PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Projektets uppläggning:... 5 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: Studiebesök och kurser

3 Sammanfattning: är ett sätt att försöka kombinera ny teknik och musik till ett nytt sätt att lära sig musikteori på. Från början var tanken att göra en stor webbsajt med självinstruerande material omkring musikteori; musiklära, gehör och arrangering. Av olika anledningar blev jag tvungen att ändra på de först uppsatta målen. Istället blev det en distanskurs i arrangering. A. Projektledare Anders Gustafsson Birka folkhögskola B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Dagens teknikutveckling inom Data och Internet har givit nya möjligheter för musikundervisningen att ta nya vägar och på så sätt hitta fram till nya metoder och ge nya målgrupper chansen till kompetensutveckling inom musik. Undertecknad är musikteorilärare vid Birka fhsk och har sedan Internet-boomen intresserat mig för detta. Jag har varit nyfiken på hur man skulle kunna utveckla och förfina tekniken som ett hjälpmedel i musikundervisningen. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Birka Folkhögskola har en musiklinje med både klassisk- och jazz-inriktning. Birka fhsk bedriver också distansutbildningar (bl a: tro&etik,) Det fanns alltså naturliga förutsättningar att utveckla detta från redan befintlig verksamhet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Från början tänkte vi framställa ett läromedel i musikteori direkt på webben. Fritt att användas av alla. Dessa tankar växte och projektet utvidgades i format. Parallellt med mitt projekt har ett större och mer omfattande projekt, vad gäller ekonomiska och personella resurser, genomförts från Musikhögskolan i Stockholm och Örebro, Stockholms musikkonservatorium och Solna Kulturskola med stöd från KK-stiftelsen. Detta har resulterat i IMUS, en interaktiv musik CD-rom skiva med liknande idéer som mina. När vi fick kännedom om detta (våren 2000) kände vi att vårt projekt var tvungen att ta en annan vändning. Ett annat mål som har legat senare i planeringen har varit att kunna erbjuda distansutbildning i musikteori från Birka Fhsk. När vi såg att projektets första idé kändes mindre angeläget tog vi upp målet med distansutbildningen. Resterande projekttid har ägnats åt att skapa en första delkurs i musikteori (Arrangeringskurs). Parallellt med projektet har projektledaren själv deltagit i en distanskurs i musikteori från Musikhögskolan i Stockholm (DARR). Detta har naturligtvis givit 3

4 mycket inspiration och erfarenhet att själv skapa ett läromedel på Folkhögskolenivå. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Jag som projektledare har varit eldsjäl och drivande i projektet. Jag har stått för huvudidéerna, gjort html.programmering, redigerat och konstruerat bilder, letat musikexempel, tänkt ut upplägg osv. Till min hjälp har jag haft en liten styrgrupp omkring mig som fungerat som bollplank. Stödet har varit stort hos styrgrupp och rektor. Det är både för och nackdelar med bara en drivande i ett projekt. I mars 2000 fick projektet känna på nackdelen då jag var tvungen att ta mig an andra arbetsuppgifter på Birka Fhsk. Följden av detta blev att projektet låg nere ett antal månader. Vidare har vi haft diverse samarbetspartners. Kontakter togs tidigt med Musikhögskolan i Piteå. Jan Ferm (teorilärare vid Musikhögskolan i Piteå) har konsulterats per telefon/mail runt projektet. Vi har också haft en fruktbar diskussion med Mellansels fhsk, där ett syster projekt just nu bedrivs av Jonas Nyström. Erfarenheten att själv distansstuderat från Musikhögskolan i Stockholm har också varit en form av samarbete. Konsultuppdrag från en designer för att få hjälp med formgivningen har också gjorts. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsens (folkhögskolans); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Se under Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi ser en naturlig fortsättning genom att erbjuda kurser i musikteori på distans. Under förutsättning att resurser ges från skolan, alt. annan finansiering. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Målgruppen är vid, från musikintresserade amatörer till utövande musiklärare och musikstuderande. En tanke med detta sättet att studera var att alla (med viss datorerfarenhet) gammal som ung, glesbyggdsbo som stadsbo, amatör - yrkesverksam musiklärare kunde delta. Under projekttiden fanns en hemsida (länk från musiklinjen) med information om projektet, där kunde man också anmäla sitt intresse för att utprova materialet. Från denna sida fick vi ständigt nyfikna besökare. När vi lade om kursen mot en distansutbildning gjorde jag en enkät och frågade, alla som visat sitt intresse, vilket ämnesområde de var intresserade av. Efter min 4

5 sammanställning stod det klart att det skulle bli någon form av arrangeringskurs. Jag satte samman olika kursmoment till en helhet och så var idén till Liten arrangeringskurs skapad. För att få något hum om hur kursen skulle fungera fick jag via hemsidan 3 st försökspiloter. De deltog i kursen och skickade uppgifter till mig i samma takt som kursen växte fram från min sida. Dessa tre studenter utgjordes av följande epitet: en hemarbetande mamma, en musiklärare och en glad amatör. Dessa elever visar alltså bra representation från olika målgrupper. Kursen har visat sig fungerat över förväntan. Detta kan man bl a utläsa av de utvärderingar jag fått. C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? Kursen har byggt på datorstödd distansutbildning utan fysiska träffar. På en webbsida har studenten kunnat följa kursplanen och de olika kursmomenten. Jag har använt mig av bilder och ljud exempel (med/utan noter) i MIDI- och Mp3- format Deltagaren har fått arbeta igenom kursmaterialet i sin egen takt. Löst självrättande uppgifter för att sedan ta sig an en redovisningsuppgift för varje avsnitt. Dessa har sedan mailats till mig som MIDI-fil. Jag har kommenterat deras svar, varpå en liten mailväxling uppstått. De elever som genomförde kursen har varit mycket nöjda. Jag har själv också känt stor tillfredställelse med projektet och tyckt det varit ett spännande sätt att undervisa på. D. Resultat 8. Kursekonomi: Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Projektledar- och utvecklingsarbete, 25% tjänst i 2 år Inköp av programvaror, konsultarvode (designer) Summa Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? ja. 9. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Kommentarerna nedan är hämtade från deltagarnas utvärderingsenkät. 5

6 om mailväxlingen: Svar och synpunkter från läraren har varit roliga att få tillbaka. Det har legat något av en positiv anda över det hela. Man har känt att läraren verkligen bryr sig om och engagerat sig. BRA!!! Dina mycket fina kommentarer. om webbsajten: Bra och lätt att hitta i! Fint gjord! man kände sig glad när man såg dem. övriga synpunkter: Tack för en trevlig och proffsigt genomförd kurs!! Hoppas det blir en fortsättning så småningom. Det gör inget om det blir avgifts belagd kurs. Det här har fungerat utmärkt. Jag är mycket nöjd med denna kurs (så långt som jag själv har hunnit genomföra den). Det har varit roligt att få mina prov kommenterade och jag har lärt mig en hel del. Materialet i kursen har varit bra, pedagogiskt, väldigt snyggt och med lagom mycket inlämningsuppgifter. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? om mailväxlingen: Det enda kanske är att ibland har det tagit lite lång tid att få svar och kommentarer på inskickade uppgifter. om tekniken: Det som har varit svårt, tycker jag, är ju själva hanteringen av redskapen. Det vill säga datorn och synthen. Det beror ju på att jag har hållit på så lite med båda delar. Men jag har verkligen lärt mig mycket på att vara med. 10. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Positiva respektive negativa erfarenheter som ni vill dela med er.! Lärorikt & lustfyllt att skapa och trampa i nya marker.! Sårbart med ensam projektledare/utförare.! Att skapa detta läromedel har tagit lång tid, längre än jag trodde. Upplägg och pedagogisk utformning är en sak, html-kodning, bilder, musikexempel en annan. 11.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Utvärdering av arrangeringskursen gjordes skriftligen från deltagarna (frågeformulär). 12. Studiebesök och kurser Våren-99 Deltagit i SVERD s vårkonferens, förlagd till Musikhögskolan i Stockholm. Tema: DUKOM och Sinnena Distanskurs i arrangering 5p 6

7 Anders Gustafsson Birka Folkhögskola Ås mail: 7