Handbok för språkutbildning på distans med IKT-stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för språkutbildning på distans med IKT-stöd"

Transkript

1 Handbok för språkutbildning på distans med IKT-stöd Folkuniversitetet 2001

2 2 Innehåll INLEDNING... 4 FOLKUNIVERSITETETS SPRÅKSYN... 5 FOLKUNIVERSITETETS SYN PÅ IKT-STÖTT LÄRANDE... 6 PLANERING I GOD TID... 8 NÅGRA DEFINITIONER... 9 Distanskursen steg för steg 10 STEG 1 - GRUNDLÄGGANDE FUNDERINGAR INFÖR EN SPRÅKKURS PÅ DISTANS STEG 2 - PLANERING MED FRAMFÖRHÅLLNING MÅLGRUPP, UPPDRAGSGIVARE OCH MARKNADSFÖRING: PERSONAL/AKTÖRER UPPLÄGGNING OCH ARBETSSÄTT MATERIAL: TEKNISK UTRUSTNING - ATT VÄLJA RÄTT TEKNIK BUDGETERING STEG 3 - INFORMATION VID ANMÄLAN STEG 4: NÄR KURSEN ÄR STARTKLAR INFORMATION TILL DELTAGARNA DELTAGARNAS TEKNISKA UTRUSTNING PRAKTISKA ARRANGEMANG: STEG 5: GENOMFÖRANDE STEG 6: UTVÄRDERING OCH ÅTERKOPPLING KVALITETSSÄKRING UPPDATERING Pedagogik 43 SPRÅKINLÄRNING OCH SPRÅKUNDERVISNING NÅGRA GRUNDLÄGGANDE TANKAR KURSINNEHÅLL OCH SPRÅKLIGA DELMÅL FÖR INLÄRNINGEN OCH UNDERVISNINGEN MUNTLIG KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA - NATURLIG KOMMUNIKATION HÖRA LÄSA SKRIVA FONETIK ORD GRAMMATIK INTERKULTURELL KOMPETENS KUNSKAPER OM SPRÅKET KUNSKAPER OM LANDET...52 PEDAGOGISKA MÅL OCH METODIK... 53

3 3 1. KONTROLL, FRAMSTEGSMÄTNING OCH ÅTERKOPPLING PARARBETE, GRUPPARBETE HELA GRUPPEN SAMARBETAR UPPGIFTER SOM INTEGRERAR VERKLIGHETEN UTANFÖR KURSEN KOMPLEXA UPPGIFTER LÄRARENS ROLL OCH DELTAGARENS ROLL PSYKOLOGISKA ASPEKTER MOTIVATION - FRUSTRATION SÄKERHET - OSÄKERHET GRUPPSYKOLOGI SJÄLVDISCIPLIN KONTINUITET I KONTAKTERNA RÄDSLA ATT LÄMNA UT SIG DELTAGAREN OCH TEKNIKEN FOLKBILDNINGENS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR STUDIECIRKELMETODIK DEMOKRATI DELTAGARCENTRERING MÖTEN MELLAN MÄNNISKOR DISTANSUTBILDNING: NYA CHANSER - NYA MÖJLIGHETER FLEXIBILITET I TID, RUM OCH SÄTTET ATT ARBETA STEGET UTANFÖR KLASSRUMMET LEARNER AUTONOMY BALANS MELLAN OLIKA 'CENTERS OF ACTION': Material 80 MATERIALTYPER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INTRODUKTIONSMATERIAL LÖPANDE UPPGIFTER OCH ARBETSSÄTT REFERENSMATERIAL ELEKTRONISKA MATERIAL EGENPRODUCERADE PROGRAM TESTER OCH PROV INTRODUCERANDE AV MATERIAL LITTERATUR & LÄNKAR... 94

4 4 Inledning Detta kompendium är avsett att vara en hjälp för all inblandad personal, t ex lärare, administratörer och tekniskt ansvariga inom Folkuniversitetet som skall planera, organisera och genomföra (språk)utbildning på distans. Bakgrunden är de erfarenheter som gjorts inom Folkuniversitetets projekt inom Dukom. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av Kerstin Namuth (projektledare), Wolfgang Baat, Animor Dobrovich, Elisabeth Mårtensson, Ulla Nissen, Kerstin Sassola samt Marianne Stöckel. Arbetet har skett med hjälp av medel från DUKOM. Hösten 2000 har viss uppdatering skett med stöd från DISTUM. Språkutbildning på distans har varit utgångspunkten för arbetet. Vi tror dock att det mesta av innehållet är lika relevant för utbildningar i andra ämnen och med olika grad av distans eller IKT-stöd.

5 5 Folkuniversitetets språksyn All språkundervisning inom Folkuniversitetet skall präglas av Folkuniversitetets språksyn. Denna kännetecknas av vissa nyckelbegrepp: Språket är främst ett medel för kommunikation - muntligt och skriftligt. Tyngdpunkten ligger på språkliga färdigheter. Deltagarna skall vara aktiva på språket och kommunikation försiggå mellan lärare och deltagare och deltagare sins emellan. Målet är att ge träning i att praktiskt behärska språket. Det innebär att grammatiken ses som ett medel och inte ett mål i sig. Vår strävan skall vara att ge praktisk språkträning i för deltagarna meningsfulla sammanhang och undvika teoretiska grammatikresonemang. Språkundervisningen skall vara deltagarcentrerad och anpassas till deltagarnas behov, intressen och allmänna förutsättningar. Det innebär, att deltagarna skall kunna påverka mål och innehåll i språkundervisningen. Detta förutsätter en fortlöpande dialog mellan deltagare och lärare. Språkundervisningen skall börja på den nivå deltagaren befinner sig och metoderna anpassas efter deltagarnas förutsättningar, utbildningens syfte och de yttre ramarna. Inlärandet står i fokus snarare än utlärandet. Deltagarna skall ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man lär sig, få insikt om sin egen lär-stil och skaffa tekniker och strategier för inlärning och ta ett ansvar för sin egen språkinlärning. Lärarens roll är att skapa skapa goda förutsättningar för inlärningsprocessen och stödja deltagarna i denna. Vi menar, att Folkuniversitetets distansutbildning i språk skall präglas av samma grundsyn som annan språkutbildning inom Folkuniversitetet. Vi tror att en språkutbildning där inlärningen ges stöd av IKT-baserade metoder, som ger utrymme för interaktivitet, väl är förenlig med möjligheten att tillämpa principerna i Folkuniversitetets språksyn. Vi utvecklar detta närmare i den del som behandlar pedagogiken.

6 6 Folkuniversitetets syn på IKT-stött lärande (IKT = Informations- och kommunikationsteknik) Folkuniversitetets syn på IKT-stött lärande bygger på förbundets verksamhetsidé och pedagogiska grundsyn, dokumenterade i särskilda av styrelsen antagna dokument. Med IKT-stött lärande avser vi former av lärande i vilka vi utnyttjar tekniskt stöd för informationsöverföring och kommunikation. Stödet kan begränsas till enstaka tillfällen men också utgöra ett mer dominerande inslag. Vårt utvecklingsarbete tar sikte på pedagogiska former som främjar interaktivitet och kommunikation mellan deltagare och ledare/lärare samt inom studiegrupper. Värdet av det traditionella mötet människor emellan skall uppmärksammas. Vi bör därmed undvika att utveckla material som syftar till uteslutande självstudier. IKT-stöd skall i princip kunna ingå i all verksamhet. Olika modeller skall kunna användas. Folkuniversitetet skall så långt möjligt eftersträva oberoende av enskilda leverantörer och tekniska lösningar. Avtal med plattformsleverantör bör dock kunna tecknas. Folkuniversitetets administrativa kommunikationssystem skall vara möjligt att utnyttja. Former för samråd inom förbundet bör utvecklas för undvikande av dubbelarbete i samband med utvecklingsinsatser. För vissa koncept bör system utvecklas som främjar gemensamma försäljningsansträngningar t ex genom överenskommelser om provisioner mm. Gemensam marknadsföring bör i ökande utsträckning användas, bland annat genom förbundets hemsidor. Följande kvalitetskrav gäller för Folkuniversitetets IKT-stödda verksamhet: Deltagaren skall stå i centrum. Deltagaren förutsätts ta ett aktivt ansvar för sitt kunskapsinhämtande. I samband med IKT-stödda arbetsformer måste deltagarens möjligheter till inflytande i den pedagogiska processen särskilt uppmärksammas. Pedagogiken skall vara problemorienterad. Vår uppgift är inte att presentera färdiga lösningar. Metoden bör utgå ifrån att flera och olika slag av källor skall användas i studiearbetet. Metodiska anvisningar och tidsplan måste utformas med stor omsorg. Kommunikation och interaktion mellan såväl mellan deltagarna som mellan deltagare och ledare skall främjas. Tekniken skall ses som ett hjälpmedel genom vilket vi kan ge ett bra stöd till våra deltagare, nå deltagare vi av olika skäl (funktionshinder, geografiska, sociala m.fl.) annars inte skulle nå, i övrigt uppnå metodiska eller pedagogiska fördelar.

7 7 God kvalitet skall prägla såväl det pedagogiska och metodiska innehållet som den grafiska utformningen och den valda tekniken. Stor beredskap måste finnas för att möta deltagares skiftande förkunskapsnivåer och tillgång till teknisk utrustning. Detta innebär bland annat att vi bör eftersträva plattformsoberoende standardlösningar och ha beredskap för omtolkningar av detta begrepp. Utvecklingsarbetet bör präglas av långsiktighet och bygga på en klar bild av de ekonomiska konsekvenserna av tänkbara utvecklingsalternativ. (Uppdaterad den 23 maj 2000)

8 8 Planering i god tid När det gäller distansutbildning, är det extra viktigt med god framförhållning. Starta därför planeringen i god tid, helst minst ett halvår före planerad kursstart. Detta är särskilt viktigt i fråga om distansutbildning, då många fler personer är involverade än i en vanlig språkutbildning. Många förberedelser måste ske inte bara av läraren utan också av administratören. Det tekniska måste finnas på plats och fungera i god tid före planerad kursstart. Informationen till deltagarna bör vara utförlig och ges på ett tidigt stadium. Planering av arbetssätt och framtagning av material och arbetsuppgifter är mer krävande än i fråga om utbildning där man kontinuerligt träffar deltagarna. Vi utvecklar detta närmare på sid 15 ff under Steg 2. Kursplan och information till deltagaren Kursplanen för distansutbildning i språk bör vara mer utförlig och omfattande än i annan språkutbildning. Det bör framgå inte bara mål, förutsättningar, innehåll och arbetssätt utan även praktisk information som tidsåtgång, tekniska förutsättningar, vad som ingår/inte ingår i kurspriset m m. Kompendiet innehåller följande delar: Distanskursen steg för steg Pedagogik Material Den första delen tar upp i översiktlig form vad man bör tänka på när det gäller planeringen och genomförandet av distansutbildning. Delen innehåller checklistor avsedda som diskussionsunderlag och förklarande text. Även om materialet har avgränsade delar, tror vi att det är bra om alla inblandade läser allt för att få förståelse för helheten. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt när det gäller IKT. Det förtjänar att påpekas, att det vi skriver i denna lilla handledning är daterat våren 1998 (delvis reviderat 2000). Mycket av vad som sägs, framför allt när det gäller tekniska lösningar, kan snabbt bli föråldrat. Vi hoppas dock, att skriften skall kunna komma till användning och hjälp för er som planerar att genomföra (språk)utbildning helt eller delvis på distans.

9 9 Några definitioner I denna handbok används några ord och uttryck som kräver en förklaring. IKT IKT-stöd DU NU traditionell kurs/utbildning kurs möte fysiska möten online-möten närvaro Informations- och KommunikationsTeknologi Alla former av IKT-användning i inlärningssituationer, t ex i distansutildningar, som komplement till traditionella utbildningar eller som hjälpmedel under en traditionell kursträff. DistansUtbildning eller DistansUndervisning, utbildning eller undervisning där deltagarna inte möts på samma plats vid samma tid. NärUndervisning eller NärUtbildning: deltagarna samlas i en kurslokal. Ett fysiskt möte som ingår i en distansutbildning skulle då alltså vara NU. Kurser och utbildningar i Folkuniversitetets utbud som inte innehåller någon distansundervisning. T ex våra vanliga programkurser som består av regelbundna möten med mer eller mindre läxa mellan mötena eller även uppdragsutbildning på företag eller enskild undervisning. Till skillnad från enskild undervisning handlar det om en grupp människor som arbetar tillsammans mot samma mål. Kurser finns det således både i DU och NU. Viktigt för en kurs är att människorna möts. (se möte) Med möte menas alla möten mellan kursdeltagare. Detta kan vara där deltagarna möts samtidigt på samma plats eller där man möts virtuellt, t ex i en 'chat' eller också ett telefonsamtal, även 'fördröjda' möten i kursens konferens/på kursens webbplats där man kommunicerar med varandra via skriftliga inlägg fast inte vid samma tid. är den tid man tillbringar 'i kursen' - antingen i möten med andra deltagare eller också ensam i kursens konferens eller på kursens webbplats. Det är alltså den tid då man har kontakt med andra deltagare eller då andra deltagare lätt skulle kunna ta kontakt t ex via 'chat'.

10 10 Distanskursen steg för steg Planerings- och diskussionsunderlag för alla inblandade aktörer som steg för steg leder genom arbetet med en språkkurs på distans.

11 11 Det viktiga förarbetet Planeringen och det förberedande arbetet spelar en alldeles avgörande roll för att en kurs ska bli lyckad. Av flera anledningar blir planeringen ännu viktigare i DU än i traditionella utbildningar: Fler personer brukar vara inblandade. Omfattande praktiska arrangemang (teknik, resor till fysiska möten, mm) är nödvändiga. DU med hjälp av IKT är ett ganska nytt område. Detta innebär att det ofta inte finns någon färdig kursplan och inget färdigt material - läraren och/ eller materialförfattaren måste först göra kursen. Här liknar DU-kursen de skräddarsydda kurserna i traditionell undervisning, där läraren måste läsa in sig på något område och även hitta/ta fram material. Materialframtagning för en DU kräver dock ännu mer av läraren/författaren än i en traditionell specialkurs, eftersom materialet inte bara är pappersbundet utan oftast innebär användning av teknik. Dessutom spelar själva materialet en viktigare roll i DU än i NU och det ställs mycket högre krav på detsamma, t ex att det måste fungera direkt utan kompletterande muntliga förklaringar. Den direkta kontakten mellan Folkuniversitetet och deltagarna är begränsad; därförbehövs fullgod information före anmälan. Eventuellt nödvändiga ändringar i uppläggning, arbetssätt och innehåll som i traditionella kurser enkelt kan diskuteras mellan läraren och gruppen går inte att genomföra lika spontant och smidigt. Det är alltså mycket viktigt att DU-kursen planeras så noggrant som möjligt i förväg för att undvika onödiga spontana ändringar och för att både deltagarna och läraren ska kunna förbereda sig optimalt. Informationen som går ut till deltagarna måste vara betydligt mer genomtänkt eftersom man inte kan gå genom den tillsammans, ge extraförklaringar och komplettera den i kursen. Detta gäller all information - både information om kursen som deltagarna får före anmälan och själva kursmaterialet. Detta viktiga förarbete börjar i mycket god tid före kursen - förmodligen mer en ett halvår innan kursen beräknas starta. Diskussionerna om administrativa, pedagogiska och tekniska frågor förutsätter att alla aktörer är involverade i överläggningarna redan i detta skede. Detta kapitel är avsett att tjäna som utgångspunkt och/eller diskussionsunderlag vid sådana planeringsmöten.

12 12 Steg 1 - Grundläggande funderingar inför en språkkurs på distans Det första steget i planeringen av en språkkurs är en kursskiss i mycket grova drag: Vilket målspråk? På vilken nivå? Vilken typ av kurs - mål och innehåll? Sedan bör man avväga om den tilltänkta kursen verkligen lämpar sig som distansutbildning eller del-distansutbildning: 1. Varför ska vi erbjuda kursen på (del-)distans och inte som traditionell cirkel? Nedan följer en lista med vanliga argument som brukar föras i fältet för DU framför andra utbildningsformer. Kryssa för de argument som ni anser relevanta och realistiska för den aktuella kursen, komplettera gärna. (se nästa sida)

13 13 Argument för en kurs på (del-)distans Oberoende i rum: Deltagarna kan slippa långa resor genom att jobba hemifrån Det finns inte tillräckligt stort deltagarunderlag på en enda ort Handikappade kan lättare delta Oberoende i tid: Passar deltagare som har oregelbundna arbetstider eller reser mycket i tjänsten Passar deltagare med småbarn Deltagarna kan arbeta med språket när de själva känner för det Deltagarna kan arbeta i sin egen takt och kan lägga ner så mycket tid de själva vill på en uppgift* Flexibelt arbetssätt: Deltagarna kan arbeta med de moment som är viktiga för dem, de kan välja om de vill göra vissa uppgifter eller inte, de kan fokusera på ett visst språkligt problem, de kan fördjupa sig i det de själva vill * Deltagarna kan arbeta på sitt eget sätt, enligt sin egen stil. De behöver inte anpassa sig till resten av gruppen (t ex: de kan skriva ned allt som de tycker är viktigt, de behöver inte delta i grupparbeten om de inte vill, de kan läsa teorin först och göra övningarna sedan eller börja med övningarna och läsa teorin allteftersom den behövs) * Många tycker det är kul att använda IKT Tekniken erbjuder nya möjligheter (t ex att söka material på Internet) (* Observera att fullständing flexibilitet för deltagarna blir orealistisk ur ett praktiskt perspektiv samt att den individuella flexibiliteten alltid måste vägas emot gruppens intresse om det handlar om en kurs enligt Folkuniversitetets språksyn.) Ni har nu kommit fram till en lista med argument som talar för att erbjuda den aktuella kursen på distans. Ha denna lista i bakhuvudet när ni går vidare med er planering. Beroende på vilka arbetssätt och praktiska arrangemang ni väljer lyfts nämligen fördelarna fram eller minskar.

14 14 T ex: När deltagarna använder datorer på Folkuniversitetetsavdelningen eller ett lärcentrum på orten i stället för att arbeta utifrån en egen dator, försvinner en stor del av den tidsmässiga och geografiska flexibiliteten. Deltagarna är ju bundna till Folkuniversitetet och till vissa tider, då Folkuniversitetet har öppet och datorrummet inte används till annan undervisning. När den största delen av kursen består av hårt schemalagda insändningsuppgifter och grupparbeten, minskar möjligheten att arbeta i sin egen takt. Samtidigt visar erfarenheterna att en tidsplan som någorlunda följs av alla är A och O för att en kurs på distans ska fungera, både för den enskilde deltagaren, för läraren och för gruppen som helhet. Generellt kan sägas att en kurs på distans är betydligt mer tidskrävande än t ex en traditionell kvällskurs - både för läraren och deltagaren. Det gäller alltså att noga väga fördelarna mot nackdelarna med hänsyn till kursmålet och det som är själva anledningen till att erbjuda kursen som DU. 2. Är det möjligt att ge denna typ av kurs på distans i enlighet med Folkuniversitetets språksyn? Med tanke på kursens mål och innehåll kan det finnas pedagogiska skäl att avstå från en DU eller att lägga in många fysiska möten som dock minskar oberoendet i tid och rum. Diskutera med läraraen och se även Pedagogik-delen. 3. Är det meningsfullt att ge denna typ av kurs på distans? Även om kursen är pedagogiskt möjlig eller t o m bättre lämpad som DU än som NU så kan det finnas andra faktorer som gör att det ändå inte blir meningsfullt. T ex: Målgruppen - om deltagarunderlaget är för litet. Ekonomin - om det är omöjligt att genomföra kursen till ett rimligt pris.

15 15 Steg 2 - Planering med framförhållning - ca ett halvår innan kursen planeras starta I DU har en stor del av arbetet gjorts innan deltagarna överhuvudtaget börjar anmäla sig, därför måste arbetet med följande frågor börja långt innan kursen planeras starta: Målgrupp, uppdragsgivare och marknadsföring: Målgrupp Vilka personer räknar vi med som intressenter? ålder utbildning yrke situation, t ex familj och arbete Vilka förutsättningar för deltagande har dessa personer utöver lämplig språklig nivå? datavana tillgång till datorer hur mycket tid kan de investera och hur pass regelbundet kan de koppla upp sig? hur studievana är de? Hur självständigt vill och kan de arbeta? ekonomi: hur mycket pengar kan de tänkas satsa på en språkkurs? Betalar de själva eller arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen? Skulle kursen kunna erbjudas som uppdragsutbildning? Vilka företag/ samarbetspartners kan tänkas vara intresserade? I vilka pågående uppdragsutbildningar skulle en distans-komponent vara ett lämpligt komplement?

16 16 Rekrytering marknadsföring Var? Ska vi marknadsföra kursen på den egna orten? I den egna regionen? I hela landet? Till vem? Ska vi vända oss till målgruppen direkt eller till tredje person såsom arbetsgivare eller arbetsförmedlare? Hur? Ska vi marknadsföra kursen via kursprogrammet? I tidningar och vilka i så fall? Via andra medier, t ex Internet eller i Folkbildningsnätets annonskonferens? Via tryckta specialprogram och direktutskick? I direktkontakt med nuvarande deltagare eller andra kunder vi redan har (företag, organisationer)? Ev samarbete Ska vi erbjuda och genomföra kursen själva eller i samarbete med andra avdelningar eller organisationer? Behöver vi samarbeta inom vissa områden? T ex hyra utrustning eller ordna lokaler och hitta handledare för att deltagarna ska kunna mötas på lokal nivå på olika orter. Behöver vi köpa programvara eller licenser? Personal/aktörer I en DU ingår många olika typer av arbete varav bara en del är traditionella läraruppgifter. Här beskrivs sex olika arbetsområden som man måste räkna med i en DU. Hur dessa uppgifter fördelas beror på de inblandade personernas kompetens och intresse inom de olika områdena. Det är möjligt att t ex läraren kan och vill åta sig även andra arbetsuppgifter än rent pedagogiska, men det är inte självklart. Det finns ingen generell lösning här utan det gäller att hitta den optimala lösningen för varje kurs/ varje avdelning. Viktigt är samarbetet och att de inblandade talar samma språk, dvs att t ex läraren kan förklara de pedagogiska målen för teknikern och att teknikern kan förklara tekniska problem och lösningar för läraren. Arbetsuppgifter i en DU: Administration och samordning: Den ordinarie kursadministrationen behövs givetvis även i en DU: kursinformation och studievägledning, anmälan, budgetuppföljning, utvärdering, rapportering. Dessutom behövs någon som samordnar de praktiska arrangemangen (utrustning, lokaler, resor, mm samt de personella insatserna).

17 17 Kursplanering: Ska läraren - undervisa i en kurs som redan existerar? - fungera som en av flera lokala handledare i en centralt anordnad kurs? - ha hand om en del av kursen, t ex de fysiska mötena? eller - ska hon/han ta fram själva uppläggningen och kursinnehållet? Materialframtagning: Materialet spelar en central roll i DU. Det är deltagarens främsta kontaktyta med kursen och kursinnehållet. Det avgör hur själva arbetet i kursen gestaltas. Kraven på distansutbildningsmaterial är alltså både stora och speciella, samtidigt som det än så länge finns mycket lite färdigt material för distansutbildningar och det material som existerar behöver anpassas till den planerade kursen, se även Material-delen. Materialförfattaren ställs således inför stora utmaningar. Materialförfattaren behöver en gedigen pedagogisk bakgrund samt förmåga att arbeta både reflektivt och förutseende för att kunna utforma materialet på ett sådant sätt att det kan användas oberoende av henne/honom själv av deltagarna och (andra) lärare. Dessutom måste materialförfattaren behärska den aktuella tekniken tillräckligt bra för att kunna framställa sitt material. Långt ifrån alla lärare vill eller kan skriva material. Den pedagogiska kursledningen: Språkundervisning, handledning, ledning (moderation) av arbetet när kursen väl har startat. Tekniskt stöd före kursen: De flesta deltagare (och lärare) behöver någon teknisk hjälp med att installera och konfigurera hårdvara och mjukvara. Det bör framgå av informationen före anmälan om sådant stöd ingår i Folkuniversitetets åtaganden eller inte. Om det används specialteknik som Folkuniversitetet tillhandahåller (t ex FirstClass eller en cd-rom som kursen baseras på) kan det vara rimligt att Folkuniversitetet även tillhandahåller viss hjälp. Tekniskt stöd under kursen: När all teknik finns på plats och fungerar råkar många deltagare ut för användarproblem och förväntar sig att få hjälp med dessa. Sådana problem bör lösas snabbt för att arbetet i kursen inte ska avstanna. Den smidigaste lösningen är om läraren kan hjälpa till med denna typ av stöd eftersom avdelningens tekniker ofta är mycket upptagna och svåra att nå. Men OBS! Det är inte självklart att läraren behärskar tekniken tillräckligt bra och det bör i varje fall betraktas som extra-arbete utöver själva pedagogiken.

18 18 Läraren Som i traditionella kurser är läraren den viktigaste resursen för att kursen ska bli framgångsrik. I DU ställs dock mycket högre krav på läraren. Det är väsentligt att läraren är involverad i det förberedande arbetet med kursen från början. Kvalifikationer och komplettering dto Folkuniversitetet ställer höga krav på sin pedagogiska personal. En lärare som ska leda en språkkurs på distans inom Folkuniversitetet bör uppfylla alla dessa krav plus några specialkrav utöver de vanliga. Läraren behöver den nödvändiga språkliga kompetensen en språkpedagogisk bakgrund motsvarande minst grundläggande språklärarutbildning enligt ICC's riktlinjer (se 'A Framework for ICC Teacher Training and Accreditation') eller RSA Certificate eller jämförbar utbildning kunskap om Folkuniversitetets språksyn och erfarenhet av språkutbildning enligt denna vana/ förmåga att individualisera arbetet i kursen och att arbeta med heterogena grupper kunskap om inlärning, lär-stilar och -strategier och om Learner Autonomy samt förmågan att omsätta denna kunskap i praktiken datavana: grundläggande program som ordbehandlingsprogram och Windows vana att hantera all teknik som kommer att användas i kursen intresse för distansutbildning och viljan att pröva på något nytt flexibilitet att vid behov arbeta mer eller vid ovanliga tider Beroende på den förväntade insatsen kan läraren dessutom behöva extra kunskaper och färdigheter på teknikens område, t ex om hon/han ska skriva material eller ge tekniskt stöd ill deltagarna. Det är viktigt att Folkuniversitetet och läraren tillsammans i god tid före kursstart kommer överens om vad som förväntas av läraren tar reda på om hon/han uppfyller kraven planerar / genomför ev fortbildning.

19 19 Uppläggning och arbetssätt Att planera kursens arbetssätt och uppläggning är främst en pedagogisk uppgift. För mer detaljerad och konkret information se Pedagogik-delen, sid 43 ff. 1. Arbetssätt: När man planerar uppläggning och arbetssätt för en DU bör man som i traditionella kurser utgå från följande frågor: Vad är målet med kursen, vilket är deltagarnas utgångsläge och vilka metoder är lämpliga? En kurs i 'Skriftlig affärskommunikation' på högre nivå kan förmodligen helt och hållet genomföras som DU. De flesta av våra språkkurser har dock mycket bredare målsättning än så, oftast ingår praktisk muntlig användning av språket, vilket medför att åtminstone ett par fysiska möten brukar bli oundvikliga i språkkurser. Tumregel: Ju mindre språket är i Sverige, ju mer uttalet avviker från deltagarnas modersmål, ju lägre nivå och ju större vikt som ligger på den muntliga förmågan desto viktigare blir de fysiska mötena. Motsvarar de valda arbetssätten Folkuniversitetets språksyn och god studiecirkelpedagogik? För att inte 'tappa bort' Folkuniversitetets kvalitetskrav bör man granska sin planering med hänsyn till följande frågor: Står den praktiska användningen av språket i centrum? Utgår kursen från deltagarnas behov och önskemål? Sker det möten mellan människor (online eller fysiskt)? Är det praktiskt och ekonomiskt genomförbart att arbeta på detta sätt? De pedagogiskt bästa lösningarna kan visa sig vara för dyra eller opraktiska, t ex: Om kursmaterialet kräver för avancerad teknik så att deltagaren behöver köpa en ny dator eller utbilda sig i datorteknik för att kunna följa kursen blir det för dyrt för de flesta så att deltagarunderlaget minskar. Om det ingår många fysiska möten som innebär resor och kanske övernattning faller idén med DU. Om det krävs för mycket närvaro vid fasta tider kan flexibiliteten minska så mycket att deltagaren lika gärna kunde ha valt en traditionell kurs. Om Folkuniversitetet behöver hyra in sig på ett lärcentrum eller en TV-studio kan det medföra så höga kostnader att kursen blir omöjlig att finansiera genom deltagaravgifter.

20 20 Här krävs en noggrann avvägning av för- och nackdelarna med olika lösningar i samråd med de inblandade aktörerna. 2. "Timing Kurslängd - antal timmar Som i traditionella utbildningar kan kurslängden (antalet veckor/månader) variera och antalet timmar som deltagaren sätter in är upp till henne/honom själv. Schema och arbetsplan Många deltagare väljer en distanskurs just för att vara tidsmässigt flexibla och kunna planera sina arbetsinsatser själva helt enligt eget arbetsschema, tjänsteresor, familjeförhållanden eller helt enkelt för att kunna lära sig språket närhelst de känner för det. Därför bör de före anmälan upplysas om eventuella fasta tider och datum, om hur mycket närvaro som krävs och hur stor arbetsinsatsen för hela kursen beräknas bli. Det är viktigt att påpeka att en språkkurs på distans förmodligen inte kräver mindre utan mer tid vad gäller antalet timmar - skriftlig kommunikation är mer tidskrävande än muntliga samtal, tidsåtgång för tekniska problem och väntetid vid uppkoppling måste tas med i beräkningen Senast vid kursstart bör deltagarna få ett exakt schema där det framgår i detalj hur hela kursen är upplagd tidsmässigt. Schemat upplyser om Hur mycket närvaro som krävs: Hur ofta förväntas man koppla upp sig för att läsa post, konferensinlägg, reagera på post, konferensinlägg osv. Mycket närvaro i konferensen/ kursen är en stor fördel för gruppkänslan, motivationen och därmed inlärningen, minst varannan dag vore idealiskt. Samtidigt begränsar tät obligatorisk närvaro deltagarnas tidsmässiga flexibilitet, vilket givetvis är en nackdel. Man bör hitta en lämplig kompromiss mellan principerna "så mycket som möjligt" och "inte mer än absolut nödvändigt". Eventuella fasta datum/tider: Ingår fasta närvarotider, t ex för fysiska möten, online-möten, telefonkonferenser? Om

21 21 dessa inte meddelats före anmälan måste man räkna med att det helt enkelt blir omöjligt att hitta tider som passar alla. Arbetsplan: Hur ofta och när lägger läraren in nytt arbetsmaterial, nya uppgifter, feedback på deltagarnas inlämnade material? Finns fasta inlämningsdatum för uppgifter? När senast har deltagaren rätt att få tillbaka sitt arbete efter rättning resp få feedback på sitt arbete? Med tanke på lärarens insats, den enskilde deltagarens inlärning och progressionen i kursen som helhet kan det vara viktigt att sätta deadlines, då uppgifter måste ha kommit in till läraren eller kursens konferens/webbplats. Risken är annars att läraren förväntas ta hand om alldeles för många uppgifter samtidigt (oftast under den sista kursveckan) eller t o m efter kursen. Förseningar gör det också svårt att utnyttja deltagarnas arbete som referensmaterial i kursen eller att använda arbetssätt som grupparbeten och 'peer correction' (dvs deltagarna rättar varandras arbete). Ingår det grupp- eller pararbeten som kräver att man kontaktar kurskolleger? I så fall bör man planera in mycket mer tid för detta än i traditionell undervisning. T ex: Ett pararbete, där deltagarna förväntas skriva och svara 3-4 gånger: Om kursen kräver att man kopplar upp sig dagligen så tar pararbetet ca 4 dagar, om man bara kopplar upp sig en gång per vecka så tar samma arbete ca 4 veckor. Tumregel: Den minsta möjliga uppkopplingsfrekvensen ggr 4 är den tid som krävs för utbyte i en distanskurs. Hur ofta och när läraren är tillgänglig: Hur ofta kopplar läraren upp sig för att t ex svara på frågor? Har läraren telefontider? För deltagarnas motivation är det absolut avgörande att läraren är tillgänglig när deltagarna 'kör fast': t ex när de snabbt behöver få svar på frågor som gäller arbetsuppgifter, när de behöver hjälp med tekniska problem (av läraren eller en teknisk resursperson) eller organisatorisk hjälp om t ex ett grupparbete inte fungerar. Det rekommenderas starkt att läraren kopplar upp sig dagligen för att ta hand om akuta frågor. Samtidigt innebär detta en stor arbetsbelastning för läraren. 3. Uppläggningen Det finns många möjligheter för uppläggning av utbildningar. DU utökar dessa. I samband med funderingarna under 1. Arbetssätt diskuteras lämplig uppläggning och struktur för kursen. När det gäller språkutbildning torde det i de allra flesta fallen handla om deldistanskurser eller kurser med distanskomponenter snarare en rena distanskurser. Här ges några exempel på uppläggningar: A CAE-kursen i Umeå (www.folkuniversitetet.se/distansutbildningar/. Tre fysiska möten à en heldag på central ort, ett möte i början, ett i mitten och ett mot slutet. Däremellan arbetar deltagarna med självstudier enligt en detaljerad arbetsplan samt att de kommunicerar med

Språkutbildning från start till mål

Språkutbildning från start till mål Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Ryms ny verksamhet

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

RB:80 Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering

RB:80 Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering RB:80 Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering Utgångspunkter SO ska: Ge en grundläggande förståelse för svenskt samhälle Ge en grund för fortsatt kunskapsinhämtande Utgå från individens

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur

Läs mer

Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker.

Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker. Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning Kursen bygger på deltagarnas aktiva deltagande. Korta presentationer varvas med praktiska

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR:

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR: ASTRAKAN COURSEPLAN Programmet som sparar tid...... och förenklar kursadministrationen! Med webbaserade Astrakan CoursePlan kan onödig administration undvikas samtidigt som kursdeltagarna erbjuds en förstklassig

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop

UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop UTBILDNING: Förbereda och Leda Workshop Introduktion Kursen ger alla med intresse av att utforma och leda workshops (arbetsmöten) en uppsättning metoder, verktyg och tips i hur man på bästa sätt förbereder

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR - Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad 0

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling 2 veckor i maj 4 8/5 och 18 22/5 2015 Flexeurope AB SYFTE UPPLÄGG Få kompetens kring alla moment vid utveckling och implementering av körbara verksamhetsprocesser.

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 Introduktion De nuvarande ISO-standarderna för kvalitets- och miljöledning har funnits länge: ISO 9001 sedan 2008 och ISO 14001 sedan 2004. Under dessa år har omvärlden förändrats,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Kurskod X X X X X X X X X X X. Block 1 X X X X. obligatoriska. kurs) Block 2. Geriatrik X X X X X X X. Rehabilitering och. habilitering Psykiatri

Kurskod X X X X X X X X X X X. Block 1 X X X X. obligatoriska. kurs) Block 2. Geriatrik X X X X X X X. Rehabilitering och. habilitering Psykiatri Omvårdnadsutbildning Hösten 2009 1 SÅ HÄR ARBETAR VI OMVÅRDNADSUTBILDNING HÖSTTERMINEN 2009 INTRODUKTION TILL REGULJÄRA OCH FLEIBLA STUDIER INOM OMVÅRDNAD OCH OMSORG Du kan läsa omvårdnadd på två sätt

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

IVäxande behov gör att volymen på vuxenutbildning förutspås

IVäxande behov gör att volymen på vuxenutbildning förutspås folkbildning.net 02-03-25 20.51 Sida 151 Distansundervisningens ekonomi av Staffan Hübinette IVäxande behov gör att volymen på vuxenutbildning förutspås öka samtidigt som resurserna är begränsade. Förhoppningarna

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Utgivare Datum Ersätter X intranät/utbildning _ intranät/forskn. o fo.utb Patrik Cannmo / EcGu 2014-10-30 2014-08-13 _ intranät/anställd

Utgivare Datum Ersätter X intranät/utbildning _ intranät/forskn. o fo.utb Patrik Cannmo / EcGu 2014-10-30 2014-08-13 _ intranät/anställd HÖGSKOLAN i JÖNKÖPING INSTRUKTION I-JTH-10-025I _ webb/student 1 (6) Examination 1. Regelbakgrund HJ-gemensamma regler Denna instruktion gäller för Tekniska Högskolans olika former av examination och bygger

Läs mer

Vad är en detektiv? Din karriär

Vad är en detektiv? Din karriär Vad är en detektiv? I takt med att polisen och myndighetens resurser sinar så växer alla former av utrednings och spaningstjänster. Dessa anlitas ofta av privatpersoner och företag för att hitta information,

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

LÖNEKURSER. Lön I praktisk löneadministration Lön II fördjupningskurs Lön III uppdatering & nyheter Nätverk Lön BLI CERTIFIERAD LÖNEADMINISTRATÖR

LÖNEKURSER. Lön I praktisk löneadministration Lön II fördjupningskurs Lön III uppdatering & nyheter Nätverk Lön BLI CERTIFIERAD LÖNEADMINISTRATÖR KAPITELNAMN LÖNEKURSER BLI CERTIFIERAD LÖNEADMINISTRATÖR Lön I praktisk löneadministration Lön II fördjupningskurs Lön III uppdatering & nyheter Nätverk Lön LÖN I, II & III Allt ingår i marknadens mest

Läs mer

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition Nu i specialversion för ESF-projekt inom kompetensutveckling Spara massor av administration - och ge era projektdeltagare bättre service! I samarbete med flera ESF-projekt

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Åtagandet, MA/070028

Åtagandet, MA/070028 Bilaga 1 Åtagandet, MA/070028 Övergripande syfte och mål Syfte Att erbjuda anställda och förtroendevalda inom Region Skåne ett gemensamt kursutbud vad gäller standardiserad IT-utbildning oavsett organisation,

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Högskoleutbildning i LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng, Ht 2015 Stockholm

Högskoleutbildning i LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng, Ht 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå== = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Högskoleutbildning i LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng, Ht 2015 Stockholm Inledning Sedan 2011

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer