DATORN I SPRÅKUNDERVISNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DATORN I SPRÅKUNDERVISNINGEN"

Transkript

1 Projektmaterial DATORN I SPRÅKUNDERVISNINGEN Medborgarskolan Stockholms län Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Projektansvarig... 3 B. Projektpresentation Bakgrund Projektets syfte Aktörer Den egna organisatoriska miljön IT-mognad Målgrupp och marknadsföring...6 C. Utveckling genomförande Utbildningens organisation och uppläggning Antal genomförda kurser Arbetsformer IT-stöd i projektet... 8 D. Resultat Kursutvärdering Ekonomi Slutsatser... 9 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 PROJEKTNAMN: DATORN I SPRÅKUNDERVISNINGEN Sammanfattning Projektets syfte har varit att integrera datorn som pedagogiskt hjälpmedel i språkkurser. Den pedagogiska idén bygger på att alla sinnen med språkdataprogrammets hjälp skall stimuleras för att få ett bättre inlärningsresultat. Datorstödda språkkurser har hållits i finska, franska, italienska, spanska och i svenska som främmande språk, totalt 32 kurser. Målgrupp har varit den språkintresserade allmänheten. Deltagarnas ålder har varierat från 20 till 63 år. Både kursledare och deltagare har uppfattat datorstödet som stimulerande och ledande till bättre resultat. Summary The purpose of the project has been to integrate the computer as a teaching aid in language courses. The pedagogical idea is based on all the senses being stimulated to achieve a better learning result using the computer language programmes. Computer aided language courses have been held in Finnish, French, Italian, Spanish and Swedish language for foreigners, in total 32 courses. The target group has been the general public interested in language learning. The age of the participants varied from 20 to 63. Both teachers and students have appreciated computer aided language learning as enriching and resulting in improved language ability. A. Projektansvarig Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: B. Projektpresentation Fredrika Trogard Medborgarskolan Stockholms län Box STOCKHOLM Tfn Epost: Se ovan Se ovan 1. Bakgrund Flera år före projektet hade jag som språkansvarig på Medborgarskolan Stockholms län funderat på hur språkundervisningen skulle kunna effektiviseras i våra språkkurser. Datorstöd i kurserna framstod som en möjlighet att skapa större variation och effektivitet i inlärningsarbetet. Redan under hösten 1997 kontaktade jag Skolverkets IT-enhet för att höra om det fanns forskningsrapporter som behandlade datorstöd i språkundervisningen. IT-enheten uppgav att det pågick många datorstödda projekt i skolorna men att få rapporter fanns att tillgå. Inte förrän våren 1998 lyckades jag genom Lärarhögskolan få tag på en forskningsrapport Multimedia och informationsteknologi i språkundervisningen vid universitet och högskolor i Sverige utgiven av Högskoleverket. Denna rapport har fungerat som en betydelsefull inspirationskälla för projektets tillkomst. Under hösten 1998 bildade jag en arbetsgrupp för ett förprojekt med två språkansvariga administratörer tillika språklärare. Till gruppen knöts även en IT- Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 kunnig person och en språkpedagogisk expert. Kontakt togs också med Mats Forsgren, professor i franska vid Stockholms universitet och ledarutbildare i språk vid Medborgarkolan, som berättade att vid institutionen för franska och italienska hade ett språkprojekt med datorstöd, FriDaprojektet, precis avslutats. Jag kontaktade FriDaprojektets projektledare André Kahlmann som gav mig värdefulla upplysningar och bjöd in mig att besöka universitetets lärostudio i språk där jag tog del av ett stort antal olika språkdataprogram. Under våren 1999 fortskred arbetet med bl a läromedelsinventering. Intern marknadsföring av förprojektet genomfördes vid flera tillfällen under våren. Vid dessa tillfällen förevisades olika språkdataprogram. I maj 1999 genomfördes en pilotkurs i italienska med datorstöd. Kursdeltagare var språkansvariga administratörer inom Medborgarskolan och kursledare var initiativtagaren till förprojektet. En noggrann utvärdering gjordes. Den vid tillfället samlade kunskapen om datorstöd och erfarenheterna från kursen var underlag när vi i juni formulerade vår ansökan till Folkbildningsrådet inom ramen för IT-stöd i folkbildningsverksamheten. 2. Projektets syfte Syftet med projektet var att integrera datorn som pedagogiskt hjälpmedel i språkkurser. Datorn skulle inte ersätta någon del av den sedvanliga undervisningen utan komplettera och förstärka inlärningen av språkliga färdigheter. Med datorstöd involveras flera sinnen i inlärningsprocessen vilket gör att deltagarnas individuella behov och olika inlärningsstilar bättre kan tillgodoses. Vi ville genom att införa datorstöd utveckla och utvärdera en pedagogik för vuxna som skulle ge god effekt vid språkinlärning. Projektets syfte har inte ändrats under genomförandet. 3. Aktörer En projektorganisation med projektgrupp och projektledare upprättades vid projektstarten i september månad I projektgruppen ingick två språkansvariga administratörer, Elisabeth Kruskopf och Marianne Moshiri, från de avdelningar som anordnade kurser med datorstöd. En IT-expert, Jan Lundeen vid Medborgarskolans riksorganisation, och en språkpedagogisk expert, Ulf Levihn vid Örebro universitet, var dessutom knutna till projektgruppen. De kursledare som har haft uppdrag att leda språkkurser med datorstöd har knutits till projektorganisationen som en referensgrupp. Projektledaren har tillsammans med projektgruppen planerat verksamheten. Kursgenomförandet har omfattat vt 2000, ht 2000, vt 2001 (januari, februari) och har skett i samverkan med de avdelningar som deltagit i projektet. Projektet avslutades i februari Den egna organisatoriska miljön Medborgarskolan är ett av de större studieförbunden i Sverige, Det bildades 1940 och bedriver verksamhet i hela landet. Medborgarskolans övergripande verksamhetsidé är att vara allmänhetens studieförbund med ett brett utbud baserat på kunskap och kvalité. Medborgarskolan har en humanistisk kunskapssyn som finns formulerad i två måldokument, Humanistiskt bildningsprogram och Humanism och humanistisk pedagogik, vilket bl a innebär att undervisningen i kurserna skall bedrivas med största möjliga hänsynstagande till den enskilde individens personliga förutsättningar. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Kursutbudet är stort och mångskiftande där språkverksamheten utgör en betydande andel av den totala verksamhetsvolymen. Språk har alltid ansetts som betydelsefullt och profilskapande inom Medborgarskolan. Vid upprepade tillfällen genom åren har rikstäckande kvalitetssatsningar gjorts för att stärka ämnesområdets ställning inom organisationen. Av Medborgarskolans kunskapssyn följer att det bästa inlärningsresultatet uppnås med varierande undervisningsmetoder och teori varvat med praktiska övningar. För att uppnå dessa mål i kurserna krävs pedagogiskt väl utbildade ledare vilket gjort att Medborgarskolan alltid satsat på en kvalificerad ledarutbildning. Det finns följaktligen ett stort antal utbildningar för språkledarna. Dessa utbildningar har utarbetats av språkpedagogiska experter som är knutna till Medborgarskolans riksorganisation. Medborgarskolan leds av en riksorganisation och är indelat i tretton distrikt. I varje distrikt finns ett distriktskansli. I varje distrikt finns ett antal avdelningar som är självständiga juridiska personer. Avdelningar, distrikt och riks-organisation leds av styrelser. Medborgarskolans stockholmsdistrikt har haft det övergripande ansvaret för projektets genomförande som skett i samverkan med fyra av distriktets totalt nio avdelningar. Projektledaren är i sin ordinarie befattning(en deltidstjänst på 60%) verksam som språk- och musikansvarig på stockholmsdistriktets utvecklingsavdelning. Utvecklingsavdelningen ansvarar bl a för den pedagogiska utbildningen av kursledarna och för utveckling av olika ämnesområden. Den verksamhet som utvecklats inom projektet har termin för termin successivt vuxit i volym. En direkt följd av projektet är att en av avdelningarna har inrett en ny datasal som enbart används i språkundervisningen fr o m Vt Investeringen har skett helt utanför projektets ekonomiska ram. Detta innebär att kursledarna i språk och deras kursdeltagare slipper att konkurrera om utrymmet i de annars så attraktiva datasalarna. En annan avdelning som helt saknar egen datasal har hyrt in sig i en gymnasieskola. En ovärderlig tillgång i projektet har varit distriktets egen datastudio där två avdelningar har hållit sina kurser. Allt fler kursledare i språk har börjat efterfråga möjligheten att använda datorn i språkundervisningen. En av de bidragande orsakerna till detta är att kursledarna i projektet har fungerat som viktiga marknadsförare av den nya verksamheten. Avdelningar i andra delar av landet som varit i kontakt med projektet har visat stort intresse för den nya verksamheten. De har själva startat datorstödda språkkurser och då fått stöd av projektledaren. Med stöd av Medborgarskolans riksorganisation har projektledaren tillsammans med den språkpedagogiskt sakkunnige i projektet, Ulf Levihn, verksam vid Didaktikforum vid Örebro universitet, utarbetat en ledarutbildning Språk med datorstöd med fokus på Cd-rom som grundar sig på erfarenheterna i projektet. Två utbildningar har genomförts under hösten Den första utbildningen hölls i Stockholm i början av oktober med kursledare från både stockholmsregionen och närliggande distrikt. Den andra hölls i Göteborg där ledare från västkusten och Skåne deltog. I vår planeras ytterligare utbildningar i Örebro och Norrköping. Några av de språkledare som deltagit i utbildningarna har utsetts av sina avdelningar att leda introduktionen av datorstödet bland sina kollegor. Kursinnehållet i ledarutbildningen Språk med datorstöd- med fokus på Cd-rom tar bl a upp pedagogiska och tekniska frågor som kan uppstå i datorstödda kurser. En utbildning för språkadministratörer har utarbetats av projektledaren för att stimulera och underlätta marknadsföringen och organisationen av datorstödda språkkurser. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 5. IT-mognad Inom projektgruppen fanns redan före projektstarten erfarenheter av IT-stött lärande. Två av projektgruppens medlemmar har bedrivit IT-stödda distans-studier via First Class, dock inte i språk. Inom förprojektet våren 1999 genomfördes en pilotkurs i italienska med datorstöd. Kursen leddes av projektledaren. Det finns en stor datamognad hos de avdelningar som medverkat i projektet. Tre av dessa är t ex certifierade för att utfärda datakörkortet ECDL. Inom ledarutbildningen har Medborgarskolan sedan år 1996 erbjudit ledarna utbildning i användning av Internet. Bland de ledare som rekryterats till projektet fanns redan erfarenheter av datorstöd i undervisningen. Det gällde framför allt kursledarna i svenska som använt datorstöd i SFI-undervisningen. På övriga ledare har också ställts krav på god datorvana. 6. Målgrupp och marknadsföring Den målgrupp som vi vänt oss till har varit den språkintresserade allmänheten. Av kursutvärderingarna har framgått att deltagarnas ålder varit spridd från 20 till 63 år. Den interna marknadsföringen påbörjades genom att samtliga avdelningar inom stockholmsdistriktet informerades på s k medarbetardagar och vid besök på avdelningarna. I tidskriften Tidsspegel, rikstäckande inom Medborgarskolan, publicerades i januari 2000 en artikel om projektet, skriven av projektledaren. Internt har projektet visats stort intresse. Andra distrikt inom Medborgarskolan har inbjudit projektledaren för att presentera och diskutera projektet. Den externa marknadsföringen har bl a skett genom att utsända sedvanliga kursprogram till allmänheten och via vår hemsida. Säljbrev har också sänts ut till tidigare kursdeltagare. I kursprogrammens texter har vi varit noga med att förklara datorstödets innebörd för att inte skrämma bort någon. Vi framhöll att det krävdes liten datorvana och att kursledaren skulle handleda deltagarna in i språkdataprogrammen. En lista med säljargument sammanställdes under hösten 1999 för att underlätta avdelningarnas marknadsföring av kurserna. I listan redogjordes för kursuppläggning och pedagogiska fördelar, var språkkurserna skulle anordnas och i vilka språk. Före varje terminsstart har Provapå-kvällar anordnats för intresserade. Vid dessa tillfällen demonstrerade kursledarna programmen. Projektledaren har också berättat om projektet på ett seminarium, IT i folkbildningen - möjligheternas arena. Arrangörer var bl a Stockholms läns bildningsförbund. C. Utveckling genomförande Vår pedagogiska idé bygger på att alla sinnen skall stimuleras och involveras i inlärningsarbetet. Det är allmänt bekant att ju flera sinnen som är involverade i inlärningsprocessen desto bättre blir inlärningsresultatet. Datorn framstod därför för oss som ett hjälpmedel som skulle kunna förbättra deltagarnas möjligheter att få sina individuella behov och lärstilar tillgodosedda. I språkdataprogrammen tillgodoses nästan alltid samtliga lärstilar genom att deltagaren får se, höra, tala och göra olika övningar. I projektet har vi hela tiden betonat att datorn inte får bli det dominerande inslaget i kursen utan endast ett komplement. Datorn skall förstärka inlärningen av språkliga färdigheter. Språkforskningen visar att studerande som använder språkdataprogram i sina språkstudier snabbare uppnår språklig exakthet och säkerhet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 7. Utbildningens organisation och uppläggning Den största delen av vår kursverksamhet sker på kvällstid men även kurser på dagtid förekommer. I språkkurserna träffas deltagarna för det mesta en gång per vecka under ca 8-10 veckor. Den vanligast förekommande lektionstiden är 2x45min i de s k turistspråken ( engelska, franska, italienska, spanska, nygrekiska m fl). Utländska medborgare som studerar svenska som främmande språk har däremot 4x45min per gång och lektioner 2ggr per vecka under 5 veckors tid. Första terminen som vi erbjöd allmänheten datorstödda språkkurser valde vi att marknadsföra två kurstyper. Den ena erbjöd kursdeltagarna datorstöd vid varje lektionstillfälle och den andra vid vart tredje lektionstillfälle. Det visade sig ganska snart att det som deltagarna var intresserade av var datorstöd vid varje lektionstillfälle. Vi använder nu datorn vid varje lektionstillfälle. Kurslängden för datorstödda språkkurser har varit densamma som för traditionella kurser. Lektionstiden har ibland förlängts från 2x45 min till 3x45 min för att få ökat tidsutrymme för språkövningar vid datorn. Antalet deltagare per kurs har varierat från Varje deltagare har haft tillgång till en egen dator under lektionstid. Lektionerna har skett i Medborgarskolans egna lokaler eller i enstaka fall i förhyrda skollokaler. De datorer som använts i språkundervisningen har varit utrustade med headset för att deltagarna inte skulle störa varandra. De lektioner som tillbringats framför datorn har varit uppdelade i kortare pass. Vid de intervjuer som gjorts med lärarna framkom att två pass per lektionstillfälle varit det vanligaste. Tiden för ett sådant pass har varierat från minuter. Kursuppläggningen har i princip varit som i en icke datorstöd kurs dvs tiden har fördelats mellan lärarledd undervisning, gruppövningar, rollspel och enskilda övningar. Det datorstödda inslaget i kursen har alltid introducerats av kursledaren. Vid datorn har deltagarna för det mesta arbetat individuellt, någon enstaka gång i par. Kursmaterialet har varit kursbok och Cd-romskiva. Innehållet på Cd-romskivan är uppbyggt i teman. Inom varje tema kan deltagaren välja mellan olika språkövningar, t ex uttal, ordinlärning, läs- och hörförståelse samt grammatik. Disketter med grammatikövningar har endast använts i svenska som främmande språk. Under första terminen tillätt vi deltagarna att låna hem vissa Cd-romskivor som ej var bundna till licenser, ett system som vi numera nästan helt frångått. Orsaken till detta är att vi upptäckt att det finns deltagare som tror att de kan lära sig språk endast via Cd-romskivan och följden blir att de slutar komma till kursen. Det är viktigt att kursledaren framhåller att språkinlärning sker bäst i interaktion med andra. Cd-romskivan är endast ett verktyg för att snabbare uppöva språkliga färdigheter. En annan nackdel med hemlån är att duktiga deltagare studerar vidare på egen hand med hjälp av Cd-romskivan vilket gör att heterogeniteten i gruppen ökar. En del av de språkdataprogram som använts har ej varit samordnade med kursböckerna Detta har gjort att kursledarna har fått ägna en viss tid åt att finna gemensamma teman för att koppla samman bok och Cd-romskiva. Samtliga kursledare hävdar att detta varit enkelt att göra. 8. Antal genomförda kurser Terminer: Vt 2000 Ht 2000 Vt 2001 Finska_ Franska Italienska Spanska Svenska som Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 främmande språk Antalet deltagare i denna nya verksamhet har varit ca 200 personer i 32 kurser. Kurserna har varierat från nybörjar- till medelsvår nivå. Avhoppen från kurserna har varit få. 9. Arbetsformer Förslag på arbetsformer inom projektet har framlagts av projektledaren. Avdelningar som var intresserade av att deltaga i projektet inbjöd projektledaren till kursledarmöten. En del av ledarrekryteringen skedde vid dessa möten. Även ett rekryteringsseminarium, som leddes av projektledaren, hölls under en dag i oktober På ett endagsseminarium i början av december 1999 träffades projektgruppen och kursledarna för att slutgiltigt diskutera och fastställa arbetsformerna i projektet. Inför kursstarten i januari 2000 anordnades en datautbildning för kursledarna. Även ett första lärarmöte hölls strax före kursstarten. Vid detta möte erhöll kursledarna var sin ledarpärm med instruktioner om hur projektet skulle bedrivas. I denna pärm skulle också all dokumentation av verksamheten i kursen samlas, dvs hur kursledaren förberedde och arbetade med datorstöd. Projektledaren har under terminerna samlat kursledarna till obligatoriska möten för att stämma av verksamheten. Bandade intervjuer med kursledarna har skett i slutet av projektet för att få en bättre helhetsbild av verksamheten. De valda arbetsformerna har fungerat bra. Detta gäller även datasupport. En välfungerande sådan såg vi som en viktig framgångsfaktor. Varje kursledare har därför direkt kunnat få hjälp under lektionstiden. Ledarpärmen innehöll också en lista med anvisningar för arbetet i datasalen. Det är viktigt att ledarna känner sig trygga i undervisningsmiljön. 10. IT-stöd i projektet Ursprungsidén var att både kursledare och deltagare skulle arbeta via Internet med språkövningar från olika webbplatser men även med Cd-romskivor och språkdisketter. Vi insåg dock ganska snart att det skulle krävas alltför mycket arbete och tid för att hitta och utvärdera användbara webbplatser. Kursarbetet skulle också bli mera tekniskt svårhanterligt för ledare och deltagare, utbildning av framför allt mindre datorvana deltagare hade också varit nödvändigt vilket förskjutet det egentliga arbetet i kurserna framåt i tiden. Vi beslöt därför att endast använda Cdromskivor och språkdisketter. De är tekniskt lätta att hantera och arbete med dessa kräver inte mycket datasupport. Detta val som vi gjorde i början av projektet har visat sig vara en lyckoträff. Vi har haft få problem och nästan inga driftsstörningar. Både kursledare och deltagare har tyckt att skivorna varit lätthanterliga. Ett problem som dock uppstått är att vissa deltagare har haft svårigheter med att få sitt uttal godkänt av datorn vilket beror på att språkdataprogrammet endast kan identifiera tre standard-röstlägen (barn, kvinna och man). Om deltagarna ligger utanför dessa så kallade standardröstlägen godkänner datorn inte uttalet. D. Resultat 11. Kursutvärdering I den ursprungliga handlingsplanen tänkte vi oss att varje kursledare skulle ha två kurser på samma nivå - i en skulle undervisningen ske utan datorstöd, i den andra med datorstöd. Tanken var att på så sätt kunna göra en värdering av inlärningsresultatet mellan kurserna. Vi fann emellertid att en sådan jämförelse för Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 att vara tillförlitlig skulle kräva samarbete med en pedagogisk institution. Sådana insatser bedömdes inte möjliga inom projektets ram, dels på grund av att antalet deltagare kunde förutsättas bli ganska begränsat eftersom det var första gången som språkkurser med datorstöd marknadsfördes, dels skulle antalet agerande öka inom projektorganisationen och därmed kunna spräcka budgetramen. Vi valde därför att endast starta kurser med datorstöd. Kursutvärderingarna har varit utformade så att deltagare och kursledare har lämnat individuella synpunkter på undervisningen och dess resultat. Språkkurserna har alltså utvärderats fortlöpande av både ledare och deltagare enligt särskilda frågeformulär. Under första terminen gjordes utvärderingarna vid det första lektionstillfället, i mitten av kursen och vid sista lektionstillfället. Under den följande terminen skedde utvärdering vid två tillfällen, i början och i slutet av kursen. Materialet har behandlats konfidentiellt. Projektledaren har sammanställt de inkomna utvärderingarna som sedan delats ut till kursledarna för diskussion vid möten. Omdömena i utvärderingarna har varierat alltifrån positiva till entusiastiska. Negativa synpunkter har endast framkommit i samband med uttalsövningar, (se IT-stöd i projektet sid 8). Ett representativt urval av utvärderingarna där också de ställda frågorna framgår bifogas som fil. Samtliga språk och nivåer inom kurserna finns med i urvalet. Bandade intervjuer har gjorts med samtliga kursledare. Intervjutiden har varierat från ca 20 min till 40 min. Kursledarna har fått ta del av frågorna före inspelningen. Intervjuerna visar bl a att kursledarna känt sig stimulerade av att arbeta med ett nytt hjälpmedel. Den allmänna uppfattningen är att kursdeltagarna snabbare tagit till sig kursinnehållet. Ett urval av intervjuerna bifogas som fil. 12. Ekonomi Projektet tilldelades kr från KK-stiftelsen. Den totala projektkostnaden blev kr. Egeninsatsen blev således 36 %. De största posterna av projektmedlen har varit löner till projektledningen och inköp av läromedel. Projektets löptid omfattade september 1999 till och med februari Driftskostnaderna för datorstödda språkkurser är högre än för kurser i traditionell form. Detta beror bl a på att i lärosalen måste finnas datorer utrustade med headset. Kostnader för språkdataprogram och högre arvoden till kursledarna är andra tillkommande kostnader. 13. Slutsatser Medborgarskolan har genom projektet vunnit nya erfarenheter som bidragit till att förnya arbetssättet i språkkurserna. Datorstödet har uppfattats som positivt av både kursledare och deltagare. De tycker att datorstödet är stimulerande, det ger variation i inlärningsarbetet och ett kvalitativt bättre resultat. Den nya verksamheten har väckt stort intresse inom flera andra distrikt som redan startat eller som nu planerar för att få igång datorstödda språkkurser. Förutsättningarna för fortsatt utveckling måste bedömas som goda men kräver tillgång till datorer, vilket kan vara svårt att realisera i den ganska resurssnåla folkbildningsvärlden. Det behövs också fortsatt sökande efter språkdataprogram som är bättre pedagogiskt uppbyggda. Ledarutbildningen är fortsatt viktig för att göra kursledarna medvetna om att datorstödet inte får bli det dominerande inslaget som tränger undan andra moment i språkundervisningen. Projektledaren kommer att fortsätta introduktionen av datorstöd genom att utbilda språkadministratörer och kursledare. IT-stött lärande är en undervisningsform som omfattas av allt flera och som inom kort kommer att påverka hela utbildningssektorn på alla nivåer. Inom Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 folkbildningen kommer IT-stöd med all säkerhet att i framtiden utgöra ett naturligt inslag inom vitt skilda ämnesområden. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter PROJEKTMATERIAL Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter Företagarnas folkhögskola Januari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola PROJEKTMATERIAL Utveckling av svenska som andraspråk med särskild betoning på muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga S:ta Maria folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015. Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan.

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan. Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se

Läs mer

4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp

4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp 4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp gå in i handledande och vägledande uppgifter på ett reflekterande sätt. 4PE154 Tutoring and Developing Professional Skills within

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001

PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001 PROJEKTMATERIAL Kjesäters folkhögskola inför lägret Scout 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online'

Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online' Kerstin Namuth Folkuniversitetet Näktergalsg. 8 a 426 69 Västra Frölunda tel: 031 29 17 31 e-post: kerstin.namuth@folkuni.se Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online' Denna rapport ska ses

Läs mer

ÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng

ÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng Humanistiska fakultetsnämnden ÖU2100, Översättarutbildning 1 Magisterutbildning, 60 högskolepoäng Professional Translation 1, 60 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

Resultatet av referensgruppens arbete. Introduktion av ESP. Hur kan man göra?

Resultatet av referensgruppens arbete. Introduktion av ESP. Hur kan man göra? Resultatet av referensgruppens arbete Introduktion av ESP. Hur kan man göra? A Grundskolan Kerstin Lööf, Vällingby Jag har provat på två sätt: Första gången med biografin då vi lite i taget pratade oss

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Kvalitetshöjande insatser inom SFI Stockholm

Kvalitetshöjande insatser inom SFI Stockholm SOCIALTJÄNST OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-29 DNR 14.1-0173/2010 Handläggare: Leif Styfberg Telefon: 08 508 25 702 Till Socialtjänst och

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Peer learning i praktiken Vad tycker doktorander om att undervisa varandra?

Peer learning i praktiken Vad tycker doktorander om att undervisa varandra? Peer learning i praktiken Vad tycker doktorander om att undervisa varandra? Tobias Sjöblom, Ludwiginstitutet för cancerforskning och Anna Suárez Larsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi Målsättning

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Cecilia Gärdén 2015-11-27 Jenny Lindberg Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Om kursen Kursen har pågått på masternivå, distans, period 1 och 2 ht 2015, mellan 31

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Handlingsplan Biomedicinska analytikerprogrammet i Hälsouniversitetet

Handlingsplan Biomedicinska analytikerprogrammet i Hälsouniversitetet 2010-10-17 Handlingsplan NSI 2010 Dnr LiU-2010-01387 0(6) Bilaga 2:2 Handlingsplan Biomedicinska analytikerprogrammet i Hälsouniversitetet Nöjd Student Index 2010 1(6) Innehåll 1. Introduktion... 2 1.1.

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Slutrapport. Ädelfors folkhögskola MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING

Slutrapport. Ädelfors folkhögskola MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING Slutrapport MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING Ädelfors folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Projektmaterial. Medborgarskolan

Projektmaterial. Medborgarskolan Projektmaterial LOKALT MILJÖARBETE FÖR SERVICEBOENDE Medborgarskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå

PROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet i Umeå s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn: Data - en väg till det

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, hp, vt 8 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på högskolepoäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Språkutbildning i Regeringskansliet

Språkutbildning i Regeringskansliet Språkutbildning i Regeringskansliet RK:s Terminskurser, anordnas under hösten 2016 i följande språk: Engelska Franska --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001 PROJEKTMATERIAL IT och internet för synskadade Studiefrämjande sydvästra Skåne Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

Datum 2013-01-10. Kursens benämning: Grundkurs GIS, Grundkurs i Geografiska Informationssystem

Datum 2013-01-10. Kursens benämning: Grundkurs GIS, Grundkurs i Geografiska Informationssystem 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs GIS, Grundkurs i Geografiska Informationssystem Engelsk benämning: Basic course GIS, Basic education in Geographical Information Systems Kurskod: 1MT013 Gäller

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001 PROJEKTMATERIAL Folkbildning och diakoni i Glesbygd SKS i Västra Sverige Oktober 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

Utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknik våren 2005: sammanställning.

Utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknik våren 2005: sammanställning. Utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknik våren 2005: sammanställning. Sven Sandberg 23 september 2005 1 Inledning Detta är sammanställningen av en utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknikkursen

Läs mer

Språkutbildning i Regeringskansliet

Språkutbildning i Regeringskansliet Språkutbildning i Regeringskansliet RK:s Terminskurser, anordnas under hösten 2015 i följande språk: Engelska Franska --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning

Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning Dnr 4.4.18-8565/16 Miljöregelenheten Uppdaterad och beslutad: 2016-12-06 Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning Innehållsförteckning 1. Definitioner och gemensamma krav...3 1.1. Huvudman...3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning med  demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge PROJEKTMATERIAL Folkbildning med http://www, demokrati-delaktighet-etik SISU Idrottsutbildarna Blekinge s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista 2013

Kursbeskrivning med litteraturlista 2013 Kursbeskrivning med litteraturlista 2013 Italienska, förberedande kurs 1, 15 hp Kväll/distans/sommar Undervisning Kvällskurs: grammatikföreläsningar och gruppundervisning, oftast en kväll i veckan, samt

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Ingrid Brorsson, ADP Birgitta Melin, CT Februari 2007 Innehållsförteckning Sidan

Läs mer

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kort sammanfattning

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun Ungdomens hus -1-13 Till; Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten Sociala funktionen Marianne Bentzel Håkansson Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...

Läs mer

Miljöberättelse 2012 Rektor har ordet Organisation och verksamhet

Miljöberättelse 2012 Rektor har ordet Organisation och verksamhet Miljöberättelse 2012 Organisationsnummer: 802006-4096 Postadress Box 6901, 102 39 Stockholm Besöksadress: Kungstensgatan 45 Stockholm Tfn: 08-789 42 00 E-post: direkt@folkuniversitetet.se Hemsida: www.folkuniversitetet.se

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer