Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ

Transkript

1 Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektnamn: Projektledarutbildning för kulturarbetare... 3 A. Projektansvariga...3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:...4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:...9 Lärare och adminstratörer: Muntliga utvärderingar Projektansvariga Kort beskrivning Målsättning Allt från ikoner till industrihistoria...11 Tillgång till distanskontor...11 Säkert koncept i osäker miljö...11 Kommunikation Lärare eller konsult Utvärdering Och framtiden? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 DUKOMs projektnummer: 240 PROJEKTNAMN: PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE Utbildning för kulturarbetare med syfte att öka kompetensen för arbete i projektform. Projektledning, regelverk, finansiering, ekonomi, information, marknadsföring är viktiga block i utbildningen. 18 veckors utbildning omfattande 10 gemensamma heldagsseminarier och resterande tid individuellt projektarbete med handledning på distans. 14 deltagare från södra Sverige. med tillgång till fyra distanskontor. A. Projektansvariga Projektledare: Lisbeth Morin / Cecilia Möller Regementsgatan Malmö Tel fax e-post lisbeth.morin@folkuni.se Informationsansvarig: Lisbeth Morin Regementsgatan Malmö Tel fax e-post lisbeth.morin@folkuni.se Utvärderingsansvarig: Lisbeth Morin Regementsgatan Malmö Tel fax e-post lisbeth.morin@folkuni.se Intern B. Projektpresentation 1. Bakgrund: - Varför valde ni att arbeta med det här projektet? För uppdragsutbildningar inom kulturområdet samarbetar Folkuniversitetet med Arbetsförmedlingen Kultur i Malmö. Deras ansvarsområde omfattar Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Distansutbildningen gav möjlighet att erbjuda utbildning till deltagare från hela regionen. - Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Folkuniversitetet har sedan 1994 genomfört projektledarutbildningar för kulturarbetare. Grundkoncepetet kan förändras beroende på målgrupper, Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 deltagarnas projektidéer m m. Att i distansform undersöka bärkraftigheten i konceptet var en naturlig utveckling. 2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Se ovan. - Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Idégivning: Lisbeth Morin, projektledare i samarbete med Af Kultur. Planering: Peter Larsson, huvudlärare och Lisbeth Morin. Genomförande: Lärarlag omfattande tre personer med specialkompetens, yrkesverksamma inom olika områden samt huvudlärare. - Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Arbetsförmedlingen Kultur, Malmö: Köpare av utbildningen KKV Småland: Upprättande av distanskontor på Italienska Palatset i Växjö Simrishamns kommun: hyra av distansarbetsplats i Simrishamn Folkuniversitetet i Karlskrona: Upprättande av distanskontor i Karlskrona 4. Den egna organisatoriska miljön : - Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Folkuniversitetet fördelar sin verksamhet på mer traditionell folkbildning och yrkesoch kompetensutveckling i form av uppdragsverksamhet. Kultursektionen har sedan fem år utvecklat former för utbildningar baserade på deltagarnas genomförande av egna projektidéer kompletterat med teoretisk undervisning. Projektverkstan, som är en praktisk arbetsplats med datorer, kopiator, telefon, internet och tillgång till handledare/konsulter, fungerar som sammanhållande faktor för olika utbildningar inom området. - Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, målsättningen är att i samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur försöka utveckla kurskoncept även inom andra områden för att tillgodose det behov av mer specialiserade utbildning som av ekonomiska skäl inte går att genomföra på små orter i regionen. - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, vi kommer bl a att undersöka möjligheterna av att använda First Classkommunikation för planering, administration, interninformation lärare-lärare, lärare-elev och elev-elev även vid icke distansutbildningar. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Professionella kulturarbetare inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur. - Varför vände sig kursen till just dessa? Utbildningen köptes av Arbetsförmedlingen Kultur. - Hur informerades om projektet? Som arbetsmarknadsutbildning skedde informationen genom arbetsförmedlingens kanaler med utskick av Kursnytt. Folkuniversitetet tillhandahöll information via telefon enligt uppgift på informationsmaterial. - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Uttag gjordes i samråd med Arbetsförmedlingen Kultur. Ansökan gjordes skriftligt med meritförteckning, personlig motivering samt kortfattad beskrivning av den projektidé som skulle ligga till grund för utbildningen. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: - Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Deltagarnas egen projektidé är utgångspunkt för det teoretiska ock praktiska arbetet. All teori ska omsättas i det egna arbetet med att praktiskt genomföra projektet. - Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Teoretisk undervisning i basblock Individuellt arbete med förelagda uppgifter kopplade till basblock genom First Class. Individuellt projektarbete med redovisning, handledning på First Class, brev, fax och telefon. - Hur har eventuell examination skett? Genomgång och bedömning av kompletta projektbeskrivningar. Deltagarna arbetar nu med att genomföra projekt på olika nivåer. - Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Ja, i stort sett. Introduktion för kommunikation via First Class borde ha varit mer omfattande för att få ett mer effektivt utnyttjandet av handledning på distans. 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? 10 heldagsseminarier med undervisning i basblocken samt genomgång/värdering av projektbeskrivningar. Vid dessa tillfällen inbjöds frukostgäster från olika kulturområden. Träffarna genomfördes i Malmö. - Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Seminariedagarna var de enda fasta dagarna, utöver dem kunde deltagarna styra sin tid. - Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Fast kursstart. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 - Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. - Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Då deltagarna i vår utbildning hade egna projekt för det individuella arbetet hade vi valt att inte lägga in grupparbete. För att öka datorvanan och underlätta kommunikationen mellan deltagarna borde en del av teoriblocken lagt upp som grupparbete på distans. För övrigt fungerade det bra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: - Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? En lärare hade arbetet med handledning på distans på Mitthögskolan. Övriga inblandade i projektet hade ingen erfarenhet. - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarna har deltagit i planeringsmöten och avstämning under utbildningen. Övrigt samråd och samarbete har skett via First Class där även bedömningar och synpunkter på deltagarna projektarbete och arbetsinsats har behandlats. - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? * har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Lika mycket tid, lärarna anser dock att tiden för handledning utnyttjats mer effektivt med distansformen. * har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Nej, undervisning i basblocken har samma innehåll som tidigare. * har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Personlig handledning på plats har ersatts av First Class, post, fax och telefon. * annat? Medfört en mycket effektiv kommunikation lärare/lärare/administratörer - Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Externa timanställda lärare har annan yrkesverksamhet och har använt tid utanför denna till handledning. - Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Användandet av First Class för information/administration och handledning av deltagarna har ökat helhetssynen och delaktigheten i utbildningen. Detta poängterades särskilt av lärarna vid utvärdering av kursen. 9. IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Power Mac 5260, 12 MB ram, 1,2 GB HD med skrivare 28,8 modem. Claris Work 4.0, Netscape 2.5, First Class Client 3.0 och i vissa fall PageMaker. * varför valde ni detta/dessa medier? Ovanstående utrustning ingår i våra ordinarie utbildningar. För distansutbildningen tillkom First Class. * hur användes de i projektet? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Deltagarna hade tillgång till fyra distanskontor: Malmö, Simrishamn, Växjö och Karlskrona. Deltagarna kommunicerade med kursledning och lärare. * vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Hög datorvana hos samtliga lärare och administratör (5 st). Vana vid kommunikation på nätet (3 st). - Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Tekniska problem beträffande uppkoppling i två fall. Problem med tillgängligheten på DUKOM-servern i början upplevdes som mycket otillfredsställande av lärarna. - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Tekniska problem vid uppkoppling. Tillgängligheten dålig på DUKOM-servern vilket gjorde att datorovana kursdeltagare blev osäkra. Datorvanan låg hos ca 1/3 av deltagarna. Några valde att till en början kommunicera via post, fax och telefon. - Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Saknade grundläggande kunskaper om hur man bäst utnyttjar First Class. Förlorade dyrbar tid i början av projektet. - Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Genomfört en intern utbildning av lärare och adminstratörer för att kunna utnyttja First Class maximalt. Inlett utbildningen med en intensiv period av kommunikation på First Class. Låtit deltagarna arbeta i smågrupper med praktikfall som ska lösas på First Class. Sammanställt information om struktur - hiearki - access på First Class. Upprättat tydlig manual för Vett och etikett när man kommunicerar via nätet. 10. Samarbete/samverkan - Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Mycket bra. - Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Folkuniversitetet i Malmö har genomfört distansutbildningar inom flera sektioner och detta har skapat ett gemensamt intresse för utbildningsformen. - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Mycket bra. - Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 D. Resultat 11. Kursekonomi: - Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? kr - Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader kr varav kr utvecklingskostnader. - Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Driftskostnad för utbildning i icke-distansform ca kr. Detta ska jämföras med driftskostnad för den genomförda distansutbildningen som inklusive reskostnader för deltagarna skulle kosta ca kr. - Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 13 av 14 har genomfört. En deltagare slutade på grund av erbjudande om arbete. - Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen: - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Ingick ej. - Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? Utdrag ur utvärdering nr 1 Hur fungerar handledningen på distans? Mycket bra 3 Bra 2 Godkänt 4 Mindre bra 1 Dåligt 0 Utdrag ur utvärdering nr 2 Hur fungerar handledningen på distans? Mycket bra 3 Bra 4 Godkänt 1 Mindre bra 1 Dåligt 0 * datorkommunikation med andra studerande? Mycket låg frekvens på kommunikation deltagarna emellan. Kan eventuellt bero på att man arbetar inom olika kulturområden. * kursmaterial och kursadministration på web? Då en del av kursdeltagarna hade problem med att ta sig till sitt distanskontor skickades administrativ information även med post för säkerhets skull. * databassökningar? Beroende på projektidé olika nivå på sökandet. - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Kursen passade perfekt i tiden. Jag har kunnat använda mig av kunskaper på ett praktiskt sätt; genom omorganisering av mina arbetsmetoder. Utbildningen blir på det här sättet anpassad till individens behov. Det har fungerat mycket bra. Bra med direkt respons av handledarna - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? I början tyckte jag att det gick jättebra med undervisning och självständigt arbete varvat. Men undervisningen var alldeles för komprimerad. Kontakten via First Class var inget surrogat när man inte riktigt hängde med. Svårt med tekniken. Tar tid innan man lärt sig tekniken 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Mycket goda förutsättningar då vi har bra kontakt med köpare och ett väl fungerande lärarlag med intresse för fortsatt verksamhet. * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Distansutbildningar inom kulturområdet kommer att marknadsföras som en del av vårt koncept. Vi kommer även att planera ett antal kortare spetsutbildningar inom området. - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Öka kunskapen om den bästa formen för distansarbete Egen arbetsplats hemma - hur skapa ett bra nätverk med personliga kontakter? Hur finansiera för glesbygdsbor som på grund av faktiska omständigheter kanske t o m har problem att ta sig till ett distanskontor 3 mil bort? Upprätta distanskontor - hur lösa problem med finansiering av hyra, försäkringar och behov av teknisk support? Vilka intressenter finns? - Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Den relativt låga nivån på datorvana som många kursdeltagare har. Testinstrument bör upprättas och varje distansutbildning bör antagligen börja med ett intensivt datablock koncentrerat på enbart kommunikation. 14.Utvärdering av projektet: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursdeltagare: Skriftliga frågeformulär, intervjuer, kursvärderingar. Lärare och adminstratörer: Muntliga utvärderingar Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 PROJEKTLEDARUTBILDNING PÅ DISTANS ett Dukom-projekt våren 1997 projektnummer 240 Distanscirkeln - Malmö. Projektansvariga Projektledare Lisbeth Morin Folkuniversitetet Malmö Regementsgatan Malmö tel fax e.post lisbeth.morin@folkuni.se Kort beskrivning Utbildningen köptes av Af Kultur till ordinarie kurspris. Utvecklingskostnader för distansformen finansierades av Dukom-medel. Kursdeltagarna erhöll utbildningsbidrag. Resekostnader ingår i kurspriset. Utbildningen vände sig till verksamma inom kulturområdet; foto, film, media, bildkonst, musik, teater m m samt personer med inriktning på administrativt arbete inom området. Rekrytering och urval gjordes i samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur Man har stort behov av kurser för kulturarbetare ute i regionen; malmökontorets ansvarsområde innefattar Skåne, Småland, Blekinge och Halland. Även om alla utbildningar erbjudes med riksintag är det i praktiken ekonomiskt omöjligt för kursdeltagarna att under längre perioder bosätta sig på annan ort. Ansökan gjordes på arbetsförmedlingens blanketter kompletterad med kort projektbeskrivning av den projektidé som skulle ligga till grund för det praktiska arbetet i utbildningen. Grundläggande kunskaper i data krävdes. Utbildningen sträckte sig över 18 veckor med blandade arbetsformer: 10 heldagar med seminarier i Malmö, arbete med praktikfall, förelagda uppgifter för arbete på hemorten med handledning på distans. Varje kursdeltagare arbetade individuellt med det egna projektet och fick handledning via e-post, telefon, fax och brev. Målsättning Efter avslutad utbildning ska deltagarna - ha tillräckliga kunskaper om projektledning, tidsplanering, styrning, säljteknik m. m. för att driva och leda en projektgrupp. - ha förvärvat goda kunskaper om regionens struktur i kultur- och näringsliv. - ha grundläggande kunskaper i ekonomi, budgetarbete, regelverk och redovisning. - ha grundläggande kunskaper i marknadsföring och trycksaksframställning. - ha utökat sitt nätverk; skaffat nya samarbetspartners och god kunskap om kontaktoch nyckelpersoner inom relevanta områden. - kunna utvärdera professionellt. -kunna använda sina erfarenheter och kunskaper för att formulera projektidéer i syfte att erhålla nya uppdrag. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 Allt från ikoner till industrihistoria Vid uttagningen av deltagarna togs hänsyn till projektidé, tidigare erfarenhet av projektarbete samt personliga förutsättningar för att klara utbildningen. Målsättningen var även att det på varje kursort skulle finnas minst två deltagare. Viktigt var även deltagare från Malmö för att ge möjlighet att skapa kontakter med kulturlivet där. Nedan redovisas orter, yrken och projektidéer. Växjö, konstnär: ikonutställning Malmö, scenograf-reklamare: mobilt upplevelserum för t ex mässor Malmö, musiker: arabisk-judisk kulturförening Malmö, musiker: flamencoverksamhet med bl a workshops Malmö, fotograf-journalist: föräldratidning Växjö, skådespelare-regissör, totalteater med multimedia Karlskrona, filmare:långfilm Malmö, producent: Strindbergspjäs Växjö, bildkonstnär-skulptör: installationsprojekt med 40 konstnärer Karlskrona, Konstnär: parallell konstutställning Växjö-Karlskrona Simrishamn, journalist-informatör: dokumentationsprojekt industrihistoria Simrishamn, projektledare: teaterfestival m m Malmö, konstnär: trycksak/utställning: konst/arkitektur Malmö, konstnär-projektledare: arkitekturguide Tillgång till distanskontor Vi upprättade distanskontor på tre orter; i Växjö på Italienska palatset, i Karlskrona på Folkuniversitetet och i Simrishamn på kommunens eget distanskontor. Vi betalade hyra och utrustade arbetsplatserna med dator, telefon och avtal om kopiering. Följande utrustning finns på respektive distanskontor: Power Mac 5260, 12 MB ram, 1,2 GB HD, 28,8 modem. Programvara Claris Work 4.0, Netscape 2.5, First Class Client 3.0 och i vissa fall PageMaker. Varje kontor hade även skrivare. Säkert koncept i osäker miljö Folkuniversitetet i Malmö har bedrivit utbildningar i projektledning för kulturskapare sedan Beroende på målgrupp kan grundkonceptet förändras. Vi har dock lång erfarenhet och bedömer det hela som ett säkert koncept. Uppläggningen gör det möjligt att bjuda in speciella gäster för att tillgodose de specialområden som deltagarna företräder. En stor del av våra tidigare framgångar beror antagligen på att deltagarna, utöver regelrätt undervisning, har fått ta del av ett kontaktnät och haft en arbetsplats att tillgå. Vad innebar det då att lägga över detta säkra koncept i en distansform? - att inte ha full kontroll, vi ser inte projekten på samma sätt som tidigare. - effektiv handledning då kommunikationen på nätet fungerar med deltagarna, man koncentrerar sig på väsentligheter och känner att man hinner med mycket på kort tid. - vi kunde inte erbjuda det speciella nätverk med frukostgäster som tillsammans ger deltagarna en bild av olika arbetsformer inom kulturområdet. - det lokala nätverket är olika för deltagarna från olika orter. Vid utbildning helt förlagd till Malmö har vi goda förutsättningar att hjälpa deltagarna att bygga ett fungerande nätverk. Deltagare från andra orter fick inte samma hjälp. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 Kommunikation Deltagarna har mött sina lärare vid seminarier i Malmö, totalt 10 heldagar. Utöver lärarna har man även mött företrädare från kulturlivet med syfte att ge kompletterande aspekter till olika företeelser i kulturlivet. De fyra lärare som har huvuddelen av undervisningen fanns också tillgängliga för handledning på distans. De var uppkopplade på Dukom-servern i respektive bostadsort: Malmö, Lund och Härnösand. Det stod deltagarna fritt att välja lärare för sin individuella handledning i projektet. Detta val kunde alltså göras utifrån lärarens specifika yrkeskompetens; ekonomi, finansiering, regelverk, organisation/struktur, information/marknadsföring. Valet kunde också göras utifrån de relationer som etablerats vid den personliga kontakten. Denna konstruktion försvårade naturligtvis det rent administrativa arbetet med timantal för lärare o dyl. Vi bedömde det dock som oerhört viktigt att ge deltagarna möjlighet att inhämta olika synpunkter för att sedan själva fatta beslut om åtgärder. Genom First Class hade lärare och administratörer ett utmärkt redskap för att följa upp deltagarna och samordna åtgärder då någon deltagare tenderar att försvinna. Att snabbt kunna nå alla med samma information och stämma av är en oskattbar tillgång. Dock borde vi byggt en starkare kontrollapparat för deltagare som tenderade att minska sin aktivitet på First Class. Här kan man tänka sig en modell där lärare och deltagare i samråd väljer kontaktperson för studieuppföljning utanför den rent ämnesmässiga handledningen. Våra deltagare är förhållandevis unga, men många har dåliga kunskaper om de grundläggande dataprogrammen och kommunikation på nätet. Detta medförde att det tog tid att få igång effektiv kommunikation på nätet. I vissa fall föredrog man till en början telefon och brev. Vid utvärdering med lärarna framkom bl a att handledning via telefon i vissa fall var att föredra. Under projektperioden då deltagarna arbetade med sitt eget projekt såg vi en ökning av frekvensen på nätet. Deltagare-deltagare var inte någon frekvent kommunikationsform. Det kan finnas olika förklaringar till det. Deltagarnas projekt låg inom olika områden, man hade redan en egen referensgrupp på hemorten, man ville inte lägga ut sin projektidé till allmänt beskådande. Vi ska inte glömma att i de aktuella projekten är copyright en viktig del. Det är inte alldeles givet att man vill kommunicera på nätet kring sina idéer. Lärare eller konsult En svårighet var avvägningen mellan traditionell undervisning med uppgifter att besvara, och därmed följande kontrollfunktioner och eget projektarbete där kursdeltagaren själv ansvarar för arbetets framskridande. I denna process är resultaten helt beroende av deltagarnas egen arbetsinsats. Det kräver en speciell sorts kontakt; det är viktigt att känna när deltagaren befinner sig i en period där projektet kräver all tid. Vår önskemodell var enkel: Att ge deltagarna väl strukturerad information, låta dem arbeta med praktisk tillämpning för att kunna omsätta informationen i kunskap. Läraren/konsulten finns tillhands för att komplettera och ge råd. Ett sätt att arbeta med vuxna deltagare som kräver att lärarna intar en ny roll, inspirera och stötta istället för att kontrollera. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 Utvärdering Utbildningens huvudsakliga mål var att deltagarna skulle genomföra sina egna individuella projekt. Detta gör att utvärdering av resultat i relation till traditionellt uppsatta kunskapsmål inte blir det viktigaste. Genomgång och bedömning av deltagarnas projektbeskrivning och nedlagt arbete har gjorts. Muntliga och skriftliga utvärderingar har gjorts med deltagarna. Tekniska problem, datorovana, önskan om mer schemalagd utbildning är saker som många av deltagarna tar upp. Möjligheten att arbeta i egen takt, den omedelbara kopplingen mellan teori och praktik framhäves som positivt. Att omsätta nyvunna kunskaper i sitt eget projektarbete har varit viktigt för många. Och framtiden? Vi kommer att med samma lärarlag försöka använda erfarenheterna i nya projekt. Regelrätt upplagda utbildningar med en kombination av seminarier och distansarbete, ren handledning av projekt inom kulturområdet, spetsutbildningar inom mindre områden enbart på distans, nätverksarbete för gemensamma projekt i regionen - möjligheterna är många. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13