PROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik SISU Idrottsutbildarna Blekinge s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn: Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Folkbildning med demokratidelaktighet-etik Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Idrotten är en viktig part i den snabba IT-utveckling som nu sker såväl lokalt som globalt. Då är det självklart att SISU som idrottens studie- och utbildningsorganisation skall medverka och påverka denna samhällsprocess. Den ger folkbildningen nya spännande möjligheter att med enkla medel kommunicera, informera och påverka många människor. A. Projektansvariga Projektledare: Göran Folkesson, SISU Idrottsutbildarna, Blekinge, tel goran.folkesson@folkbildning.net Informationsansvarig:se ovan Utvärderingsansvarig:Gert Carlsson, SISU Idrottsutbildarna, Blekinge gert.carlsson@folkbildning.net B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det ideella ledarskapet är en grundläggande del i svensk folkrörelse inte minst i idrotten. IT- frågorna berör den ideella sektorn till stor del. Inte minst gäller det att säkra framtidens ledarskap. Således kan IT-hjälpmedel hjälpa till att göra den ibland tunga och tråkiga föreningsadministrationen attraktiv för nästa generations ledare. Rätt utnyttjande av IT är ett viktigt medel i delaktighets- och demokratifrågorna. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? SISU:s naturliga verksamhetsinriktning är organisations- och ledarutveckling. I denna uppgift gäller att finna metoder för att stimulera det unga ledarskapet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Syftet är att utveckla föreningars användande av IT som ett kommunikations- och informationsmedel ur ett folkbildningsperspektiv baserat på demokratiprocesser, etik och moral. Utvecklingen av projektet sker genom distansundervisning för samtliga deltagare där processer bedrivs i föreningarna för att utveckla verksamheten. Alla medverkande skall ha tillgång och använda First Class och därmed för konferenser och diskussioner. Utvecklingsprocesser i föreningarna skall startas i samspel med SISU Idrottsutbildarna. Gemensamma utbildningar och sammandragningar kommer att genomföras i de flesta fall på s k BIT-världshus. Projektet är gränsöverskridande såväl geografiskt som kulturellt. 3

4 Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? SISU Idrottsutbildarna, Blekinge ledde projektet. Samverkan skedde i början på projektet med SISU Idrottsutbildarna, Skåne, men p g a organisatoriska och praktiska hinder fullföljdes inte detta samarbete fullt ut. En särskild styrgrupp ledde verksamheten. Idrottsföreningar deltog med studiegrupper. Deltagarna var till största delen ungdomar i åldern år. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Företaget Webdesign & Systemteknik och BIT-världshuset i Eringsboda svarade för teknisk support och utbildningar. Folkbildningsrådets resursperson Urban Sylvan medverkade med know-how. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. SISU är ett av 11 studieförbund och har ett distriktskontor i Blekinge och Skåne där utbildningen i respektive distrikt samordnas. Huvudinriktningen är föreningsutveckling och det sker i första hand genom uppsökande verksamhet i distriktens idrottsföreningar. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi tror att IT-verksamheten även i framtiden kommer att bedrivas och utvecklas i föreningarna. Dock sker detta i annan form eftersom deltagande intressenter inte på egen hand kommer att följa projektets upplägg. De behöver ständig uppbackning för att utveckla verksamheten. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Självklart har detta haft en positiv inverkan på verksamheten. Inte minst har den gett en ökad kompetens inom SISU-distrikten. Medverkande föreningar har ökat sin kommunikation såväl med SISU som internt inom förenigarna. Den ökade dialogen har ju gett deltagarna insikt kring problematiken kring IT-frågorna. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Studiegrupper bildades i föreningar och i respektive SISU-distrikt. Utgångstanken var att ca 100 personer skulle engageras i projektet. Resultatet blev ca 75 deltagande personer. Deltagarna skulle i sina föreningar bilda etik-studiegrupper och anta ett demokratiskt arbetssätt både i gruppen och i föreningen. Rekryteringen av föreningar genomfördes på ett bra sätt i Blekinge medan rekryteringen i Skåne inte genomfördes av främst organisatoriska skäl. 4

5 Varför vände sig kursen till just dessa? Föreningarna är naturliga målgrupper i SISU:s totala verksamhet. Enligt projektets syfte skull dess IT-verksamma ledare deltaga i projektet. Hur informerades om projektet? Föreningarna handplockades med tanke på intresse för IT-frågor. Deras kontaktpersoner fick i uppdrag att rekrytera och informera i respektive förening. SISU distriktens hemsidor utvecklades och användes som informationskanaler. Samma gällde för föreningarnas hemsidor. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Se ovan angående information. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen krävde betydligt mer insatser och tid än vad som planerades. Personerna som rekryterades var inte tillräckligt motiverade och förstående att arbeta gruppvis med IT-frågorna. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Idéen var att utveckla föreningars användande av IT som ett kommunikations- och informationsmedel ur ett folkbildningsperspektiv baserat på demokratiprocesser, etik och moral. Ett antal föreningar i Blekinge deltog i projektet (ca 75 personer). Tillgång till lämplig IT-utrustning förutsattes vilket innebar att en viss datamognad måste finns i varje förening. I varje förening bilades minst en etikstudiegrupp. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Olika pedagogiska modeller har använts och prövats. Exempelvis: Kommunikation och frågor via First Class (alla deltagare haft tillgång till folkbildningsnätet). Informationsträffar (4 st). Kurser kring hemsidor (14 kursdagar). Etik och moralkurser på nätet (2 st) Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? En svårighet vid utbildning och genomförande är att det var så oerhört stor spännvidd på deltagarnas kunskaper. För en del var det för svårt. Medan det för en del var för lätt. Vi drog också slutsatsen att det fanns en stor otålighet kring att projektet gick för långsamt. De medverkande och då framförallt ungdomarna ville snabbt vidare i nya spännande upplevelser. Detta är viktigt att notera inte minst ur folkbildningens perspektiv. 5

6 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hela projektets uppläggning byggde på frivillighet och kan inte anses som obligatoriska utbildningar. Däremot har ett stor antal olika former av utbildningsinsatser genomförs. Hur många och hur långa? Informationsträffar Etikutbildningar Hemsidorsutbildningar First Class Utvecklingsträffar Träffar med deltagande föreningar 4 st á 4 tim 2 st á 4 tim 3 st á 16 tim 5 st á 4 tim 8 st á 3 tim 20 st á 2 tim Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Flera utbildningar genomfördes på Bitvärldshusen i Eringsboda och Svängsta. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Hemuppgifterna var inte tidsbundna. Vissa av utbildningarna var lärarledda vilket innebar begränsad tid. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Under projektets gång skedde både avhopp och nyrekryteringar av deltagare. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. Allt skedde under stor frihet. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Det krävdes stora påverkansinsatser för att genomföra detta omfattande projekt. Många väntade på att initiativen alltid skulle komma från projektledningen vilket gjorde att verksamheten blev starkt resurskrävande. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Viss erfarenhet fanns från tidigare distansutbildningsprojekt. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? I huvudsak har kompetensen till utbildningarna bedrivits av inhyrda personer. Folkbildningsrådets resursperson har lett vissa utbildningar. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? 6

7 Ej tidigare genomfört jämförbart utbildning Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Nej Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Kompetensen för att bedriva liknande projekt måste hämtas utifrån eftersom denna medverkan ibland är av teknisk natur. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Samliga deltagare fick tillgång till First Class och. Utbildningen kring hemsidor baserades på Front Page Varför valde ni detta/dessa medier? Detta var ett naturligt val p g a tillgängligheten Hur användes de i projektet? Främst som kommunikationsverktyg Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Här skedde under projektets gång en klar kompetenshöjning Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Skiftande intresse och kunskaper har skapat varierande svårighet. Deltagarna borde ha kommunicerat oftare både med varandra och med projektledningen. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej inte från projektledningen, men deltagarna önskade andra program och kommunikationsmedel. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? En tröghet i kommunikationen via nätet upplevdes. Användandet av First Class var inte så naturligt som vi inom folkbildningen trodde. Andra kommunikationsprogram fanns, vilket också försvårade projektet. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? De samarbetspartner som vi haft fungerade bra. 7

8 Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt och utvecklande för medarbetarna vilket skapade ökad medvetenhet kring IT i den egna organisationen. Vidare har projektet stärkt samarbetet med de berörda föreningarna. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Otvivelaktigt innebar projektet att arbetet kring dessa frågor i föreningslivet förändrades. Det fanns motstånd till att bilda grupper som höll i föreningens IT frågor. Många ställde frågan varför skall fler vara med? Projektet bröt en del mönster vilket det också syftade till. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Tack vare ett mycket stort påverkansarbete från projektledningens sida i Blekinge genomfördes projektet på ett bra sätt. Utan detta påverkansarbete hade projektet ej fungerat. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Slutsatsen blir att IT mognaden och intresset för dessa frågor inte var så aktuella som vi trodde när vi startade projektet. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Sammanlagt :-, varav driftskostnad :- och utvecklingskostnad :- Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Ej möjligt eftersom liknande projekt ej kan bedrivas. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Ca 75 personer deltog totalt i projektet (planerat 100 st) 8

9 Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Deltagarna har upplevt studiematerialet mycket positivt och de program som använts (bl a Front Page 2000) har fungerat väl. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Ingick ej i projektet Datorkommunikation med andra studerande? Kommunikation via First Class Kursmaterial och kursadministration på web? Nej Databassökningar? Själstyrande grupper som tagit egna initiativ. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Framförallt har utbildningstillfällena varit bra. Bra initiativ från SISU att ge föreningslivet denna möjlighet. Positivt att flera i föreningen blir invigda i IT frågorna. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Svårt att hitta strukturen i projektet. Oklarheter om syftet med projektet. Utbyten av erfarenhet på internet fungerade inte bra och intresset var inte så bra från föreningens medlemmar. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? För berörda SISU distrikt och dess medarbetare har detta IT-projekt gett mycket goda kunskaper och ökad kompetens kring en allt viktigare uppgift som folkbildare. Inte minst nyvunna kunskaper kring IT-tekniken skapar ännu bättre förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Rekryteringen av föreningar tog längre tid och var svårare än vi trodde. Det finns oftast en IT ansvarig i föreningarna. Dessa har haft svårt att dela med sig av arbetet kring IT frågorna. De ville vara sig själva och förstod inte fördelarna med ett kollektivt arbetssätt. Det verkar även vara svårt att komma igång i föreningarna med träffar och kommunikation. 9

10 Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Det är ingen tvekan om att liknande projekt tar mycket mer tid och kraft än beräknat. Stora insatser gjordes av projektledningen för att få deltagarna att arbeta efter projektidén. Eftersom målsättningen var högt ställd innebar detta vissa svårigheter att uppfylla de uppsatta målen. Därför inriktade vi oss i slutperioden på ett mer kvalitetsinriktat arbetssätt istället för att tvunget rekrytera fler människor till projektet. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? IT frågorna är inte självklara prioriteringar inom folkbildningen även om vi anser oss vara på framkant i dessa frågor. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Ja. Kontinuerlig dialog med medverkande föreningar, medarbetare och kursledare har skett. för att under projektets gång förändra och förbättra projektet. God dialog har också förts med Folkbildningsrådets resursperson Urban Sylvan. 10