PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Folkbildning och diakoni i Glesbygd SKS i Västra Sverige Oktober 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Dnr 145u,99,15,BG Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Projektet syftade till att utbilda diakoner med tjänst i kyrkor på den svenska landsbygden i frågor som är relaterade till landsbygdsutveckling. Behovet av denna utbildning formulerades genom att den svenska landsbygden befinner sig i en förändringsprocess där landsbygden blir glesbygd och folk flyttar i allt större utsträckning till storstadsområden. Det är kyrkans uppgift att vara ett stöd för människor som befinner sig i en existentiell kris och för många blir utarmningen av landsbygden en sådan. Att IT valdes som pedagogiskt hjälpmedel blev naturligt eftersom deltagarna i kursen är spridda över landet och har svårigheter att följa en annan typ av kurs. The project was structured to be an education for people working in the Swedish church with social welfare (diakonia) in subjects that was related to development of the countryside. The need of this education was formulated by the changes that the Swedish countryside are going through, where people are moving in to the big cities and leave an empty countryside behind them. One of the tasks of the curch is to be a support for people in existential need and for many people the changes of the countryside is a krisesituation. We choose to do this education with IT because of the students decentralised situation living all over the country so they couldn t participate in another type of course. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Carina Larusson Carina Larusson Carina Larusson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det var en spännande utmaning att försöka förena ett glesbygdsperspektiv med modern IT-teknik som grund för inlärning. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har inte haft någon virtuell studiecirkel tidigare, däremot har vi arbetat med pedagogisk verksamhet med samma målgrupp, dvs diakoner. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Det fanns två syften med projektet. Ett var deltagarnas, dvs att lära om sin egen situation i yrkesrollen i en specifik miljö. Ett var vårt eget syfte, dvs att utveckla ITtekniken i inlärningssituation 3

4 Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej, vi har genomfört projektet enligt planerna 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? SKS Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Kyrkans Arbetslivscentrum, Bräcke, Svenska Kyrkans Miljövärn samt HTU högskolan Trollhättan/Uddevalla Idégivning? Planering? Genomförande? Vi samverkade i såväl planering som genomförande och på idéstadiet var samtliga involverade förutom HTU. Deras medverkan kom i ett senare skede. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Se ovan. Samarbetet tillkom naturligt eftersom Svenska kyrkan är medlemsorganisation hos SKS. Vi har därför kontinuerlig dialog. Samarbetet med HTU tillkom eftersom vi ville erbjuda möjligheten att erhålla högskolepoäng för kursen. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. SKS är ett studieförbund vars verksamhet präglas av en kristen helhetssyn på människan skapelsen och samhället. Vår verksamhet bedrivs i huvudsak i samarbete med våra medlemsorganisationer. Vår organisation är rikstäckande och indelad i tre nivåer: förbund, distrikt och avdelning. Varje enhet har egna styrelser. Vi arbetar utifrån folkbildningens pedagogik med små grupper där dialogen är i centrum och söker förena det subjektiva erfarenhetsfältet med objektiva faktakunskaper. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Det vet vi inte i dagsläget. Vi hoppas det. Men det blir en modifierad form. Sannolikt med dokumentationen från denna kurs som grundläggande kurslitteratur. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja. Delvis. Vi har fått ett ökat intresse för datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Personalen är mer intresserade nu än tidigare och det avspeglas i att andra ITbaserade cirklar och projekt kommit i gång. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? För diakoner boende på landsbygd/glesbygd Varför vände sig kursen till just dessa? De tillhör vår medlemsorganisation Svenska Kyrkan. De har behov av ett redskap i sitt arbete att möta människor med problem som är relaterade till landsbygdsboende. I deras utbildning fokuseras i huvudsak problematik som är relaterad till storstadslivet. 4

5 Hur informerades om projektet? Samtliga diakoner fick en direkt förfrågan via posten om de var intresserade av en sådan kurs. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Det var öppet för de diakoner som anmälde sig. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja, eftersom vi inte bjöd in någon annan. Däremot kom det färre deltagare än planerat. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? En kombination av folkbildningspedagogik och akademiska studier Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi kombinerade två internatkurser med virtuella studiegrupper. Varje deltagare producerade skriftliga mail där litteraturen redovisades för övriga gruppdeltagare. Därefter ventilerades dessa under en timmes chatstund. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Ja, efter många tekniska missar. Målgruppen var inte datavana och tekniken var ett hinder i inledningen. Därefter följde träffar av olika karaktär i grupperna. Vissa fungerade bättre än andra. Det var viktigt att redovisningarna av litteraturen skickades för att chatten skulle fungera. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? En timmes chat var 14:e dag genomfördes (inte obligatoriska folkbildningsarbetet bygger på frivillighet) Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Kursdeltagarna löste det olika. En del använde datorn på arbetsplatsen andra satt hemma med egen dator. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja, varje grupp kom överens om i vilken takt de skulle läsa litteraturen. Därefter skickades redovisningarna var 14:e dag till de övriga. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Fast antagning innan kursstart 5

6 Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja. Det var en fast struktur med planerade grupparbeten även under internatdelarna av kursen. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra?????????? Vi hade inga obligatoriska träffar frivilliga. Grupparbetena och studierna fungerade bra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen. Förutom traditionella studier utan IT. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vi har haft ett antal planeringsmöten för att strukturera kursen vad det gäller innehåll och form. dessa har vi haft fortlöpande under kursens gång. Varje handledare har därutöver ansvarat för sin grupps arbete och studieresultat. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Mer tid har krävts i form av planering och närvaro Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Litteraturen valdes med omsorg för att motsvara kursens förutsättningar Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Dialogen blev lidande på nätet. Fråga/svar blev tydligare och reflektionerna i gruppen blev svagare Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, vid ett par tillfällen Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Både och. Vi missade en del i planeringen vilket ledde till viss förvirring mot slutet av kursen. Vi borde haft klarare struktur för vårt eget arbete från början 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Ett grafiskt chatprogram Varför valde ni detta/dessa medier? För att öka känslan av närvaro Hur användes de i projektet? 6

7 Som bas för gruppsamtalen Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Ja, vi hade varierande kunskaper om data/it och kunde inte alltid reda ut deltagarnas problem på bästa sätt Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Ja, vissa hade inte tillgång till dator. Andra hade ingen tangentvana och därför tidsödande, vissa ramlade ur programmet pga felaktig kod, vissa hittade aldrig in i programmet osv Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Samma men med bättre planering/framförhållning och avsatt mer tid för det 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Väldigt bra Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Väldigt positivt Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Väldigt bra Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 7

8 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader kr Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Omöjligt att besvara eftersom detta är helt nytt för oss. Vi har inget att jämföra med. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Kursen planerades för anmälde sig 17 kom till kursstarten 12 fullföljde kursen Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? ja Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? De flesta anser att de haft god nytta av kursmaterialet för sitt fortsatta yrkesutövande Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Bra med handledningen Datorkommunikation med andra studerande? Bra med erfarenhetsutbytet och gemenskapen Kursmaterial och kursadministration på web? Bra Databassökningar? Inte ingått Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Bra med flexibel inlärningsmetod/it/ kunnat studera på egna villkor hemma/ 8

9 Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? För dålig information/ för liten koppling till diakonrollen/ 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Tror på en utbyggnad av studiecirklar på nätet. Demokratisk utbildningsform i ett land som alltmer omstrukturaliseras till tätorter. Även i tätort bör det vara en möjlighet för människor med allt mindre tid för social samvaro och ett allt större behov av kontinuerlig utbildning/fortbildning. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Finns goda förutsättningar att förverkliga en utbyggnad av IT-cirklar Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Att skapa en pedagogik som är anpassad till datorns begränsningar att få tillstånd en dialog ur en teknik som bygger på monologer. Att förankra virtuella cirklar hos allmänheten - tidsfråga. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Se ovan. Samt smidigare teknik som inte krånglar 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Ja, vi har skriftliga utvärderingar från samtliga deltagare. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Carina Larusson SKS Västra Sverige Box Göteborg 9