Språkutbildning från start till mål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkutbildning från start till mål"

Transkript

1 Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet

2 Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering Innehåll 3 Utbildningens genomförande 3 Behovsinventering 4 Nivåbedömning 5 Målformulering 6 Val av utbildningsform och metod 7 Kursplan 8 Språkundervisning 10 Framstegsbedömning 12 Utvärdering Här kan du se hur Folkuniversitetet arbetar med de olika stegen i utbildningsprocessen. Frågeställningar som är viktiga att tänka på före, under och efter utbildningen. 2 3

3 I vilka situationer behöver du kunna engelska? behovsinventering För att språkundervisning och därmed språkinlärning ska vara meningsfull och effektiv måste den sättas in i sitt rätta sammanhang. Information om språkfärdighet måste vara kopplad till användningsområden. Vad som är rätt styrs av när, var och hur det främmande språket ska användas. Vad kan man göra för att ta reda på behoven så precist som möjligt? Vilken typ av frågor bör man ställa och vem ska man ställa dem till? en behovsinventering sker vanligen i flera steg, till en början genom övergripande frågor och sedan alltmer detaljerat. Några enkla och praktiska frågor att börja med kan vara: Varför behövs språket? Hur kommer språket att användas? Vem ska språket användas tillsammans med? I vilka situationer ska språket användas? När ska språket användas? Dessa frågor ställs till deltagaren själv och om språket ska användas i arbetet, kanske även till deltagarens chef. Som stöd i arbetet med att definiera de språkliga behoven använder Folkuniversitetet en rad olika instrument: färdiga frågeformulär intervjuer arbetsbeskrivningar nivåbeskrivningar En noggrant utarbetad och väl definierad nivåbeskrivning är till stor hjälp både när det gäller att definiera den nuvarande språkliga nivån och de mål man siktar mot. Det gäller att definiera den nuvarande språkliga nivån och de mål man siktar mot. Nivåbedömning Nästa steg i planeringen av en språkutbildning är att göra en bedömning av de nuvarande språkliga kunskaperna. Det är viktigt att ta vara på de förkunskaper som finns och använda dessa som en plattform att bygga vidare på. m a n b r u k a r d e l a u p p kunskaperna i fyra färdighetsområden höra, tala, läsa och skriva. Det är vanligt att vi befinner oss på olika nivåer inom de fyra färdigheterna. De två receptiva färdigheterna höra och läsa är ofta bättre än de två produktiva tala och skriva. Det finns en rad olika instrument att använda sig av för att bedöma en persons språkkunskaper: Diagnostiska test här testas i huvudsak baskunskaper i det främmande språket, t. ex. grammatik, strukturer och allmänt ordförråd. Muntligt test en intervju som testar den muntliga kommunikativa förmågan och hörförståelse, samt uttal och ordförråd. Här finns stora möjligheter till anpassning, för att t. ex. testa ordförråd inom ett fackområde, eller testa hur väl man klarar vissa situationer på det främmande språket. Skriftlig produktion en skriftlig uppgift som också kan anpassas efter vad man önskar testa; allmän skrivförmåga eller något mer konkret som t. ex. hur väl man kan formulera ett formellt affärsbrev. Självevaluering med hjälp av olika påståenden kryssar individen själv i vad han/ hon anser sig kunna klara på det främmande språket. Som ett hjälpmedel för att beskriva individens förmåga att använda ett främmande språk har det utvecklats olika typer av nivåskalor. Här anges nivån vanligen i siffror eller bokstäver och också genom s. k.»can-do statements«, påståenden som beskriver vad man kan göra på det främmande språket. Folkuniversitetet arbetar med Europarådets nivåskala i sex steg, vars grundidé är att ha en beskrivning av språklig kompetens som kan vara gemensam för alla som arbetar med språk i Europa skolväsendet, vuxenutbildningsorganisationer, examensanordnare, studerande och arbetsgivare. Ytterligare information om Europarådets nivåskala hittar du på e u r o p a r å d e t s n i v å s k a l a c2 c1 b2 b1 a2 a1 Folkuniversitetet använder sig av Europarådets nivåskala för bedömning av språkkunskaper. 4 5

4 Val av utbildningsform och metod Nu är den nuvarande språkliga nivån fastställd, behoven identifierade och målet definierat nästa steg är att välja: Ett mål kan vara att kunna presentera sitt företag på engelska. Målformulering När den språkliga nivån är fastställd och behoven är identifierade är det dags att fundera över målet. Hur långt vill man komma i sina språkstudier, nu och i framtiden? d e t är n ö d vä n d i g t att sätta upp mål, både sådana som gäller nuet, själva språkutbildningen, och mer långsiktiga sådana. Målsättningen kan vara att höja sin nivå, men också att bredda den och lära sig klara fler olika situationer inom samma språkliga nivå. Nivåskalan är ett stöd för att formulera vilka språkliga färdigheter som bör tränas utifrån den personliga målsättningen. En första målsättning kan vara att obesvärat kunna utväxla korta, vardagliga fraser. En andra att förbättra sin grammatik från grundläggande kunskaper till en»mellannivå«. En tredje att presentera sitt företag, dess produkter och tjänster på ett effektivt sätt. Även vid funderingar kring målsättningen är en nivåskala till stor hjälp. Den kan ligga till grund för diskussioner kring vad man önskar uppnå med sina studier. Vid formulering av målet är det bra att vara så konkret som möjligt, detta underlättar vid planering av utbildningen såväl som vid bedömning av framsteg under och efter utbildningen. rätt utbildningsform Valet av utbildningsform styrs av frågor som hur snabbt man behöver nå målet och hur mycket tid som finns till förfogande, samt de ekonomiska ramarna. Har man svårt att följa en schemalagd kurs, kan individuell undervisning eller en utbildning på distans vara lösningen. Finns det fler personer med samma nivå och språkliga behov är gruppundervisning ett utmärkt val. En möjlighet är att kombinera klassrumsundervisning med distansstöd. Andra möjligheter kan vara utbildning utomlands eller en kombination, där undervisningen kan påbörjas i Sverige för att sedan fortsätta i målspråkets land. rätt lärare Det är inte bara lärarens utbildningsbakgrund, pedagogiska erfarenhet och yrkeserfarenhet som styr valet av lärare. Personlighet och intressen hos både deltagare och lärare kan också vara faktorer att ta hänsyn till när man tillsätter lärare för en individ eller för en grupp. rätt undervisningsmetoder Det finns inte en»bästa«undervisningsmetod som är rätt för alla. Hur man lär sig är mycket individuellt, något som är viktigt att ta hänsyn till när det gäller val av metod. Annat som påverkar är vilka tidigare erfarenheter av språkundervisning man har, vilken inställning man har till att studera språket (gör man det frivilligt?). Sist men inte minst hur mycket tid finns för hemarbete? IKT informations- och kommunikationsteknik innebär stora fördelar och erbjuder möjligheter till så kallad blended learning. rätt studiematerial Det är viktigt att välja studiematerial som är anpassat till deltagarens nivå och inlärningsstil, många gånger behöver materialet skräddarsys för att också passa deltagarens arbetsområde. Materialet olika typer av kursböcker, kompletteras med material från deltagarens arbete, övningar på cd-skivor alternativt på Internet, dvd-filmer, ljudböcker, skönlitteratur och tidningstexter. 6 7

5 Språkundervisning Det tar tid att lära sig ett nytt språk. Man blir inte expert efter en veckas intensivkurs. Det tar tid att smälta de nya kunskaperna och det krävs tid för övning. Språkutbildning är inte bara en fråga om att absorbera fakta, det gäller också att tillämpa sina färdigheter. Kursplanen beskriver syfte, innehåll och arbetssätt i kursen. Kursplan En deltagare lär sig bäst och mest när han känner sig trygg, vet vart han är på väg och har inflytande över sina egna studier. För att ge möjlighet till detta och för att beskriva förväntningar samt mäta om de uppfyllts, krävs en väl genomtänkt och vederhäftig kursplan. Väl utformad och rätt använd blir kursplanen ett gemensamt kommunikationsinstrument för alla inblandade. Varje kurs har sin egen kursplan Kursplanen beskriver syfte, innehåll och arbetssätt i kursen. Både lärare och deltagare har ansvar för innehållet. Utgångspunkten för kursplanen utformning är alltid test, behovsanalys och måldiskussioner. Dokumentet utformas av läraren, diskuteras gemensamt och fungerar som ett kontrakt mellan lärare och deltagare. Om förutsättningarna ändras under kursens gång revideras kursplanen. Varje deltagare har sitt eget exemplar av kursplanen. Efter avslutad utbildning utgör dokumentet en merithandling och kan läggas in i t. ex. en utbildningsdossier. Kursplanen är också ett viktigt dokument för köparen/beställaren av utbildningen. Här finns en unik möjlighet att se vad varje kurs innehåller och hur man arbetar. Uppföljningen underlättas, det finns något konkret att samtala kring. Dokumentet kan läggas till övrig utbildningsregistrering och utgöra underlag vid utvecklingssamtal. Enkelt uttryckt är kursplanen en varudeklaration en garanti för att köparen får den produkt man förväntar sig. m ä n n i s k o r l är sig på o lik a s ät t och man kan inte säga att det finns en metod som är den»rätta«eller den»mest effektiva«. Viktigt är däremot att anpassa undervisningen efter de aktuella deltagarnas individuella förutsättningar och behov. Folkuniversitetets syn på språkundervisning för vuxna bygger på erfarenhet och forskning inom vuxenpedagogik. Vår språksyn kännetecknas av ett antal nyckelbegrepp: språk och kommunikation Att behärska ett språk betyder att man kan utbyta information, föra fram ett budskap och vårda relationen med samtalspartnern på ett sätt som reflekterar den egna personligheten. Kommunikation äger rum inom olika områden, privat, yrkesmässigt, offentligt och i utbildningssammanhang. Det är viktigt att anpassa undervisningen efter deltagarnas individuella behov. 8 9

6 deltagaren Varje deltagare är en individ, med olika erfarenheter och kunskaper. Deltagarnas behov och önskemål står i centrum. Lärandet i gruppen utgår från deltagarnas skilda förutsättningar och mål med hänsyn och respekt för gruppen som helhet. Varje deltagare har ett eget ansvar för lärandet. Deltagaren är aktiv på språket redan från första utbildningstillfället. Målspråket blir ett naturligt medel för kommunikationen under utbildningen. lärprocessen Lärprocessen effektiviseras genom små studiegrupper. Deltagaren medverkar vid planering av kursinnehållet och ges möjlighet att se och bedöma sina framsteg. Undervisningen utgår från verklighetsnära och kommunikativa situationer inom de områden som är aktuella för deltagarna. Självstudier är en del av lärandet bland annat med IKT-stöd. Individen ska kunna känna tillfredsställelse och glädje i lärandet. Deltagarna stimuleras att se lärandet som en helhet där självstudier är en del av språkinlärningen. Praktiska kunskaper och färdigheter är målet, så att deltagarna kan använda och ha glädje av sitt nya språk långt efter att utbildningen är avslutad läraren Folkuniversitetets lärare är väl medvetna om språkets olika variationer och om interkulturella skillnader. Lärarna har stor erfarenhet av och intresse för vuxenpedagogik. Och de deltar fortlöpande i vidareutbildning som bygger på internationella forskningsrön och internationellt erfarenhetsutbyte. Lärarna ger deltagarna möjligheter att utveckla ett självständigt lärande. språkutbildning i ett internationellt perspektiv Folkuniversitetet verkar för ett internationellt synsätt. Internationella forskningsrön och internationellt erfarenhetsutbyte ger en språkutbildning av högsta kvalitet. Att en deltagare ser sina framsteg är en del av inlärningsprocessen. Framstegsbedömning Redan då kursen planeras bör man ställa sig frågan hur deltagarens framsteg ska bedömas. Framstegsbedömning görs av olika anledningar: för att läraren ska veta om inlärningen fungerat eller om något behöver tränas mer för att deltagaren konkret ska kunna se sina framsteg för att beställaren ska få veta vad deltagaren lärt sig som ett naturligt inslag i inlärningsprocessen Framstegsbedömning sker när det är lämpligt: under kursens gång, för att se om ett visst moment är avklarat och om deltagaren är redo att gå vidare under kursens gång, när man nått ett delmål vid kursens slut, för att se om man nått fram till slutmålet All framstegsbedömning bör ske i relation till målformuleringen i kursplanen

7 Vad är framsteg? Framsteg är att man kan klara av något man inte kunde tidigare. framsteg kan vara att deltagaren behärskar mer och mer avancerade strukturer, har ett större ordförråd, klarar fler situationer på målspråket och går uppåt på nivåskalan framsteg kan vara att deltagaren skaffar sig fler strategier för att använda de språkkunskaper han redan har framsteg kan vara att man vågar använda språket på ett bättre sätt än tidigare framsteg kan vara att kunna klara av en språklig situation man inte klarade tidigare Olika typer av framstegsbedömning Framsteg definieras olika beroende på deltagare och kurs därför finns det också olika typer av framstegsbedömning. Valet av framstegsbedömning diskuteras redan då kursen planeras. Det mål som satts upp för kursen påverkar självklart detta val. Här följer några exempel på olika sätt att bedöma framsteg: självevaluering diskussion i grupp eller enskilt internationella certifikat arbetsprov (t. ex. guidad rundtur i verskstaden, arrangera en kundlunch) skriftliga arbetsprov (skriva e-post, ett affärsbrev, en rapport) diskussion med deltagare, lärare, chef, utbildningsansvarig skriftligt/muntligt test baserat på kursens innehåll deltagarens bästa språkarbeten samlade i dossier validering som leder till framtagande av en språkprofil Att en deltagare ser sina framsteg är en viktig del av inlärningsprocessen. Därför är det betydelsefullt att välja rätt form av framstegsbedömning. Valet sker alltid i dialog med deltagare/beställare och finns med i kursplanen. Man bör i förväg tänka igenom syftet med utvärderingen och hur den information man får fram ska användas. Utvärdering Utvärdering bör ske under utbildningens gång såväl som efter avslutad utbildning och görs av både deltagare och lärare. Utvärdering kan ske mer eller mindre formellt och kan ha olika syften och därmed olika utformning. Utvärdering under kursens gång Läraren kan göra en muntlig avstämning med deltagarna i slutet av varje lektion för att samla in deltagarnas åsikter om de övningar och metoder som använts på just den lektionen. Syftet är då främst att ha underlag för eventuella justeringar av arbetsplanen inför nästa lektionspass. Det är lärarens ansvar att ge deltagarna tillfälle att lämna synpunkter under pågående kurs, men det är också varje deltagares ansvar att framföra eventuella synpunkter till läraren, för att ge denne en chans att göra förändringar under kursens gång

8 Utvärdering efter avslutad kurs En slututvärdering kan genomföras med hjälp av ett skriftligt formulär standard eller skräddarsytt för den aktuella utbildningen. Den kan också genomföras muntligt, genom gruppdiskussion eller individuellt. Här är syftet att få fram synpunkter inför framtida utbildningar samt att stämma av i vilken grad deltagarnas förväntningar är uppfyllda. Det kan också vara att»sätta betyg«på utbildningsanordnaren för att ha underlag för ett eventuellt återköp. Slutrapport När utbildningen är avslutad bör någon form av sammanfattning göras en slutrapport. Denna kan vara muntlig eller skriftlig och kan innehålla: praktiska detaljer kring kursen (tidpunkt, antal timmar, lokal) närvarorapportering (för gruppen som helhet eller individuellt) en sammanfattning av kursens innehåll en bedömning av deltagarnas framsteg en sammanställning av genomförd utvärdering eventuella rekommendationer för fortsättning (gruppvis eller individuellt) produktion: Folkuniversitetets förbundskansli foto: Jan lindmark Grafisk form: karin All Tryck: danagårds grafiska

9 Folkuniversitetet är en av landets största språkutbildare. Vi erbjuder: 40 språk Svenska som främmande språk Enskild undervisning Distansutbildning Skräddarsydda företagsutbildningar Internationella språkdiplom Folkuniversitetet är bildat av de fem Kursverksamheterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Vi finns på 40 orter i landet och har flera språkskolor utomlands. 16

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kursplan för alla LIII språk Syllabus for all LIII languages APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE ON 5 AND 6 OCTOBER 2011 IN BRUSSELS

Kursplan för alla LIII språk Syllabus for all LIII languages APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE ON 5 AND 6 OCTOBER 2011 IN BRUSSELS Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref. : 2010-D-49-sv-3 SVENSK VERSION Kursplan för alla LIII språk Syllabus for all LIII languages APPROVED BY THE JOINT TEACHING

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

FÖRSVARSHÖGSKOLAN KURSBESKRIVNING

FÖRSVARSHÖGSKOLAN KURSBESKRIVNING FÖRSVARSHÖGSKOLAN SPRÅKUTBILDNING VID STABSUTBILDNINGEN (SU 15-16) 2015-06-28 Fastställs: Håkan Jönsson Programchef SU Samråd Annette Nolan C Språksektion MVI/KVA 2015-07-03 Sida 2 (4) 1 Allmänt Syftet

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Ännu ett spännande projekt på Fyrisskolan!

Ännu ett spännande projekt på Fyrisskolan! Ännu ett spännande projekt på Fyrisskolan! Fyrisskolan deltar under läsåren 2010 2012 i projektet Comenius bilateralt partnerskap i samarbete med Liceo Salvador Allende i Milano. Projektet heter Medeltida

Läs mer

DETALJER GÄLLANDE VÅRA KURSER

DETALJER GÄLLANDE VÅRA KURSER DETALJER GÄLLANDE VÅRA KURSER SEMI-INTENSIV KURS 1 (20h per vecka) 2 (20h + 5h per vecka ) Vår semi-intensiva spanska kurs består av 20 timmars lektionstid eller 20 timmar plus ytterligare 5 timmar kultur

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

Kursrapport Ett sommarmöte på Axevalla folkhögskola 24 juli -10 augusti 2012

Kursrapport Ett sommarmöte på Axevalla folkhögskola 24 juli -10 augusti 2012 1 Kursrapport Ett sommarmöte på Axevalla folkhögskola 24 juli -10 augusti 2012 Axevalla folkhögskola anordnade sommaren 2012 i samarbete med Svenska Institutet en språkkurs i svenska språket, Ett Sommarmöte

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium

Läs mer

uppnått den önskvärda nivån första dagen eller på sikt.

uppnått den önskvärda nivån första dagen eller på sikt. 7. O l i k a s p r å k k r a v 58 Relevanta språkkrav I många platsannonser kan man läsa standardbeskrivningar av språkkrav som t.ex. Flytande svenska i tal och skrift, Bra svenska och engelska eller Utmärkta

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

SPRÅKBIOGRAFI LANGUAGE BIOGRAPHY BIOGRAPHIE LANGAGIÈRE BIOGRAFÍA LINGÜÍSTICA SPRACHENBIOGRAPHIE

SPRÅKBIOGRAFI LANGUAGE BIOGRAPHY BIOGRAPHIE LANGAGIÈRE BIOGRAFÍA LINGÜÍSTICA SPRACHENBIOGRAPHIE SPRÅK LANGUAGE BIOGRAPHY BIOGRAPHIE LANGAGIÈRE BIOGRAFÍA LINGÜÍSTICA SPRACHENBIOGRAPHIE Europeisk språkportfolio: bemyndigad version Nr. 61.2004 European Language Portfolio: accredited model No. 61.2004

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik

FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik Camilla Bardel, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Maria Frisch, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

DELAD KUNSKAP SOM RESURS

DELAD KUNSKAP SOM RESURS DELAD KUNSKAP SOM RESURS KOLLABORATIV SPRÅKINLÄRNING 12.5.2004 Lis Auvinen, Helsingfors universitet lis.auvinen@helsinki.fi Berit Peltonen, Helsingfors handelshögskola bpeltone@hkkk.fi Teoretisk bakgrund

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer