DISTANSUTBILDNING FÖR FORTBILDNING FÖR SPRÅKLÄRARE

Transkript

1 Projektmaterial DISTANSUTBILDNING FÖR FORTBILDNING FÖR SPRÅKLÄRARE Folkuniversitetets förbundskansli Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRECKNING B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan...14 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 DUKOMs projektnummer: 237 PROJEKTNAMN: DISTANSUTBILDNING FÖR FORTBILDNING FÖR SPRÅKLÄRARE Kort sammanfattning på svenska och på engelska Internationell grundutbildning i språkpedagogik för språklärare, som leder fram till 'ICC Certificate of Teaching Modern Languages to Adults'. Omfattning och innehåll: timmars arbete, 2 fysiska möten à 2,5 dagar, deltagarnas eget arbete (dossiers), klassrumsobservationer (live och på video), arbete (diskussioner, utbyte mm) via FirstClass. International Basic Methodology Training for Language Teachers which leads to the 'ICC Certificate of Teaching Modern Languages to Adults'. Organisation and contents: hours, 2 face-to-face weekend meetings, trainees' own work (dossiers), classroom observations (live and on video), work via FirstClass (discussions, exchange etc). A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Ulla Nissen Folkuniversitetets förbundskansli Box Stockholm Tel E-post: ulla.nissen@folkunversiitetet.se Kerstin Namuth Folkuniversitetet Göteborg (Box 25442, Göteborg) Näktergalsgatan 8 A Västra Frölunda Tel E-post: kerstin.namuth@folkuniversitetet.se se infomationsansvarig Projektets webbadress: projektet har ingen egen webbadress, men viss information finns på Folkuniversitetets hemsida: Information om International Certificate Conference (ICC), som samordnar det Sokrates-Linguaprojekt om lärarutbildning där Folkuniversitetet deltar, finns på organisationens hemsida: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? - Det verkade vara en naturlig och mycket intressant fortsättning på tidigare och andra aktuella projekt. En pedagogisk och organisatorisk utmaning, dock med goda utsikter att uppnå ett lyckat resultat - Vi ser ett behov av en gedigen grundutbildning för språklärare i vuxenutbildningen, och vi hoppas att med distansvarianten kunna nå fler. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation (se även projektets egen rapport: sid 1-4) 1. Kvalitetssäkring genom ut- och fortbildning av pedagogisk personal Folkuniverstietet har under en lång tid arbetat med kvalitetssäkring och som ett led i detta arbete genomfört ut- och fortbildning för lärarna. En grundutbildning för språklärare har länge funnits på Folkuniversitetet och kontinuerligt vidareutvecklats. I ett Sokrates-projekt (se nedan Internationellt samarbete) har det fastställts en standard för en grundutbildning för språklärare i folk- och vuxenutbildningen vad gäller mål, innehåll, grundläggande metodik och certifieringsprocedur. Under 1996 har Folkuniversitetets grundutbildning anpassats till denna standard. Dukom-projektet innebar att vi kunde erbjuda utbildningen som distanskurs med IT-stöd. Både denna och den vanliga varianten kommer att erbjudas i framtiden. 2. Internationellt samarbete Folkuniversitetet är medlem i International Certificate Conference (ICC), en europeisk organisation som bl a samarbetar om ut- och fortbildning för språklärare. F.n. genomför ICC ett projekt inom ramen för Sokrates-Linguaprogrammet Teacher Training and Accreditation, där man arbetar med certifiering av lärarutbildningar samt ett europeiskt certifikat för språklärare. Folkuniversitetet har från början varit en aktiv partner i det projektet, vår vanliga utbildning fungerade som pilotkurs i förra årets projektfas. Den aktuella fasen i Sokratesprojektet handlar bl a om 'New forms of delivery', och Folkuniversitetets distanskurs har antagits som pilotkurs igen och skall utvärderas av en extern auditor. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville - pröva distansutbildningsformen med IT-stöd i språklärarutbildning som ett alternativ till den 'traditionella' modellen. Målet var att undersöka om en sådan utbildning når upp till samma kvalitativa och pedagogiska standard. - nå lärare som av olika anledningar inte skulle delta i en 'vanlig' utbildning - göra lärare förtrogna med IT och dess pedagogiska möjligheter Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Det har inte ändrats. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? - Folkuniversitetets förbundskansli: formella administrativa frågor - Lärarutbildare: utveckling av kursen, framtagning av material, genomförande av kursen, handledning - Teknisk rådgivare: rådgivning ang hård- och mjukvara, utprovning dito både vad gäller den tekniska funktionen och den pedagogiska användbarheten. - Deltagarna - Folkuniversitetets referensgrupp för språklärarutbildning Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? - Vi erbjöd våra svenska ICC-partners (Studieförbundet Vuxenskolan, Medborgarskolan, TBV) platser för gästdeltagare i vår kurs - Inom ICC existerar ett välfungerande nätverk av olika europeiska vuxenutbildare. Några av dem avser ta fram liknande lärarutbildningskurser som den vi genomfört. Med en av dessa (Folkuniversitetet Norge) pågår ett ständigt utbyte av erfarenheter, ideer och material. - Med en annan (AGERCEL i Frankrike) var kontakten sådan att vi delade med oss av våra erfarenheter. - En partner i Sokrates-projektet är Gesamthochschule Kassel (Tyskland). De håller på utveckla ett distansstudieprogram som ska leda fram till en masters degree för lärare i tyska som främmande språk. Vi har utbytt erfarenheter med projektansvariga. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Folkuniversitetet är ett studieförbund som verkar fristående från politiska, fackliga och religiösa intressen. Studieförbundet verkar för internationalisering och prioriterar språkundervisning. Utveckling av pedagogiken och nya metoder är viktiga. Folkuniversitetet har fastställt en språksyn som innebär att Folkuniversitetets språkundervisning skall präglas av att språket är ett medel för kommunikation. Deltagaren skall ta ansvar för sin inlärning och kunna påverka innehåll och uppläggning av utbildningen. För att förverkliga målen i Folkuniversitetets språksyn är lärarfortbildning viktig och i centrum för bildningsarbetet. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, denna kurs kommer att erbjudas igen. Dessutom kommer verksamheten antagligen att utökas och vidareutvecklas. Sokrates-projektet har i år definierat riktlinjer för en omfattande påbyggnadsutbildning. Folkuniversitetet planerar att (förmodligen i samarbete med andra organisationer) ta fram en kurs på påbyggnadsnivån. Då vi räknar med ett mycket mindre deltagarunderlag på den avancerade nivån, förefaller en deldistanskurs med IT-stöd vara den mest realistiska och bäst genomförbara lösningen. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, både konkret och formellt (a) och informellt (b). a) Konkreta resultat, påvisbar inverkan: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 - Folkuniversitetet har sökt och fått nya projektmedel från Dukom för att konsolidera erfarenheterna och resultaten från alla våra Dukom-projekt. Det nya projektet är helt inriktat på att främja och underlätta distansutbildningen med ITstöd i framtiden. T.ex. ska man ta fram praktiska handledningar för administrativ och pedagogisk personal som ska erbjuda, planera och genomföra sådana utbildningar. - Vårt Dukomprojekt är en lärarutbildning. Som sådan bör det ha en direkt effekt på vår verksamhet. Några av deltagarna hade anmält sig till kursen för att de antigen redan undervisar eller är tilltänkta som lärare i en språkkurs på distans eller med distansdelar. De ville dels lära känna ny teknik och dels får mer inblick i de pedagogiska och praktiska begränsingar, problem, lösningar och möjligheter som en sådan kurs medför. De har nått dessa mål och är således bättre rustade för sitt eget arbete som distanslärare. Övriga deltagare har fått större tilltro till sin egen tekniska förmåga så att de i framtiden kommer att använda stationär IT-utrustning (Folkuniversitetets och de andra studieförbundens egna mediatek på orterna) som ett naturligt inslag i undervisningen. - En del i Folkuniversitetets har alltid varit att erbjuda andra organisationer och institutioner fortbildning. Flera utländska organisationer är intresserade av ett samarbete. En tjeckisk partner undersöker f n möjligheten att få Phare-stöd för att kunna erbjuda en lärarutbildning på del-distans där Folkuniversitetet skulle fungera som rådgivare och utbilda utbildarna, ett aktuellt Leonardo-projekt vill låna vår 'expertis'. - ICC kommer att ackreditera den aktuella grundutbildningen, vilket betyder att den anses likvärdig en vanlig kurs där arbetet till stor del sker i fysiska möten. Detta innebär en prestigehöjning för IT och pedagogik. b) Informell Kursen har väckt intresse för IT och pedagogik både bland administrativ och pedagogisk personal (en nyttig bieffekt av den praktiska olägenheten att en lärare blockerar datorn i lärarrummet eller på kontoret. Kollegerna vill veta vad det är som pågår där). 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Målgruppen är principiellt densamma som målgruppen för våra grundutbildningar i allmänhet (se nedan a), dock utgick vi ifrån att vi i den vanliga målgruppen skulle hitta en undergrupp - distansmålgruppen (se b). Folkuniversitetets ICC-grundutbildning för språklärare vänder sig till relativt nya lärare i vuxenutbildningen som - behärskar sitt undervisningsspråk (ofta har de språket som modersmål). - undervisar minst en egen kurs under utbildningstiden - som inte har gått någon motsvarande utbildning (språkpedagogik för vuxna) I praktiken har det visat sig i varje grundutbildning att ca hälften av gruppen är realtivt nya i yrket (de har oftast en annan bakgrund och oftast akademiska studier i något ämne), av de andra har några deltagare lång undervisningserfarenhet men ingen formell utbildning i språk resp pedagogik, och några är universitetsutbildade lärare. För distansmålgruppen utgick vi från antagandena att deltagarna tillhörde målgruppen i a), men att de Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 - inte kan delta i en vanlig kurs p g a geografiska hinder (små orter kan inte erbjuda en så pass omfattande utbildning) eller - inte kan delta i en vanlig kurs p g a personliga hinder (små barn, arbete) eller - föredrar att arbeta mycket självständigt eller - är mycket teknikintresserade. Varför vände sig kursen till just dessa? Den i a) beskrivna gruppen är de personer som behöver utbildningen och dessa uppmuntras ofta av sina chefer att gå kursen. Övrigt: se ovan. Hur informerades om projektet? - Blänkare i Folkuniversitetets interna infoblad - Brev med kursbeskrivning till rektorer, avdelningschefer och språkchefer. Breven följdes upp med säljsamtal på telefon. Kursledaren ringde upp alla direkta chefer för språklärare på alla Folkuniversitetet-kontoren samt intresserade personer hos de inbjudna ICC-partnerorganisationerna - Muntlig information inför Folkuniversitetets språkgrupp (samarbetsgrupp inom språksektorn för Folkuniversitetets regioner) och Folkuniversitetets referensgrupp för språklärarutbildning. - Direkt information till intresserade lärare. Under projekttiden kunde intresserad personal på Folkuniversitetet informera sig via Folkuniversitetets First Class där mellanrapporter lades in. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Vi gick ut med följande villkor för antagning: - Deltagaren tillhör målgruppen enl ovan - Deltagaren har viss datavana (kunna arbeta självständigt i Word) - Deltagaren eller hans avdelning kan garantera tillgång till dator med modem Vi antog dock även 2 lärare utan datavana för att under projektet vara så öppna som möjligt. Det visade sig att dessa 2 lärare hade stora problem att följa kursen. Den ena gav upp, den andra kämpade på och kommer att klara kursen, fast hon själv tycker att en vanlig kurs hade passat henne bättre. För övrigt har vi bland deltagarna i denna kurs samma stora variation vad gäller bakgrundskunskaper om och erfarenheter av språkundervisning som i den 'vanliga' versionen. I distanskursen var dessa skillnader dock helt oväsentliga eftersom deltagarna har möjlighet att under distansdelen jobba helt i sin egen takt och ta den tid de behöver. (I den vanliga kursen med regelbundna träffar blev skillnaderna uppenbara, även om de oftast uppfattades som en tillgång och bara ibland som ett problem). Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? I stort sett ja. Det enda som överraskade oss var att de geografiskt avlägsna orterna inte verkade så intresserade som vi hade förväntat oss. Det verkade mest vara deltagarnas personlighet som styrde valet av kurs (tekniskt intresse, autonom arbetsstil) och det faktum att det i år inte erbjöds någon vanlig variant (ville man absolut gå kursen så fanns det inget alternativ). Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: (se även projektets egen rapport, sid 5-7) Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Utbildningen följer de pedagogiska principer för lärarutbildning som beskrivs i 'A Framework for ICC Teacher Training and Accreditation'. Dessa innebär bl a att kursen - följer principen 'Learning by Doing and Reflecting'. I vårt fall har vi utökat denna modell till en femstegsmodell: 1. Pröva ut (läraren intar deltagarrollen) - 2. reflektera - 3. adaptera - 4. genomföra i realiteten - 5. avrapportera i kursen - kännetecknas av en kooperativ arbetsstil, deltagarna involveras så mycket som möjligt i planeringen och gestaltningen av programmet - erbjuder möjligheter såväl att utvidga teoretiska kunskaper som att utvärdera och förbättra praktiska färdigheter - integrerar praktiska övningar och observation av inlärning/undervisning (deltagarnas egen och andras) och följer upp dessa med analyser - skapar möjligheter för deltagarna att utvärdera sin egen prestation och att få feedback dto av kurskamrater Vi har hela tiden strävat efter att knyta samman kursen (dess innehåll och personerna) och verkligheten. Tankar och praktiska idéer från kursen har prövats i deltagarnas undervisningsverklighet, samtidigt har denna verklighet har tjänat som utgångspunkt för diskussioner och arbetet i kursen. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? * en fast struktur, beskriven i t ex en studiehandledning/ motsvarande, litteraturlista mm? * en problemorienterad modell/motsvarande? * annan modell, vilken? En blandning av ovannämnda modeller. Deltagarna fick en arbetsplan i början av kursen där det framgick vilka ämnen som skulle tas upp och vilken typ av uppgifter som skulle göras/bearbetas/ lämnas in under varje tvåveckorsperiod. Uppgifterna syftade till att stimulera deltagarnas eget arbete på respektive ort att skapa anknytning till verkligheten genom att a) transportera kursinnehållet till verkligheten: - genom att anpassa det nya till den egna undervisningen och det egna undervisningsspråket (t.ex praktiska undervisningstekniker), - genom att tillämpa nya kunskaper och färdigheter i den egna kursen (t.ex. kursplanering, utvärdering och val av lämpligt material), - genom att testa nya teorier på den egna kursen och de egna deltagarna (t ex analys av inlärningstyper, ideer om språkinlärning) b) ta verkligheten som utgångspunkt för arbetet i kursen resultat från klassrumsforskning (bl a med videoinspelning) i den egna kursen och observationer hos kolleger blir utgångspunkt för t ex diskussioner, grupparbeten, problemlösningar osv i kursen Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Hur har eventuell examination skett? De flesta av deltagarna kommer att ta 'ICC Certificate of Teaching Modern Languages to Adults'. För certifiering krävs det utöver deltagande i en godkänd kurs a) en dossier bestående av en rad olika uppgifter (assignments): dessa har tillkommit under hela kursens gång, de har skickats i FirstClass som en kontinuerlig skriftlig dialog mellan deltagaren och kursledaren, resp mellan flera deltagare och kursledaren, till alla parter var nöjda med resultatet b) att deltagaren har hållit en auskulterad och godkänd lektion ( practical ) Där det var (geografiskt) möjligt kopplades en lärarutbildare på deltagarens hemort för auskultation hos lärar-deltagaren, där det inte finns någon lärarutbildare i närheten videofilmas (minst) en lektion och skickas till kursledaren för utvärdering. c ) skriftlig examen Examen kommer att äga rum den 10 oktober på resp deltagares hemort/arbetsort. Deltagarnas avdelningar kommer att få nogranna instruktioner och ansvarar för den praktiska delen av examinationen. Examen skickas sedan till kursledaren som bedömer enl ICCs riktlinjer och skickar vidare resultaten till ICC (som även har rätt att granska bedömningen) Deltagandet i kursen anses vara uppfyllt när man har varit närvarande vid de två fysiska mötena (kurshelg 1 och 2) samt har deltagit aktivt i FirstClass konferensens diskussioner och i grupparbetena. De krävs ett deltagande på motsvarande 80 % av kursen. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja i stort sett. Modellen har fungerat: ICCs metodiska riktlinjer för lärarutbildning har kunnat följas. Jämfört med den vanliga kursen kommer lika många deltagare att certifieras. Modellen har fungerat ungefär som förväntat, med några avvikelser: - Kontakten deltagarna emellan var mindre än förväntat. Detta framför allt beroende på att det tar mycket längre tid att skriva i FirstClass än prata ansikte-mot-ansikte. (Enligt ICCs riktlinjer omfattar en kurs på denna grundnivå minst 100 timmar. Distansversionen har tagit avsevärt mer tid. (se nedan) Detta vägs upp av desto intensivare möten under helgerna och bättre resultat i deltagarnas dossiers. - Genom distansen till kurskamraterna blev på många håll närheten till verkligheten större. Saker som i den vanliga kursen diskuterades under ett möte, undersöktes i distanskursen på deltagarens hemmaplan, t ex genom att tala med kolleger på orten, administrativ personal på orten, genom att diskutera frågor med de egna språkkursdeltagarna. Detta ser vi som en otroligt positiv effekt. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen? - hur många och hur långa? Det genomfördes två träffar, fredag eftermiddag/kväll t o m söndag eftermiddag. Den första träffen ägde rum efter 4 veckors distansarbete och den andra kommer att äga rum 2 veckor före examen och det officiella kursslutet. - genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Träffarna ägde rum/äger rum i Stockholmstrakten. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 Deltagarna kommer från Umeå i norr till Helsingborg i söder, Stockholm visade sig vara den enklaste och billigaste kompromissen. Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Beroende på uppgifternas art fanns det en fast eller flexibel deadline eller ingen deadline alls. Senaste datum för allt arbete (med undantag för vissa videoinspelningar/ klassrumsbesök hos deltagarna) är dock det officiella kursslutet. - De flesta ämnena behandlades progressivt, dvs uppgift 2 byggde på resultaten/ erfarenheterna från uppgift 1. Dessutom följdes varje ämne av debatter och grupparbeten i FirstClass. Därför var det nödvändigt att hålla ett tidsschema. Vi valde för de flesta uppgifterna en 2-veckorsrytm. Varannan vecka lades en ny uppsättning uppgifter in i FirstClass, efter 2 veckor var det avrapporteringsdags för de flesta uppgifterna och det var obligatoriskt att koppla upp sig mot konferensen minst en gång per 2 veckor för att ta del av diskussionerna i konferenserna och skriva egna inlägg. - Några av uppgifterna berörde enbart den individuelle deltagaren och var fristående, dvs inte förutsättning för direkta uppföljningar (t.ex. videoinspelningar och evaluationer av egen undervisning, vissa klassrumsobservationer), dessa behövdes inte göras inom en utsatt tid. - Några av uppgifterna var beroende av omständigheter utanför vår kurs, t ex börjar och slutar språkkurserna vid olika tider i olika delar av landet. Om ett grupparbete förutsatte att alla gruppmedlemmarna hade gjort ett klassrumsbesök, så var man tvungen att anpassa/töja deadlines för denna uppgift. - Vissa uppgifter behöver längre tid, t ex uppföljningen av språkkursdeltagarnas framsteg kräver ett längre perspektiv än 2 veckor. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skedde till senast 4 veckor före kursstart. Detta för att garantera att alla deltagare vid kursstart skulle ha tillgång till färdiginstallerad och välfungerande teknik. Då vi ser en fungerande grupp som en avgörande faktor för kursens framgång hade ett rullande antagningsschema inte varit lämpligt. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja. Både arbete i mindre grupper och arbete 2 och 2. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. För att kunna följa riktlinjerna vad gäller arbetssätt och pedagogisk grundsyn (se ovan) och även enligt deltagarnas bedömning har förhållningssättet principiellt visat sig vara det rätta. Vissa problem enligt deltagarna: - 2 veckor känns för långt emellan för en del, men verkade vara det enda möjliga för några andra (som inte har tillgång till dator på sin hemort utan måste ta sig till sitt avdelningskontor). Lösning: Officiellt 1-veckorsperioder, med undantagsregler för vissa deltagare. - Grupparbeten krävde att alla arbetade plikttroget och tog kontakt. När deltagare inte tog arbetet på allvar ställde det till stora problem för de andra i gruppen. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 Lösning: Ännu mer struktur, dvs omgående feedback från varje grupp till kursledaren ang om/om inte arbetet har kommit igång och hur de planerar sitt arbete. Det ger kursledaren möjlighet att ännu snabbare reagera och i nödfall omstrukturera grupperna. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Även tidigare har delar av lärarutbildningar utgjorts av deltagarnas egna arbete och projekt med handledning mellan glesare kursträffar. Detta fanns det stor erfarenhet av (t ex utformning av uppgifter, material och instruktioner dto, handledningsarbetet). Helt nytt var dock IT-användningen i sammanhanget och uppläggningen med bara två träffar och lång distansdel emellan dem. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Huvudansvaret låg på kursledaren. Grundmodellen och -materialet för kursen hade tagits fram tidigare av kursledaren och en annan lärarutbildare och kunde utan större svårigheter anpassas till distanskursen. Under förberedelseperioden konsulterade kursledaren den tekniske rådgivaren och tillsammans testade man tekniska och pedagogiska lösningar. Under de första 6 veckorna anlitades den tekniske rådgivaren mycket av deltagarna. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? * har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Det har gått åt betydligt mer lärartid. * har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? - Läraren har fått hjälpa till med många tekniska problem. - Kursledaren i större utsträckning än i 'vanliga' kurser behövt se till att deltagrnas eget arbete inte blev till isolerat arbete utan att resultaten och erfarenheterna kom hela kursen tillgodo. * har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Egentligen inte, bara den tidsmässiga fördelningen av de olika formerna har ändrats. * annat? Jämfört med den 'vanliga' kursen har denna varit mer kursledarcentrerad. Detta p g a att större deltagaransvar hade krävt en ännu större tidsinsats av deltagarna och mycket tätare kontakter i FirstClass. Utan tidspressen skulle givetvis möjligheterna för ett större deltagaransvar finnas - motsvarande det i den 'vanliga' kursen, t ex - på det praktiskt-organisatoriska området (t ex: deltagare kan ta hand om organisation och uppföljning av grupparbeten) eller - ansvaret för gruppdynamiken: t ex kan en deltagare i taget få uppgiften att stimulera kontakter deltagarna emellan. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Fortbildning av lärare i folkbildning och vuxenutbildning brukar äga rum på 'undervisningsfri' tid, dvs fredag eftermiddag till söndag kväll eller under semestern och om möjligt lediga kvällar. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 Så sett har kursledaren här haft möjlighet att förlägga ovanligt mycket av sin arbetsinsats till vanlig kontorstid. Dock hade vi under projekttiden inte bestämt några fasta arbetstider för kursledaren utan deltagarna fick ta telefonkontakt precis när de ville, säkra telefontider då kursledaren alltid fanns på plats bestämdes dessutom. Kursledaren kopplade upp sig så gott som dagligen för att kunna reagera på akuta problem och skapa en känsla av närvaro. Kontakterna med deltagarna (telefon och online) visade sig - icke oväntat - vara jämt fördelade på alla dagar och alla tider mellan 8.00 och Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) -Kursledarlagsarbete skulle kunna bli aktuellt i framtiden med resurspersoner i deltagarnas egen region. - Kursledarcentrering vs deltagarcentrering Vi ansåg att kursen fortfarande var tillräckligt deltagarstyrd genom att deltagarna hade tillfredsställande kontakt med varandra och dessutom arbetade mycket självständigt på sina egna premisser på hemmaplan. - Arbetstider Deltagarna uppskattade kursledarens 'dygnet runt'-tillgänglighet och tyckte den hjälpte att hålla motivationen uppe. I framtiden bör man dock sätta fasta telefontider och möjligheten att vid behov komma överens om andra tider. Dels för att kursledaren sällan finns på plats hela tiden och dels för att garantera kursledaren en viss fritid. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FirstClass ibland kombinerat med telefon. Word 2 eller högre som ordbehandlingsprogram för attachments. Video * varför valde ni detta/dessa medier? - FirstClass är ganska flexibelt (möjlighet att skapa nya konferenser). - Programmet är överskådligt och ganska enkelt att handha. Internet hade verkat skrämmande för datorovana deltagare. - Det krävs ingen dyr utrustning, kan köras på en 386 dator, Word 2 likaså, inte ens Internetabonnemang är nödvändigt. - Folkuniversitetet använder FirstClass, alla kontoren är anslutna. * hur användes de i projektet? - Via FirstClass skedde den största delen av det gemensamma arbetet och där avrapporterades det egna arbetet. Möjligheten att snabbt och enkelt lägga in nya konferenser och foldrar var en väsentlig fördel. Konferensens struktur återspeglar arbetssättet i kursen. Olika underkonferenser har olika funktioner som ersätter arbetssätt i 'klassrummet', t ex fri gruppdiskussion, lärarstyrd diskussion, utbyte av praktiska idéer, mm. - Telefonen togs till hjälp när det fanns behov av muntlig kontakt resp när det gällde FirstClass-problem - Videon användes för att ersätta auskultationer hos deltagarna. Minst en lektion filmas (med hjälp av en kameraman på orten), videon skickas till kursledaren för Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 utvärdering. Delar av filmerna används även under Kurshelg 2 för att visa autentiska undervisningssituationer. * vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? - Kursledaren hade använt Folkuniversitetets FirstClass i sitt administrativa arbete. Fast bara som vanlig användare utan några administrator-behörigheter. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Praktiska problem med tekniken: Svårigheter att bli uppkopplad, problem med Internetleverantören, Hårddiskcrash och dyl. Tack vare den långa förberedelsetiden var kursledaren väl förtrogen med FirstClass när kursen startade. Vid tillfälliga problem anlitades den tekniske rådgivaren. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Se ovan 'Rekrytering'. Deltagare som inte hade någon datavana alls hade i början stora problem att använda både FirstClass och Word. Vissa andra hade mycket lätt för att använda IT-stödet. På vissa orter förväntades de även installera mjukvara och konfigurera modemet själva. Lösningar: - Tiden före kursstart fanns den tekniske rådgivaren samt kursledaren till hands (på telefon) och hjälpte till med t ex konfigureringen - I början av kursen kontaktades den tekniske rådgivaren eller kursledaren ang små och stora tekniska svårigheter. Av tidsskäl och ekonomiska skäl (en extraträff hade kostat per deltagre) såväl som av pedagogiska skäl (tekniken är bara ett verktyg i kursen, inte ändåmålet; mycket olika tekniska erfarenheter hos deltagarna) valde vi att inte börja kursen med en inledande träff där man fick bekanta sig med tekniken. I stället lärde sig deltagarna på ett mycket självständigt och praktiskt sätt att handskas med FirstClass: - Före kursen hade vi tagit fram en lathund för de mest grundläggande funktionerna i FirstClass, väl förtrogen med dessa och inne i FirstClass hade de sedan tillgång till en utförlig Help. - De första uppgifterna i kursen innehöll även en teknisk progression: deltagarna var tvungna att använda sig av allt mer avancerade funktioner för att utföra uppgifterna. - Deltagarna fick hjälp på telefon om de inte kunde lösa de tekniska problemen. - Kurshelg 1 började med ett kortare FirstClass pass - en poängpromenad genom alla funktionerna - för att lösa återstående frågor och se att verkligen alla hade fått grepp om det viktiga. Deltagarna fyllde i en utvärdering om IT-stödet, som visade att ca en tredjedel hade föredragit en teknik-träff i början på kursen, en tredjedel tyckte det var bättre utan och resten ansåg att det inte spelade någon roll. Därför anser vi att vår approach var den rätta. Vanliga problem med tekniken som egentligen låg utanför kursen men inverkade på arbetet: nätverkssammanbrott i någon avdelning, Serverproblem på Dukoms server, hårddiskkrasch mm Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 Tyvärr var den information man fick i FirstClass i sådana fall mycket luddig och vilseledande (deltagarna fick t ex meddelandet att det skulle kontrollera sina modeminställningar när det i själva verket var servern eller ledningen som var överbelastat. När man kopplade upp sig via Internet tog det lång tid att byta mellan konferenser och man kastades ofta ut, vilket resulterade i att datorn 'hängde upp sig'. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ja. - En funktion där flera personer på ett smidigt sätt kan diskutera online. Chatfunktionen, fast en mera användbar sådan. Netmeeting ska testas som komplement under nästa kurs. - Layout: Det finns lite variationmöjligheter vad gäller layout och dessa är mycket omständiga att använda (åtminstone i den äldre FirstClass-versionen som vi använde p g a att inte alla hade Windows 95) - En uppsättning av symboler (fler och mera lättillgängliga än Wingdings) - Möjligheten att som kursledare kunna ordna de olika meddelandena i en konferens efter eget tycke. Nu finns bara alternativen 'datum', 'status', 'alfabet'. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? - Prövat att komplettera FirstClass med Netmeeting eller något liknande program. Det viktiga här är att det är något som alla har tillgång till resp lätt kan få tillgång till utan att behöva köpa ny hårdvara. - Inför varje omgång av kursen granska de tekniska förutsättningar deltagarna har, för att så småningom kunna arbeta med bättre program (typ FC 3.5). Eftersom utvecklingen är så snabb lär det bli förändringar från termin till termin på detta område. - Vi hade från början räknat med att behöva ge teknisk rådgivning vid installation av program och modem. I vissa fall även till tekniker på orten. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Men detta samarbete hade inget direkt inflytande på själva genomförandet av kursen. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inga problem. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Med intresse, lite skepsis. De inblandade (deltagarna och deras direkta chefer) var mycket intresserade. Några av avdelningscheferna såg direkt nytta för den egna verksamheten, några blev själva nyfikna och bad 'sin' deltagare visa hur det hela fungerade. Informationen i Folkuniversitetets FirstClass lästes av många personer som har att göra med antigen språk eller IT. Kursledaren och Folkuniversitetets andra 'Dukomprojektledare' bjöds in att presentera sina projekt på årets konferens för avdelningschefer inom Folkuniversitetet i hela landet. Mycket av konferensen ägnades sedan åt uppföljningsarbete efter presentationerna. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 Många små och större Folkuniversitetet-avdelningar har startat resp funderar på att erbjuda distansutbildningar eller del-distansutbildningar. Det har under en längre tid pågått livliga diskussioner om 'IT och pedagogik' i organisationen. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Praktiska problem uppstod på vissa ställen där resp avdelning hade ansvar för t ex tillhandahållandet av utrustningen. Detta berodde dock inte på bristande samarbetsvilja utan mest på oförutsedda faktorer: - tillgång till dator: man hade inte förutsett att kursen skulle bli så omfattande (datorn behövdes i det dagliga arbetet hos den administrativa personalen resp andra lärare). Det var ibland svårt att komma in på kontoren på helger och kvällar (tidsinställda larm). - att man trodde att installationen av hårdvara och modemkonfigureringen skulle vara hur lätt som helst. Man hade sedan problem att få tag i de mycket upptagna teknikerna. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Utmärkt. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inga problem. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? :- kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklingsoch driftskostnader. Utvecklingskostnader: Arbetstiden nedan gäller i första hand kursledaren/kursutvecklaren, den tekniske rådgivaren och projektledaren på förbundskansliet. Framtagning (resp adaption till distans-förutsättningar) av kursen: 50 timmar Framtagning (resp adaption till distans-förutsättningar) av material: 110 Ackrediteringskostnad för utbildningens godkännande av ICC ('audit', dokumentation mm) Test av lämplig hård- och mjukvara under förberedelsefasen (arbetstid 2 personer): 40 timmar à person Inköp/Installation av hårdvara hos kursledaren och den tekn. rådgivare Möten och kontakter: -Kontakt med kolleger för utbyte av erfarenhet (e-post, telefon): 20 tim -Möte med FUs referensgrupp för lärarutbildning: 20 tim (+ samma arbetstid för övriga 5 ledamöter -Möte med Språkgruppen (språkchefer från de fem Folkuniversitetsregionerna) -Deltagande i internationella möten i Sokrates-projektet: Kursledaren/utvecklaren (utan restid) 10 dgr à 8 tim, = 80 tim Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15

16 Projektledaren: 14 dagar à 8 timmar = 112 tim Kostnader för rapporter, utvärderingar, extra-information utåt, mm): ca 250 timmars arbetstid. Projektledarens tid för arbete med utveckling av projektet: ca 150 tim Driftskostnader: a) Hårdvara (datorer, modem, video) på deltagarnas hemorter b) Resor + inackordering för kursledare + deltagare under kurshelgerna för lärarutbildare som auskulterar hos deltagarna c) Internetabonnemang, Uppkopplingskostnader, Telefonkostnader (kursledare, teknisk rådgivare, deltagare, administrativ personal) d) Arvoden/arbetstid: Kursledning: - Kurskostnad för helgerna (arvode till kursledaren): 36 tim - Handledning under distansdelen: tim - Materialadaption, uppdatering: 20 tim - Avrapportering + Information: 10 tim - uppdatering av pedagogik, kursinnehåll och teknik: 30 tim Arvode till den tekniske rådgivaren: 30 tim Administration (projektledare + sekreteraren på Folkuniversitetets förbundskansli) Ca 20 tim Administrativ personal på deltagarnas avdelningar var delvis inblandad Tekniker på deltagarnas avdelningar 'Kameraman' för videoinspelning av en lektion resp arvode till auskulterande lärarutbildare: 4 tim/deltagare = 44 tim e) Certifieringskostnad för deltagarna (examen: skrivvakt - rättning, Avgift till ICC) skrivvakt + administration 5 tim/ort = 50 tim rättning 4 tim/deltagare = 44 tim Sammanlagt kan man nog räkna med en arbetsinsats på minst 680 timmar. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. De kostnader som uppstår även i den 'traditionella' kursen är a) - b) Resor: Lärarutbildare som auskulterar hos deltagarna (Resor + inackordering, dock endast för ett fåtal deltagare som reser från annan ort eftersom de flesta kommer från samma ort eller närbelägna orter och möts i samma region för en heldag i taget) c) Telefonkostnader (Kursledare, deltagare, administrativ personal) d) Arvoden/arbetstid: Kursledning: - Kurskostnad för kursträffarna (arvode till kursledaren): 48 tim - Handledning i deltagarnas egna arbete: mycket mindre än i distanskursen, ca 150 tim - Materialadaption, uppdatering: 20 tim Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16

17 - uppdatering av pedagogik, kursinnehåll: 15 tim - Avrapportering + Information: 5 tim Administration (kursledare): 15 tim Administrativ personal på deltagarnas avdelningar är delvis inblandad Viss hjälp med videoinspelning av lektioner e) Certifieringskostnad för deltagarna (examen: skrivvakt - rättning, Avgift till ICC) skrivvakt + administration: 5 tim rättning: 4 tim/deltagare = 44 tim Sammanlagd kan man nog räkna med en arbetsinsats på ca 300 timmar. Distansvarianten av kursen blir alltså avsevärt dyrare, beroende på kostnaderna för utrustning, resor + inackordering och arbetstid (ca 680 tim i distanskursen mot 300 i den 'vanliga'). Det ökade antalet arbetstimmar beror på att fler personer är inblandade, att kontakten mellan deltagare och utbildare individualiseras och att skriftliga 'online'-kontakter tar längre tid än muntliga samtal. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 14 deltagare hade antagits. Av dessa var en tvungen att avbryta kursen, han sades upp från sin tjänst under kurstiden (TBV i Skellefteå lades ned helt och hållet och deltagaren fick inte fortsätta med utbildningen). Detta är mycket ovanligt och har aldrig tidigare hänt. Av de andra har 2 slutat av personliga anledningar, 11 kommer att fullfölja kursen. Jämfört med den 'vanliga' varianten av kursen har lika många deltagare fullföljt utbildningen, om man räknar bort det 'ofrivilliga avhoppet' så var uthålligheten t o m bättre. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, i stort sett. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Kostnaderna som blev högre än förväntat var kostnader för - Kursledningen/tekniske rådgivaren som anlitades som tekniska resurser redan innan kursstart för hjälp med installation mm - Tiden det tog att bli uppkopplad. Via Internet kunde det i 'högtrafikstider' ta upp till 10 minuter innan kontakt med servern hade etablerats. Under projektets testoch utvecklingsfas var kursledaren ofta tvungen att koppla upp och ned många gånger för att pröva ut inställningar, för att koppla upp sig med deltagarstatus och kolla resultatet osv Det kunde ibland gå åt flera timmar/dag sammanlagt till detta. - Kontakttiden i via FirstClass som blev mycket mer än beräknat. 12. Studerandes synpunkter på kursen: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Kursmaterialet i konferenserna bestod av fyra slag av material. Alla typer av material användes parallellt under hela kursen, så att det inte går att skilja på förproducerat och web-material: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 17

18 a) Material som kursledaren lade in i konferensen/ delar ut under helgerna. Huvudsyftet var/är att stimulera, strukturera, igångsätta och vägleda deltagarnas arbete b) Material som deltagarna arbetade fram och som lades in i konferenserna: Syften med detta var - att alla skulle få nytta av allas kunskaper och erfarenheter - att alla skulle få praktiska råd, användbara undervisningsideer osv - att man skulle ha en gemensam basis för fortsatt arbete c) Ett begränsat referensmaterial som delades ut under Helg 1 och som behövdes i det forsatta arbetet d) En rekommenderad men ej obligatorisk litteraturlista Alla material fyllde sina syften. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? Bedömdes som mycket viktig, motiverande, utvecklande. * datorkommunikation med andra studerande? Bedömdes som mycket motiverande och stimulerande. De flesta tyckte dock att de utöver grupparbetena och de 'officiella' diskussionerna i konferenserna inte haft så väldigt mycket spontan kontakt med kollegerna (några gånger via Private chat, direkt e-post eller telefon). Bristen avhjälptes under de fysiska mötet och deltagarna ser mycket fram emot det andra mötet. I alla fall känner man sig hemma med varandra när kontakt sker intygar deltagarna. * kursmaterial och kursadministration på web? se ovan om kursmaterial * databassökningar? Ingick inte i kursen. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? lärorik, motiverande, inspirerande, krävande, en otroligt nyttig kurs, bra att man är tvungen att använda egna resurser, bra feedback från kursledaren, kontakt med kolleger bra, jag har utvecklats som lärare, kreativ stämning i gruppen, rolig Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? ibland ensamt, krävande, kräver mycket mer 100 timmar (fast på ett stimulerande sätt), fler diskussioner med kolleger hade varit bra, saknade spontan feedback, tekniken svår, praktiska problem (datorn fungerar ej, servern avstängd), grupparbeten svåra att göra när inte alla gör sitt 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: (se även projektets egen rapport, sid 8-11) - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det krävs en öppen och intresserad grundhållning hos alla inblandade (lärare, administration, chefer, deltagare). Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 18

19 Det krävs personer som har 'projektanda' dvs tycker om att arbeta med något nytt, som är beredda att satsa tid och energi när det behövs oberoende av egentliga arbetstider. Man måste räkna med mycket arbetsintensiva tider som kanske vägs upp av oförutsedda ledigheter. Det krävs ett stöd av personer i nyckelpositioner på 'nära håll' (i vårt fall kursledarens avdelningschef, deltagarnas direkta överordnade) samt en grundläggande beredskap att satsa helhjärtat från 'högre' håll (t ex rektorer som måste godkänna att utrustning köps in, teknikerna blir anlitade mm). Det krävs samarbete av olika kategorier av aktörer (pedagoger, tekniker,...) och beredskap att söka expertis även utanför den egna avdelningen/organisationen. Ekonomiska förutsättningar är väsentliga. Det är viktigt att budgetera med vissa marginaler. Annars riskerar nya projekt (och än så länge handlar det ju mycket om projekt på detta område) att dö när man stöter på oförutsedda problem. Noggrann projektplanering och -förberedelse (definera målen och dra upp en tidsplan samt budget på ett tidigt stadium, involvera 'experter', alla inblandade måste hinna vidareutbilda/ informera sig, ska externa medel sökas så krävs mycket god framförhållning). Ju fler inblandade eller ju större geografisk spridning desto mer framförhållning behövs. * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det krävs en öppen och intresserad grundhållning hos alla inblandade (lärare, administration, chefer, deltagare). Det krävs personer som har 'projektanda' dvs tycker om att arbeta med något nytt, som är beredda att satsa tid och energi när det behövs oberoende av egentliga arbetstider (s.o.) Det krävs ett stöd av personer i nyckelpositioner på 'nära håll' och från 'högre' håll (se ovan). De ekonomiska ramerna måste sättas på ett friare sätt än när det gäller vanliga schemaladga kurser. Det vanliga lönesystemet (x kronor/lektionstimme) kan inte tillämpas i IT-stödd undervisning. Läraren måste avlönas på ett rimligt sätt som täcker in även 'dötid' vid dataproblem, uppkopplingssvårigheter osv. Förberedelse och noggrann planering är helt avgörande (studiehandledning, lathund för tekniken, framförhållning inför träffar mm). Utrustningen måste vara på plats och fungera innan utbildningen startar. Läraren behöver tillräckliga kunskaper inom sitt egentliga ämne, 'IT-pedagogiken' och tekniken för att smidigt kunna sammanväva alla faktorerna till en givande kurs. Läraren behöver även kunna lösa vanliga tekniska problem som deltagarna råkar ut för. - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning som återstår att besvara? Ekonomiska/ organisatoriska/ juridiska regler: - Vad är en lärartimme? Hur ska IT-läraren avlönas? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 19

20 - Vad är en studiecirkel? Hur kan man få acceptans och därmed bidrag för en 'distanscirkel'? - Copyrightfrågor. - Hur kan samarbete med andra avdelningar eller organisationer lösas på ett tillfredsställande sätt? Vi saknar en fråga här: Vilka positiva (negativa) erfarenheter vill ni dela meder av betr. pedagogiken? Vilket nyhetsvärde har ert projekt med tanke på pedagogiken? Mycket positiva erfarenheter, vi är övertygade om att det går att genomföra en utbildning på distans med folkbildningens ideal bevarade. Det mänskliga mötet sker även via IT, om än i en annan form. Arbetssättet passar en del människor bättre än att gå en traditionell utbildning. Vi tror att distansformen kan vara ett steg mot en helt ny syn på kursens (gruppens) uppgift och ställning i utbildningen: Traditionellt har den största delen av en lärarutbildning utgjorts av att man har läst litteratur eller samlats i en grupp med lärare och utbildare och pratat om verkligheten, sökt lösningar för verkligheten, kanske t o m 'spelat' undervisningsituationer (micro teaching). Lärarutbildningen/kursen har ofta blivit det centrala, symboliserat av frasen '...när ni kommer ut och möter eleverna/kursen...' I distansdelen kändes det i början som en brist att kursen geografiskt och tidsmässigt inte hade samma närhet som vanligt. Så småningom insåg vi att denna brist hade hjälpt till att på ett naturligt sätt förstärka kontakten med verkligheten (Som exempel kan nämnas ämnet 'Bokevaluation': Det var lättare/mera praktiskt för våra lärar-deltagare att fråga sina egna 'elever' i den egna språkkursen om de höll med om lärarens bedömning avseende olika kriteriers vikt när det gällde att välja lämpligt material, än att diskutera med lärar-kollegerna 'online' om vad de trodde att deltagarna tyckte. Detta svar direkt från realiteten kunde sedan följas upp med vidare diskussion i lärar-kursen). Vi tror att en distanskurs eller del-distanskurs kan resultera i en mycket bra balans mellan den enskilde deltagaren - kursen (gruppen + utbildaren) och det verkliga livet. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? - Ekonomiska/ organisatoriska/ juridiska regler: se ovan - Tekniska: Inkompatibla datorer, videosystem, software osv, dyr utrustning för en enskild - Psykologiska: Många är ännu rädda för tekniken. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) a) Frågeformulär som delades ut under Kurshelg 1 för att utvärdera kursfas 1, dvs tiden före det första mötet då alla på egen hand började sätta sig in i tekniken och kursen, lärde känna varandra 'online' och gjorde de första uppgifterna Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 20

21 b) I kursens metodiska grundsyn ingår 'demokrati och att utbildningen ska utgå från deltagarnas behov och önskemål'. För att alla skulle kunna följa hela kursens utveckling och de enskildas framsteg och nya förväntningar, inrättades konferenserna 'Mina förväntningar' och 'Uppfyllda förväntningar'. Deltagarna uppmanades att kontinuerligt uppdatera dessa genom att skriva nya förväntningar och aktuella frågor till 'Mina förväntningar' och flytta dessa till 'Uppfyllda förväntningar' när de ansåg att de var nöjda/ hade fått svar. Här kunde/kan kursledaren liksom alla andra följa utvecklingen. Målet är att i slutet på kursen alla ursprungliga inlägg ska har flyttats till den andra foldern, och att 'Mina förväntningar' är fylld med nya, mera avancerade frågor (lifelong learning). c) En del tekniska, praktiska och psychologiska problem som deltagare och kursledaren stötte på samlades i konferensen 'Suck!' - en konferens som inrättades för att man - på ett icke helt allvarligt sätt - skulle kunna bli av med frustration och få uppmuntran av kollegerna. d) Motivationen, arbetet i kursen, fördelar/nackdelar i jämförelse med 'vanliga' kurser utvärderades i en skriftlig enkät som deltagarna fyllde i efter ca 2/3 av kursen. e) Deltagarna yttrade sig självmant om allt som rörde kursen i konferensen, i e-postkontakten med kursledaren, på telefon, inför andra mm f) Deltagarnas prestationer (i deras dossiers, practicals och examen) är en bra indikation på kursens effektivitet med tanke på kursmålet. g) Deltagarna kommer att genomföra en slututvärdering under Kurshelg 2 (26-28 september 1997). h) Deltagarnas chefer fyllde i ett frågeformulär som handlade dels om deras uppfattning om kursen, arbetsbelastningen, organisatoriska/praktiska frågor, dels om den nytta de anser deras verksamhet på avdelningen kommer att få av kursen. i) Teknikernas erfarenheter noterades i samband med telefonkontakt vid problem. j) Kursen har även haft en extern utvärderare genom att den utvärderats genom en omfattande 'audit' för ICC's räkning. Auditor är Christer Sörensen, Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitetet. Utvärderingen av ert projekt består av två delar; den avrapportering som ni lämnat här och en egen slutrapport. Om ni vill, kan ni nedan kortfattat ange huvudpunkterna i er egen och kompletterande utvärderingsrapport. (Om rapporten publiceras, ange då även var den går att finna i publicerad form.) Kursledarens egen rapport koncentrerar sig på sådant som inte framgår av denna standardiserade rapport och som vi anser viktigt ur organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. A course report in English has published within the Socrates-projekt 'ICC Teacher Training and Accreditation Scheme, phase 2, New forms of delivery': 'Basic Training for Language Teachers 'Online' at Folkuniversitetet in Sweden'. The report is available at the Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 21