Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online'

Transkript

1 Kerstin Namuth Folkuniversitetet Näktergalsg. 8 a Västra Frölunda tel: e-post: kerstin.namuth@folkuni.se Slutrapport 'ICC-grundutbildning för språklärare online' Denna rapport ska ses som komplement till den strukturerade rapporten efter Dukoms mall. Vi har även tidigare lämnat omfattande mellanrapporter som vi tror informerade om det viktigaste. Därför tas här bara upp sådant som vi känner den andra rapporten inte gav tillräcklig information om. Det handlar främst om pedagogiska aspekter. Projektbeskrivning: Bakgrund: 1. Inom Folkuniversitetet har det bildats en referensgrupp för fortbildning av språklärare som under två års tid bl a har tittat på befintliga grundutbildningar inom olika Folkuniversitetetsregioner, jämfört dessa, definierat en gemensam standard och även startat nya utbildningar på två orter. Ett problem som gruppen såg var småorterna där lärare och administratörer ofta känna ett behov av fortbildning och utbyte med kolleger, men de geografiska förutsättningarna inte ger möjlighet till detta. Man ansåg att en distanskurs skulle vara ett alternativ värt att prövas. 2. Folkuniversitetets referensgrupp är i sin tur är ansluten till ett internationellt projekt som drivs i ICCs (International Certificate Conference) regi med stöd av Lingua och Socrates programmen: ICC Teacher Training and Accreditation Scheme. Folkuniversitetet Göteborgs grundutbildning hade valts ut som en av fyra pilotkurser för ICC-projektets första fas under 1996 och har tilldelats ackreditation. Den ackrediterade 'traditionella' kursen kallas här 'Kurs A'. I projektets fas 2 som bl a vill granska nya former för utbildning av språklärare, med tyngdpunkten på just distansutbildning fungerade vår Dukom-kurs som pilotkurs igen och kommer att bli ackrediterad av ICC. 1

2 Målgruppen som kursen vänder sig till är språklärare i folkbildningen. Lärarna behärskar sitt undervisningsspråk (ofta har de språket som modersmål) och har minst en termins undervisningserfarenhet. En förutsättning för deltagande i grundutbildningen är att läraren undervisar minst en egen språkkurs parallellt med utbildningen. Distanskursen vänder sig i första hand till lärare som av geografiska skäl har svårt att delta i en vanlig kurs som pga tidsbrist inte kan delta i en vanlig kurs som känner sig mer motiverade att delta i en distanskurs än i en 'vanlig' som inte tidigare har genomgått någon jämförbar utbildning som förfogar över baskunskaper i ordbehandling Kursens Mål är att utrusta lärarna med de grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att undervisa en språkkurs i enlighet med Folkuniversitetets språksyn (och ICCs/Europarådets krav på modern språkutbildning), att erbjuda ett forum för utbyte och utveckling lärarna emellan, att erbjuda lärarna möjligheten att förvärva ett internationellt intyg: ICC lärarcertifikatet, och i denna speciella variant av grundutbildningen: att ge lärarna tillfälle att bekanta sig med IT och dess möjligheter i pedagogiska sammanhang. Uppläggning och arbetssätt: En av ICCs grundläggande principer för lärarutbildning är Learning by Doing and Reflecting. Tillämpnigen av by doing innebär givetvis den största utmaningen i en distanskurs dvs en kurs i vars natur det ligger att deltagarna inte kan träffas så ofta. Därför går många av distansuppgifterna ut på att skapa anknytning till verkligheten: Att pröva ut saker som sedan ligger till grund för det forsatta arbetet eller att transportera nya kunskaper och idéer direkt till det egna klassrummet. Kontakten mellan deltagare och kursledare samt deltagare sinsemellan sker via First Class. Under kursen har deltagarna tillgång till FU s interna hotline som hjälper till vid eventuella tekniska problem. För innehållsspecifiering se kursplanen på nästa sida. Kursens uppläggning Utbildningen omfattar ca 150 timmar uppdelade på 2 helger à 18 tim (på kursgård) eget arbete: reflektion, adaption, praktisk utprövning och vidareutveckling av det som behandlats under kurshelgerna samt genomgång av litteratur. Resultaten samlas i deltagarnas Dossiers som utgör en av förutsättningarna för certifiering. 2

3 Kontakt (utvecklingssamtal, support,...) mellan kursledare och deltagare via First Class och telefon Kontakt deltagare emellan (stödgrupper, forskargrupper, diskussioner, utbyte av idéer och erfarenheter) via First Class och telefon Videoinspelade lektioner som utvärderas av deltagare och kursledare Auskultationer (resp videoauskultationer ). Auskultationerna är en förutsättning för certifiering. Skriftlig Examen 3

4 Kursinnehåll: Språk Språk som kommunikation Språk som system Faktorer som utgör språklig kompetens Interkulturell kommunikation Språkliga nivåer FU s språksyn Språkinlärning ur deltagarens perspektiv Kursdeltagaren - vuxna som deltagare Analys av nivåer: Vad kan deltagare på en viss nivå och vilka fel gör de? Olika faser i inlärningen ( de 4 F) Hur lär man sig språk? Inlärningstyper Learning to Learn Deltagarcentrerad undervisning Utvärdering Språkundervisning ur lärarens perspektiv Lärarens roll Olika faser i undervisningen (de 4 P) Gruppdynamik Classroom management Utvärdering av kursmaterialet Metodik Lektionsplanering Kursplanering Mellanutvärdering Framstegsmätning och felrättning Hemarbete Att undervisa: Kommunikation/ grammatik/ uttal/ läsförståelse/ hörförståelse/ skriva/ ord/ interkulturella aspekter Att bedöma deltagarnas språkliga förutsättningar, inlärningsstilar och behov och anpassa kursen efter dessa Modern språkundervisning 4

5 Pedagogik och metodik De grundläggande pedagogiska principerna är de som ICC har fastställt i sitt 'Framework for Teacher Training and Accreditation', som Kurs A byggde på. Inför distanskursen gällde det nu att anpassa Kurs A till en del-distanskurs' möjligheter och begränsningar utan att ge avkall på de pegagogiska grundprinciperna. Eftersom vår målgrupp är extremt heterogen, både vad gäller undervisningsspråk och erfarenhet (lärare som undervisar sin första termin såväl som lärare med många års undervisningserfarenhet, lärare med en doktor i pedagogik och lärare med en bakgrund i helt andra ämnen), var det inte möjligt att förse våra deltagare med färdiga lösningar genom t ex studier av litteratur. I stället var det viktigt att kursen inom alla innehållsområden utgår från frågeställningar och stimulerar deltagarna att själva tänka, forska och hitta svaren och lösningarna för det egna undervisningsspråket och den egna undervisningsverkligheten. Som ett typiskt exempel kan nämnas området 'interkulturell kommunikation'. I en homogen kurs med t ex fransklärare skulle man kunnat utgå från ett interkulturellt problem som uppträder mellan svenskar och fransmän. Man skulle kunna förklara problemet och sedan i kursen arbeta fram lösningar för undervisningen. I en heterogen kurs måste vi utgå från frågan 'vilka interkulturella problem finns det mellan dina kursdeltagares kultur och kulturen i de(t ) land där målspråket talas?'. Först efter detta kan man gå vidare till de praktiska lösningarna som ofta blir specifika för varje deltagare och hennes/hans undervisningsspråk/-kultur. På detta sätt finns det alltid extra reflektionssteg i denna kurs, utbildningen blir mycket deltagarcentrerad och allt har en direkt anknytning till deltagarnas erfarenhet och realitet. Deltagarna uppmuntras (och tvingas) att lita till sitt egna sunda förnuft som främsta verktyg. Andra resurser såsom referenslitteratur, kursmaterial, kolleger, etc ska användas så mycket som möjligt - men deltagarnas förmåga att tänka, arbeta och utvecklas autonomt sätts högre än teoretiska kunskaper (detta återspeglas av uppgifternas och kursmaterialets art). Översikten på de följande sidorna visar några av ICC's kriterier och principer för god lärarutbildning och exempel på hur dessa omsattes i Kurs A (den 'traditionella' varianten) och Kurs B (distanskursen). 5

6 Kriterium/ Princip Kurs A: 'Traditionell kurs' Kurs B: Distanskurs Learning by Doing and Reflecting Steg 1: 'Doing'. En undervisningsaktivitet (övning) genomförs i lärarutbildningen, deltagarna intar språkkursdeltagarrollen Steg 2: Reflektionsfas. I retrospektiv analyserar deltagarna aktiviteten (om de tyckte om den eller inte, hur det hela gick till, vilka som var målen med aktiviteten, kursledarens roll, deltagarens roll,mm) Steg 3: Adaption- och transferfas. Deltagarna ser på samma aktivitet från lärarens perspektiv: Skulle de kunna använda aktiviteten i sin egen språkkurs? Vilka skulle målen vara? Vad skulle språkkursdeltagarna lära sig? Vad skulle man behöva ändra el anpassa? mm Steg 4: Realiteten. Deltagarna prövar ut aktiviteten i den egna språkkursen och avrapporterar i lärarutbildningen. Steg 1: 'Doing'. Vi såg 2 möjligheter att utrusta våra deltagare med en språkkursdeltagares erfarenhet av en undervisningsaktivitet: - En undervisningsaktivitet eller ett arbetssätt anpassas till det virtuella klassrummet, FC-konferensen, dvs till skriftlig i stället för muntlig - och oftast även fördröjd kommunikation. Erfarenheten deltagaren gör är en autentisk kursdeltagarerfarenhet - fast inte i ett typiskt klassrum. eller - Aktiviteten prövas ut under ett av de två fysiska mötena. Steg 2-4 genomförs sedan på deltagarnas hemmaplan resp 'online'. Steg 2: Reflektion. Som i Kurs A Steg 3: Adaption. Som i Kurs A, fast med ett extrasteg som utgörs av att aktiviteten först måste 'tillbakaanpassas' till fysiska möten. Steg 4: Realitet. Som i Kurs A Demokratiskt arbetssätt Kontinuerlig evaluation och revision. T.ex. en 'väggtidning' sätts upp på väggen där deltagare och kursledare klistrar upp små lappar med sina förväntningar, behov, frågor, kritik mm på ena sidan. 'Väggtidningen' finns där under hela kurstiden. deltagare och kursledare går genom den regelbundet och flyttar uppfyllda förväntningar och besvarade frågor till den andra sidan av 'väggtidningen', samtidigt som de sätter upp nya förväntningar. Denna 'väggtidning' är utgångspunkten för en kontinuerlig diskussion och - om nödvändigt - revision av mål, arbetssätt och innehåll. En konferens 'Förväntningar' inrättades i FC. Den har tre underkonferenser: 'Mina Förväntningar', 'Uppfyllda förväntningar' och 'suck!'. Proceduren är densamma som med Väggtidningen i Kurs A. 6

7 Kriterium/ Princip Kurs A: 'Traditionell kurs' Kurs B: Distanskurs Deltagarcentrering A) Hela kursen utgår från deltagarnas individuella behov, önskemål, förväntningar, erfarenheter och undervisningsrealitet. Deltagarnas egna språkkurser är såväl utgångspunkt som mål för lärarutbildningen. Många frågeställningar tas direkt från deltagarnas klassrum och där prövas alla praktiska lösningar och teoretiska svar. A) som i Kurs A B) Deltagarnas interaktion är ett väsentligt element av kursen. a) Vid mötena arbetar deltagarna 2 och 2, i små grupper och i plenum. b) Deltagarna arbetar i 'forskargrupper' mellan mötena. B) a) Vid de fysiska mötena som i Kurs A. Även i konferensen tillämpas det olika arbetsformer (2 och 2, små grupper, plenum). Här är dock gruppbildningsprocessen mer kursledarstyrd. b) Som i Kurs A får deltagarna uppgifter som de ska bearbeta i 'forskargrupper': att samla information, utvärdera den och avrapportera till hela kursen. 7

8 Nackdelar/ problem med Kurs B vs Kurs A samt lösningar Motivation Det kan vara svårare att hålla motivationen uppe när man inte har den ständiga personliga kontakten med kurskolleger och kursledaren. Deltagarna tycker att det som hjälpt dem hålla motivationen uppe var snabba reaktioner på inlägg och frågor i konferenserna samt feedback på uppgifterna som lämnats till kursledaren. Formen för feedback var viktig: man uppskattade att de märktes att kursledaren faktiskt hade läst och satt sig in i deltagarnas olika 'assignments'. De två fysiska mötena ansågs som mycket viktiga. Jämfört med Kurs A kan kursledaren dock konstatera att uthålligheten och disciplinen i Kurs B snarare har varit bättre än sämre. Några av deltagarna tyckte även att de kände sig mer motiverade i distansvarianten. Lösningar: - Motiverande kontaktskapande uppgifter (kontakt med såväl kurskolleger som personer i deltagarnas egen omgivning) - Omedelbar feedback - Obligatorisk 'närvaro' i konferensen, dvs alla måste koppla upp sig minst 1 gång i veckan, det är obligatoriskt att läsa kollegers inlägg i t ex diskussionskonferensen (och helst reagera på dem) - Obligatoriska par- och grupparbeten Isolering Deltagarna tyckte att risken att känna sig isolerad var större än i en Kurs A (inte oväntat). Några tyckte att det varit en nackdel att man t ex inte snabbt genom en enkel fråga till kursledaren kunnat försäkra sig om att man förstått en uppgift eller fråga rätt. Andra däremot såg detta som en fördel som hjälpt dem att utvecklas och bli mer självständiga. Lösningar: - som ovan, se 'Motivation' - jätteviktigt att stimulera kontakten utåt, dvs ge uppgifterna där deltagaren tar kontakt med kolleger på orten eller involverar sina egna kursdeltagare samt i vissa fall t o m vänner och bekanta i sitt arbete (t ex genom 'forskningsuppgifter'). Kostnader Tyvärr är Kurs B mycket dyrare än Kurs A. Även om man bortse från extrautgifter som teknisk utrustning och resor till kursmötena, så blir den rena kursledar-/handledarkostnaden dubbelt så stor jämfört med den 'vanliga' varianten A. Olika möjligheter prövades att minska kursledarens arbetstid (t ex kollektiv feedback i stället för individuell), men alla resulterade i en klar försämring av motivation, kontakt, flexibilitet, mm. Lösningar: 8

9 Inga tillfredsställande. För att hålla samma kvalitet anser vi att man tyvärr måste räkna med högre kostnader. Fördelar med Kurs B vs Kurs A Motivation: se ovan under 'Nackdelar' För några av deltagarna kändes den här typen av kurs klart mer motiverande än en 'traditionell' variant. Det berodde på att - de var intresserade av tekniken, använde datorn som redskap i det dagliga arbetet - de tycker att 'pröva något nytt' är mycket motiverande - de är typiska 'autonomous learners' som uppskattar att arbeta på ett friare sätt Bättre resultat/reflektion Deltagarnas eget arbete samlas i deras individuella 'dossiers'. En godkänd dossier är en av förutsättningarna för ICC-certifiering. Dossiern består av en mängd olika uppgifter (som täcker hela kursinnehållet) och utgör grunden för en kontinuerlig dialog mellan deltagare och kursledare, en uppgift läggs till dossiern när både deltagare och kursledare känner sig nöjda med resultatet. Distanskursens deltagare åstadkom mer genomtänkta dossiers än deltagarna i Kurs A. Detta antagligen pga att arbetet med dessa dossiers innebar direkt kontakt med kursledaren, dialogen uppfattades som personlig och utvecklande och ersatte säkert en del av den naturliga personliga kontakten i fysiska möten. För deltagare som har svårare att hävda sig i en större grupp eller som behöver lugn och ro för att kunna arbeta och tänka ger denna variant B bättre förutsättningar än Kurs A. Bättre stämning Paradoxalt nog så var stämningen och kontakten deltagarna emellan t o m bättre i Kurs B än i den 'traditionella varianten'. Det verkade som om deltagarna uppskattade kontakten när den skedde (vid de fysiska mötena och även i FC) mer eftersom den var lite sparsam jämfört med en 'vanlig' kurs. Vi strävade från början efter att etablera 'rätt ton' i kursen. Detta genom tonen kursledaren använde i konferensen och som genast togs upp av deltagarna, samt genom att man redan före det första mötet 'arbetat med gruppdynamiken' genom olika kontaktskapande uppgifter i FC. Dessutom fanns det hos deltagarna en mycket kollegial, hjälpsam och intresserad attityd, samt att alla verkade vara medvetna att en kurs blir mycket mer stimulerande om man har roligt. Detta blev uppenbart redan vid det första fysiska mötet som ägde rum efter 4 veckors arbete i konferensen: Deltagarna intygade alla att det kändes som om man redan kände varandra, och att man verkligen hade sett fram emot att äntligen SE de andra. 9

10 Flexibilitet Många deltagare uppskattade flexibiliteten - vad gällde den geografiska friheten (det var t ex möjligt att vistas utomlands en tid under kursens gång), den mer flexibla organisationen av arbetetstiden (intensiva och mindre intensiva veckor, tid på dygnet), möjligheten att själv kunna styra arbetet och arbetssättet i större omfattning (t ex man bestämde själv när och i vilken grupp man skulle låta sig videofilmas, man valde själv sina resurser på orten, mm) 'Transparens' I Kurs B blir det mycket lättare att följa arbetet - både deltagarnas individuella och kursens som helhet - i och med att mycket finns att läsa i konferensen. Genom FC-funktionen 'History' och möjligheten att strukturera och utveckla konferensen är det lätt att följa utvecklingen. Denna transparens uppskattades speciellt av vår externe auditor, ICCs utvärderare som tyckte att han kunde följa kursen mycket lättare än i Kurs A och att han dessutom lärde känna deltagarna och relationen mellan de inblandade genom att koppla upp sig regelbundet under några veckors tid. Mål: den autonoma läraren Med tanke på målet att läraren/deltagaren ska bli så självständig som möjligt i sitt arbete, verkar en del-distanskurs vara en mycket lämplig arbetsform. Deltagaren är i denna kurs mycket mer hänvisad till sin egen förmåga att sätta upp mål, planera, genomföra och utvärdera arbetet. Balans mellan olika 'Centers of action': Som centra för handling/arbetet i utbildningen vill vi gärna se a) deltagaren själv, hans eget tanke- och utvecklingsarbete (DT) b) deltagarens undervisningsverklighet i de egna språkkurserna (SK) c) lärarutbildningskursen (LK) I en 'vanlig' kurs finns alltid tendensen att arbetet koncentreras kring lärarutbildningskursen. Där sker det mesta av arbetet, tror deltagarna. Resultatet blir lätt att man pratar om undervisningen utan att verkligen skapa en anknytning till den. Detta är egentligen ingen idealsituation med tanke på att en lärarutbildning ju har som mål att utrusta deltagarna med det de behöver för undervisningens verklighet. Ändå verkar denna situation anses som naturlig och den bästa möjliga: DT LK SK I distanskursen såg vi till att börja med en risk att relationen mellan de tre skulle bli ännu lösare, så att man skulle få en situation där deltagaren satt framför sin egen dator utan anknyting till vare sig kursen eller verkligheten. 10

11 DT LK SK Vi ser dock efter utvärderingen av del-distanskursen denna arbetsform som en verklig chans att få en verklig och idealisk balans mellan de tre 'centers of action'. Det gäller att i samma mån som länken DT - LK försvagas, se till att anknytningen till realiteten (DT - SK) blir starkare. Dels skedde detta helt automatiskt, t ex när deltagare självmant diskuterade sina uppgifter med deltagarna i den egna språkkursen. Dels stimulerades det genom uppgifter och frågeställningar som krävde att man t ex tog kontakt med kolleger på orten eller prövade ut praktiska undervisningsidéer i den egna språkkursen eller att man spelade in sina egna språkkursdeltagare för att sedan analysera deras språkliga nivå. DT LK SK Allt som allt kan vi säga att projektet har gett oss mycket positiva och intressanta erfarenheter. För oss står det höjt över allt tvivel att en del-distanskurs med IT-stöd kan ha samma eller t o m bättre kvalitet vad gäller pedagogik och resultat än en 'traditionell' kurs. Vilken av varianterna den enskilde deltagaren föredrar är säkert en fråga om hennes/hans personliga arbetsstil. Vi tackar Dukom för möjligheten att genomföra ett oerhört givande projekt och hoppas att vi har kunnat bidra genom det till Dukom-utredningen. 11