstudier, som t ex matematik. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Webbkursen innehöll en del felaktigheter som skapade osäkerhet innan man fick det utrett via ledaren. Dessutom de brister på alternativa lösningar som angetts ovan. I början en hel del osäkerhet om hur arbetet skulle hanteras. Hos en minoritet av deltagarna fanns en negativ inställning till att använda dator. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? 9

10 Behov av flexibelt lärande med IT stöd finns. Vissa försök har gjorts. Med reella insatser skulle man kunna utveckla sådan verksamhet. Ett sätt är att starta fler alternativ till vår traditionella folkbildning. För det krävs stora insatser inför rekryteringsfasen och tydlig information, gedigen genomgång av kursinnehåll, genomförande av fysiska möten kontinuerligt, om än inte varje vecka (första tillfället grundläggande för utfallet), tillfällen till problemlösningar av olika slag, efterhand. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Finns klara förutsättningar, ej tillräckligt prövat hittills. ABF har ett antal medlemsorganisationer, förutom fackliga inom LO, politiska, handikapp, bostad och invandrarföreningar t ex. Dessa utgör en stor målgrupp för vilka distansstudier i kombination med fysiska möten i viss omfattning kan vara ett bra studiealternativ. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur man skapar en läromiljö med klar inriktning på distanslärande samtidigt som kontakten deltagare - cirkelledare får tydlig plats. Detta för att hålla uppe ambitionen och entusiasmen så att man slutför uppsatta mål. Särskilt viktigt i arbete med studieovana deltagare. Utveckla kursinnehåll och IT-kunskap. Erbjuda fler med liten datorvana chans att ta del av denna studieform. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Osäkerhet och ovana vid datorer, vilket gör att viktiga grupper såsom kortutbildade avstår. Informations- och rekryteringssvårigheter. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kontinuerlig kontakt med cirkelledare och andra inblandade. Utvärderingar/ avstämningar i gruppernautförda av cirkeledarna. Intervjuer med cirkelledare och deltagare där bl a skriftlig intevjumall använts som grund för intervju med öppna svar. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Carin Risfelt Jonsson ABF Västra Götaland Box Trollhättan 10