Handbok för språkutbildning på distans med IKT-stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för språkutbildning på distans med IKT-stöd"

Transkript

1 Handbok för språkutbildning på distans med IKT-stöd Folkuniversitetet 2001

2 2 Innehåll INLEDNING... 4 FOLKUNIVERSITETETS SPRÅKSYN... 5 FOLKUNIVERSITETETS SYN PÅ IKT-STÖTT LÄRANDE... 6 PLANERING I GOD TID... 8 NÅGRA DEFINITIONER... 9 Distanskursen steg för steg 10 STEG 1 - GRUNDLÄGGANDE FUNDERINGAR INFÖR EN SPRÅKKURS PÅ DISTANS STEG 2 - PLANERING MED FRAMFÖRHÅLLNING MÅLGRUPP, UPPDRAGSGIVARE OCH MARKNADSFÖRING: PERSONAL/AKTÖRER UPPLÄGGNING OCH ARBETSSÄTT MATERIAL: TEKNISK UTRUSTNING - ATT VÄLJA RÄTT TEKNIK BUDGETERING STEG 3 - INFORMATION VID ANMÄLAN STEG 4: NÄR KURSEN ÄR STARTKLAR INFORMATION TILL DELTAGARNA DELTAGARNAS TEKNISKA UTRUSTNING PRAKTISKA ARRANGEMANG: STEG 5: GENOMFÖRANDE STEG 6: UTVÄRDERING OCH ÅTERKOPPLING KVALITETSSÄKRING UPPDATERING Pedagogik 43 SPRÅKINLÄRNING OCH SPRÅKUNDERVISNING NÅGRA GRUNDLÄGGANDE TANKAR KURSINNEHÅLL OCH SPRÅKLIGA DELMÅL FÖR INLÄRNINGEN OCH UNDERVISNINGEN MUNTLIG KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA - NATURLIG KOMMUNIKATION HÖRA LÄSA SKRIVA FONETIK ORD GRAMMATIK INTERKULTURELL KOMPETENS KUNSKAPER OM SPRÅKET KUNSKAPER OM LANDET...52 PEDAGOGISKA MÅL OCH METODIK... 53

3 3 1. KONTROLL, FRAMSTEGSMÄTNING OCH ÅTERKOPPLING PARARBETE, GRUPPARBETE HELA GRUPPEN SAMARBETAR UPPGIFTER SOM INTEGRERAR VERKLIGHETEN UTANFÖR KURSEN KOMPLEXA UPPGIFTER LÄRARENS ROLL OCH DELTAGARENS ROLL PSYKOLOGISKA ASPEKTER MOTIVATION - FRUSTRATION SÄKERHET - OSÄKERHET GRUPPSYKOLOGI SJÄLVDISCIPLIN KONTINUITET I KONTAKTERNA RÄDSLA ATT LÄMNA UT SIG DELTAGAREN OCH TEKNIKEN FOLKBILDNINGENS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR STUDIECIRKELMETODIK DEMOKRATI DELTAGARCENTRERING MÖTEN MELLAN MÄNNISKOR DISTANSUTBILDNING: NYA CHANSER - NYA MÖJLIGHETER FLEXIBILITET I TID, RUM OCH SÄTTET ATT ARBETA STEGET UTANFÖR KLASSRUMMET LEARNER AUTONOMY BALANS MELLAN OLIKA 'CENTERS OF ACTION': Material 80 MATERIALTYPER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INTRODUKTIONSMATERIAL LÖPANDE UPPGIFTER OCH ARBETSSÄTT REFERENSMATERIAL ELEKTRONISKA MATERIAL EGENPRODUCERADE PROGRAM TESTER OCH PROV INTRODUCERANDE AV MATERIAL LITTERATUR & LÄNKAR... 94

4 4 Inledning Detta kompendium är avsett att vara en hjälp för all inblandad personal, t ex lärare, administratörer och tekniskt ansvariga inom Folkuniversitetet som skall planera, organisera och genomföra (språk)utbildning på distans. Bakgrunden är de erfarenheter som gjorts inom Folkuniversitetets projekt inom Dukom. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av Kerstin Namuth (projektledare), Wolfgang Baat, Animor Dobrovich, Elisabeth Mårtensson, Ulla Nissen, Kerstin Sassola samt Marianne Stöckel. Arbetet har skett med hjälp av medel från DUKOM. Hösten 2000 har viss uppdatering skett med stöd från DISTUM. Språkutbildning på distans har varit utgångspunkten för arbetet. Vi tror dock att det mesta av innehållet är lika relevant för utbildningar i andra ämnen och med olika grad av distans eller IKT-stöd.

5 5 Folkuniversitetets språksyn All språkundervisning inom Folkuniversitetet skall präglas av Folkuniversitetets språksyn. Denna kännetecknas av vissa nyckelbegrepp: Språket är främst ett medel för kommunikation - muntligt och skriftligt. Tyngdpunkten ligger på språkliga färdigheter. Deltagarna skall vara aktiva på språket och kommunikation försiggå mellan lärare och deltagare och deltagare sins emellan. Målet är att ge träning i att praktiskt behärska språket. Det innebär att grammatiken ses som ett medel och inte ett mål i sig. Vår strävan skall vara att ge praktisk språkträning i för deltagarna meningsfulla sammanhang och undvika teoretiska grammatikresonemang. Språkundervisningen skall vara deltagarcentrerad och anpassas till deltagarnas behov, intressen och allmänna förutsättningar. Det innebär, att deltagarna skall kunna påverka mål och innehåll i språkundervisningen. Detta förutsätter en fortlöpande dialog mellan deltagare och lärare. Språkundervisningen skall börja på den nivå deltagaren befinner sig och metoderna anpassas efter deltagarnas förutsättningar, utbildningens syfte och de yttre ramarna. Inlärandet står i fokus snarare än utlärandet. Deltagarna skall ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man lär sig, få insikt om sin egen lär-stil och skaffa tekniker och strategier för inlärning och ta ett ansvar för sin egen språkinlärning. Lärarens roll är att skapa skapa goda förutsättningar för inlärningsprocessen och stödja deltagarna i denna. Vi menar, att Folkuniversitetets distansutbildning i språk skall präglas av samma grundsyn som annan språkutbildning inom Folkuniversitetet. Vi tror att en språkutbildning där inlärningen ges stöd av IKT-baserade metoder, som ger utrymme för interaktivitet, väl är förenlig med möjligheten att tillämpa principerna i Folkuniversitetets språksyn. Vi utvecklar detta närmare i den del som behandlar pedagogiken.

6 6 Folkuniversitetets syn på IKT-stött lärande (IKT = Informations- och kommunikationsteknik) Folkuniversitetets syn på IKT-stött lärande bygger på förbundets verksamhetsidé och pedagogiska grundsyn, dokumenterade i särskilda av styrelsen antagna dokument. Med IKT-stött lärande avser vi former av lärande i vilka vi utnyttjar tekniskt stöd för informationsöverföring och kommunikation. Stödet kan begränsas till enstaka tillfällen men också utgöra ett mer dominerande inslag. Vårt utvecklingsarbete tar sikte på pedagogiska former som främjar interaktivitet och kommunikation mellan deltagare och ledare/lärare samt inom studiegrupper. Värdet av det traditionella mötet människor emellan skall uppmärksammas. Vi bör därmed undvika att utveckla material som syftar till uteslutande självstudier. IKT-stöd skall i princip kunna ingå i all verksamhet. Olika modeller skall kunna användas. Folkuniversitetet skall så långt möjligt eftersträva oberoende av enskilda leverantörer och tekniska lösningar. Avtal med plattformsleverantör bör dock kunna tecknas. Folkuniversitetets administrativa kommunikationssystem skall vara möjligt att utnyttja. Former för samråd inom förbundet bör utvecklas för undvikande av dubbelarbete i samband med utvecklingsinsatser. För vissa koncept bör system utvecklas som främjar gemensamma försäljningsansträngningar t ex genom överenskommelser om provisioner mm. Gemensam marknadsföring bör i ökande utsträckning användas, bland annat genom förbundets hemsidor. Följande kvalitetskrav gäller för Folkuniversitetets IKT-stödda verksamhet: Deltagaren skall stå i centrum. Deltagaren förutsätts ta ett aktivt ansvar för sitt kunskapsinhämtande. I samband med IKT-stödda arbetsformer måste deltagarens möjligheter till inflytande i den pedagogiska processen särskilt uppmärksammas. Pedagogiken skall vara problemorienterad. Vår uppgift är inte att presentera färdiga lösningar. Metoden bör utgå ifrån att flera och olika slag av källor skall användas i studiearbetet. Metodiska anvisningar och tidsplan måste utformas med stor omsorg. Kommunikation och interaktion mellan såväl mellan deltagarna som mellan deltagare och ledare skall främjas. Tekniken skall ses som ett hjälpmedel genom vilket vi kan ge ett bra stöd till våra deltagare, nå deltagare vi av olika skäl (funktionshinder, geografiska, sociala m.fl.) annars inte skulle nå, i övrigt uppnå metodiska eller pedagogiska fördelar.

7 7 God kvalitet skall prägla såväl det pedagogiska och metodiska innehållet som den grafiska utformningen och den valda tekniken. Stor beredskap måste finnas för att möta deltagares skiftande förkunskapsnivåer och tillgång till teknisk utrustning. Detta innebär bland annat att vi bör eftersträva plattformsoberoende standardlösningar och ha beredskap för omtolkningar av detta begrepp. Utvecklingsarbetet bör präglas av långsiktighet och bygga på en klar bild av de ekonomiska konsekvenserna av tänkbara utvecklingsalternativ. (Uppdaterad den 23 maj 2000)

8 8 Planering i god tid När det gäller distansutbildning, är det extra viktigt med god framförhållning. Starta därför planeringen i god tid, helst minst ett halvår före planerad kursstart. Detta är särskilt viktigt i fråga om distansutbildning, då många fler personer är involverade än i en vanlig språkutbildning. Många förberedelser måste ske inte bara av läraren utan också av administratören. Det tekniska måste finnas på plats och fungera i god tid före planerad kursstart. Informationen till deltagarna bör vara utförlig och ges på ett tidigt stadium. Planering av arbetssätt och framtagning av material och arbetsuppgifter är mer krävande än i fråga om utbildning där man kontinuerligt träffar deltagarna. Vi utvecklar detta närmare på sid 15 ff under Steg 2. Kursplan och information till deltagaren Kursplanen för distansutbildning i språk bör vara mer utförlig och omfattande än i annan språkutbildning. Det bör framgå inte bara mål, förutsättningar, innehåll och arbetssätt utan även praktisk information som tidsåtgång, tekniska förutsättningar, vad som ingår/inte ingår i kurspriset m m. Kompendiet innehåller följande delar: Distanskursen steg för steg Pedagogik Material Den första delen tar upp i översiktlig form vad man bör tänka på när det gäller planeringen och genomförandet av distansutbildning. Delen innehåller checklistor avsedda som diskussionsunderlag och förklarande text. Även om materialet har avgränsade delar, tror vi att det är bra om alla inblandade läser allt för att få förståelse för helheten. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt när det gäller IKT. Det förtjänar att påpekas, att det vi skriver i denna lilla handledning är daterat våren 1998 (delvis reviderat 2000). Mycket av vad som sägs, framför allt när det gäller tekniska lösningar, kan snabbt bli föråldrat. Vi hoppas dock, att skriften skall kunna komma till användning och hjälp för er som planerar att genomföra (språk)utbildning helt eller delvis på distans.

9 9 Några definitioner I denna handbok används några ord och uttryck som kräver en förklaring. IKT IKT-stöd DU NU traditionell kurs/utbildning kurs möte fysiska möten online-möten närvaro Informations- och KommunikationsTeknologi Alla former av IKT-användning i inlärningssituationer, t ex i distansutildningar, som komplement till traditionella utbildningar eller som hjälpmedel under en traditionell kursträff. DistansUtbildning eller DistansUndervisning, utbildning eller undervisning där deltagarna inte möts på samma plats vid samma tid. NärUndervisning eller NärUtbildning: deltagarna samlas i en kurslokal. Ett fysiskt möte som ingår i en distansutbildning skulle då alltså vara NU. Kurser och utbildningar i Folkuniversitetets utbud som inte innehåller någon distansundervisning. T ex våra vanliga programkurser som består av regelbundna möten med mer eller mindre läxa mellan mötena eller även uppdragsutbildning på företag eller enskild undervisning. Till skillnad från enskild undervisning handlar det om en grupp människor som arbetar tillsammans mot samma mål. Kurser finns det således både i DU och NU. Viktigt för en kurs är att människorna möts. (se möte) Med möte menas alla möten mellan kursdeltagare. Detta kan vara där deltagarna möts samtidigt på samma plats eller där man möts virtuellt, t ex i en 'chat' eller också ett telefonsamtal, även 'fördröjda' möten i kursens konferens/på kursens webbplats där man kommunicerar med varandra via skriftliga inlägg fast inte vid samma tid. är den tid man tillbringar 'i kursen' - antingen i möten med andra deltagare eller också ensam i kursens konferens eller på kursens webbplats. Det är alltså den tid då man har kontakt med andra deltagare eller då andra deltagare lätt skulle kunna ta kontakt t ex via 'chat'.

10 10 Distanskursen steg för steg Planerings- och diskussionsunderlag för alla inblandade aktörer som steg för steg leder genom arbetet med en språkkurs på distans.

11 11 Det viktiga förarbetet Planeringen och det förberedande arbetet spelar en alldeles avgörande roll för att en kurs ska bli lyckad. Av flera anledningar blir planeringen ännu viktigare i DU än i traditionella utbildningar: Fler personer brukar vara inblandade. Omfattande praktiska arrangemang (teknik, resor till fysiska möten, mm) är nödvändiga. DU med hjälp av IKT är ett ganska nytt område. Detta innebär att det ofta inte finns någon färdig kursplan och inget färdigt material - läraren och/ eller materialförfattaren måste först göra kursen. Här liknar DU-kursen de skräddarsydda kurserna i traditionell undervisning, där läraren måste läsa in sig på något område och även hitta/ta fram material. Materialframtagning för en DU kräver dock ännu mer av läraren/författaren än i en traditionell specialkurs, eftersom materialet inte bara är pappersbundet utan oftast innebär användning av teknik. Dessutom spelar själva materialet en viktigare roll i DU än i NU och det ställs mycket högre krav på detsamma, t ex att det måste fungera direkt utan kompletterande muntliga förklaringar. Den direkta kontakten mellan Folkuniversitetet och deltagarna är begränsad; därförbehövs fullgod information före anmälan. Eventuellt nödvändiga ändringar i uppläggning, arbetssätt och innehåll som i traditionella kurser enkelt kan diskuteras mellan läraren och gruppen går inte att genomföra lika spontant och smidigt. Det är alltså mycket viktigt att DU-kursen planeras så noggrant som möjligt i förväg för att undvika onödiga spontana ändringar och för att både deltagarna och läraren ska kunna förbereda sig optimalt. Informationen som går ut till deltagarna måste vara betydligt mer genomtänkt eftersom man inte kan gå genom den tillsammans, ge extraförklaringar och komplettera den i kursen. Detta gäller all information - både information om kursen som deltagarna får före anmälan och själva kursmaterialet. Detta viktiga förarbete börjar i mycket god tid före kursen - förmodligen mer en ett halvår innan kursen beräknas starta. Diskussionerna om administrativa, pedagogiska och tekniska frågor förutsätter att alla aktörer är involverade i överläggningarna redan i detta skede. Detta kapitel är avsett att tjäna som utgångspunkt och/eller diskussionsunderlag vid sådana planeringsmöten.

12 12 Steg 1 - Grundläggande funderingar inför en språkkurs på distans Det första steget i planeringen av en språkkurs är en kursskiss i mycket grova drag: Vilket målspråk? På vilken nivå? Vilken typ av kurs - mål och innehåll? Sedan bör man avväga om den tilltänkta kursen verkligen lämpar sig som distansutbildning eller del-distansutbildning: 1. Varför ska vi erbjuda kursen på (del-)distans och inte som traditionell cirkel? Nedan följer en lista med vanliga argument som brukar föras i fältet för DU framför andra utbildningsformer. Kryssa för de argument som ni anser relevanta och realistiska för den aktuella kursen, komplettera gärna. (se nästa sida)

13 13 Argument för en kurs på (del-)distans Oberoende i rum: Deltagarna kan slippa långa resor genom att jobba hemifrån Det finns inte tillräckligt stort deltagarunderlag på en enda ort Handikappade kan lättare delta Oberoende i tid: Passar deltagare som har oregelbundna arbetstider eller reser mycket i tjänsten Passar deltagare med småbarn Deltagarna kan arbeta med språket när de själva känner för det Deltagarna kan arbeta i sin egen takt och kan lägga ner så mycket tid de själva vill på en uppgift* Flexibelt arbetssätt: Deltagarna kan arbeta med de moment som är viktiga för dem, de kan välja om de vill göra vissa uppgifter eller inte, de kan fokusera på ett visst språkligt problem, de kan fördjupa sig i det de själva vill * Deltagarna kan arbeta på sitt eget sätt, enligt sin egen stil. De behöver inte anpassa sig till resten av gruppen (t ex: de kan skriva ned allt som de tycker är viktigt, de behöver inte delta i grupparbeten om de inte vill, de kan läsa teorin först och göra övningarna sedan eller börja med övningarna och läsa teorin allteftersom den behövs) * Många tycker det är kul att använda IKT Tekniken erbjuder nya möjligheter (t ex att söka material på Internet) (* Observera att fullständing flexibilitet för deltagarna blir orealistisk ur ett praktiskt perspektiv samt att den individuella flexibiliteten alltid måste vägas emot gruppens intresse om det handlar om en kurs enligt Folkuniversitetets språksyn.) Ni har nu kommit fram till en lista med argument som talar för att erbjuda den aktuella kursen på distans. Ha denna lista i bakhuvudet när ni går vidare med er planering. Beroende på vilka arbetssätt och praktiska arrangemang ni väljer lyfts nämligen fördelarna fram eller minskar.

14 14 T ex: När deltagarna använder datorer på Folkuniversitetetsavdelningen eller ett lärcentrum på orten i stället för att arbeta utifrån en egen dator, försvinner en stor del av den tidsmässiga och geografiska flexibiliteten. Deltagarna är ju bundna till Folkuniversitetet och till vissa tider, då Folkuniversitetet har öppet och datorrummet inte används till annan undervisning. När den största delen av kursen består av hårt schemalagda insändningsuppgifter och grupparbeten, minskar möjligheten att arbeta i sin egen takt. Samtidigt visar erfarenheterna att en tidsplan som någorlunda följs av alla är A och O för att en kurs på distans ska fungera, både för den enskilde deltagaren, för läraren och för gruppen som helhet. Generellt kan sägas att en kurs på distans är betydligt mer tidskrävande än t ex en traditionell kvällskurs - både för läraren och deltagaren. Det gäller alltså att noga väga fördelarna mot nackdelarna med hänsyn till kursmålet och det som är själva anledningen till att erbjuda kursen som DU. 2. Är det möjligt att ge denna typ av kurs på distans i enlighet med Folkuniversitetets språksyn? Med tanke på kursens mål och innehåll kan det finnas pedagogiska skäl att avstå från en DU eller att lägga in många fysiska möten som dock minskar oberoendet i tid och rum. Diskutera med läraraen och se även Pedagogik-delen. 3. Är det meningsfullt att ge denna typ av kurs på distans? Även om kursen är pedagogiskt möjlig eller t o m bättre lämpad som DU än som NU så kan det finnas andra faktorer som gör att det ändå inte blir meningsfullt. T ex: Målgruppen - om deltagarunderlaget är för litet. Ekonomin - om det är omöjligt att genomföra kursen till ett rimligt pris.

15 15 Steg 2 - Planering med framförhållning - ca ett halvår innan kursen planeras starta I DU har en stor del av arbetet gjorts innan deltagarna överhuvudtaget börjar anmäla sig, därför måste arbetet med följande frågor börja långt innan kursen planeras starta: Målgrupp, uppdragsgivare och marknadsföring: Målgrupp Vilka personer räknar vi med som intressenter? ålder utbildning yrke situation, t ex familj och arbete Vilka förutsättningar för deltagande har dessa personer utöver lämplig språklig nivå? datavana tillgång till datorer hur mycket tid kan de investera och hur pass regelbundet kan de koppla upp sig? hur studievana är de? Hur självständigt vill och kan de arbeta? ekonomi: hur mycket pengar kan de tänkas satsa på en språkkurs? Betalar de själva eller arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen? Skulle kursen kunna erbjudas som uppdragsutbildning? Vilka företag/ samarbetspartners kan tänkas vara intresserade? I vilka pågående uppdragsutbildningar skulle en distans-komponent vara ett lämpligt komplement?

16 16 Rekrytering marknadsföring Var? Ska vi marknadsföra kursen på den egna orten? I den egna regionen? I hela landet? Till vem? Ska vi vända oss till målgruppen direkt eller till tredje person såsom arbetsgivare eller arbetsförmedlare? Hur? Ska vi marknadsföra kursen via kursprogrammet? I tidningar och vilka i så fall? Via andra medier, t ex Internet eller i Folkbildningsnätets annonskonferens? Via tryckta specialprogram och direktutskick? I direktkontakt med nuvarande deltagare eller andra kunder vi redan har (företag, organisationer)? Ev samarbete Ska vi erbjuda och genomföra kursen själva eller i samarbete med andra avdelningar eller organisationer? Behöver vi samarbeta inom vissa områden? T ex hyra utrustning eller ordna lokaler och hitta handledare för att deltagarna ska kunna mötas på lokal nivå på olika orter. Behöver vi köpa programvara eller licenser? Personal/aktörer I en DU ingår många olika typer av arbete varav bara en del är traditionella läraruppgifter. Här beskrivs sex olika arbetsområden som man måste räkna med i en DU. Hur dessa uppgifter fördelas beror på de inblandade personernas kompetens och intresse inom de olika områdena. Det är möjligt att t ex läraren kan och vill åta sig även andra arbetsuppgifter än rent pedagogiska, men det är inte självklart. Det finns ingen generell lösning här utan det gäller att hitta den optimala lösningen för varje kurs/ varje avdelning. Viktigt är samarbetet och att de inblandade talar samma språk, dvs att t ex läraren kan förklara de pedagogiska målen för teknikern och att teknikern kan förklara tekniska problem och lösningar för läraren. Arbetsuppgifter i en DU: Administration och samordning: Den ordinarie kursadministrationen behövs givetvis även i en DU: kursinformation och studievägledning, anmälan, budgetuppföljning, utvärdering, rapportering. Dessutom behövs någon som samordnar de praktiska arrangemangen (utrustning, lokaler, resor, mm samt de personella insatserna).

17 17 Kursplanering: Ska läraren - undervisa i en kurs som redan existerar? - fungera som en av flera lokala handledare i en centralt anordnad kurs? - ha hand om en del av kursen, t ex de fysiska mötena? eller - ska hon/han ta fram själva uppläggningen och kursinnehållet? Materialframtagning: Materialet spelar en central roll i DU. Det är deltagarens främsta kontaktyta med kursen och kursinnehållet. Det avgör hur själva arbetet i kursen gestaltas. Kraven på distansutbildningsmaterial är alltså både stora och speciella, samtidigt som det än så länge finns mycket lite färdigt material för distansutbildningar och det material som existerar behöver anpassas till den planerade kursen, se även Material-delen. Materialförfattaren ställs således inför stora utmaningar. Materialförfattaren behöver en gedigen pedagogisk bakgrund samt förmåga att arbeta både reflektivt och förutseende för att kunna utforma materialet på ett sådant sätt att det kan användas oberoende av henne/honom själv av deltagarna och (andra) lärare. Dessutom måste materialförfattaren behärska den aktuella tekniken tillräckligt bra för att kunna framställa sitt material. Långt ifrån alla lärare vill eller kan skriva material. Den pedagogiska kursledningen: Språkundervisning, handledning, ledning (moderation) av arbetet när kursen väl har startat. Tekniskt stöd före kursen: De flesta deltagare (och lärare) behöver någon teknisk hjälp med att installera och konfigurera hårdvara och mjukvara. Det bör framgå av informationen före anmälan om sådant stöd ingår i Folkuniversitetets åtaganden eller inte. Om det används specialteknik som Folkuniversitetet tillhandahåller (t ex FirstClass eller en cd-rom som kursen baseras på) kan det vara rimligt att Folkuniversitetet även tillhandahåller viss hjälp. Tekniskt stöd under kursen: När all teknik finns på plats och fungerar råkar många deltagare ut för användarproblem och förväntar sig att få hjälp med dessa. Sådana problem bör lösas snabbt för att arbetet i kursen inte ska avstanna. Den smidigaste lösningen är om läraren kan hjälpa till med denna typ av stöd eftersom avdelningens tekniker ofta är mycket upptagna och svåra att nå. Men OBS! Det är inte självklart att läraren behärskar tekniken tillräckligt bra och det bör i varje fall betraktas som extra-arbete utöver själva pedagogiken.

18 18 Läraren Som i traditionella kurser är läraren den viktigaste resursen för att kursen ska bli framgångsrik. I DU ställs dock mycket högre krav på läraren. Det är väsentligt att läraren är involverad i det förberedande arbetet med kursen från början. Kvalifikationer och komplettering dto Folkuniversitetet ställer höga krav på sin pedagogiska personal. En lärare som ska leda en språkkurs på distans inom Folkuniversitetet bör uppfylla alla dessa krav plus några specialkrav utöver de vanliga. Läraren behöver den nödvändiga språkliga kompetensen en språkpedagogisk bakgrund motsvarande minst grundläggande språklärarutbildning enligt ICC's riktlinjer (se 'A Framework for ICC Teacher Training and Accreditation') eller RSA Certificate eller jämförbar utbildning kunskap om Folkuniversitetets språksyn och erfarenhet av språkutbildning enligt denna vana/ förmåga att individualisera arbetet i kursen och att arbeta med heterogena grupper kunskap om inlärning, lär-stilar och -strategier och om Learner Autonomy samt förmågan att omsätta denna kunskap i praktiken datavana: grundläggande program som ordbehandlingsprogram och Windows vana att hantera all teknik som kommer att användas i kursen intresse för distansutbildning och viljan att pröva på något nytt flexibilitet att vid behov arbeta mer eller vid ovanliga tider Beroende på den förväntade insatsen kan läraren dessutom behöva extra kunskaper och färdigheter på teknikens område, t ex om hon/han ska skriva material eller ge tekniskt stöd ill deltagarna. Det är viktigt att Folkuniversitetet och läraren tillsammans i god tid före kursstart kommer överens om vad som förväntas av läraren tar reda på om hon/han uppfyller kraven planerar / genomför ev fortbildning.

19 19 Uppläggning och arbetssätt Att planera kursens arbetssätt och uppläggning är främst en pedagogisk uppgift. För mer detaljerad och konkret information se Pedagogik-delen, sid 43 ff. 1. Arbetssätt: När man planerar uppläggning och arbetssätt för en DU bör man som i traditionella kurser utgå från följande frågor: Vad är målet med kursen, vilket är deltagarnas utgångsläge och vilka metoder är lämpliga? En kurs i 'Skriftlig affärskommunikation' på högre nivå kan förmodligen helt och hållet genomföras som DU. De flesta av våra språkkurser har dock mycket bredare målsättning än så, oftast ingår praktisk muntlig användning av språket, vilket medför att åtminstone ett par fysiska möten brukar bli oundvikliga i språkkurser. Tumregel: Ju mindre språket är i Sverige, ju mer uttalet avviker från deltagarnas modersmål, ju lägre nivå och ju större vikt som ligger på den muntliga förmågan desto viktigare blir de fysiska mötena. Motsvarar de valda arbetssätten Folkuniversitetets språksyn och god studiecirkelpedagogik? För att inte 'tappa bort' Folkuniversitetets kvalitetskrav bör man granska sin planering med hänsyn till följande frågor: Står den praktiska användningen av språket i centrum? Utgår kursen från deltagarnas behov och önskemål? Sker det möten mellan människor (online eller fysiskt)? Är det praktiskt och ekonomiskt genomförbart att arbeta på detta sätt? De pedagogiskt bästa lösningarna kan visa sig vara för dyra eller opraktiska, t ex: Om kursmaterialet kräver för avancerad teknik så att deltagaren behöver köpa en ny dator eller utbilda sig i datorteknik för att kunna följa kursen blir det för dyrt för de flesta så att deltagarunderlaget minskar. Om det ingår många fysiska möten som innebär resor och kanske övernattning faller idén med DU. Om det krävs för mycket närvaro vid fasta tider kan flexibiliteten minska så mycket att deltagaren lika gärna kunde ha valt en traditionell kurs. Om Folkuniversitetet behöver hyra in sig på ett lärcentrum eller en TV-studio kan det medföra så höga kostnader att kursen blir omöjlig att finansiera genom deltagaravgifter.

20 20 Här krävs en noggrann avvägning av för- och nackdelarna med olika lösningar i samråd med de inblandade aktörerna. 2. "Timing Kurslängd - antal timmar Som i traditionella utbildningar kan kurslängden (antalet veckor/månader) variera och antalet timmar som deltagaren sätter in är upp till henne/honom själv. Schema och arbetsplan Många deltagare väljer en distanskurs just för att vara tidsmässigt flexibla och kunna planera sina arbetsinsatser själva helt enligt eget arbetsschema, tjänsteresor, familjeförhållanden eller helt enkelt för att kunna lära sig språket närhelst de känner för det. Därför bör de före anmälan upplysas om eventuella fasta tider och datum, om hur mycket närvaro som krävs och hur stor arbetsinsatsen för hela kursen beräknas bli. Det är viktigt att påpeka att en språkkurs på distans förmodligen inte kräver mindre utan mer tid vad gäller antalet timmar - skriftlig kommunikation är mer tidskrävande än muntliga samtal, tidsåtgång för tekniska problem och väntetid vid uppkoppling måste tas med i beräkningen Senast vid kursstart bör deltagarna få ett exakt schema där det framgår i detalj hur hela kursen är upplagd tidsmässigt. Schemat upplyser om Hur mycket närvaro som krävs: Hur ofta förväntas man koppla upp sig för att läsa post, konferensinlägg, reagera på post, konferensinlägg osv. Mycket närvaro i konferensen/ kursen är en stor fördel för gruppkänslan, motivationen och därmed inlärningen, minst varannan dag vore idealiskt. Samtidigt begränsar tät obligatorisk närvaro deltagarnas tidsmässiga flexibilitet, vilket givetvis är en nackdel. Man bör hitta en lämplig kompromiss mellan principerna "så mycket som möjligt" och "inte mer än absolut nödvändigt". Eventuella fasta datum/tider: Ingår fasta närvarotider, t ex för fysiska möten, online-möten, telefonkonferenser? Om

21 21 dessa inte meddelats före anmälan måste man räkna med att det helt enkelt blir omöjligt att hitta tider som passar alla. Arbetsplan: Hur ofta och när lägger läraren in nytt arbetsmaterial, nya uppgifter, feedback på deltagarnas inlämnade material? Finns fasta inlämningsdatum för uppgifter? När senast har deltagaren rätt att få tillbaka sitt arbete efter rättning resp få feedback på sitt arbete? Med tanke på lärarens insats, den enskilde deltagarens inlärning och progressionen i kursen som helhet kan det vara viktigt att sätta deadlines, då uppgifter måste ha kommit in till läraren eller kursens konferens/webbplats. Risken är annars att läraren förväntas ta hand om alldeles för många uppgifter samtidigt (oftast under den sista kursveckan) eller t o m efter kursen. Förseningar gör det också svårt att utnyttja deltagarnas arbete som referensmaterial i kursen eller att använda arbetssätt som grupparbeten och 'peer correction' (dvs deltagarna rättar varandras arbete). Ingår det grupp- eller pararbeten som kräver att man kontaktar kurskolleger? I så fall bör man planera in mycket mer tid för detta än i traditionell undervisning. T ex: Ett pararbete, där deltagarna förväntas skriva och svara 3-4 gånger: Om kursen kräver att man kopplar upp sig dagligen så tar pararbetet ca 4 dagar, om man bara kopplar upp sig en gång per vecka så tar samma arbete ca 4 veckor. Tumregel: Den minsta möjliga uppkopplingsfrekvensen ggr 4 är den tid som krävs för utbyte i en distanskurs. Hur ofta och när läraren är tillgänglig: Hur ofta kopplar läraren upp sig för att t ex svara på frågor? Har läraren telefontider? För deltagarnas motivation är det absolut avgörande att läraren är tillgänglig när deltagarna 'kör fast': t ex när de snabbt behöver få svar på frågor som gäller arbetsuppgifter, när de behöver hjälp med tekniska problem (av läraren eller en teknisk resursperson) eller organisatorisk hjälp om t ex ett grupparbete inte fungerar. Det rekommenderas starkt att läraren kopplar upp sig dagligen för att ta hand om akuta frågor. Samtidigt innebär detta en stor arbetsbelastning för läraren. 3. Uppläggningen Det finns många möjligheter för uppläggning av utbildningar. DU utökar dessa. I samband med funderingarna under 1. Arbetssätt diskuteras lämplig uppläggning och struktur för kursen. När det gäller språkutbildning torde det i de allra flesta fallen handla om deldistanskurser eller kurser med distanskomponenter snarare en rena distanskurser. Här ges några exempel på uppläggningar: A CAE-kursen i Umeå (www.folkuniversitetet.se/distansutbildningar/. Tre fysiska möten à en heldag på central ort, ett möte i början, ett i mitten och ett mot slutet. Däremellan arbetar deltagarna med självstudier enligt en detaljerad arbetsplan samt att de kommunicerar med

Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online'

Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online' Kerstin Namuth Folkuniversitetet Näktergalsg. 8 a 426 69 Västra Frölunda tel: 031 29 17 31 e-post: kerstin.namuth@folkuni.se Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online' Denna rapport ska ses

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Språkutbildning från start till mål

Språkutbildning från start till mål Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista 2013

Kursbeskrivning med litteraturlista 2013 Kursbeskrivning med litteraturlista 2013 Italienska, förberedande kurs 1, 15 hp Kväll/distans/sommar Undervisning Kvällskurs: grammatikföreläsningar och gruppundervisning, oftast en kväll i veckan, samt

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001 PROJEKTMATERIAL IT och internet för synskadade Studiefrämjande sydvästra Skåne Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista 2011

Kursbeskrivning med litteraturlista 2011 Kursbeskrivning med litteraturlista 2011 Italienska, Förberedande kurs 1, 15 hp Kväll/distans/sommar Undervisning Kvällskurs: grammatikföreläsningar och gruppundervisning, oftast en kväll i veckan, samt

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop Introduktion Kursen ger alla med intresse av att utforma och leda workshops (arbetsmöten) en uppsättning metoder, verktyg och tips i hur man på bästa sätt förbereder

Läs mer

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR:

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR: ASTRAKAN COURSEPLAN Programmet som sparar tid...... och förenklar kursadministrationen! Med webbaserade Astrakan CoursePlan kan onödig administration undvikas samtidigt som kursdeltagarna erbjuds en förstklassig

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Bilaga till kursplan för TPTE06 Praktik

Bilaga till kursplan för TPTE06 Praktik Bilaga till kursplan för TPTE06 Praktik 1. Praktikens innehåll Eftersom målet med praktiken är att du ska bli förtrogen med arbetsmiljön och samverka med de andra anställda i verksamheten bör du ha egna

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition Nu i specialversion för ESF-projekt inom kompetensutveckling Spara massor av administration - och ge era projektdeltagare bättre service! I samarbete med flera ESF-projekt

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 Introduktion De nuvarande ISO-standarderna för kvalitets- och miljöledning har funnits länge: ISO 9001 sedan 2008 och ISO 14001 sedan 2004. Under dessa år har omvärlden förändrats,

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

RB:80 Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering

RB:80 Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering RB:80 Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering Utgångspunkter SO ska: Ge en grundläggande förståelse för svenskt samhälle Ge en grund för fortsatt kunskapsinhämtande Utgå från individens

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Ryms ny verksamhet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Pedagogisk grundkurs på distans

Pedagogisk grundkurs på distans INBJUDAN Pedagogisk grundkurs - distans Välkommen till kursen Pedagogisk grundkurs på distans Denna webbaserade kurs vänder sig både till nya lärare och till lärare som arbetat en tid vid Uppsala Universitet

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Språkutbildning i Regeringskansliet

Språkutbildning i Regeringskansliet Språkutbildning i Regeringskansliet Allmänt om språkutbildning i Regeringskansliet Kurser i följande språk anordnas under hösten 2012: Engelska Franska Spanska Tyska Anmäl dig till kurserna genom det specialanpassade

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista Välj år

Kursbeskrivning med litteraturlista Välj år Kursbeskrivning med litteraturlista Välj år Italienska, Förberedande kurs 2, 15 hp Kväll/distans Undervisning Kvällskurs: grammatikföreläsningar och gruppundervisning, oftast en kväll i veckan (se vidare

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Folkuniversitetets ramprogram för språk

Folkuniversitetets ramprogram för språk Folkuniversitetets ramprogram för språk Språk och kommunikation Att behärska ett språk betyder att man kan utbyta information, föra fram ett budskap och vårda relationen med samtalspartnern på ett sätt

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

UTBILDNING: Förbättra och vidareutveckla ledningssystem

UTBILDNING: Förbättra och vidareutveckla ledningssystem UTBILDNING: Förbättra och vidareutveckla ledningssystem Introduktion Den här kursen går igenom de vanligaste metoderna och verktygen för att vidareutveckla ett befintligt ledningssystem. Oavsett om orsaken

Läs mer

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare

Läs mer

Traditionell undervisning med ny teknologi

Traditionell undervisning med ny teknologi Traditionell undervisning med ny teknologi Traditionell undervisning med ny teknologi Till skillnad från andra datorbaserade utbildningar erbjuder Berlitz Virtual Classroom undervisning live. Genom headsets

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Språkutbildning i Regeringskansliet

Språkutbildning i Regeringskansliet Språkutbildning i Regeringskansliet RK:s Terminskurser, anordnas under hösten 2016 i följande språk: Engelska Franska --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar i följd samt tre fristående dagar, totalt fem dagar. Datum: 17-18 februari,

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans allmänna råd om lärande i arbete; MYHFS 2015:3 Utkom från trycket den 8 juni 2015 beslutade den 19 maj

Läs mer