PROJEKTMATERIAL. Aktiveringskurs för yngre handikappade på distans. Åsa folkhögskola. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Åsa folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning DUKOMs projektnummer: Projektnamn:... 4 A. Projektansvariga... 4 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 9 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: Slutrapport och utvärdering Åsa folkhögskola Reumatikerdistriktet i Sörmland ABF Södermanland Projektledning Elevrekrytering Kursutveckling Fortbildning Utvärdering Teknik levantagning Kursutveckling Forts Studielitteratur, studiehandledningar Första internatet, 16-18/ Övningsdistansperioden 19/12-7/ Andra internatet, studieupptakt, 7-10/ Teknik Första distansstudieperioden 11/1-9/ Planerad uppläggning...20 Övergripande processidé Utfall Svenska Utfall Data Utfall Samhälle Kommunuppgiften

3 Gruppuppgiften Internat Utfall bibliotek Elevernas utvärdering av distansperioden Sammanställning Utvärdering av första distansstudieperioden (11/1-9/3) Kommentarer utvärdering Den andra och avslutande distansstudieperioden, samt avslutningsinternatet. 13/3-7/ Hur var det tänkt? Hur blev det? Elevernas utvärdering av andra distansperioden Sammanställning Utvärdering av den andra distansstudieperioden 13/3-4/ Elevernas slututvärdering av hela kursen Sammanställning Slutlig kursutvärdering Aktiveringskurs för handikappade på distans. 16/ / Kommentarer: Några slutsatser om pilotkursen i sin helhet Klargöra förväntningar och krav Träna i projektarbete och analys Studiehandledningar Tryggheten Att studera på distans Data Lärarlag Spridning av projektets resultat

4 DUKOMs projektnummer:192 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst c:a 50 ord vardera): Med hjälp av basämnesstudier på distans (var och en hade sin egen bärbara dator hemma) och med hjälp av en flexibel, processinriktad och problembaserad pedagogik utan skrivna studiehandledningar har vi arbetat med att öka yngre handikappdes motivation att framför allt fortsätta med studier. Vi har arbetat i lärarlag med en hög grad av tillgänglighet. Vi har betonat vkten av den sociala kontakten mellan deltagarna under kursen och haft en mycket hög distansaktivitet där kaféet har varit själva navet. The aim of this project was to motivate younger disabled people for further studies by using ODL. We have used an extremely flexible method without written course manuals. We have stressed the importance of dialogue and of a high degree of social activity in the distance communication. When teaching, we have worked very close in a small team of teachers and we have stressed the importance of being obtainable at almost any time. A. Projektansvariga Projektledare: Ingemar Svensson Åsa folkhögskola, Sköldinge Tel: 0157/69503 Fax: 0157/69529 e-post: ingemar.svensson@mbox301.swipnet.se Informationsansvarig:Se ovan. Utvärderingsansvarig:Se ovan B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi såg att det fanns en stor grupp handikappade, som vi inte kunde nå med våra vanliga kurser eftersom de inte klarar av att sitta i ett klassrum under en normal arbetsdag. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har sedan lång tid tillbaka ett nära samarbete med flera handikapporganisationer och betrakta handikappade som en av våra mest prioriterad målgrupper. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? 4

5 Vi ville testa om det var möjligt att nå denna målgrupp och att på distans kunna arbeta med i grunden samma pedagogik som vi gör i våra närstudier. Vår målsättning är att kunna erbjuda denna typ av aktiveringskurs på distans som en del av vårt normala kursutbud. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej, inga ändringar har skett i projektets syfte. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektidén utvecklades i samverkan mellan Åsa folkhögskola, Reumatikerdistriktet i Sörmland och ABF Södermanland. Planeringen och genomförandet gjordes främst av projektledaren och lärare från Åsa folkhögskola. Sivert Klasson från Reumatikerdistriktet medverkade i dessa moment främst vad gäller rekrytering av deltagare till pilotkursen. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Se svar ovan. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Åsa folkhögskola är en medelstor folkhögskola med normal traditionell långkursverksamhet med prioritering av kortutbildade och andra utsatta grupper. Vi lägger stor vikt vid att få våra elever att växa som människor genom studier, vi betonar det goda sociala klimatets betydelse vad gäller att komma in i studierna och vi arbetar processinriktat och problembaserat. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, om det är ekonomiskt möjligt, planerar vi att lägga in denna kurs i vårt ordinarie kursutbud. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Nej, intresset för projektet bland övriga lärare och anställda på skolan har varit minimalt. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Projektet planerades och genomfördes för yngre (18-35) fysiskt handikappade från Södermanlands län. Varför vände sig kursen till just dessa? Därför att detta är en av skolan prioriterad målgrupp, som vi har svårt att nå genom vårt normala långkursutbud Hur informerades om projektet? 5

6 Genom våra projektpartners informerades handikapprörelsen i länet både på länsoch på lokal nivå. Vi använde oss också av pressen och lokalradion för att sprida kunskap om projektet. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Urvals- och antagningssystem byggdes upp utifrån projektets mål. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen fungerade bra. Här hade vi nytta av att våra partners hade en djup förankring bland handikappade i länet. Att använda Sivert Klasson från Reumatikerdistriktet som uppsökare fungerade bra. Vi nådde avsedd målgrupp och fick en grupp med spridning av handikappen. Även om en stor del av dem som kom till pilotkursen av naturliga skäl var just unga reumatiker C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Kursen byggde på idén att motivera till vidare studier genom fria, individualiserade och flexibla studier med en hög grad av social aktivitet i deltagargruppen Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Utöver vad som sagts i svaret ovan, har vi arbetat processinriktat och problemorienterat. En fast struktur, beskriven i t ex en studiehandledning/ motsvarande, litteraturlista mm? Eftersom processtänkandet är centralt för oss har det inte varit vare sig önskvärt eller möjligt att arbeta med skriven studiehandledning. Däremot har vi arbetat efter en mycket väl strukturerad idé om kursens huvudsakliga uppläggning En problemorienterad modell/motsvarande? Vi har arbetat problemorienterat på samma sätt som vi gör i våra vanliga långkurser. Hur har eventuell examination skett? Folkhögskolor sysslar inte med examination. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) På det stora hela taget, ja. I de individuella uppgifterna och i gruppuppgifterna, fungerade det utmärkt att basera studierna på dialog och processtyrning. När vi i kursens andra steg gick över till att arbeta mera självständigt med grupprojekt, där lärarna blev mera av handledare, fungerade det inte riktigt lika bra. När man i vanlig klassrumsundervisning arbetar med projekt har man en större möjlighet att på ett naturligt sätt gå in i grupperna och hjälpa dem att komma igång, eller att hjälpa dem på rätt väg när de fastnar. I distansstudier har man inte på samma sätt denna möjlighet. Här måste man i stället, menar vi, lägga in kontrollstationer längs 6

7 vägen där grupperna har en obligatorisk skyldighet att redovisa var de är och hur långt de har kommit. Det är också svårare att på distans öva eleverna i det mest väsentliga, nämligen i analytiskt tänkande. För att kunna göra det på distans måste man få igång en pågående diskussion kring gruppernas frågeställningar. Detta låter sig inte enkelt göras eftersom distansformens frihet i tid och rum i viss mån har en hämmande effekt på lärarens möjlighet att ställa de problematiserande frågorna. Här krävs mera erfarenhet. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen? Ja Hur många och hur långa? Vi hade totalt fyra internatsammankomster. Tre stycken omfattade tre dagar och en omfattade fyra dagar. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? De genomfördes hos utbildningsanordnaren. Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skedde vid en fast tidpunkt. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, grupparbetet som arbetsmetod var planerad. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, det anser vi. De obligatoriska träffarna är mycket betydelsefulla för att få till stånd den för oss så viktiga sociala sammanhållningen och därmed den höga distansaktiviteten. Den individuella studietakten är också betydelsefull eftersom vår målgrupp dels är olika hårt belastad av sina handikapp, dels har mycket skiftande studiekapacitet över en given tidsperiod. Att ha en gemensam antagning och att arbeta med samma grupp sammanhållning, är en förutsättning om man vill utnyttja gruppens dynamik i det kunskapsutvecklande arbetet. De grupparbeten vi haft har fungerat ganska bra, med reservation för de svårigheter vi stötte på vid längre gruppbaserade projektarbeten (se svar ovan) 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen av oss hade någon erfarenhet alls av distansutbildning. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? 7

8 Ja, vi har arbetat i ett litet och tätt lärarlag. Tre lärare och en bibliotekarie Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? Vi har, som meddelats ovan, ingen tidigare erfarenhet av distanskurser. Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Lärarinsatsen har varit ungefär lika stor som vid vanlig klassrumsundervisning Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Inte särskilt mycket. Studierna i svenska koncentrerades av naturliga skäl på övningar i skrivande. I övrigt inga större skillnader. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja och nej. Den föreläsande läraren finns naturligtvis inte på distans. Den omnipotente läraren, som fyller varje vrå av klassrummet med sin personlighet finns heller inte. Detta är naturligtvis huvudsakligen av godo. Elevernas uppmärksamhet är vid distansstudier inte på samma sätt klistrad vid läraren. Man vänder sig också åt annat håll, frågar sina kamrater, hittar kunskap själv. Annars är jag också benägen att svara nej på frågan. I vårt projekt har vi varit angelägna om att flytta över det som vi ser som de goda undervisningsformerna rakt av från hur vi arbetar i klassrum till hur vi arbetar på distans ( diskussionspartnern, handledaren) och på det stora hela taget har det fungerat bra Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, Undervisningen har huvudsakligen bedrivits på kvällar, men också på helger. Skälet till detta är enkelt. Efter kl och på lördagar/söndagar kostar det bara hälften så mycket att vara uppkopplad. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, vi tycker att det har fungerat mycket bra. Det täta lärarlagsarbetet, där all planering har gjort gemensamt, innebär att vi har kunnat dela klassrum hela tiden, vi har kunnat gå in på varandras områden då det har varit önskvärt och vi har kunnat hålla en mycket hög lärartillgänglighet på distans. Eftersom lärarna i laget är vana vid och dessutom starkt betonar process och problematisering, har vi kunnat sammanväva våra ämnen till fungerande helheter. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi använde samtliga (lärare och elever) bärbara datorer, laddade med Windows officepaket, Netscape Navigator och FC. All distanskommunikation skedde via konferenser i DUKOMs FC Varför valde ni detta/dessa medier? Vi visste ingenting om vilka eventuella alternativ som fanns. Hur användes de i projektet? De användes vid så gott som all distanskommunikation. Undantagsvis användes telefon. 8

9 Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? På det stora hela taget har vi inte haft några problem, annat än att några av oss lärare är i femtioårsåldern och ej särskilt dataintresserade. Initialt svors det en del över bifogade filer som inte hamnade där de skulle, men problemen var snabbt avvärjda. - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? I förvånansvärt liten utsträckning, vilket kan ha att göra med att vi på vårt första internat, gnuggade våra elever i hur datorn fungerade och hur man använder framför allt FC. Vi hade i början några fall av haverier, främst beroende på att vår datatekniker blev sjuk och att färdigställandet av datorerna fick göras av en i hast inkallad konsult. Efter tre veckor, hade vi i stort sett inga problem längre, utom i ett fall. En deltagare hade svåra problem att lära sig att använda FC. Detta berodde på att han hade en så grav hjärnskada att han helt enkelt inte var förmögen att lära sig någonting. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej, inget väsentligt. Vi ser dock fram emot FC 4.0, med möjligheten att i större utsträckning kunna arbeta offline. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi hade valt samma form av IT-stöd. Se dock ovan vad beträffar FC Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Det fungerade mycket bra. Vi hade olika roller i projektet och dessa roller organiserades och utfördes utan några samarbetsproblem. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Vår rektor har hela tiden varit intresserad och aktivt stödjande. Bland huvuddelen av kollegerna reagerade man först negativt, för att så småningom välja att bemöta projektet med likgiltighet Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Vi har inte haft problem eller mötts av aktivt motstånd. 9

10 Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Samarbetet fungerade mycket bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader krrunt ¾ av kostnaderna faller på drift. De stora posterna här är datorhyra och lärarlöner. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Jag kan inte göra någon sådan jämförelse. Kursen har inte existerat i annan form än denna. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Av de 17 elever som påbörjade kursen, slutade 3 under kursens gång. En deltagare kvarstod hela tiden, men klarade, på grund av sin svåra hjärnskada, inte av studierna på det sätt som planerades. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vi har i mycket liten utsträckning använt förproducerat material, vi har inte alls använt studiehandledningar. Det förproducerade material deltagarna fått har huvudsakligen varit knutet till datakunskapen och detta material anser deltagarna att de haft stor nytta av. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: De anser att IT-stödet har fungerat bra och menar att de inte tror att de hade fått större kunskaper om kursen hade gått som en vanlig folkhögskolekus. datorkommunikation med lärare? En stor majoritet säger i utvärdering att den fungerat ganska/mycket bra. 10

11 datorkommunikation med andra studerande? Nästan samtliga säger att den fungerat mycket bra. Kursmaterial och kursadministration på web? Vi har använt web som kunskapskälla i studierna och huvuddelen av eleverna anser att de haft nytta av web för detta ändamål. databassökningar? Vi har i begränsad omfattning använt oss av Mediearkivet i studierna. Åsikterna om nyttan har varit blandade. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? Att den höjde elevernas självförtroende, att den möjliggjorde sociala kontakter, att den starkt motiverade till fortsatta studier. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? De relativt få negativa omdömen som fälldes var att kursen inte hade den inriktning man tänkt, att man studerat för lite data, att studietakten var för hög resp. för låg. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningarna för att utveckla verksamhet på vår skola är huvudsakligen mycket goda, vilket beror på att skolans rektor aktivt stödjer denna utveckling och på alla sätt underlättar den. Tid och resurser avsätts generöst för utvecklingsarbete och för att initiera nya innovativa projekt även då dessa innebär påtagliga risker. Något starkare stöd för denna verksamhet finns inte inom lärarkollektivet eller bland övrig personal. En liten och sammansvetsad grupp arbetar idag med denna typ av utvecklingsarbete. Förutsättningarna för samarbete med externa aktörer, bedömer vi som mycket goda. Positiva signaler kommer här framförallt från handikapprörelsen på olika nivåer. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Skolledningens positiva hållning är även här betydelsefull. Rektor underlättar på alla sätt genomförandet. Bl.a. genom att tilldela undervisningstimmar på samma sätt som vid ordinär långkurs och genom att i tjänstefördelningen lägga ut timmarna som en förtroendetidsschablon. På samma sätt stöder man flexibiliteten genom att betala ut en schablon för telefonuppkoppling från hemmet eller annan plats. Ett problem vad gäller genomförande av IT-anknuten verksamhet, skulle kunna vara den konservatism i frågan, eller brist på intresse. som präglar delar av skolans lärarkår. Hittills har detta inte hämmat vårt arbete, eftersom den grupp som arbetat med detta projekt och som arbetar med fortsättningen på detta projekt och med ytterligare ett distansprojekt med IT-stöd, har arbetat med stor entusiasm. Möjligen kommer det inte att göra det i framtiden heller. Vi har noterat att folkhögskolläraren i allmänhet måste ges tid att vänja sig vid tanken att använda sig av nya medier. Ändå är det så att distansundervisning ställer mycket stora krav på inblandade lärare. De bör vara mycket erfarna pedagoger, med djup förankring i folk- 11

12 högskolepedagogik, samtidigt som de måste drivas av ett starkt intresse för pedagogisk förnyelse. De måste också vara mycket flexibla när det gäller inställningen till arbetstid. Distansläraren undervisar inte mellan 8 och 3. Han/hon undervisar när eleven har behovet. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur finansiera distansutbildning för kortutbildade eller på annat sätt resurssvaga? Hur skapa samarbete mellan olika utbildningsanordnare och tillskapa ett öppet och flexibelt nationellt nätverk där vuxna kan få de studier de behöver (eller önskar) när de behöver dem och på det sätt de önskar genomföra dem? Hur utveckla en distanspedagogik som på elevens villkor utvecklar förmågan till analytiskt tänkande? (mycket har gjorts, en del återstår.) Hur bryta den hämmande Hermodsfilosofi (starkt styrande skrivna studiehandledningar) som fortfarande i ganska stor utsträckning präglar distansstudievärlden och ersätta den med ett öppet och flexibelt lärande på distans? Hur utveckla en ny lärarmedvetenhet, få de erfarna och duktiga pedagogerna att träda in i den IT-värld som fortfarande domineras av tekniker, hur få dem att ställa om sig från att undervisa mellan 8-15 till att vara tillgängliga när eleven behöver dem, dvs när som helst? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Se ovan 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Vi har använt strukturerade utvärderingsblanketter som eleverna fyllt i efter varje internat och efter varje distansperiod. Eleverna har också fått fylla i en slututvärderingsblankett. Gemensamma muntliga utvärderingssamtal har också gjorts med eleverna efter varje avslutat internat och efter varje avslutad distansperiod. Dessa utvärderingssamtal har sammanställts. Lärarlaget har på samma sätt, muntligt och skriftligt, individuellt och gemensamt utvärderat varje internat, varje distansperiod och slutligen kursen som helhet. Projektledaren har fört dagbok under projekttiden. Samtliga projektledningsmöten har protokollförts Från samtliga lärarlagsmöten finns skriftliga minnesanteckningar. Delrapporter har gjorts dels enligt den plan DUKOM satte upp, dels för våra egna behov efter varje distansstudieperiod. 12

13 Slutrapport och utvärdering Åsa folkhögskola Reumatikerdistriktet i Sörmland ABF Södermanland Projektledning Projektledningsgruppen började arbeta den 23/4-96 och har under projekttiden haft sammanlagt 7 protokollförda möten. Alla större beslut fattas av projektledningsgruppen. Projektledaren har berett frågor och verkställt gruppens beslut. I projektledningsgruppen har Sivert Klasson från Reumatikerdistriktet ansvarat för elevrekryteringen till pilotkursen. Projektledningsgruppen har bestått av följande personer: Ingemar Svensson, Åsa folkhögskola, projektledare. Lars - Erik Axelsson, Åsa folkhögskola, lärare på pilotkursen. Sivert Klasson, Reumatikerdistriktet i Sörmland, elevrekryterare. Ingrid Gunnarsson, ABF - Södermanland. Projektets tidsram fram till kursstart har fastlades initialt i gruppen. Denna planering följdes och fungerade väl. Elevrekrytering Ett kursprospekt togs fram i slutet av maj. Den 10/6 hölls en konferens med ABF Södermanlands Handikappråd på Åsa folkhögskola. I handikapprådet sitter representanter för alla de handikapporganisationer som är anslutna till ABF. Konferensen syftade till att sprida kunskap om projektet och att få organisationerna att rekrytera till pilotkursen. Projektledaren berättade om kursen, om syfte och mål. Särskilt nämndes flexibiliteten och individualiseringen både i studietakt och ambition som vi vill utveckla. De medverkande organisationena var mycket intresserade och lovade att ta fram adresslistor till sina yngre medlemmar och att i övrigt sprida kunskap om projektet i sina organisationer. Organisationerna fick med sig ett antal av det framtagna kursprospektet. Det aktiva rekryteringsarbetet påbörjades i mitten av augusti då Sivert Klasson färdigställde en utskickslista till de i målgruppen som var organiserade i någon handikapporganisation. En anmälningsblankett togs fram och omkring 100 brev gick ut till unga handikappade i länet i början av september, med kursprospekt, anmälningsblankett och följebrev. 13

14 I samband med detta utskick hölls en presskonferens på Åsa folkhögskola. Tidningen Folket och Katrineholmskuriren skrev utförligt om projektet och pilotkursen, projektledaren intervjuades i Radio Sörmland. Icke närvarande tidningar, Södermanlands Nyheter och Sörmlandsbygden kontaktades per telefon och fick kursprospekt per post. Kontakter togs med följande organisationer: Vuxenhabiliteringen i Eskilstuna AMI i Eskilstuna och Katrineholm AMA i Eskilstuna Föreningen Hjärnkraft i Katrineholm. Projektets rekryterare följde upp dessa kontakter. Sammanlagt anmälde sig drygt trettio intresserade till projektets pilotkurs. I stort sett samtliga anmälda uppsökas och intervjuades av Sivert Klasson. Kursutveckling Projektledningsgruppen lade, vid sitt möte den 29/5, fast att de ämnen som skall studeras under kursen är Samhällskunskap, Svenska och Datakunskap. I övrigt bekräftades de pedagogiska målsättningar vi fastlagt i projektansökan. Projektledningsgruppen beslöt att tre lärare och en bibliotekarie skall planera och genomföra kursen. Gruppen uppdrog åt projektledaren att ansvara för kursutvecklingsarbetet och att välja ut de två övriga lärare som tillsammans med honom skall genomföra kursen. De lärare som valts ut är dokumenterat duktiga och efterfrågade folkhögskolepedagoger. Ingen av dem tillhöra kategorin teknikorienterade datafreaks. Två av tre lärare, Ingemar Svensson och Lars - Erik Axelsson tillhör snarare kategorin muttrande IT - skeptiker. Den tredje läraren, Susanne Müller, är datalärare. Lärarlaget, inklusive bibliotekarien, Lennart Cederberg, hade sitt första planeringssammanträde den 4/9. Lärarlaget har, under hela projekttiden haft fasta planeringskonferenser en gång i veckan. Utgångspunkten för lärarlagets kursutvecklingsarbete var den flexibilitet och individualisering som vi tryckt på i projektansökan. Processinriktning, deltagarstyrning och problemorientering i studierna var andra självklara grundstenar. Lärarlaget fastlade tidigt kursprocessen i stort enligt följande: Det inlednade internatet i December ger den grundläggande teknikfärdigheten att arbeta i konferenserna och att söka information i www. I övrigt kommer internatet att kretsa kring att lära känna varandra och bli trygg i gruppen. Under jul och nyår övar eleverna på distans, bygger upp en säkerhet i att kommunicera i skrift i konferenserna och prövar på att söka i www. 14

15 På internatet i januari repeterar vi för dem som inte har klarat av tekniken och ger de elever som behöver, grundläggande kunskaper i Word for Windows. Efter detta internat skall man kunna skriva ett dokument i Word, spara det och skicka det som bifogat dokument. Vi fortsätter med arbetet att få deltagarna att växa i gruppen och ger förutsättningarna för de kommande distansperioderna. Under den första distansperioden börjar vi att arbeta med svenska och datakunskap. Vi kommer att låta eleverna göra, först korta och sedan längre, skrivövningar av fri karaktär, detta för att ge dem en större säkerhet att kommunicera i skrift, men också för att utveckla deras skrivna språk. I dessa skrivövningar kommer vi att bygga in fler och fler moment av datakunskap, något som kommer att kräva en noggrann gemensam planering mellan läraren i svenska och dataläraren. I datakunskap kommer vi dessutom att gå vidare med Internetanvändning. De sista 3 veckorna under första distansperioden kommer samhällsläraren in och tar större delen av tiden till en baskurs med inriktning på Din kommun här kommer att läggas in ett mindre grupparbete för att öva inför den andra periodens fördjupning På mellaninternatet i mars utvärderar vi arbetet under första perioden och ger förutsättningarna för arbetet under andra perioden då eleverna arbetar med ett större fördjupningsarbete i samhällskunskap, huvudsakligen som grupparbete. Studierna i svenska integreras nu i samhällstemat och får en mera stödjande karaktär. Datastudierna individualiseras utifrån nivå och behov. Under det avslutande internatet redovisar grupperna sina arbeten och kursen utvärderas. Parallellt med denna process planerades också att hela tiden att arbeta med en klassrumsprocess. En av lärarna skulle ansvara för aktiviteten i klassrummet och där föra en fortgående diskussion utifrån aktuella samhällsskeenden. Eleverna skulle därvid tvingas följa med i tidningar, radio, TV och stimuleras att delta i den hela tiden pågående diskussionen. Så långt möjligt skall den kollektiva klassrumsprocessen att knytas till bas- resp. Fördjupningskursen i samhällskunskap. Bibliotekarien kommer att ha en egen konferens där eleverna skall kunna ställa frågor. Han skall kunna hänvisa till sökvägar och adresser på www, men också till vilka vanliga bok- tidnings- och tidskriftskällor som finns. Han skall också i konferensen kunna presentera egna lästips vad gäller skönlitteratur eller olika typer av facklitteratur. Under hela processen skall lärarlaget arbeta mycket tätt ihop, för att snabbt kunna korrigera eller byta riktning när processen så kräver. Lärarlagskonferensen kommer här att vara central. I lärarlaget kommer bibliotekarien att aktivt ingå. Efter kursplaneringen påbörjades arbetet med att, så längt möjligt, detaljplanera de två första internaten och arbeta fram utvärderingsinstrument för eleverna. Fortbildning Lärarlaget har internt fortbildat sig i att använda FC och dess konferenser samt i att använda www och e-post på Internet. Den 1/10 började Runöskolans Distans- 15

16 lärarutbildning där projektets 3 lärare mycket aktivt deltagit under perioden 1/ /6-97. Tanken var att vi i Runöskolans distanslärarutbildning, aktivt skulle kunna stärka vårt eget projekt genom att vi där fortlöpande skulle kunna spegla våra egna idéer mot kurskamrater med andra erfarenheter och andra föreställningar om distansstudier. Tanken var också att vi, i Runökursen, skulle arbeta tätt ihop vilket då ytterligare skulle stärka oss som lärarlag. På det stora hela taget uppnådde vi, genom fortbildningen, våra uppsatta mål. Utvärdering Vad gäller planeringen av utvärderingsarbetet fann vi ingen anledning att ändra i den utvärderingsplan vi hade med i projektansökan. Mera detaljerade instrument för utvärdering av pilotkurs utvecklades strax innan innan kursstarten i december. Projektledaren har kontinuerligt fört dagbok, projektledningsmöten har genomgående protokollförts och minnesanteckningar har, av projektledaren, genomgående förts vid lärarlagets möten. En väsentlig förändring gjordes dock vad gäller utvärdering. I projektansökan hade vi med en extern utvärderare. Idén var att kontakta Folkhögskollärarlinjen vid Linköpings Universitet och att någon av kandidaterna där skulle göra sin långpraktik på Åsa, följa projektet och göra en extern utvärdering som sitt avslutande examensarbete. Projektledaren kontaktade redan i maj Staffan Roselius, som är metodiklektor vid F-linjen. Roselius tyckte att det var en bra idé och lovade att återkomma, vilket han inte gjorde, I mitten av augusti kontaktades Roselius igen i frågan och lovade åter att ta upp idén i F-linjens kollegium. Någon reaktion kom dock aldrig från F- linjen, vi antog därför att man inte var intresserad av att delta och beslöt att utföra utvärderingsarbetet själva i form av självvärdering. Teknik De datorer, modem och den programvara som lärare och elever använt i projektet inköptes under hösten och skolans datatekniker påbörjade installationen av mjukvara i elevdatorerna i slutet av november. Lärarnas datorer var då färdiga och laddade med Windows 95, Office - paketet, Netscape 2.1 och Internetbaserade FC - uppkopplingar både till DUKOMservern och Runöservern. Installationerna i lärarnas datorer är välgjorda och har hela tiden fungerar bra. Vid det första rapporttillfället, den 1/10, var vi av den uppfattningen att projektet utvecklades väl, fastställda tidsramar hade hållits, elevrekryteringsarbetet fungerade bra och det fanns en stark entusiasm bland alla i projektet inblandade. Vi sår fram emot att få starta vår pilotkurs i december. levantagning Utifrån de erfarenheter Sivert Klasson gjorde under dina uppsökarbesök och de uppgifter som lämnats i den formella skriftliga ansökan som varje sökande fick fylla i, gjorde projektledningsgruppen sedan antagningarna. Vi försökte sätta sam- 16

17 man en grupp där olika handikapp var representerade, där det fanns en könsmässig balans, där det fanns en åldersmässig balans. Vid sorteringsarbetet tog vi först bort dem som inte föll inom det definierade ålderssegmentet Därefter tog vi bort dem som hade för mycket utbildning och där det inte fanns andra starka skäl till antagning. Vi tog också bort dem som vi bedömde saknade tillräcklig motivation för studier och dem som vi bedömde inte var i ett sådant fysiskt eller mentalt skick att de var förmögna att delta i studier. 20 deltagare togs ut, av dessa var 2 reserver. Av de antagna var 7 reumatiker, 2 synskadade, 1 stomiopererad, 2 cp - skadade, 1 hjärnskadad, 3 led av neurologisk sjukdom, 1 led av panikångest. 7 av de antagna var rullstolsburna och lika många hade personlig assistent. 13 deltagare var kvinnor och fyra var män. Skälet till denna könsmässiga brist på balans var att ytterst få män sökte till kursen. För att få någon balans, tog in nästan alla män som sökte. Detta skulle, som vi kommer att se längre fram, visa sig få konsekvenser vad gäller avhopp, respektive bristande förmåga att fullfölja studierna. Huvuddelen av deltagarna hade 2årigt gymnasium. En hade 8 årig grundskola och en hade bedrivit högskolestudier. En av de antagna deltagarna tackade nej till sin plats. Av olika skäl satt vi då inte in någon av reserverna Kursutveckling Forts. Under November och början av december gjordes en relativt strukturerad plan för första studiedistansperioden och dels en detaljplanering av första och andra internatet. Kursutvecklingsarbetet skedde genom ett nära och prestigelöst samarbete mellan kursens 3 lärare (där projektledaren ingår) och kursens bibliotekarie. Detta bör betonas. Lärarlagets förmåga att samarbeta har varit extremt god och kan inte sägas spegla det normalgoda lärarlagsklimatet på skolan. Förutom den fasta tid varje vecka då lärarlaget träffats i rummet. har planeringsarbetet under mellanliggande period gjorts i ÅF Lärarlag., lärarlagskonferensen i FC. Denna kombination av rumliga möten och elektroniska konferensmöten för planeringen har fungerat mycket bra. Utkast till scheman, skrivelsen till elever, utvärderingsprotokoll etc. som grovskissats på de rumsliga planeringsmötena, har sammanfattats, lagts ut i ÅF lärarlag, där var och en kunnat granska och föreslå ändrigar. Studielitteratur, studiehandledningar. Målsättningen vid kursutvecklingarbetet var att möjliggöra flexibilitet, individualisering och deltagarinflytande i studierna. En enda skriven studiehandledning har utarbetetas, en extremt enkel och tydlig handledning i hur man sätter igång sin dator, kopplar upp sig, skriver meddelande i konferens, läser meddelande och kopplar ner sig. 17

18 I övrigt försåg vi deltagarna med kompendium om FC, kompendium om win95, handbok om Word 7.0. Handbok om Netscape navigator. Individualiserade handböcker i datakunskap tillkom. I ämnena Svenska och Samhällskunskap, använde vi varken böcker eller skrivna studiehandledningar. Material togs här till största delen från InterNet, eller från andra aktuella källor. För att möjliggöra så stor processöppenhet som möjligt, planerade vi att ge uppgifter och handledningar online. Första internatet, 16-18/12-96 Idén med det första internatet var, dels att ge deltagarna tillräckliga färdigheter i FC för att kunna koppla upp sig i kursens konferenser, läsa meddelanden och skriva meddelanden, dels att gruppen skulle lära känna varandra. Deltagarna skulle då också bekanta sig med och hämta ut sina lånedatorer. Till internatet kom 17 deltagare, d v s samtliga som var antagna och hade tackat ja till sin plats. Efter en introduktion satte vi deltagarna i 4 basgrupper, utifrån tanken att dessa grupper under övningsdistansperioden och första studiedistansperioden skulle tillhöra var sitt grupprum där studiearbetet skulle ske. Därefter användes den mesta tiden under internatet till att ge grundläggande färdigheter i FC. Den sociala aktiviteten förlades då till kvällstid, med obligatoriska kvällssamlingar. Internatet förlöpte som planerat utom på en punkt, tekniken, som vi återkommer till längre fram Med ett undantag(elev) var, i utvärderingen, både lärare och elever nöjda, eller mycket nöjda, med internatet. Övningsdistansperioden 19/12-7/1 Inför övningsdistansperioden hade vi öppnat följande konferenser: Kafé Bibliotek Tekniska frågor Grupprum 1-4 Tillgänglighet bara för gruppens medlemmar och lärarna. Om man bortser från tekniska problem, som tas upp på annat ställe, fungerade övningsdistansperioden långt över förväntan. Två av deltagarna hade fortfarande brister i sina kunskaper om FC, men den 23/12 hade samtliga deltagare kopplat upp sig och anmält sig i någon konferens. Distansaktiviteten under perioden var mycket hög. I kaféet, som var den mest frekventerade konferensen eftersom inga studieuppgifter hade lagts ut, fanns vid periodens slut 160 meddelanden. Vi fann att grupprummen var minst frekventerade. Deltagarnas rädsla och osäkerhet inför att kommunicera skriftligt och via elektronisk konferens var alltså betydligt mindre än vad vi hade räknat med. Öv- 18

19 riga konferensen var väl besökta. Projektledaren, som åtagit sig att ha jour under jul och nyårshelg, hade under perioden anledning att skicka 90 meddelanden i olika konferenser. Vi fann vidare att deltagarna var överraskande duktiga på att adressera rätt och att ta upp frågor i rätt konferens. I utvärdering var samtliga lärare och samtliga elever, utom en, nöjda eller mycket nöjda med perioden. Andra internatet, studieupptakt, 7-10/1-97 Till det andra internatet kom samtliga elever. Målet med detta internat var att ge deltagarna kompletterande kunskaper om Word och FC (Framför att kunna hämta och läsa bifogade dokument och att kunna skriva och skicka bifogade dokument). Förutom filhantering, Word och FC, arbetade vi med Netscape och framför allt med sökning och sökvägar i www. Vi bröt av med annan verksamhet av social art. Vi anpassade vidare lektionsdagen efter handikappbehov. Börja senare på dagen, tunga pass koncentrerade till förmiddagen, en och en halv timmas lunch, övningar med mycket pauser under eftermiddag. Kvällarna ägnades åt sociala aktiviteter. Hela lärarlaget arbetade under dessa fyra dagar heltid. En lärare tog hand om dataundervisningen för gruppen, medan två lärare fick sätta sig med var sin svag elev som krävde speciell uppmärksamhet. En av dessa elever har sådana grava hjärnskador att han med stor tvekan klarar av att handskas med bifogade dokument. I utvärderingarna var denna gång samtliga lärare och elever nöjda eller mycket nöjda med internatet. Teknik De problem vi hade under kursens upptakt var till största delen varit av teknisk natur. Det är uppenbart att tekniken fortfarande är ganska dåligt utvecklad och att man som projektledare blir strandsatt om datateknikern plötsligt inte är tillgänglig. I vårt fall var det så att skolans datatekniker blev svårt sjuk dagarna innan han skulle iordningställa elevernas lånedatorer. Vi stod alltså med samtliga datorer i originalförpackningar och utan programvara och inställningar. Vi fick akut köpa in tjänsten från en lokal konsult, vilket blev mycket dyrt. Tidsschemat blev mycket pressat och datorerna levererades så att vi kunde dela ut dem i sista sekunden, det första internatets sista dag, medan färdtjänstbussarna väntade. För att maximalt förhindra uppkopplingsproblem under övningsinternatet och därmed slippa dropouts var alla deltagarnas användarid och lösenord, såväl för connect2 som för FC förhandsinlagda i varje dator. I stort fungerade detta bra. Konsulten hade dock förväxlat tre elever, som alltså fick felaktiga ID och lösenord. Detta kunde vi rätta till per telefon. Fem deltagare hade med sig sina egna stationära datorer för att få programvaran och inställningar inlagda. Detta skapade mycket stora problem. Två av dessa dato- 19

20 rer hade inte den prestanda som de enligt förhandsuppgifter skulle ha. Två andra var så uppbyggda att konsulten hade mycket stora problem att lägga in projektets programvaror och inställningar. En dator, tillhörande en synskadad elev, var så speciellt uppbyggd, med förstoringsprogram m m, att det inte var möjligt att lösa tekniskt. I väntan på en ny dator från AMI, klarar hon sig hjälpligt med bärbar dator, förstoringsprogrammet i win95 och förstoringsglas. Trots dessa bekymmer, som tidvis förorsakat projektledaren infarktkänningar, fungerade tekniken, tre veckor in på kursen, bra för samtliga deltagare. Projektets pilotkurs hade efter de inledande internaten och övningsdistansperioden, fungerat över förväntan. Vi såg dock på det här stadiet vissa problem. En deltagare hade inte förutsättningarna att klara av studierna som planerat med hjälp av FC. Hans hjärnskada var så svår (vilket vi inte förstod när vi antog honom) att vi såg att han bara skulle klara av mycket enkla uppgifter att lösa online. Ytterligare en elev hade förmågan, men saknade motivation för studierna. Ett annat problem på det här stadiet var att några av de starkaste eleverna redan under det första internatet efterlyste en annan gruppindelning, byggd på ambition och studieförmåga. Första distansstudieperioden 11/1-9/3-97 Planerad uppläggning Vi planerade att använda periodens 8 veckor så att vi under de första 4 veckorna arbetade koncentrerat med Svenska och Datakunskap för att därefter gå över till Samhällskunskap. Tanken var också att vi skulle börja med individuella uppgifter och långsamt gå över till uppgifter med större och större inslag av grupparbete. Svenska och datakunskap skulle integreras i de individuella uppgifter som lades ut i respektive grupprum och som sedan i tre olika steg, med ökad svårighetsgrad, skulle genomföras under de första fyra veckorna och redovisas i lärarnas mailbox. Parallellt skulle vi lägga ut en gruppuppgift i svenska, som skulle vara löst och redovisad i klassrummet senast en vecka innan nästa internat Samhällskunskapen skulle läggas upp så att deltagarna under en vecka skulle få en individuell uppgift att lösa och redovisa i mailbox och att de sedan skulle arbeta i grupper, i fyra grupprum, med en gruppuppgift. Gruppuppgiften skulle lösas i grupprummet och redovisas i klassrummet en vecka innan nästa internat. Övergripande processidé Tanken med detta upplägg var att deltagarna skulle börja med svenska för att stärka sin förmåga att skriva och därmed att kommunicera i konferenserna. Gruppuppgiften i svenska skulle ha den dubbla funktionen att dels stärka förmågan att skriva, dels att stärka förmågan att kommunicera disciplinerat i grupp och att gemensamt lösa en uppgift. Samhällsuppgifterna var också utlagda utifrån ett processtänkande. Den individuella uppgiften krävde att man skaffade information utifrån, via Internet, bibliotek, kommunkansli eller annat och att man bearbetade, sammanställde och redovisade den inhämtade informationen. Den därpå följande 20

21 gruppuppgiften krävde att den första individuella uppgiften var löst. I gruppuppgiften fick varje grupp själv välja sitt tema och, i huvudsak, själv bestämma var information skulle hämtas, hur den skulle bearbetas, sammanställas och presenteras. Tanken var också att vi under denna period skulle öppna ett klassrum, där dels redovisningarna skulle ske, dels en aktuelltdebatt skulle föras. Detta klassrum skulle öppnas när gruppen var mogen för det. Någon lärare initierade den första debatten, med hänvisning till en aktuell tidningsartikel från någon av de webutlagda dagstidningarna. Nästa debattämne kunde sedan initieras av en annan lärare, eller av någon av deltagarna. Målet var att försöka få en ämneskoppling mellan aktuelltdebatten och de grupparbetsämnen som grupperna hade valt att arbeta med. Under hela distansperioden fanns bibliotekarien tillgänglig i konferensen Biblioteket. Bibliotekariens uppgift skulle vara att dels, under svenskaperioden, tipsa om aktuella böcker och att rent allmänt stimulera till ökat läsande, dels att bistå grupperna med hjälp att hitta information för sina arbeten, antingen på internet eller på annat håll. Lärarlagets arbetsformer. Vi planerade arbetet så att Ingemar Svensson skulle ha huvudansvaret för Svenska, Susanne Müller skulle ha huvudansvaret för Datakunskap och Lars - Erik Axelsson skulle ha huvudansvaret för Samhällskunskap. Ingemar och Lasse skulle dela på ansvaret för aktuelltdiskussionen. Något strikt uppdelat ansvar hade vi inte planerat. Deltagarna redovisade sina individuella uppgifter i svenska, samhällskunskap och datakunskap till alla lärarna och till bibliotekarien. Varje lärare(även bibliotekarien) hade processansvar för sin grupp, medan ämnesläraren hade det övergripande ämnesansvaret i alla grupper. Vi föreställde oss att vi inte skulle hamna i några prestigekollissioner eller revirstrider och att detta gemensamma ansvar för hela studiearbetet i stället skulle stärka kursen. Målsättningen var också att ha en hög grad av tillgänglighet och att arbeta mycket med att genom vår distansaktivitet stärka deltagarnas självkänsla och motivation. Utfall Svenska I den individuella delen av studierna i svenska, arbetade vi med relativt fria skrivövningar. Deltagarna fick, i ett bifogat dokument, i sina respektive grupprum en första skrivuppgift. Uppgiften var att skriva en berättelse från det nyss avslutade internatet, sann eller påhittad. Deltagarna fick få instruktioner i övrigt. De fick en vecka på sig att skriva och redovisa. För att individualisera och ge dem som var snabbare och duktigare mera att bita i, fick deltagarna möjlighet att redovisa efter halva veckan, få kommentarer på texten och få ytterligare en uppgift på samma tema att redovisa innan veckan var slut. Samtliga deltagare med fungerande datorer ( två deltagare saknade under de två första veckorna fungerande dator) redovisade en text inom den uppsatta tiden. De flesta gjorde bra ifrån sig, några av de svagaste skrev mycket kort. Endast en deltagare tog vara på möjligheten att under veckan göra två uppgifter. Nästa uppgift, som konstruerades efter vår bedömning av den kapacitet deltagarna visat i första uppgiften, var att beskriva sitt rum, det rum de arbetade i med sina datorer. På samma sätt lades uppgiften, med instruktioner, ut i grupprummen som 21

22 ett bifogat dokument. Instruktionerna var här lite mera omfattande, deltagarna ombads hålla ett lägre tempo i texterna, försöka knyta ihop början och slutet, vara konsekventa med tempus, använda olika typer av sinnesinryck etc. Deltagarna fick även denna gång en vecka på sig. Samma möjlighet gavs även denna gång att skriva ytterligare en text, eller att arbeta om. Ett par stycken av de svagaste redovisade inte denna uppgift, övriga hade lagt ner möda på uppgiften och lyckades bra, i några fall mycket bra. Två deltagare utnyttjade möjligheten att arbeta om och komma in med ny text. I den tredje skrivuppgiften, också den, i svårighetsgrad och omfattning, baserad på en bedömning av deltagarnas förmåga, fick deltagarna i uppgift att lämna sina rum, gå utanför hemmet, och skriva en reportagetext. Denna text skulle både innehålla ett skeende och en miljö. Deltagarna fick, på samma sätt som tidigare, gemensamma instruktioner i ett bifogat dokument, denna gång ännu mera utvecklade. 14 av 17 deltagare gjorde även den sista uppgiften. I allmänhet bra, i några fall mycket bra. Två deltagare utnyttjade möjligheten att arbeta om och att komma in med ny version. Denna sista uppgift tog längre tid än beräknat, men efter de fyra veckorna hade det stora flertalet redovisat. Några redovisningar kom in senare. Ingemar, som ansvarade för momentet, kommenterade varje text, med blått efter själva texten, klippte ut meningar eller satser och använde som exempel i den kommenterande texten. Kommentarerna var i allmänhet omfattande och skrivna så att deltagaren skulle kunna förbättra sina svagheter i nästa text. Detta kursmoment fungerade i stort så som planerat och de flesta av deltagarna utvecklade under momentet (mer eller mindre) sin förmåga att skriva god svenska. Gruppuppgiften i svenska gick parallellt med den individuella. I varje grupprum lades ut ett bifogat dokument med de fyra första meningarna i en berättelse. Dessa meningar var samma i alla grupperna. Här gavs enbart instruktionen att en namngiven deltagare i varje grupp skulle hämta filen, skriva till fyra egna meningar och sedan skicka filen vidare till nästa kamrat och att gruppen skulle avsluta berättelsen och lägga ut den i kaféet. Detta fungerade olika bra i de fyra grupperna. I några fall glömde man att adressera dokumentet och berättelsen blev liggande, i några fall valde man att cirkulera berättelsen i mailbox i stället för i grupprummet och man visste plötsligt inte var den var. En grupp var försvagad av att två deltagare brast i aktivitet. De gruppansvariga lärarna fick i bland påminna och putta på, men lärarna lade sig aldrig i vad som skrevs, eller hur det skrevs. Två av fyra grupper redovisade i tid, de två övriga grupperna redovisade strax innan internatet. Berättelserna var av olika kvalitet och längd, men förbluffande väl sammanhållna och avslutade. Sammanfattningsvis blev utfallet av momentet Svenska så som vi hade planerat. Två deltagare var dock alltför svaga för att klara av uppgifterna, en deltagare aviserade mitt i perioden att hon ville sluta (sjukdomen + andra sociala skäl) och en deltagare blev under slutet av perioden helt passiv (slutade vid periodens slut p g a bristande motivation). Ingemar Svensson 22