Projektmaterial METODIK OCH IT. Medborgarskolan

Transkript

1 Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING I SPRÅK MED STUDIECIRKELNS METODIK OCH IT Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Projektansvariga... 3 Projektledare:... 3 Informationsansvarig:... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 9 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:...12 : vår egen slutrapport...13 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 DUKOMs projektnummer: 70A PROJEKTNAMN: DISTANSUNDERVISNING I SPRÅK MED STUDIECIRKELNS METODIK OCH IT Sammanfattning s mål var att kunna erbjuda tillgång till studiecirkelverksamhet i språk på mindre orter med hjälp av distansstudier som innebar användandet av ITmedier men samtidigt att ta till vara de fördelar som samvaron i studiecirkeln erbjuder, och med regelbunden kontakt med en cirkelledare. Summary This project aimed to provide study circles in languages for those who would not otherwise have had access to such studies because they, for example, live in smaller communities. By using IT media for communication and practice, but meeting regularly, they would gain the benefits of the study circle. A. Projektansvariga Projektledare: Ann Halvorsen Box Uppsala tel fax e-post: ann.halvorsen@medborgarskolan.se Pedagogiskt ansvariga Ulf Levihn Roy Fox Järntorgsgatan 7 Taptogatan 1 D Örebro V. Frölunda tel/fax tel/fax e-post: ulf.levihn@ swipnet.se roy_fox@algonet.se Informationsansvarig: Ann Halvorsen Utvärderingsansvariga: Ann Halvorsen, Roy Fox, Ulf Levihn Projektets Web-adress: ann.halvorsen@medborgarskolan.se Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 B. Projektpresentation 1.Bakgrund: - Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det har alltid varit ett problem för ett studieförbund att anordna språkcirklar på mindre orter på grund av att det är brist på deltagare eller kompetent ledare. Detta gäller inte minst för andra språk än de "stora". Samtidigt har cirkeln som studieform ett stort socialt värde, och Internet, CD-Rom, kommunikation via datorer och konferenstelefon är också lovande hjälpmedel för språkstudier. Vi gick in i projektet för att se om vi kunde kombinera dessa spännande möjligheter. - Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Språkverksamhet omfattar ca 12 % av vårt utbud, men vi hade ingen erfarenhet i organisationen av varken distansundervisning eller språkstudier med IT-stöd. 2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi vill göra det möjligt för människor på mindre orter att delta i språkcirklar samt undersöka hur det går att bedriva cirkelstudier på distans med modern teknik. Dessa cirklar skulle träffas en gång i veckan på respektive Medborgarskoleavdelning, med tillgång till datorer. Ett annat syfte var att se hur vi skulle lyckas med en pedagogisk modell som innebar ett stort ansvarstagande från deltagarna för sina studier utan den fysiska närvaron av en cirkelledare. Med andra ord, modellen inför en hög grad av autonomi och individualisering, men eftersom deltagarna träffades på sina veckosammankomster på respektive ort, innebar det också samarbete och chans att öva med varandra och hjälpa varandra. Detta skulle kunna leda till bättre inlärning än traditionella modeller och i förlängningen en chans att nå flera med vårt utbud av språkstudier. Vi ändrade inte riktningen på projektet under arbetets gång. 3. Aktörer: - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Medverkande var representanter för alla led i. Projektet initierades av Förbundskansliet - Anne-Christine Tornberg och Ann Halvorsen, med senare medverkan av Jan Lundeen som dataexpert - som i sin tur hade kontakter med tre distrikt, Västerbotten, Småland och Östergötland; där valdes tre orter, Skellefteå, Växjö och Linköping. Här blev avdelningsansvariga inblandade med uppgift att rekrytera cirkelledare på var sin centralort samt välja två satellitorter, som blev Vindeln och Storuman, Ljungby och Tingsryd, samt Valdemarsvik och Kisa. På dessa småorter var administrativ personal från också involverade. Två projektledare - Ulf Levihn och Roy Fox - utsågs att ansvara för uppläggningen av kurserna, den pedagogiska inriktningen samt fortbildningen av cirkelledarna. Levihn och Fox var redan knutna till som cirkelledarefortbildare sedan många år. Alla de ovannämnda deltog i planeringen av projektet vid olika stadier och med olika grad av engagemang. Den pedagogiska idégivningen samt idéerna för uppläggningen och genomförande kom huvudsakligen från Levihn och Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Fox, i samråd med de andra, förstås, men när cirklarna skulle sätta igång hösten 1996 vilade det tyngsta ansvaret på cirkelledarna och administratörerna på respektive centralort. Dessa var Adil Fadil, cirkelledare i franska, och Agneta Ödling- Andersson, avdelningschef, Skellefteå; Annegret Brodén, cirkelledare i tyska, och Ewa Johansson, avdelningschef, Växjö; samt Martina Bracht, cirkelledare i tyska, och Marie Kennemyr- Ekström, språkansvarig, Linköping. Alla dessa, tillsammans med projektledarna, deltog i uppföjlnings- och fortbildningsträffar under projektets gång. Sist men inte minst, får vi inte glömma dem som gjorde hela projektet möjligt - cirkeldeltagarna. 4. Den egna organisatoriska miljön: - Beskriv kortfattat den egna organisationen; utbildningskultur och pedagogiska traditioner. är ett rikstäckande studieförbund vars kursutbud är öppet för alla. Dess bildningsprogram vilar på en stark humanistisk grund och organisationen kännetecknas av en kontinuerlig strävan efter kvalitetsförbättring och pedagogisk utveckling av verksamheten. Den senare återspeglas i ett omfattande utbud av utbildningar för cirkelledare och administratörer. Språk utgör ca 12% av s totala utbud, och vi har starka traditioner i vår språkverksamhet, med bland annat utgivningen av eget studiematerial, COM, i fyra språk och omfattande tolv böcker med tillhörande kassettband. Det pågår en ständig utveckling av fortbildningskurser för att möta behoven bland våra medarbetare. - Kommer den verksamhet som bedrivs inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi har ansökt och beviljats pengar för att fortsätta och utveckla DU-verksamheten med IT-stöd på de tre orterna där projekten genomfördes. Dessa kommer att bedriva cirklar efter samma riktlinjer som detta DUKOM-projekt, men med en förbättring av kommunikations-möjligheterna genom Desk TopConferencing samt att de olika cirklarna på olika huvudorter kommer att kunna kommunicera med varandra. Sådana möjligheter för muntlig samt visuell kontakt deltagarna emellan uttrycktes som en brist i projektet som genomfördes 96/97. På detta sätt kommer vi att kunna använda de erfarenheter som vi fick och gå vidare med en modell där vi har övervunnit de flesta av problemen som vi stötte på i första försöket. Vi hoppas givetvis att andra distrikt och avdelningar inom kommer att dra nytta av våra erfarenheter och starta liknande verksamhet. - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Alla som har arbetat med projektet har lärt sig mycket om möjligheterna med IT i språkutbild-ning och kommer att sprida sina nyvunna insikter genom organisationen. Rent konkret, kan vi sprida våra kunskaper om Internet som källa för autentiskt material till våra medarbetare i cirklarna. Fler och fler avdelningar, och även cirkeldeltagare, får tillgång till datorer, som då och då kan bli tillgängliga för våra vanliga språkcirklar. Detsamma gäller för användandet av CD-Rom som utmärkt övningsmaterial. På så sätt kan vi gå vidare med de pedagogiska idéerna bakom projektet, nämligen ökat ansvarstagande hos deltagarna, individualisering inom studiecirkelns ram, samt synen på cirkelledaren som handledare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 5. Målgrupp/-er och rekrytering: - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? - Varför vände sig kursen till just dessa? Målgruppen var de som brukar anmäla sig till språkcirklar. På satellitorterna, var vår avsikt att kunna anordna cirklar för 2-4 personer som annars inte hade kunnat erbjudas cirkel på grund av för få deltagare eller brist på cirkelledare. Cirklarna på huvudorterna förväntades bli något större, eftersom rekryteringen var lättare. Efter samråd med ansvariga på lokalnivå, bestämdes att Skellefteå skulle anordna en kurs i nybörjarfranska, medan Linköping och Växjö valde fortsättningskurser i tyska. - Hur informerades om projektet? Deltagarna rekryterades på sedvanligt vis huvudsakligen genom s lokala studieprogram, annonser i lokalpressen eller i vissa fall genom personliga kontakter. Vi betonade i denna information att deltagarna skulle delta i en unik språkutbildning och samtidigt lära sig att studera på distans med hjälp av ny teknik med tillgång till Internet och multimedia, men fortfarande gå i cirkel och träffa andra en gång i veckan. - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi behövde inte välja deltagare, eftersom vi fick de anmälningar som vi ville ha. Rekryteringen, efter vissa mödor på vissa håll, fungerade som vi hade förväntat oss. Antalet deltagare var stycken på varje ort, fördelade grovt sett på 5-7 deltagare på huvudorten och resten på två satellitorter. Därmed kan vi säga att vi nådde målgruppen "vanliga cirkeldeltagare som ville pröva språkutbildning på distans med IT-stöd". C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: -Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Projektet syftade till att förena studiecirkelns pedagogiska fördelar i form av personlig utveckling, kunskapsutveckling och social gemenskap med användandet av modern DU-teknik. I nationell och internationell språkpedagogisk debatt fokuseras autonomi och ansvarstagande. Självständigheten och ansvarstagandet blir mycket påtagligt i ett arbetssätt där deltagarna inte möter sin cirkelledare på traditionellt sätt under en sammankomst. Detta kräver dock ett delvis nytt pedagogiskt synsätt, vilket cirkelledarna utbildades för under en tredagarsutbildning, innehållande bl a autonomi- och heterogenitetsfrågor. För att tillgodose den sociala gemenskapen, som är mycket viktig vid språkcirkelstudier, valde vi att ha gemensamma sammankomster vid samma tid en gång i veckan. Målsättningen var att det skulle vara minst två deltagare på varje satellitort vid varje sammankomst med tillgång till en cirkelledare på basorten. På så sätt uppnåddes på varje ort såväl naturlig social gemenskap som ett kommunikativt arbete med språket.. Detta är inte minst viktigt vid språkstudier där muntlig direktkommunikation är en naturlig del. Vi hade inte tillgång till Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 videokonferenssystem, vilket naturligtvis hade varit önskvärt. Konferenstelefon användes dock i vissa fall. - Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? En basort där cirkelledaren vid sammankomsterna befann sig med en grupp samtidigt som deltagarna på tre satellitorter arbetade självständigt under handledning från cirkelledaren via dator, fax eller telefon. Projektledarna utformade för de första kapitlen i respektive bok ett förslag till arbetsgång för att inledningsvis hjälpa cirkelledarna. Därefter utarbetade de själva handledningen till resterande sammankomster. Mellan sammankomsterna bedrevs enskilda studier samt för cirkelledarna förberedelsearbete, t ex i form av datorskrivande av instruktioner inför sammankomsten. En normalsammankomst bestod av en inledning där cirkelledaren gav instruktioner via dator, fax eller telefon, följt av smågruppsarbete under handledning och en avslutande kontakt inför hemarbetet. - Har eventuell examination skett? Ingen examination har förekommit, men detta är heller inte en naturlig del av cirkelstudier. - Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som väntat? Den pedagogiska modellen har fungerat mycket väl. Möjligtvis vore det bättre enligt cirkelledarnas utvärdering om de fick vara ensamma på basorten och därmed ge mer handledning till satellitorterna. Basortens deltagare krävde ibland för mycket uppmärksamhet. Dessutom skulle mer datorteknikutbildning för cirkelledarna och adminstrativ supportpersonal ha behövts. Någon större datorvana hos deltagarna hade också varit en fördel. 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? Samtliga deltagare träffades vid respektive basort för en introduktion i form av allmän inledning, teknisk demonstration och framför allt för sociala "lära-känna"- aktiviteter. Därutöver genomfördes gemensamma storgruppsträffar under arbetets gång enligt nedan. Skellefteå: antal sammankomster 8+8, antal storgruppsträffar 4. Linköping: antal sammankomster 10, antal storgruppsträffar 1. Växjö: antal sammankomster 9+8, antal storgruppsträffar 4. Det visade sig vara svårt att finna gemensamma tider för storgruppsträffar. Ambitionen vid dessa träffar var sociala och att öva muntliga aktiviteter, inte för genomgångar av tidigare arbete. - Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Kurseerna var inte oberoende av tid, då alla i en kurs hade en gemensam sammankomsttid. Däremot kunde respektive smågrupp arbeta i egen takt och hemarbetet mellan sammankomsterna (utan dator) var individuellt. - Var antagningen "rullande" eller skedde den vid fasta tidpunkter? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 Antagningen var inte "rullande" utan anmälningar skedde till kursstart, dock med viss förändring vid terminsskifte. - Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Av den tidigare beskrivna uppläggningen framgår att projektet genomgående baserades på grupparbeten. - Anser ni att detta sätt att för hålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Det fungerade i stort sett mycket bra. Deltagarna hade dock behövt en längre introduktionsträff (som i Skellefteå, två dagar) för att lära sig datoranvändning. De flesta hade liten datorvana. Kanske skulle detta i högre grad krävas? Även supportpersonal på avdelningarna hade behövt bättre utbildning på detta område. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: - Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Varken cirkelledarna eller administrativ personal hade någon erfarenhet av DU. - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Cirkelledarna har arbetat självständigt med sina grupper, men haft kontakter och erfarenhetsutbyte sinsemellnan via First Class och telefon. Utöver undervisningen har cirkelledarna genomgått en språkpedagogisk utbildning, två datorteknikutbildningar (inkl First Class) samt haft en halvtidsträff för utvärdering och en träff för slutlig utvärdering. - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? IT-stödet har medfört att mer lärartid har gått åt, i form av förberedelse, inskrivande av uppgifter (1/2 tim före sammankomsterna) och kontroll av teknik (före kursstart). Tid har också gått åt till kontakt med administrativ personal. I ett fall krävdes att cirkelledaren reste till satellitorterna, då dessa haft många problem med tekniken. Cirkelledarna har blivit mer handledare än undervisare, vilket ju också kan ses som positivt. En tredjedel av tiden har använts för handledning. Cirkelledarna anser att det med det här undervisningssättet krävs mer disciplin, inlevelseförmåga och flexibilitet!!! - Har ni använt `ledig tid` (hemma, efter arbetstid) till datorstödd handledning? I form av inskrivande av uppgifter före sammankomst. - Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Cirkelledarnas åsikt att en hög grad av disciplin, inlevelseförmåga och flexibilitet behövs stämmer mycket väl. Cirkelledarna gjorde ett storartat arbete, inte minst vid svårigheter som uppstod. De hade dock behövt mer teknikutbildning, mer stöd av utbildad administrativ personal (inte minst på satellitorterna). Starthjälpen i form av exempel på handledarinstruktioner, CD-rom instruktioner, internetadresser mm uppskattades mycket. Cirkelledarna tyckte dock att det hade varuit bättre om de hade varit ensamma på basorten med bara satellitcirklar (vilket även framgår ovan) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 9. IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Dator (First Class, Internet, E-post, Multimedia - CD-rom), fax, telefon, konferenstelefon. Konferenstelefon endast på en ort med satellitorter. Överenskommelsen var att använda medierna "med sunt förnuft", dvs inte fastna "i tekniken", när svårigheter uppstod. Ett exempel var att i vissa fall använda faxen i stället för dator vid handskrifter från både cirkelledare och deltagare. Vad gäller internet rekommenderades från projektledarna att inte söka för mycket, utan att arbeta med några få adresser som deltagarna lärt sig använda väl. Syftet måste vara att arbetet med språket står i centrum och inte letandet. Arbetet med CD-rom var uppskattat och frekvent. En storgrupp hade CD-rom som var knutet till basmaterialet och de två andra storgrupperna en kompletterande CD-rom. Konferenstelefonen var mycket uppskattad där tillgång till en sådan fanns, inte minst för muntliga övningar. Cirkelledarna hade före projekstart lite datorvana, men i projektet ingick också viss utbildning (se ovan). - Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? I stort sett inte. En storgrupp fick tillgång till konferenstelefon. - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall på vilket sätt? Vad gäller arbete med dator har det varit problem med tekniken. Orsaken har förmodligen varit såväl brist på utbildning (endast två kortare utbildningar, se ovan) som rent tekniska problem. Även bristfällig tekniksupport på framför allt satellitorterna (t ex ingen utbildning för konsulenterna före eller under projektet). Det borde ha funnits någon datorkunnig person med på varja satellitort de första gångerna. Ett stort problem har varit tillgången till telefonlinjer - oftast bara en linje i lokalen per ort. Cirkelledarna hade dessutom behövt en egen dator på basorten, kanske helst en egen med möjlighet att ta hem mellan sammankomsterna. Sammanfattningsvis kan ändå sägas att problemen minskade efter hand och cirkelledarna tyckte att arbetet i allmänhet flöt väl mot slutet av kurserna. - Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej, i stort sett inte. Det hade varit bra med kunskaper om och möjligheter till att skicka bilder via dator. - Om du kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd hur hade ni då gjort? Egen dator till cirkelledaren, fler telefonlinjer, konferenstelefon till alla orter och helst naturligtvis ett videokonferenssystem. De två sistnämnda önskemålen är speciellt viktiga vid språkstudier, där muntliga övningar är en viktig del. Men allt detta är i slutändan en kostnadsfråga. 10. Samarbete/samverkan Inga externa samarbetspartners fanns. - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet togs emot med mycket stort intresse. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att det berodde på? Få problem. Möjligtvis lokalt visst motstånd till att komplettera teknisk utrustning utöver tilldelade projektkostnader, vilket kan vara förståeligt i besparingstider. - Hur fungerande (sam)arbetet inom projektet? I stort sett mycket bra. Cirkelledarna beslöt vid halvtidsutvärderingen att själva ha tätare kontakter.. - Om ni haft problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att det berodde på? Utöver viss ovana att samarbeta mellan avdelningarna har det har inte varit några större problem - se ovan. D. Resultat 11. Kursekonomi: -Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? kr -Hur mycket har projektet kostat totalt? kr. Utvecklingskostnader: pedagogisk planering, metodikutbildning för cirkelledare, datautbildning för cirkelledare och konsulenter. Driftkostnader: högre arvode till cirkelledarna, arvode till projektledarna, abonnemang på telefon, internet, reskostnader. -Skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs i traditionell form. Förutom vad som ovan nämnts under driftskostnader tillkommer kostnader för gemensamma träffar mocercirkeln-sattelitorterna. Ju större avstånd ju högre reskostnader och ev övernattning. -Hur många har genomfört kursen som planerat? I Västerbotten har 9 av 12 genomfört kursen, i Småland 12 av 12 och i Östergötland 6 av 10. -Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? För hela projektet, ja men de enskilda avdelningarna hade kalkylerat med lägre kostnader. 12. Studerandes synpunkter på kursen: - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Böckerna var bra. De böcker som användes var i de två tyska cirklarna, Levihn/Hardeland, COM 2 Tyska (s egenproducerade material, en "fortsättningsnivå") och i den franska cirkeln, Persson/Lindfors, Un air de Paris (Ekelunds förlag, ett nybörjarmaterial). Medföljande tonband till den tyska boken bra Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 för hemlyssning. I några fall önskades ett material direkt anpassat för den här typen av distansdstudier. Den i materialet inbyggda och av cirkelledarna (och inledningsvis av projektledarna) framställda handledningen bra. Materialet innehöll onödigt mycket, för ambitiöst, påpekade vissa. - Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet? Datorkommunikationen med lärare i form av First Class var lätt att arbeta med och möjligheterna till direktsamtal var bra. Direktsamtalstekniken med andra studerande på andra orter uppskattades mycket. Handledningarna via dator fungerade mestadels bra. I de fall det inte fungerade användes vanlig fax. CD-rom programmen uppskattades särskilt mycket. Internet-arbete bra och roligt, men alltför tidskrävande för cirkelsammankomsterna. - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? Bra cirkelledare, roligt med ny teknik, att man kan arbeta på egen nivå, att man blir mer självständig, att arbeta i par, kontakten med de andra deltagarna (på egna orten och de andra orterna), bra material, studiecirkelformen, idén med distansutbildning, att arbetet kräver koncentration, samt att vissa tyckte att det här var en bra form som har utveckligsmöjligheter (även om allt inte fungerar perfekt nu). - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? För mycket teknik, brist på egen teknisk kunskap (bara en gång teknisk introduktion), utrustningen fungerar inte, för få datorer, att inte ha tillgång till cirkelledaren på plats, att inte få kursplanen i början, kursbok ej anpassad till distansstudier, för lite talträning, inte bra för nybörjare (kunskapsnivåerna olika), för små lokaler, saknade gemenskap med övriga orter,"vanlig cirkel" mer lärorik. En i sammanhanget intressant iakttagelse var att de som hade vana vid språkcirkelstudier var mer negativa än de som deltog i sin första språkcirkel. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? En förutsättning för utveckling av den här typen av verksamhet är naturligtvis rimliga ekonomiska förutsättningar och lämpliga prioriteringar. Studieförbunden lever i likhet med många andra verksamheter med knappa ekonomiska ramar. Investeringar i form av fler datorer, telefonkonferenssystem, videokonferenssystem och bra lokaler med tillräckligt antal telefonlinjer behövs. Möjlighet till talkommunikation är mycket viktigt. Tekniken är dock inte det enda investeringsbehovet. Även investering i kompetensutveckling behövs, såsom mer teknikutbildning och didaktisk utbildning. Vad gäller det senare är vidareutbildning i autonom språkinlärning mycket viktig då ett speciellt arbetsätt krävs. Dessutom hade cirkelledarna (och vissa deltagare) velat ha ett specialanpassat läromedel, vilket kräver att den totala verksamheten har en sådan omfattning att läromedelsförlagen anser det lönt att producera ett sådant. Ingen samverkan med externa aktörer förekom då projektet genomfördes inom organisationen. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Distansundervisning av den här modellen ger möjligheter att nå en helt ny målgrupp: studieförbundet kan anordna språkcirklar på mindre orter där det är brist på deltagare eller kompetent ledare. Detta gäller inte minst för de andra språken än de "stora". Mindre avdelningar kanske kan göra marknadsanalyser. Vårt projekt antyder dock att intresse finns. Det är även viktigt att vid rekryteringen vara tydlig i informationen om vad en distanskurs är. En förutsättning för ett bra genomförande är att samarbetet på alla nivåer fungerar bra. Utvärderingen visade att det fanns en viss ovana att samarbeta, t ex mellan olika avdelningar. En tydlig ansvarsfördelning är viktig. I cirkelverksamhet är personlig kontakt, personlig utveckling och social gemenskap mycket viktig. Därför användes modellen med gemensamma träffar. Gemensam introduktionsträff och storgruppsträffar är nödvändiga. Som framgår ovan är också teknikresurser och utbildning mycket viktigt för ett framgångsrikt genomförande. Vad gäller externa aktörer (som inte förekom i det här projektet) kan man på sikt tänka sig ett samarbete mellan studieförbunden vad det gäller samordning vid rekrytering, kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter. - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur stort är behovet generellt av distansutbildning i språkcirkelform (i vårt fall fanns behov,se ovan)? Är det lämpligt att personer utan datorerfarenhet deltager? Med vilken teknik når man bäst mycket talkommunikation? Hur når man en lämplig avvägning mellan olika typer av arbete med IT-stöd (t ex direktkommunikation, internet, CD-rom)? Hur undviker man att tekniken tar för mycket tid från språkinlärningen? - Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Tillräckliga investeringar i teknik och kompetensutveckling behövs (se ovan). 14. Utvärdering av projektet: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? Vi har fått uppgifter via besök på utbildningsorterna, två gemensamma utvärderingskonferenser, andra samtal med cirkelledarna och administratörer via dator, telefon och vid utbildningsträffar, cirkelledarnas dagböcker, cirkelledarnas utvärderingar och deltagarutvärderingar. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 DISTANSUNDERVISNING I SPRÅK MED STUDIECIRKELNS METODIK OCH IT: VÅR EGEN SLUTRAPPORT Studiecirkelns fördel att träffa andra människor var en positiv synpunkt som uttrycktes av en deltagare i en av cirklarna som ingick i s Dukomprojekt i språk. Ett av huvudsyftena var att undersöka hur bra det gick att bedriva cirkelstudier på distans med modern teknik. Vi vill behålla de goda sidorna av cirkeln, men samtidigt pröva IT-lösningar såväl som gamla beprövade kommunikationsmedel som fax och telefon. Bakgrunden till vår ansökan till Dukom var att många språkcirklar på små orter kommer aldrig till stånd därfor att det är för få deltagare, eller att det inte finns någon cirkelledare tillgänglig. Små grupper är bra, sa en annan deltagare, och vi vill inte ha distansundervisning som riktar sig mot människor som sitter ensamma i sina elektroniska stugor. Vår idé gick ut på att ha en cirkelledare på en huvudort som tog hand om tre cirklar - en på huvudorten och två s.k. satellitcirklar på mindre orter. I Skellefteå satt Adil Fadil med sin "huvudcirkel" i nybörjarfranska och dirigerade samtidigt två "satellitcirklar" i Storuman och Vindeln; i Linköping var det Martina Bracht med en fortsättningscirkel i tyska och samtidigt cirklar i Kisa och Valdemarsvik, medan Annegret Broden hade också fortsättningstyska i Växjö, Tingsryd och Ljungby. Alla dessa cirkelledare har gjort en jätteinsats för att få igång och sedan hålla i sina cirklar och har också haft jättebra stöd av administratörerna på respektive ort. Vi känner oss som pionjärer. Vi har nått grupper som vi annars inte hade kommit åt. Det var spännande, lärorikt, utvecklande på alla sätt, är några av deras kommentarer när de ser tillbaka på sitt arbete. Och detta trots att allt som hade kunnat gå fel med tekniken gick fel också! Särskilt i början, men undan för undan gick det bättre och alla, med olika mått av datorvana, växte med uppgiften och en deltagare såg positivt på att hon hade lärt sig lite franska plus inblick i "det andra". "Det andra" bestod av, bl.a. kommunikation via First Class, där cirkelledaren kunde lägga in uppgifter och cirklarna rapportera och där, inte minst, de tre cirklarna på varje ort kunde direktsamtala med varandra. Direktsamtalen är mycket bra eftersom vi då får improvisera mer och verkligen försöka använda vår tyska. Det som uppskattats mest var möjligheten att öva med hjälp av de interaktiva övningar på CD-Rom. Vi surfade också på Internet och hämtade information från tidningar och turistkällor. Men det var inte bara IT - varje cirkel hade en bok som grund, med tillhörande handledning i början som skulle ange en möjlig rutin för arbetet. När vi summerade våra erfarenheter efteråt, kom det fram hur viktigt det var att alla inblandade var så väl förberedda som möjligt vad gäller det tekniska. Annars är risken att deltagarna uppfattar att för mycket tid går åt att lära sig "det andra" på bekostnad av sina språkövningar, eller som det uttrycktes av en grupp, Vi fastnade alltför länge i tekniken. Därför är det viktigt dels med en förberedande träff med övningar framför datorn och dels med tillgång till en datorkunnig person på varje avdelning. Dessutom krävs det stor grad av flexibilitet hos cirkelledaren när något "går fel". Men avsikten med dessa förberedande och gemensamma träffar för alla på Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 en huvudort med tillhörande satellitorter var inte bara att lära sig tekniken. Det var att alla skulle känna samhörighet genom språkaktiviteter och social samvaro. Detta fungerade bäst i Skellefteå där deltagarna hade långa resvägar och därför en lång träff på en dag, medan Linköping och Växjö bara hade kvällsträffar. En deltagare nämnde eget ansvarstagande, en annan sa vi har lärt oss en hel del alldeles själva, och en tredje tyckte att det var positivt att arbeta självständigt med grammatik och övningar utan att känna sig stressad. Bakom dessa reflektioner ligger ytterligare en av våra grundtankar, dvs autonomi. Ju mer ansvar deltagarna tar för sitt inlärande, desto bättre blir inlärningseffekten. Samtidigt har man tillgång till en cirkelledare, och inte minst stöd av sina cirkelkollegor. På denna punkt tyckte cirkelledarna att vi måste göra deltagarna medvetna om olika sätt att samarbeta inom ramen för meningsfull kommunikation i en språkcirkel samt att vi får mer regelbundet utvärdera hur arbetet fortlöper. Men vissa saknade direkt-kontakt med en cirkelledare, eller som det uttrycktes av en grupp: det är svårt att vara en "självstyrande grupp" - vi är vana vid den "gamla skolan". En intressant aspekt av detta kom från Linköping; de som hade gått i cirkel tidigare tyckte att en cirkel med ledare var bättre, medan nya deltagare tyckte att det nya sättet att arbeta var spännande. I vårt projekt satt cirkelledaren med eller nära huvudcirkeln, men alla var överens om att det vore bättre att även denna blir en självständigt arbetande grupp. Vi diskuterade också hur många cirklar en cirkelledare skulle kunna hantera och kom fram till att det inte kunde bli mer än fyra till fem stycken. Slutsatsen från ovanciterade gruppen var emellertid att vi tycker trots allt att det har varit intressant och lärorikt. Och det kan vi alla skriver under som har varit inblandade i detta stimulerande språk på distans-projekt inom. Vi har lärt oss mycket av hur vi kan använda modern teknik i denna typ av undervisning och samtidigt sett hur vi skall kunna applicera vissa element i våra vanliga cirklar. Nu går tekniken framåt och i nästa steg skall vi se hur vi kan kommunicera ännu bättre med hjälp av videokonferensprogram. Men vi har också sett vikten av att koppla cirkeltanken till den nya tekniken och hur viktigt det är att inte försumma regelbundna träffar mellan de inblandade deltagarna på en och samma ort. Ett stort tack till alla som har bidragit på alla nivåer och gett nya perspektiv åt s språkutbildningar! Vi håller med den deltagare som skrev Jag tycker att denna kurs har varit kul och lärorik. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14