1. Internredovisningens roll Sammanfattning Ekonomistyrning Externredovisning Internredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2."

Transkript

1 1. Internredovisningens roll Sammanfattning Ekonomistyrning Externredovisning Internredovisning Allmänt om projektredovisning Sammanfattning Vem behöver informationen Behov för den löpande styrningen Ledningens och regeringens behov Finansiärernas behov Projektkalkylering Sammanfattning Interndebitering Sammanfattning Resultatenheter Kostnadsfördelning Fördelning av indirekta kostnader med påläggsmetoden Fördelning av kostnader med interndebiteringsmetoden Internfakturering Kostnadsomföring Intern taxa vid utlåning Bidrag eller uppdrag? Sammanfattning Bidrag Uppdrag Fördelning av indirekta kostnader Sammanfattning Indirekta kostnader Definition av direkta kostnader Definition av indirekta kostnader - overheadkostnader Universitetsgemensamma kostnader Institutionsgemensamma kostnader Avdelningsgemensamma kostnader Fördelning av lokalkostnader Sammanfattning Lokalhyra i universitetsgemensamma kostnader Lokalhyra i institutionsgemensamma kostnader Lokalkostnader vid avdelningen Fördelning av lokalkostnader på interna och externa projekt Boksluts- och redovisningsregler Sammanfattning Bidrag Oförbrukade bidrag Upplupna bidragsintäkter Uppdrag Värdering av pågående arbeten Pågående projekt (upplupna uppdragsintäkter) Förskotterade medel Mervärdeskatt Sammanfattning Lagrum Momsbegreppet Omsättning Skattskyldighet Yrkesmässig verksamhet Uppdragsutbildning Varor och tjänster i samband med utbildning Direktkravet Kostnadsreduktion Moms inom EG Utgående mervärdesskatt

2 9.4.1 Allmänt Försäljning av vara/tjänst till annat EG-land Ingående moms Allmänt Kompensationsrättens omfattning Krav på underlag Inköp av vara/tjänst från annat EG-land Köp av varor Köp av vara med kreditkort Köp av tjänster Inköp av vara/tjänst från icke EG-land Momskompensation Allmänt Genomlysning Förmedling av medel EG:s programsamarbete

3 1. Internredovisningens roll 1.1 Sammanfattning Internredovisningens roll är att visa resultat och ekonomisk ställning för olika delar av universitetets verksamhet och organisation. De ekonomiska rapporterna ur internredovisningen används av ledning, projektledare, administratörer m fl för att styra verksamheten. Det är genom internredovisningens utformning - med kodsträngen vid kontering -, som behovet av ekonomisk information i projekt kan tillgodoses. 1.2 Ekonomistyrning Ekonomisystemets uppgift är att ge ekonomisk information till universitetets ledning och verksamhetsansvariga. Ekonomiska rapporter ger underlag för olika beslut som ansvariga måste fatta vid styrningen av verksamheten. Styrningen sker mot mål som ledningen har formulerat i bl a universitetets strategiska plan. Den ekonomiska utvecklingen följs upp regelbundet med hjälp av rapporter ur ekonomisystemet. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från målen eller om målen måste omformuleras, vidtar ledningen åtgärder för att korrigera felet. Processen kallas ekonomistyrning och redskapet som används är ekonomisystemets olika delar; redovisning, budgetering, kalkylering och analys. Ur redovisningen hämtas rapporter och uppföljning från historisk ekonomiska händelser, medan budgetering och kalkylering - som framgår av namnet - är beräkningar av framtida ekonomiska händelser. I analysen knyts ekonomisk information samman till de nyckeltal eller annat, som avspeglar universitetets målformulering. Syftet med nedanstående avsnitt är att beskriva redovisningens - och framförallt internredovisningens - roll och struktur för mål- och resultatstyrningen vid universitetet. 1.3 Externredovisning Myndigheters - och även företags - redovisning kan delas in i extern och intern redovisning. Externredovisningen återspeglar externa ekonomiska händelser, d v s universitetets transaktioner med omvärlden. Till omvärlden räknas även betalningar i statens betalningssystem. Externredovisningen leder fram till de ekonomiska rapporter, som olika förordningar kräver; resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och anslagsredovisning. Av dessa rapporter framgår resultatet och den ekonomiska ställningen för hela universitetet. Rapporterna ger ekonomisk information om universitetet som helhet till ledningen och till intressenter utanför universitetet. Exempel på intressenter är regeringen, andra myndigheter, finansiärer, massmedia och intressegrupper. 1.4 Internredovisning Internredovisningen återspeglar interna ekonomiska händelser, d v s fördelning och förbrukning av resurser i universitetets verksamhet. Internredovisningens uppgift är att visa resultat och ekonomisk ställning för olika delar av universitetet. De ekonomiska rapporterna används i huvudsak inom universitetet av projektledare, chefer och administratörer samt av ledningen. Rapporter och information från internredovisningen, t ex resultatets fördelning på verksamhetsgrenarna, används även av intressenter utanför universitetet. Internredovisningen visar hur intäkter och kostnader och ibland även tillgångar och skulder fördelar sig inom olika delar av universitetet - eller uttryckt med redovisningstermer mellan olika objekt; 3

4 organisatoriska enheter (institutioner, centrumbildningar, avdelningar, enheter, nämnder etc) verksamhetsgrenar (grundutbildning, uppdragsutbildning, forskning/forskarutbildning och uppdragsforskning projekt. Intäkter och kostnader liksom tillgångar och skulder fördelas alltid till de objekt som berörs av den ekonomiska händelsen. Det innebär att varje ekonomisk händelse vid universitetet hänförs till den organisatoriska enhet, verksamhetsgren och projekt, där händelsen har inträffat. Fördelningen görs med hjälp av koder vid konteringen av bokföringsunderlaget/verifikatet. Koderna för konto och objekt anges i en kodsträng. Kodsträngen, som har samma kronologiska ordning som nivåerna i objektplanen, är uppbyggd på följande sätt; Konto Orgnr Verksamhet Projekt (Belopp) :- Externredovisning Lönekostnader Internredovisning vid avd Nationalekonomi i forskningsproj Resurshush Internredovisningen omfattar således objektkoderna, som anger vilken del av universitetets verksamhet som berörs av en ekonomisk händelse. Externredovisningen omfattar kontona, som klassificerar själva händelsen, vanligtvis som intäkts- eller kostnadsslag, i universitetets verksamhet. I universitetets baskontoplan används kontona i kontoklass 1-8 för externredovisningen. Kontoklass 9 används för internredovisningen och är därmed ett undantag från principen att konton utgör externredovisning. En kontering med 9-konton anger att den ekonomiska händelsen är en fördelning/flyttning av resurser inom universitetet. Det är genom internredovisningens struktur och utformning som informationsbehovet i projekt tillgodoses. Internredovisningen är logiskt uppbyggd på objekt. Objekten avspeglar universitetets verksamhet och organisation. Verksamheten vid universitetet bedrivs i huvudsak som projekt inom de olika verksamhetsgrenarna vid institutionerna. Projekten ingår därmed i en helhet, som struktureras i en objektplan. De olika objekten i planen måste fungera sinsemellan. Internredovisningens roll är således att - genom objektplanen - fungera som ryggrad i universitetets mål- och resultatstyrning. 4

5 2. Allmänt om projektredovisning 2.1 Sammanfattning I denna skrift definieras projekt som en grupp aktiviteter som kräver en sammanhållen redovisning samt att projektet har en bestämd arbetsuppgift och väl preciserat mål att uppgiften är tidsbegränsad och upphör därefter att projektet tilldelas en i förväg bestämd resursram att projektet genomförs av särskilt utsedd ansvarig Medan den löpande driften i en organisatorisk enhet normalt har sin budget fastställd årsvis har projektet en totalbudget som avser hela projektperioden. Projektredovisningen ska beskriva denna verksamhet i ekonomiska termer. Vid definition av projekt är det helhetssynen på projektet som ska vara styrande, inte återrapporteringskraven från varje enskild finansiär. Projektredovisning kan också användas i andra sammanhang för att gruppera och samla ekonomiska transaktioner som bör kunna särredovisas. Det kan t ex gälla lokalkostnader och andra institutionsgemensamma kostnader av mera löpande karaktär. 2.2 Vem behöver informationen Den ekonomiska redovisningen i ett projekt behövs för tre ändamål för den löpande styrningen av projektet för universitets styrning och uppföljning av verksamheten i stort och för regeringens styrning av universitet för återredovisning till finansiären Redovisningen behöver utformas på olika sätt för att svara mot de olika intressenternas behov Behov för den löpande styrningen Det är främst projektledaren och i viss mån universitets ledning som har behov av att löpande styra och följa upp projekt. Projektledaren behöver rapporter ofta och på en detaljerad nivå. Utfallet behöver ställas mot budgetens olika poster. För styrnings ändamål behöver projektledaren kunna fatta beslut om t ex resor, konsultkostnader och fortsatt arbete i projektet. Exempel Kostnader Intäkter Lön 1200 Nutek 600 Lokaler 40 Stiftelse 600 Resor 15 Egna medel 230 Utrustning 85 Overhead

6 Exemplet visar redovisningen i ett projekt med olika finansiärer. Kostnaderna och intäkterna redovisas för hela projektet. Egna medel måste tillföras för att täcka projektets samtliga kostnader. Egna medel som tas upp som intäkt i exemplet utgörs av årets interna anslag. Egna medel kan även avse tidigare års överskott. Egna medel som består av tidigare års överskott kan inte redovisas i resultaträkningen en gång till utan visas enbart i projektets budget. När projektet avslutas visar det ett underskott på motsvarande belopp som avräknas mot balanserat resultat Ledningens och regeringens behov Ledningen d v s institutions- och universitetsledning har inte samma behov av detaljer eller periodicitet som projektledaren. Ledningen behöver försäkra sig om att projektledaren håller sig inom givna befogenheter och följer gällande regelverk och tidplaner samt att de ekonomiska resurserna inte överskrids Finansiärernas behov Finansiärerna ställer olika krav på hur de lämnade bidraget får användas och hur medlen ska återredovisas. Det finns finansiärer som förutom kraven på återrapportering dessutom kan begära att andra redovisningsprinciper tillämpas än de som föreskrivits svenska statliga myndigheter. Det gäller t ex EUs strukturfonder. Redovisningen har många gånger lagts upp för att tillgodose finansiärernas krav. Om finansiärers krav på återrapportering inte är förenlig med strukturer och principer i redovisningen är det lämpligt att kraven tillgodoses genom en sidordnad redovisning. 6

7 3. Projektkalkylering 3.1 Sammanfattning I bilaga till detta avsnitt presenteras en projektkalkyleringsmall. Mallen är utformad i Excelformat. Syftet med enhetlig projektkalkylering är att arbetet ska leda till rättvisande kostnads- och finansieringsplaner för projekt vid universitetet. Beräkningarna ska medverka till att full kostnadstäckning uppnås för samtliga projekt. Kalkylen ska även medverka till att ta fram behovet av egenfinansiering i varje projekt. För att få full kostnadstäckning och kontroll över egenfinansieringen måste samtliga kostnader och totala finansieringen under projekttiden synliggöras i kalkylen. Kalkylmallen bygger på lönebaserad modell; dvs indirekta kostnader i projekt beräknas som ett procentuellt pålägg på lönekostnader. Lokalkostnader kan antingen beräknas utifrån faktiska kvadratmeter kostnader eller som lönepålägg. Lönebaserad modell införs enhetligt vid universitetet i budget och projektredovisning from år Detta innebär att i såväl kalkyl, budget som i redovisning tillämpar universitetet samma modell. Med enhetlig fördelningsmodell förenklas projektuppföljning och prognosticering. Det är viktigt att en relevant projektkalkyl upprättas vid ansökan av projektmedel. Kalkylen måste revideras, om t ex finansiären beviljar ett reducerat bidrag och/eller om kostnaderna under projektets gång avviker från budgeterade siffror. Mallen är avsedd för forskningsprojekt, men kan även nyttjas för uppdragsutbildning. Kalkylen kan användas för både bidrags- och uppdragsprojekt. 7

8 4. Interndebitering 4.1 Sammanfattning Under 1999 har universitetet infört en ny intern modell för mål- och resultatstyrning av verksamheten. Under kommande år förväntas universitetets externfinansierade forskning fortsätta att öka kraftigt. Styrmodellen och expansionen inom externfinansieringen är några av de faktorer, som skapar ett ökat behov av enhetliga regler för interndebitering. Universitetets ledning måste för att kunna styra verksamheten mot uppsatta mål - kunna avläsa resultatet för varje resultatenhet. För att resultatet ska vara rättvisande, måste alla intäkter och kostnader fördelas på resultatenheternas projekt. De indirekta kostnaderna för overhead fördelas med ett procentuellt påslag på lönekostnaderna i projekten. Med samma metod fördelas lokalkostnader. Övrig kostnadsfördelning görs genom interndebitering. De säljande serviceenheterna internfakturerar löpande sina internt utförda tjänster. Vid utlåning av personal mellan institutioner/avdelningar görs en kostnadsomföring från utlånande till inlånande enhet. Vid utlåning ska normalt den interna, gemensamma taxan tillämpas. Vid beräkningen av timlönekostnad för lärare/forskare, ska den debiterbara arbetstiden sättas till 1600 årsarbetstimmar. Avsnittet om interndebitering indelas på följande sätt; resultatenheter kostnadsfördelningsmetoder internfakturering interndebitering interna taxor 4.2 Resultatenheter Med resultatenhet menas en del av en organisation, för vilken man redovisar resultat och ekonomisk ställning. En resultatenhet ska styra mot verksamhetsmål och ekonomiska mål, som är samstämmiga med organisationens mål. Universitetets organisation är indelad i resultatenheter. Högsta ledningen har delegerat verksamhets- och ekonomiskt ansvar till resultatenheternas ledning. Resultatenheterna i universitetets organisation består av institutionerna - var för sig LTA/Tillväxtakademin med dess centrumbildningar universitetsgemensamma funktioner med stabs- och serviceenheter. För de övriga organisatoriska enheterna gäller också resultatansvar, men ansvaret är inordnat under den övergripande resultatenheten; varje avdelning har resultatansvar inom sin institution och varje centrumbildning har resultatansvar inom LTA/Tillväxtakademin. Inom universitetsgemensamma funktioner är enheterna av två slag; dels de täckningsbidragsfinansierade stabsenheterna och dels de säljande serviceenheterna. Stabsenheterna är täckningsbidragsfinansierade, vilket innebär att deras kostnader förs ut och täcks av intäktsmedel vid institutionerna. De säljande serviceenheterna är tre till antalet; 8

9 Centralverkstaden, Datacentralen och Intern service. Serviceenheterna ska täcka sina kostnader genom att löpande fakturera sina internt och externt utförda tjänster. Forskningsprojekt kan i vissa stycken liknas vid resultatenheter. För varje projekt finns en projektansvarig och särskild resultatredovisning och budgetuppföljning. Projekt är dock enligt definitionen tidsbegränsade. Det betyder att resultatredovisningen är kopplad till projektet och dess livslängd. För resultatenheterna är däremot resultatredovisningen kopplad till enhetens stationära inplacering i universitetets organisation. 4.3 Kostnadsfördelning Syftet med internredovisning är som nämnts bl a att redovisa resultatet för olika delar av universitetet. För att få rättvisande och jämförbara resultat för de olika delarna, måste intäkter och kostnader fördelas. Intäkterna och merparten av kostnaderna är vanligtvis direkt kopplade till enskilda projekt och kan därför också bokföras direkt på projekten. Indirekta kostnader består av gemensamma kostnader för t ex datanät, bibliotek och administration och är därför inte hänförbara till något särskilt projekt. För att kunna visa resultatet för de olika resultatenheterna vid universitetet måste de indirekta kostnaderna fördelas. Likaså måste enheter som utför tjänster åt andra enheter inom universitetet, ta betalt för tjänsterna så att intäkter och kostnader hamnar på rätt resultatenhet. Universitetet tillämpar sk fullständig kostnadsfördelning, som innebär att såväl direkta som indirekta kostnader fördelas på resultatenheter och projekt. En annan alternativ metod, som många organisationer och företag använder, är att samla upp de totala indirekta kostnaderna för företaget och låta varje resultatenhet bidra med sitt bruttoresultat till att täcka dessa kostnader. Universitetet använder två metoder för kostnadsfördelningen; täckningsbidragsfinansiering med påläggsmetoden för att proportionellt fördela de indirekta kostnaderna för gemensamma resurser, som finns på universitets-, institutions- och avdelningsnivå på resultatenheter och projekt interndebiteringsmetoden för att fördela kostnader för utförda tjänster av säljande och utlånande enheter till nyttjande resultatenheter och projekt. Interndebiteringen görs genom internfakturering av säljande enheter och som kostnadsomföring vid utlåning Fördelning av indirekta kostnader med påläggsmetoden Universitetets modell för fördelning av indirekta kostnader på institutionsnivå med hjälp av lönekostnadspålägg beskrivs i avsnitt Fördelning av indirekta kostnader Fördelning av kostnader med interndebiteringsmetoden Med interndebitering menas att en resultatenhet, som utför tjänster åt en annan enhet/institution vid universitetet, tar betalt för dessa tjänster via en intern transaktion. I en sådan intern affärshändelse flyttas resurser från en enhet till en annan enhet, eller mellan projekt, vid universitetet. När transaktionen har bokförts, blir resultatet rättvisande för de berörda resultatenheterna. Interndebitering förekommer som nämnts i två former; internfakturering kostnadsomföring. 9

10 4.4 Internfakturering De säljande serviceenheterna, Centralverkstaden, Datacentralen och Intern service, internfakturerar löpande sina tjänster, som de utför inom universitetet. Särskilda internfakturor upprättas för internt sålda varor och tjänster. En internfaktura bokförs hos serviceenheten som intern kundfordran och intern försäljningsintäkt. Internfakturan skickas därefter till den köpande enheten, som betalar internfakturan på förfallodagen genom att avboka serviceenhetens interna kundfordran och samtidigt bokföra den interna kostnaden på sin resultatenhet. Internfakturering ska endast tillämpas av de enheter som definieras som serviceenheter. Serviceenheterna säljer till viss del varor och tjänster till kunder utanför universitetet och tillämpar då givetvis reglerna för externfakturering. Vid internfakturering ska interna intäkter bokföras hos den säljande enheten och interna kostnader hos den köpande. För varje säljande enhet finns särskilda interna intäktskonton (93- serien) och motsvarande interna kostnadskonton (95-serien). I serviceenheternas priser ingår serviceenhetens indirekta kostnader. Priserna anges alltså som totalpriser per måttenhet t ex pris per vara/artikel, pris per timma eller pris per kvm. Konteringen ska därför vara sammanhållen; dvs inte uppdelad mellan direkta och indirekta kostnader/intäkter. Konteringsexempel med hjälp av T-konton; Köpande enhet 953xx Intern kostnad Säljande serviceenhet 939yy Intern försäljningsintäkt Vissa av universitetets gemensamma kostnader fördelas inte via det sk lönepålägget utan de fördelas på institutionerna utifrån nyttjandet. Så är fallet med lokal- och tentamenskostnader. Av praktiska skäl internfaktureras institutionerna för dessa kostnader trots att någon intern försäljning inte förekommer. Debiteringen av lokalkostnader och tentamenskostnader utgör således undantag från regeln om att endast säljande enheter ska använda internfaktureringssystemet. 4.5 Kostnadsomföring Det förekommer även allmänt att andra enheter än serviceenheter lånar ut personal till olika enheter, t ex när en lärare undervisar vid en annan institution. En sådan intern affärshändelse ska normalt bokföras med en kostnadsomföring. Vid omföring i samband med tillfällig utlåning av personal ska interna kostnader flyttas från den utlånande enheten till den inlånande enheten. Det innebär att kostnaderna minskar hos den utlånande och ökar hos den inlånande enheten. Samma konton och belopp ska användas hos de båda enheterna. Eftersom den utlånande enheten inte är en - per definition- säljande enhet, så redovisar den heller inte interna intäkter för utlåningen. Med denna teknik påverkas inte universitetets interna omslutning och båda enheterna visar sin verkliga resursförbrukning. Detta underlättar uppföljningen av institutionernas verkliga resultat och resursförbrukning. Timlönekostnaden ska beräknas som årslön inkl lkp dividerad med en debiterbar årsarbetstid på 1600 timmar. Pålägget för indirekta kostnader ska utgöra 30 % av lönekostnaderna. Pålägget motsvarar andel av indirekta kostnader för universitets gemensamma resurser som avser den lönebaserade delen, samt ger ett bidrag till övriga indirekta kostnader. Pålägget ska även täcka lokalkostnader för den utlånade personalens kontorsrum och andel i gemensamma utrymmen. Om särskilda lokaler, t ex laborationssalar, har utnyttjats i betydande 10

11 omfattning hos den utlånande enheten, kan faktisk lokalkostnad beräknas och debiteras för dessa. Vid utlåning för längre tid bör utlånad personal förordnas på den inlånande institutionen. För att budget och redovisning ska bli enhetlig är det viktigt att poängtera att utlåning av personal måste budgeteras på samma sätt, som transaktionen kommer att redovisas i bokföringen. Om kostnadsomföring används i bokföringen ska institutionens budgeterade kostnader minskas med beräknat belopp för personal lånas ut till andra institutioner. Vid utlåning av personal ska konteringen delas upp på interna kostnadsslag för löner och pålägg för indirekta kostnader. Löner ska avse faktisk lönekostnad för utlånat antal arbetstimmar. Vid utlåning mellan institutioner och centrumbildningar kan den interna taxan användas men parterna kan även avtala om specifika procentpålägg, som baseras på verkliga indirekta kostnader. I konteringen ska interna kostnadskonton användas; interna lönekostnader (94xx-serien), och pålägg för indirekta kostnader (konto ). Se konteringsexempel nedan med hjälp av T- konton. Inlånande enhet Utlånande enhet 94xx Intern lönekostnad 94xx Intern lönekostnad Ind kostn pålägg Ind kostn pålägg Anledningen till att omföringen av lönekostnader ska göras med det ett internt lönekostnadsslag (94xxx-serien) är att undvika avstämningsproblem. I grundmodellen för overheadberäkning av universitetsgemensamma kostnader, påförs pålägget automatiskt på de externa lönekontona; dvs på den institution/avdelning som utbetalar lönen. För att undvika dubbla pålägg måste därför utlåning göras på interna lönekostnadsslag. Ett annat skäl till att använda interna lönekostnader är att styra bort transaktioner från de egentliga, externa lönekontona i huvudboken, som alltid för en arbetsgivare - måste överensstämma med utbetalda löner via lönereskontran. Om lönekostnader i 4xxx-serien trots allt ska omföras, t ex mellan projekt vid en avdelning, måste alltid - av avstämningsskäl - samma 4-konto användas både i debet och i kredit. Alltfler externa projekt är tvärvetenskapliga och av institutionsövergripande karaktär. Det betyder att delar av projektet utförs vid olika institutioner/avdelningar på universitetet. Inom varje delprojekt uppstår kostnader av olika slag. Vid återrapporteringen till finansiären ska de totala kostnaderna summeras och hänföras till bestämda rubriker. Vid starten av ett institutionsövergripande projekt, är det viktigt att bestämma vilken/vilka resultatenhet/er som ska ansvara för och redovisa projektet. En gemensam budgeterings- och redovisningsmodell för del- och huvudprojekten ska därför läggas upp. I flera fall ska resultatenheten för huvudprojektet redovisa projektverksamheten. Eftersom det förekommer en mängd olika kostnadsslag i varje delprojekt, kan det vara praktiskt att omföra kostnaderna från delprojekten via ett enda internt kostnadsslag. I 1999-års kontoplan används konto Kostnadsersättning delprojekt. Kostnaderna krediteras med det interna kostnadskontot i delprojekten och debiteras med samma konto i huvudprojektet. Kostnaderna för en period flyttas då med en enda intern transaktion. Tillsammans med omföringen för delprojektet måste 11

12 det biläggas en avstämd kontospecifikation för perioden. Detta underlag ska även användas vid kostnadssammanställningen till finansiären. Se konteringsexempel nedan med hjälp av T- konton. Huvudprojekt Delprojekt Kostners delproj Kostnadsersättning delprojekt Det förekommer ibland att personer under viss tid har sin anställning delad mellan två eller flera enheter. I sådana fall ska den anställdes lönekostnad fördelas proportionellt mot tiden vid enheterna. Detta bör av praktiska skäl göras i lönekonteringen på förordnandet. Med denna teknik kommer lönekostnaderna för mer permanent utlånad personal att redovisas som externa lönekostnader (4x-serien) vid berörda enheter. Det bör inte bli aktuellt med pålägg för indirekta kostnader, eftersom denna kostnad - med lönebaserad modell - påförs den anställdes lönekostnad vid respektive enhet. Om den anställde enbart nyttjar den ena enhetens kontorsrum kan lokalkostnader debiteras genom en omföring med 10 % av lönekostnaderna. Omföringar används - förutom vid interndebitering - även vid rättelser och andra flyttningar av intäkter/kostnader mellan enheter och projekt. Vid sådana omföringar mellan enheter är grundregeln att den ursprungliga konteringen ska användas. Anledningen till detta är dels att intäkter/kostnader inte ska omkonteras - med undantag för rättelser- och dels att universitetets kostnads-/intäktsomslutning inte ska öka till följd av att omföringar görs på nya kontoslag. 4.6 Intern taxa vid utlåning Prissättningen vid interndebitering ska vara enhetlig vid universitetet. Prissättningen av varor och tjänster som serviceenheterna levererar är baserad på marknadsmässiga bedömningar och självkostnadskalkylering. Serviceenheternas prislistor visar aktuella styckepriser per vara/tjänst. Prislistorna uppdateras och fastställs i samband med budgetarbetet. Prissättningen vid lån av personal mellan enheter ska bygga på faktiska lönekostnader med procentpålägg för indirekta kostnader och lokalkostnader. I bilaga till kapitlet återfinns den interna taxan, som gäller vid interndebitering. Enheterna kan i undantagsfall komma överens om annat. 12

13 5. Bidrag eller uppdrag? 5.1 Sammanfattning Vid klassificeringen av projekt som antingen bidrags- eller uppdragsverksamhet är det avtalet som är utgångspunkten. Kriterier vid bedömningen är bl a graden av motprestation, finansiärens eventuella särställning och finansiärens inflytande i projektplaneringen. Generellt kan man säga att tolkningen ska göras utifrån den motprestation, som finansiären ska erhålla. I ett bidragsfinansierat projekt tillfaller inte resultatet bidragsgivaren med äganderätt - vilket det gör i ett uppdragsfinansierat projekt. Universitetet måste enligt gällande förordningar särredovisa resultatet för grundutbildning och forskning/forskarutbildning uppdelat på bidragsrespektive uppdragsverksamhet samt ha full kostnadstäckning inom varje verksamhet. Om resultatredovisningen ska bli korrekt, måste en riktig klassificering av ett nytt projekt göras redan vid projektansökan/-kalkyleringen. 5.2 Bidrag Med bidrag menas medel som universitetet mottar av en bidragsgivare, utan att någon motprestation krävs i gengäld. En bidragsgivare kommer inte i åtnjutande av någon särskild förmånsställning. Med bidrag till grundutbildningen menas förutom anslag från regering och riksdag också de medel som universitetet som projektägare erhåller till nya utbildningar från bl a kommuner och strukturfonderna. Med bidragsfinansierad forskning menas att bidragsgivaren inte ställer krav på att vissa resultat ska uppnås eller har förbehåll om dispositionsrätten till resultaten. Universitetet har det avgörande inflytandet över projektets planering och uppläggning. En bidragsgivare kan dock ställa krav på att bidraget ska användas för avsett ändamål och/eller att en viss person utses till projektansvarig. Om en bidragsgivare önskar få en rapport över uppnått resultat i projektet, så behöver det inte innebära att en motprestation föreligger. - Universitetet ska alltid ha ett beslut från eller teckna avtal/kontrakt med bidragsgivaren i ett projekt. - Bidragsmedel ska rekvireras eller erhålls månatligen - från bidragsgivaren enligt tidsplanen i beslutet. - Från icke-statliga bidragsmedel ska avlyft göras med 8% för högskolemoms, som ska levereras in till skattemyndigheten. 5.3 Uppdrag Med uppdrag menas verksamhet som universitetet bedriver för uppdragsgivare, som ställer särskilda krav på motprestation. En uppdragsgivare har således särskild förmånsställning. Ett uppdrag är jämförligt med avgiftsfinansierad försäljningsverksamhet i den meningen att slutprestationen (varan/tjänsten) överlåts till uppdragsgivaren (kunden). Priset ska enligt avgiftsförordningen fastställas så att full kostnadstäckning uppnås för projektet. 13

14 Med uppdragsutbildning avses enligt förordningstexten; utbildning, som universitetet mot avgift tillhandahåller en svensk eller utländsk uppdragsgivare för personer, som uppdragsgivaren utser. Med uppdragsforskning menas forskning, som universitetet mot avgift genomför åt svensk eller utländsk uppdragsgivare. I uppdrag tillfaller resultatet/slutprestationen uppdragsgivaren med ensamrätt och han har därmed en särskild förmånsställning. Om uppdragsgivaren förbehåller sig rätten till hela eller delar av resultatet eller kräver en fördröjning av publicering av resultatet i syfte att själv tillgodogöra sig det, innan det blir allmän egendom, tyder det på att det rör sig om uppdragsverksamhet. En uppdragsgivare har det avgörande inflytandet över projektets planering och genomförande. Det är också oftast fråga om uppdragsforskning om annat krav på motprestation än resultatet, finns angivet i avtalet eller om uppdraget ger uppdragsgivaren väsentliga marknadsfördelar och ekonomisk vinning. - Universitetet ska alltid upprätta avtal/kontrakt med uppdragsgivaren i ett projekt. - Uppdragsverksamheten regleras av avgiftsförordningen, som föreskriver full kostnadstäckning. - Uppdragsmedel ska faktureras uppdragsgivaren enligt överenskommelsen i avtalet. - Icke-statliga uppdragsmedel ska påföras moms. Bilaga till kapitlet visar en lathund som hjälp vid definition av uppdrag respektive bidrag. 14

15 6. Fördelning av indirekta kostnader 6.1 Sammanfattning Universitetets kostnader utgörs dels av direkta kostnader för grundutbildningen och forskningen och dels av indirekta kostnader, i fortsättningen kallade overheadkostnader, för kärnverksamheten. De direkta kostnaderna t ex lön för lärare och forskare är direkt hänförbara till något grundutbildnings- eller forskningsprojekt medan overheadkostnader t ex administrativa löner, datanät, bibliotek i sin karaktär är gemensamma för flera projekt. Overheadkostnader återfinns vid de gemensamma funktionerna på de tre nivåerna. Samtliga kostnader för universitetsgemensamma och institutionsgemensamma funktioner är overheadkostnader. Avdelningarnas kostnader utgörs i huvudsak av direkta kostnader, eftersom kärnverksamheten pågår vid avdelningarna. En viss del av avdelningskostnaderna är dock gemensamma. Avdelningsgemensamma kostnader utgörs av kostnader för avdelningens gemensamma ledning, administration och drift. I bilaga till kapitlet återfinns underlag till beslut Modell för fördelning av indirekta kostnader. 6.2 Indirekta kostnader Verksamheten vid universitet består i huvudsak av grundutbildning och forskning. I forskningen ingår även forskarutbildning. Av kostnaderna fördelar sig hälften på grundutbildning och hälften på forskning. Verksamheten finansieras till största delen av statliga anslag. Resterande finansiering består av externa medel. Avtal med externa anslagsgivare/uppdragsgivare kan innebära att de ekonomiska förutsättningar förändras. Exempelvis kan ersättning för overhead påslaget vara betydligt lägre än de kostnader universitetet har idag. Det är, trots det, ett krav att universitetet redovisa de verkliga kostnader i ett projekt och inte anpassar redovisningen utifrån vilka resursramar som avtalats med en bidrags- eller uppdragsgivare. I de fall kostnaderna för projektet överskrider beviljade medel får universitetet finansiera projektet med egna medel. Gemensamma funktioner finns på tre nivåer vid universitetet; universitets-, institutions- och avdelningsgemensamma funktioner. Universitetsgemensamma funktioner består bl a av ledning, förvaltning, bibliotek och gemensamma åtaganden. Inom institutionerna är en grupp oftast närbesläktade forskningsämnen och utbildningsprogram samlade. Vid varje institution finns en gemensam funktion som t ex består av administration, biblioteksdrift, datordrift, studerandeservice m m. Institutionerna är dessutom indelade i olika avdelningar. En avdelning vid en institution utgörs av personal inom ett visst forskningsämne/område och det är vid avdelningarna som kärnverksamheten grundutbildning och forskning bedrivs i olika grundutbildnings- och forskningsprojekt Definition av direkta kostnader Orsakssambandet mellan direkta kostnader och ett projektet är relativt klart. Redovisningen av direkta kostnader brukar inte innebära några svårigheter. Med direkta kostnader avses normalt sådana kostnader som är entydigt knutna till ett enskilt projekt, t ex lönekostnader inklusive lönekostnadspålägg (LKP) och semesterlönetillägg för forskare i projektet, kostnader för material och utrustning som köps till projektet, kostnader för eventuell marknadsföring och kostnader för resor och traktamenten. Redan när universitetet erhåller fakturor och reseräkningar upprättas kan dessa konteras med rätt konto och projekt eftersom det är känt till vilken verksamhet kostnaderna hänför sig till. 15

16 6.2.2 Definition av indirekta kostnader - overheadkostnader Indirekta kostnader avser sådana kostnader som är gemensamma för en hel avdelningen, för en institutionen och för universitetet. Orsakssambandet mellan projektet och kostnaderna är mindre känt, ibland kanske obefintligt. De indirekta kostnaderna måste schabloniseras och fördelas med hjälp av en lämplig fördelningsbas. Det är viktigt att de indirekta kostnadernas storlek på alla nivåer inte underskattas. Enligt avgiftsförordningen ska samtliga externfinansierade projekt, d v s de som inte finansieras med universitetets anslag, ha full kostnadstäckning. Universitetet har i anslaget inte täckning för overhead- och lokalkostnader, som är kopplade till externfinansierade projekt. I följande avsnitt beskrivs overheadkostnaderna på de tre nivåerna; universitet, institution och avdelning. 6.3 Universitetsgemensamma kostnader Universitetsgemensamma kostnader utgörs av kostnader för universitetets centrala gemensamma funktioner. De universitetsgemensamma funktionerna kan delas in i områdena; Universitetsledning,styrelse, rektor, universitetsdirektör Universitetsgemensamma åtaganden,gemensamma datasystem och studentkostnader m m Universitetsförvaltning, enheter, staber Universitetsbibliotek Universitetets fakultetsnämnder Universitetsstrategiska satsningar Två baser används för att fördela de universitetsgemensamma kostnaderna till institutionerna; 75 % av de universitetsgemensamma resurserna fördelas utifrån institutionernas lönekostnader. Basen är genomsnittet av institutionens budgeterade lönekostnader och föregående års lönekostnader. Med föregående år avses perioden november-oktober. 25 % av de universitetsgemensamma resurser som kopplas till grundutbildningen, fördelas utifrån institutionens prognos över antal helårsstudenter. Avräkning görs mot det faktiska utfallet i samband med del- och helårsbokslut. 6.4 Institutionsgemensamma kostnader Institutionsgemensamma kostnader utgörs av kostnader för respektive institutions gemensamma funktioner och lokalkostnader för dessa gemensamma funktioner. De institutionsgemensamma funktionerna kan delas in i följande områden; institutionsgemensam lednings-, ekonomi- och personalfunktion,prefekt, intendent och sekreterare institutionsgemensamma åtaganden t ex datordrift, studerandeservice, biblioteksdrift institutionsgemensamma strategiska satsningar t ex kompetensutveckling, pedagogiska satsningar 16

17 6.5 Avdelningsgemensamma kostnader Avdelningsgemensamma kostnader utgörs av kostnader för avdelningens gemensamma ledning, administration och lokalkostnader för de gemensamma funktionerna. De avdelningsgemensamma funktionerna kan delas in i följande områden; avdelningsgemensam administrativ lednings- och servicefunktion avdelningschef, sekreterare, tekniker drift- och lokalkostnader för avdelningsgemensam personal. I bilaga till kapitlet visas Arbetsgången vid beräkning av påläggsprocent för indirekta kostnader. 17

18 7. Fördelning av lokalkostnader 7.1 Sammanfattning I universitetets kostnader för lokaler ingår förutom hyra också drift av lokalerna, värme, el, vatten, underhåll m m. Universitetet hyr i huvudsak lokalerna av Akademiska Hus AB, som efter förhandling fastställer den årliga hyresnivån. Hyresnivån baseras på fastighetsägarens investeringar och avkastningskrav. Den interna hyran för institutionerna vid universitetet utgår från en gemensam genomsnittshyra för alla hus. Lokalerna delas sedan upp i tre kategorier med olika hyresnivåer. De tre kategorierna är kontor, laborationssalar och förråd. Med begreppet lokalhyra menas i fortsättningen hela kostnaden för en viss yta; d v s hyra inklusive driftskostnader. Lokaler används både direkt och indirekt i de externa projekten; den direkta användningen består av forskarens nyttjande av kontorsrum och laborationssalar och den indirekta består av projektets nyttjandeandel av gemensamma lokaler för t ex ledning och administration. Gemensamma lokaler finns på tre nivåer; universitetsgemensamma, institutionsgemensamma och avdelningsgemensamma. I det följande kommer att framgå att kostnader för gemensamma lokaler ingår i overheadkostnader. Denna del av lokalutnyttjandet ingår således i det overheadkostnadspålägg, som påförs varje verksamhetsgren. Fördelningen sker med en viss procentsats på lönekostnadsomslutningen för varje verksamhetsgren och avdelning. Enligt avgiftsförordningen ska samtliga externfinansierade projekt ha full kostnadstäckning. Universitetet har i sina anslag inte täckning för overhead- och lokalkostnader, som kopplas till den externfinansierade verksamheten. Det är därför särskilt viktigt att de verkliga kostnaderna för såväl overhead som lokaler synliggörs i de externa projekten. 7.2 Lokalhyra i universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för lokaler för de universitetsgemensamma funktionerna, ledning, förvaltning och bibliotek ingår i posten universitetsgemensamma kostnader dvs i overheadkostnader. Dessa overheadkostnader fördelas i sin helhet på institutionerna i förhållande till studentantal och lönekostnadsomslutning och ingår i overhead påslaget. 7.3 Lokalhyra i institutionsgemensamma kostnader Institutionerna vid universitetet hyr lokaler och tecknar varje år ett hyresavtal för den disponerade lokalytan. I avtalet specificeras yta och kostnad för institutionens samtliga långtidsförhyrda lokaler, kontorsrum, laborationssalar, personalrum, förråd. Hyresavtalet justeras, om den förhyrda ytan ändras under året. Undervisningslokaler, som hyrs lektionsvis, ingår inte i institutionernas hyresavtal. Dessa lokaler finansieras av grundutbildningsersättningen och betalas separat i efterskott av institutionerna. Undervisningslokaler ingår i fortsättningen inte i kostnadsberäkningarna. Större delen av en institutions totala lokalyta disponeras av avdelningarna vid institutionen. En mindre del av institutionens lokalyta används för institutionsgemensamma ändamål, t ex kontorsrum för prefekt/ intendent och salar för datorlab, bibliotek. Kostnaden för de institutionsgemensamma utrymmena läggs till de övriga institutionsgemensamma overheadkostnaderna. 18

19 7.4 Lokalkostnader vid avdelningen Institutionens lokalkostnader fördelas på respektive avdelning i förhållande till det faktiska nyttjandet av lokalytorna. För varje avdelning summeras hyreskostnaden för de kontorsrum och laborationssalar, som avdelningens anställda disponerar. En mindre del av en avdelnings totalt fördelade lokalytor är avdelningsgemensamma och består av kontorsrum för avdelningschef, sekreterare och eventuellt avdelningstekniker. 7.5 Fördelning av lokalkostnader på interna och externa projekt Avdelningens lokalkostnader fördelas mellan utbildning och forskning i förhållande till det faktiska utnyttjandet av lokalytorna. Avdelningens kontorslokaler används både i utbildningen och i forskningen. Kostnaderna fördelas med hjälp av avdelningens lönekostnadsomslutning. Det innebär att kontorshyran för varje lärare och forskare fördelas proportionellt mot den anställdes faktiskt arbetade tid. Avdelningens laborationslokaler används i huvudsak i forskningsverksamhet, vilket betyder att kostnaderna ska bäras av fakultetsanslag och externa intäkter. I de fall som även undervisningsverksamhet pågår i dessa lokaler, ska kostnaden för denna del finansieras med utbildningsmedel. Kostnaderna måste fördelas i två steg. I första steget görs en preliminär uppdelning av totalkostnaderna mellan utbildning och forskning. Denna uppdelning görs med stöd av bemanningsplan/ personalbudget. I nästa steg fördelas kostnaderna för laborationssalar. Denna fördelning görs utifrån det faktiska nyttjandet av laborationssalar i respektive projekt. Lönekostnadsomslutningen används också här som bas för att fördela kostnaderna för laborationssalar till de olika verksamhetsgrenarna. I bilaga återfinns Arbetsgång vid beräkning av påläggsprocent för lokalkostnader 19

20 8. Boksluts- och redovisningsregler Nedan redogörs för de redovisningsregler som gäller del- och årsbokslut beträffande bidrag och uppdrag. 8.1 Sammanfattning För pågående projekt (se definition i avsnitt Allmänt om projektredovisning) finansierade av externa bidrag gäller att de ska redovisas som periodavgränsningsposter. Överskott respektive underskott ska behandlas antingen som upplupna bidragsintäkter eller oförbrukade bidrag. Kostnader vilka inte finansieras av bidragsgivarna ska kostnadsföras det år de uppstår. Pågående projekt i uppdragsverksamhet redovisas som omsättningstillgång, antingen som pågående projekt eller förskott från uppdragsgivare och kunder. Kända och befarade förluster för projektets hela löptid ska bokföras löpande. 8.2 Bidrag Oförbrukade bidrag Som oförbrukade bidrag redovisas erhållna bidragsinkomster som periodiseras för att täcka framtida kostnader. För att kunna fastställa periodens intäkter måste först periodens kostnader för projektet identifieras. Det är viktigt att projektet tillförs alla dess kostnader (direkta och indirekta) för att redovisningen ska ge en rättvisande bild av hur stor del av det ursprungliga bidraget som kan anses oförbrukat. Vid anskaffning av bidragsfinansierade anläggningstillgångar är det avskrivningskostnaden som motsvarar periodens intäkt. Det innebär att bidrag som avser anläggningstillgångar kan komma att periodiseras under flera år (se bilaga till kapitlet, exempel 1) Upplupna bidragsintäkter Som upplupna bidragsintäkter redovisas bidragsinkomster som ännu inte erhållits och som beloppsmässigt motsvaras av periodens kostnader. Observera att upplupna bidragsintäkter från statliga, respektive från icke statliga givare ska särredovisas. Även en faktura eller motsvarande som bokförts efter bokslutet men som avser räkenskapsårets/periodens nedlagda kostnader ska redovisas som upplupen bidragsintäkt. Upplupna bidragsintäkter får endast bokföras när ett skriftligt avtal/kontrakt om finansiering av vissa kostnader föreligger (se bilaga till kapitlet, exempel 2). Ekonomiskt över- eller underskott Kostnader som inte finansieras av bidragsgivare ska vid varje bokslutstillfälle resultatföras. I övrigt balanseras oförbrukade bidrag/upplupna bidragsintäkter till följande år. Om samtliga kostnader i projektet är godkända/täckta av bidragsgivare redovisas inget resultat under projektets löptid (se bilaga till kapitlet, exempel 3). 20

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning 2013-07-01 1 / 8 Innehållsförteckning Inledning... 2 Allmänt om värdering... 2 Värdemässig genomgång av projekten... 2 externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt... 3 Konto 1632/1672, Upplupna bidrags-

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2 Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Utbildning, Avsnitt 27 713

Utbildning, Avsnitt 27 713 Utbildning, Avsnitt 27 713 27 Utbildning Sjätte direktivet Undantag för utbildning 27.1 Allmänt Skattefrihet för utbildning omfattar i huvudsak det offentliga skolväsendet, medan annan utbildning beskattas

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Marks kommun November 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Uppdrag och genomförande... 3 2 Bakgrund... 3 3 Revisionsfråga...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa redovisningen enligt lag om insyn

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Anvisningar för hantering av kontanta medel vid Linnéuniversitetet

Anvisningar för hantering av kontanta medel vid Linnéuniversitetet Anvisningar för hantering av kontanta medel vid Linnéuniversitetet Författare: Ekonomiavdelningen År: 2010 Uppdaterad: 2010-11-22, Asn Innehåll 1 Regler för kontanta medel 3 1.1 Gemensamma regler för kontantkassa

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut ger 6 poäng.

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 3. Momshantering 5 1. Sammanfattning I detta kapitel återfinns

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Flerfinansierad verksamhet

Flerfinansierad verksamhet ESV 2006:28 Flerfinansierad verksamhet Handledningen beskriver hur prestationer med en eller flera finansieringskällor kan hanteras i redovisningen, vid kalkylering och uppföljning. GD Stöd Avd 1 Avd 2

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Ekonomiadministration av lokalprojekt

Ekonomiadministration av lokalprojekt O Om du ska skriva ut på framsida med förtryckt logotyp dubbelklicka på logotypen och tryck delete Glöm inte att skriv in dnr Ekonomiadministration av lokalprojekt, version 5, 2010-05 Denna revidering

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Bemyndigande: Ekonomistyrningsverket (ESV) föreskriver följande med stöd av 21 donationsförordningen (1998:140, ändrad 1998:446).

Bemyndigande: Ekonomistyrningsverket (ESV) föreskriver följande med stöd av 21 donationsförordningen (1998:140, ändrad 1998:446). l EKONOM ISTYRNINGSVERKET EKONOMISTYRNINGSVERKETS CIRKULÄRSERIE ESV 1998:1 OCH ALLMÄNNA Beslutsdatum: ESV Bemyndigande: Ekonomistyrningsverket (ESV) föreskriver följande med stöd av 21 donationsförordningen

Läs mer

Erhållna bidrag och donationer

Erhållna bidrag och donationer ESV 2005:14 Erhållna bidrag och donationer I handledningen beskrivs hur erhållna bidrag och donationer kan redovisas Innehåll FÖRORD... 3 1. DEFINITION AV BIDRAG... 4 1.1 DONATIONSFÖRORDNINGEN... 5 1.2

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Driftprojekt inom Miljönämnden Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01 RAPP Driftprojekt inom Miljönämnden.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

Allmänna villkor för stöd till projekt 2012 2 2011-11-22

Allmänna villkor för stöd till projekt 2012 2 2011-11-22 ALLMÄNNA VILLKOR 2012 FÖR STÖD TILL PROJEKT Version 1.0 1. Allmänt 1.1 Tillämpningsområde Dessa allmänna villkor tillämpas på ärenden där det framgår av beslutet att Allmänna villkor 2012 för stöd till

Läs mer

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(8) Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 JOKKMOKK Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Sameskolstyrelsens (SamS) årsredovisning,

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Skattedeklaration 2007 i Pyramid 2.55 och 2.56

Skattedeklaration 2007 i Pyramid 2.55 och 2.56 2007-02-28 Skattedeklaration 2007 i Pyramid 2.55 och 2.56 Ny momsdel i skattedeklarationen från 2007 (28 februari 2007) Till årsskiftet införs en ny skattedeklaration för momsredovisning. För dig som bara

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Rapporter i Agresso. 1. Utdata

Rapporter i Agresso. 1. Utdata Rapporter i Agresso 1. Utdata I Agresso finns stora möjligheter för användaren att bygga egen unik utdata. Som stöd finns ändå ett antal färdiga rapporter. Rapporterna finns samlade under fem flikar i

Läs mer

Version 5,0 2009-09-25

Version 5,0 2009-09-25 2009-09-25 2009-09-25 Sida 2(19) Bokföringsportalen - inledning Detta är version 5,0 av lathunden uppdaterad till Raindance version 2009. Logga in som vanligt i Raindanceportalen. Under förutsättning att

Läs mer

Det finns ett antal rättsregler som styr och begränsar stödgivningen till projekt med parter som samverkar.

Det finns ett antal rättsregler som styr och begränsar stödgivningen till projekt med parter som samverkar. Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Samverkansprojekt Riktlinjer 2009-04-21 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 5508-2009-904095 Elisabet Ahlin & Eleonor Modigh Karin Hallerby 1.0 Samverkansprojekt

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

O M. Grundnivå. Vad är moms?

O M. Grundnivå. Vad är moms? 1/11 Vad är moms? Mervärdesskatt kallas i dagligt tal för moms. På engelska heter det VAT (Value Added Tax). Alla företag som är skattskyldiga för moms ska ha ett momsreg.nr/vat-nr. M O M S 2/11 Vem är

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning - sektorn för socialtjänst samt sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Juni 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt

Läs mer

Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig?

Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig? 1 2015-10-22 Anställda vid Lunds universitet Projekt Ny ekonomi 2016 Agneta Sjöfors, projektledare Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig? Bättre ekonomiadministrativt stöd till forskningsprojekt Nytt sätt

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms

Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms Nynäshamns kommun Granskning av rutiner för redovisning av moms Oktober 2010 Jonas Eriksson Åsa Sandgren Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och revisionsfråga... 1 Avgränsning och revisionsmetod...

Läs mer

Vad innebär vinstmarginalbeskattning?

Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vinstmarginalbeskattning (VMB) innebär att ett reseföretag utgår från vinstmarginalen i stället för priset vid beräkning av momsen på en resetjänst. VMB får endast

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer