Förord. Membrane Action in Fire design of Composite Slab with solid and cellular steel beams - Valorisation (MACS+)

Transkript

1

2 Förord embrae Actio i Fire dei o Compoite Slab with olid ad cellular teel beam - Valoriatio (ACS+) Detta projet har eomört med töd av Europeia Kommiioe Reearch Fud or Coal ad Steel (RFCS). Dea publiatio återer edat örattara åiter och Kommiioe a ite hålla avari ör avädie av de iormatio om e i häri. Publiatioe baera på reultat rå lera olia oriprojet: - RFCS-projetet FICEB+ - RFCS-projetet COSSFIRE - Leoardo Da Vici-projetet Fire Reitace Aemet o Partially Protected Compoite Floor (FRACOF). - Ett tidiare projet emeamt iaierat av Arcelorittal och CTIC och utört av ett oortium betåede av CTIC och SCI. De ela dimeioerimetode utveclade urprulie baerat på reultat rå bradörö i ull ala utörda på e lervåi tåltomme vid Buildi Reearch Etablihmet öröaläi i Cardito Storbritaie. E tor del av dimeioerimetode teoretia barud har uit tilläli eda lutet av 5- talet om e öljd av tudier av bärörmåa ho armerade betobjälla vid rumtemperatur. De örta verioe av dimeioerimetode publicerade i SCI Dei Guide P88 Fire Sae Dei: A ew approach to ulti-tory Steel Framed Buildi Ed. Äve om metode tillämpi ör braddimeioeri är relativt y är metode iejörmäia rud väl etablerad. De ela dimeioerimetode implemeterade av SCI i ett dataproram år och e uppdaterad verio där dimeioerimetode örbättrat om ut 6. Väetlia bidra har lämat av: - ary Brettle The Steel Cotructio Ititute - Ia Sim The Steel Cotructio Ititute - Loui Guy Cajot Arcelorittal - Reata Obiala Arcelorittal - Gièle Bihia CTIC i

3 Iehåll Sid r Förord i Iehåll ii SAANFATTNING iii INLEDNING Gruder ör dimeioerie. Bradäerhet. Typ av tomme.. Ela detaljutormimodeller 4.. Bjälla och balar 5. Bjällaet dimeioerizoer 6.4 Latombiatioer 7.5 Bradexpoeri 9.5. Bradmottåd 9.5. Naturlit bradörlopp (parametri temperatur-tidurva) REKOENDATIONER FÖR BÄRVERKSDELAR 4. Bjällaet dimeioerizoer 4. Bjälla och balar 5.. Beräi av bjällaet temperatur 5.. Beräi av temperature i oyddade amverabalar 7.. Braddimeioeri av bjälla 8..4 Dimeioeri av atbalara rut dimeioerizoe. Armerie detaljutormi.. Armeriätet detaljutormi.. Krav på detaljutormi av amverabjällaet ater.4 Dimeioeri av atbalar uta amvera 4.5 Pelare 4.6 Kutputer 5.6. Klaiiceri av utputer 5.6. Ädplåtar 6.6. Vielplåtar Dubbla vielplåtar Bradydd 7.7 Byade överripade tabilitet 8 4 BRANDCELLER 9 4. Balar ovaör bradaviljade väar 9 4. Stabilitet 4. Täthet och ioleri 5 Räeexempel 5. Braddimeioeri av ett amverabjälla Dimeioeri av Zo B Dimeioeri av bjälla: Zo A Dimeioeri: Zo E Dimeioeri: Zo D 7 5. Dimeioeri av armeri Pelara bradydd 78 REFERENSER 79 ii

4 SAANFATTNING Storalia bradörö om har utört i ett atal läder och iattaeler rå verlia bräder har tillamma viat att e tåltomme i ombiatio med amverabjälla har ett betydlit bättre bradmottåd ä vad om atait baerat på bradteia örö av etaa otrutiodelar. Det är tydlit att det i tora reerver av bradmottåd i byader med modera tåltommar och att tadardierade bradörö på etaa ritt upplada delar ite er e tillredtällade idiatio av pretada ör ådaa tommar. Dea väledi er ritlijer ör tillämpi av de ela dimeioerimodell om har implemetera i proramvara ACS+. Reommedatioera är oervativa och beräade till tommar liade de om har provat det vill äa byader med ormal tåltomme och amverabjälla om bär av balar med hål i live. Ritlijera täcer hela byade beteede och tillåter otrutörer att attälla vila elemet om a behålla oyddade amtidit om ma bevarar amma ivå av äerhet om vid traditioella metoder. Då måa bradiejörer tillämpar aturlia bradörlopp vid dimeioeri har e aturli bradmodell iluderat tillamma med tadardbradmodelle. Båda i uttrycta om temperatur-tidurvor i Eurood. Utöver de ritlijer om e här i e eparat rapport om er barudiormatio och om iehåller detaljer om de bradörö och iita elemetaalyer om eomörde om e del av projete FRACOF COSSFIRE och FICEB. De iehåller äve e del av detaljera rå Carditoöröet om utörde i e åttavåibyad. Sytet med barudrapporte är att hjälpa läare att örtå rudera ör dimeioerireommedatioera i dea väledi. iii

5 INLEDNING Dimeioerireommedatioera i dea väledi är baerade på amverabjällae pretada tolat utirå bräder i ritia byader och ullalia bradörö (). Dea oervativa reommedatioer ör braddimeioeri a betrata om livärdia de avacerade metodera i Eurood. Stomelemete i lervåibyader a elit atioella byadörordiar ha ett vit bradmottåd. Bradmottådet a attälla eom bradproviar eller eom beräiar elit eräda tadarder ärilt EN 99-- (4) EN 99-- (5) och EN (6). I ett tadardierat bradörö a eilda oyddade I- eller H- proiler ata lara edat 5- miuter bradmottåd. De har alltå varit e vali praxi att ydda balar och pelare med bradyddade ivor prayer eller bradyddmåli. I bjälla a ma ieluta de bärade elemete ör örbättrat bradmottåd. Storalia aturlia bradörö (7) om har eomört i ett atal läder har oevet viat att de verlia bärörmåa vid brad ör amverabjälla med oyddade tålbalar är betydlit bättre ä vad reultat rå örö med eilda elemet har viat. Reultat rå ritia bräder viar att mäde av ydd om tillämpa på tålelemet i via all a vara överdrivet. Carditoöröe av e möjlihet att uderöa ritia byader beteede i brad amt att ua bedöma bradmottådet uder realitia örhållade i oyddade amveraotrutioer. Dimeioerireommedatioera om e i dea väledi är baerade på eerella bräder i bradceller och de a eelt tillämpa ör tadardbradmodeller åom har demotrerat med bradörö i ull ala iom projete FRACOF och COSSFIRE. Det är tydlit att dea möjliheter är e tor ördel vid braddimeioeri av lervåibyader med tåltomme. Eter toralia bradörö utörda i Ulter iom rame ör FICEB-projetet iå ma att membraverateori äve a aväda ör balar med hål i live. I de all de atioella byadöreritera tillåter pretadabaerad braddimeioeri av byader a dimeioerimodelle elit dea ritlijer tillämpa ör att demotrera bradmottådet i e tomme uta bradydd. I via läder a det räva peciellt tilltåd av de atioella örerivade mydihetera ör att å odäade ör avädi av modelle. Ritlijera preeterade i dea väledi a e om e utvidi och utvecli av oceptet braddimeioeri med aveede på bärveret bärörmåa. Dimeioeri om utör i elihet med dea ritlijer är avedd att mit uppå de äerhetivå om räv elit atioella betämmeler och äve e otadeetiva otrutioer. I tillä till bradmottåd elit de tadardierade temperatur-tidurva e reommedatioer ör byader dimeioerade ör att mottå e aturli brad. Valia bräder a deiiera i proramvara ACS+ med hjälp av parametria temperatur-tidurvor om e i EN Detta tar häy till bradcelle torle torlee på öppiar och mäde bräbart material. Alterativt tillåter ACS+ att adra bradmodeller tillämpa eom att temperatur-tidurvor läe i rå textiler.

6 Ritlijera äller ör amveeraotrrutioer om rovt ett motvarar de åttavåibyad om provadde i Cardi to e iu ur - och -. Ritlijera a e om väleddi ör tilllämpi av a ACS+ + om i tilläli ör otaadri edlad ddi via w ormittal.com m/ectio. Fiur - Stomo trutio ö ör Cardito oöröet öre juti av beto bjällae Fiurr - Oy yddad tålttomme

7 Gruder ör dimeioerie Detta apitel er e överblic över de priciper och ataade om lier till rud ör utveclie av de ela dimeioerimodelle. er detaljerad iormatio e i de medöljade barudrapporte (7). Här redovia äve på vila typer av bärver dimeioerimodelle är tillämpbar. Dimeioerimodelle har utveclat baerat på reultat rå bradörö rumtemperaturörö och iita elemetaalyer.. Bradäerhet De ritlijer ör dimeioeri om e i de ela dimeioerimodelle har tait ram med häy till att rudläade bradäerhetrav a uppylla. Det a ite i örhållade till uvarade praxi. leda till öad ri ör dödall ör boede bradmä eller adra om vita i eller i ärhete av byade. För det bjälla om belata med brad all ite tora deormatioer leda till brott i bradcelle m a o a brade hålla iom i urprulia bradcell och ite prida horiotellt eller vertialt.. Typ av tomme De ritlijer ör dimeioeri om e i de ela dimeioerimodelle äller ör byader med tåltomme amverabalar och amverabjälla iom rame ör öljade beräiar: taade ramar om ite är älia ör äci i e vajmod ramar med utputer dimeioerade elit ela detaljutormimodeller amverabjälla om ieattar amveraplåt ett laer armeriät och ormal- eller lättvitbeto dimeioerat elit EN (9) bjällabalar utormade att vera i amvera med olvplatta och dimeioerade elit EN balar med erviceöppiar i live. Ritlijera äller ite ör: bjälla om by med preabricerade betoplattor bjällabalar om ite är dimeioerade ör amvera (atbalar a doc vara uta amvera).

8 .. Ela detaljutormimodeller De modeller ör detaljutormi om atait i ambad med utveclie av dea ritlijer och om e ut i dea väledi örutätter att böjmometett ite överör i utputera. Dea typ av utputer alla här "ela". Bal-pelariätiar om a betrata om "ela" iluderar: Flexibel ädplåt ( Fiur -) Vielplåt (Fiur -) Dubbel vielplått (Fiur -) ). er iormatio om etio.6. dimeioerie av ompoetera i "ela" iätiar e i Fiur - Exempel på e iäti medd e lexibel ädplåt Fiur - Exempel på e iäti med vielplåt 4

9 Fiur - Exempel på e iäti med dubbel vielplåt.. Bjälla och balar De dimeioerireommedatioer om e i dea väledi a tillämpa ör proilerad amveraplåt med djup upp till 8 mm och med 6-9 mm beto över amveraplåte överlä. Samveraplåte bradmottåd örumma vid braddimeioerie me ärvaro av amveraplåte örhidrar pjäli av betoe på bjällaet uderida. Dea typ av bjällaotrutioer illutrera i i iur -4. Dimeioerimodelle a aväda med iotropiaa eller ortotropia armeriät m a o armeriät med amma eller olia tvärittareor i vielräta ritiar. Stålorte ör armeriätet bör vara peciicerad i elihet med EN 8. ACS+ a bara aväda ör vetade armeriät och a ite aväda ör mer ä ett laer armeriät. Extra armeritäer i proilbottara är iet rav.. ACS+ iluderar tadardierade armeriät elit erie A och B elit Storbritaie atioella tadarder () (tabell -) ). Proramvara iluderar äve armeriättorlearr elit raa atioella tadarder (4) (Tabell -) och om är valia på de raa bymarade. ACS+ tillåter äve att avädare deiierarr ea armeriät. Tabell - Armeriät A4 A9 A5 A9 B96 B8 B85 B5 Armeri ät elit BS 448 () Nätet Vit Läåed e jär torle (/m ) (mm) Storle Area A (mm) (mmm /m) Tväråede jär Storle (mm) Area (mm /m)/

10 Tabell - Armeriät ST ST 5 ST ST 5 ST 5 ST 6 ST 5 C ST 5 C ST 4 C ST 5 C ST 6 C Valit aväda armeriät på de d raa bymarade Nätet Vit Läåed e jär Tväråede jär torle (/m ) (mm) Storle Area A Storle Area (mm) (mmm /m) (mm) (mm /m)/ Fiur -4 Sitt av e typi amverabjällaotrutio Det är vitit att deiiera torlee på de balar om a aväda i otrutioe då detta ommer att påvera bjällaet bradpreta da. Kotrutöre behöver ha iormatio om balara torle tålort och rad av juvörbidi om är tilläli ör varje bal i bjällaet. ACS+ räitt tillåter avädare att välja rå e lita med ördeiierade balar om motvarar valit öreommade brittia europeia och ameriaa I- och H-etioer.. Bjällaet dimeioerizoer Dimeioerimodelle örutätter att otrutör re delar upp bjällaet i olia dimeioerizoer elit iur -5. Balara vid dimeioerizoera ater 6

11 måte dimeioera ör att uppå det bradmottåd om räv ör bjällaet och måte valitvi bradydda. Ett bjälla dimeioerizo a uppylla öljade rav: Varje zo a vara retaulär. Det a ia balar lä dimeioerizoe amtlia räder. Samtlia balar i repetive zo a päa i amma riti. Pelare a ite var placerade iom dimeioerizoe me de a vara placerade lä zoe ater. För bradmottådperioder om överrider 6 miuter eller vid avädi av de parametria temperatur-tidurva bör alla pelare vara iätade till mit e bradyddad bal i varje vielrät riti. Alla balar iom zoe a läma oyddade örutatt att det a påvia med ACS+ att bradmottådet i dimeioerizoe är tillräclit. Storle och placeri av dea oyddade balar iom zoe är ite avörade ör tomme bärörmåa vid brad. Ett exempel på e eel dimeioerizo ör ett bjälla via i iur -5. Oyddad bal Brad- Syddad bal Fiur -5 Exempel på dimeioerizo ör ett bjälla.4 Latombiatioer Kombiatioe av lateeter ör exceptioell dimeioeriituatio ae i och i tabell A. i EN 99 (5) och bör aväda ör veriieri av rätilltådet vid brad. ed edat oyamma och permaeta lateeter och uta lateeter rå örpäi blir latombiatioe elit: eller G A Q Q jup d i i med: G jup Oyamma permaeta later 7

12 A d Q och Q i ψ ledade olyclat åtöljade variabla later Fatorer ör reveta värde av de ledade variabla late ψ i atorer ör det vai-permaeta värdet av de variabla late Avädie av atie eller i ombiatio med Q peciicera i de relevata atioella bilaa. De atioella bilaa ör det lad där byade a uppöra bör otrollera ör att attälla vile partialoeiciet om a aväda. I Sverie aväd. De värde om aväd ör partialoeicietera är beroede av vile ateori av variabel lat om tillämpa. Reommederade värde ör partialoeicieter ör byader ae i Tabell A. i EN 99. I repetive lad atioella bilaa ae om värdea elit tabell A. i EN 99 eller om modiierade värde a tillämpa. - atorer ör byader i Sverie i ummerade i tabell -. För bjälla om tillåter later att vara ördelade över yta ae öljade ördelade later ör lyttbara väar i EN 99-- (6) 6...(8): Flyttbara väar med eetyd. N/m väläd: q =.5 N/m. Flyttbara väar med eetyd. N/m väläd: q =.8 N/m. Flyttbara väar med eetyd. N/m väläd: q =. N/m. Förutättiara ör att tillåta lyttbara väar med eetyd törre ä. N/m bör betämma utirå de placeri. Reommederade värde ör variabel ytti lat på olv elit Eurood ae i tabell 6. i EN Dea värde a modiiera i de relevata atioella bilaa. I Tabell -4 via reommederade värde elit Eurood och de värde om ae i Sverie atioella bilaa och EKS ör ytti lat på ett otorbjälla. 8

13 Tabell - -atorer ör byader Lateet Reommederade värde elit Eurood Värde elit Sverie atioella bilaa eller EKS. Botäder otor Utrymme med ordotrai N < ordotyd 6 N Samli- och aärloaler Utrymme med ordotrai ordotyd < N Sölat 6 N/m Sölat 4 < N/m Sölat < N/m Laerutrymme Aat* * Klimateeter är ite iräade Tabell -4 Nytti lat ör ett otorbjälla Kateori av latområde Reommederade värde elit Eurood Värde elit Sverie atioella bilaa eller EKS q (N/m ) Q (N) q (N/m ) Q (N) B - Kotorloaler Bradexpoeri Reommedatioera om e i de ela dimeioerimodelle a tillämpa ör byader i vila bärvermodelle örutätt vara expoerad ör e tadardierad temperatur-tidurva eller e parametri temperatur-tidurva deiierade elit EN Äve mer avacerade modeller a aväda ör att deiiera e temperaturtidurva ör aturlia bradituatioer. De reulterade temperatur-tidurva a läa i i ACS+ i orm av e textil. I amtlia all a de atioella betämmelera aåede utrymi vid brad aväda..5. Bradmottåd Reommederade bradmottådtider elit vea atioella betämmeler i EKS ör bärverelemet i olia bradäerhetla e i tabell -8. Bradäerhetlae 9

14 betäm utirå rie ör peroador om byaddele ollapar uder ett bradörlopp och beror på byadla (Br Br eller Br) och typ av byaddel eller äerhetla. Byader där brad medör tor ri ör peroador utör i la Br: Byader med eller lera våipla Byader med våipla - avedda ör ovade om ite örväta ha od loaläedom - avedda ör peroer om har må örutättiar att jälva ätta i i äerhet - med amliloal på adra våiplaet Tabell -5 Bradäerhetla i Br-byad Bradäerhetla Exempel på byaddelar - 4 Via bärver i äerhetla Bjälla i byader med upp till 8 våipla Via bärver i äerhetla i byader med höt 4 våipla 5 Via bärver i äerhetla i byader med 5 eller ler våipla Byader där brad a medöra måttli ri ör peroador utör i la Br: Byader med våipla - avedda ör ler ä två botadläeheter och där botad eller arbetrum i i vidplaet - med amliloaler i marplaet - om har e byadarea törre ä m och om ite dela i eheter av höt dea torle eom bradväar i lät la REI 6- (e avitt 5: i BFS :6). Byader med våipla om de irymmer - amliloaler i eller uder marplaet - ärilt boede ör peroer med vårdbehov - vårdaläi utom örola och liade Tabell -6 Bradäerhetla i Br-byad Bradäerhetla 4 - Exempel på byaddelar Bärver om tillhör byade huvudytem och om vid ollap a leda till ortridade ra i bradlatallet 5 Bärver om tillhör byade huvudytem och om är beläet uder överta ällarplaet. Övria byader utör i la Br.

15 Tabell -7 Bradäerhetla i Br-byad Bradäerhetla Exempel på byaddelar Bärver om tillhör byade huvudytem och om är beläet uder överta ällarplaet. De öljade reommedatioera äller ör byader där bärverdelara a lara ett bradmottåd upp till 8 miuter. Förutatt att detta ölj ommer byader med e tomme betåede av tål i amvera med beto att lara tabilitete uder 8 miuter bradbelati elit de tadardierade temperatur-tidurva (). Alla byader med tomme och bjälla av tål i amvera med beto a örutätta lara 5 miuter brad uta bradydd varör ia peciia reommedatioer e ör detta all. Tabell -8 Sammaatti av bradmottådrave rå EKS. Bradäerhetla Bradmottåd (mi) vid bradbelati (J/m ) 8 J/m 6 J/m > 6 J/m 4 6 (9*) 8 (*) 5 9 (6*) 8 (*) 4 (8*) * med automati vatteprileraläi utörd el. avitt 5:5 i Boveret byreler (:6)

16 .5. Naturlit bradörlopp (parametri temperatur-tidurva) I ACS+ a alterativet aturli brad på bjällaet tillämpa med hjälp av e parametri temperatur-tidurva elit deiitioe i EN99-- bilaa A (). Det bör otera att detta är e iormativ bilaa om ite tillåt i via europeia läder t ex Frarie. Före de lutiltia dimeioerie bör otrutöre otrollera de atioella bilaa. Om ma aväder de parametria bradurva deiierar ACS+ temperature i bradcelle med häy till: Bradcelle torle: o bradcelle läd o bradcelle bredd o bradcelle höjd höjde och area av öter: o ötret höjd o ötret läd o procetdel öppet öter äde bräbart öremål och dera placeri i bradcelle: o bradlat o örbräiator o rad av brad De termia eeapera ho bradcelle ytor. Temperature i e parametri brad öar ota ortare ä i e tadardbrad i tidit tadium me allt eterom de bräbara materiale brier upp juer temperature ort meda temperature öar tadit uder hela brade i de tadardierade brade. De tadardierade temperatur-tidurva och e typi parametri temperaturtidurva via i iur -6.

17 Parametri bradurva 8 6 Stadardbradurva aad Tid [mi] Fiur -6 Jämörele mella typia parametria och tadardierade temperatur-tidurvor

18 REKOENDATIONER FÖR BÄRVERKSDELAR. Bjällaet dimeioerizoer Varje bjälla a dela i i dimeioerizoer om möter riteriera i apitel.. Uppdelie av bjällae dimeioerizoer illutrera i iur -. Zoera betecade A lier iom rame ör ACS+ och dera bärörmåa vid brad a betämma med ACS+. Zoe betecad B lier utaör rame ör ACS+ på rud av att de iehåller e pelare och att balara iom zoe ite är ritade åt amma håll. E eild dimeioerizo är illutrerad i iur - om viar hur balara deiiera i ACS+. Normalt örutätt att late bär av eudärbalar om i i jälva bär av primärbalar. Dimeioerimodelle örutätter att vid brotträtilltåd vid brad reducera de oyddade ire balara bärörmåa ratit vilet ör att amverabjällaet utvecla till ett bärverelemet om päer i båda ritiar och är ritt upplat lä rädera. För att äertälla att bjällaet a utvecla membravera beräar ACS+ det momet om belatar atbalara om e oeve av latera på bjällaet iom dimeioerizoe. För att bibehålla det vertiala tödet lä bjällaet räder beräar ACS+ utyttjaderade och de ritia temperature ör atbalara. Bradyddet ör dea balar bör dimeioera utirå dera ritia temperatur och bradmottådet a vara jort i elihet med atioella öreriter. De ritia temperature och rade av utyttjade ör repetive atbal redovia ör ida A till D ör bjällaet dimeioerizoer elit iur -. Som ramår i avitt.. är e beräi av ACS+ att vid 6 miuter eller höre bradmottåd a zoe räder ölja pelardelie och atbalara vara bradyddade. Dea beräi äller ite ör bradmottåd på miuter. Till exempel har zo A och A i tabell. pelare edat vid två hör och a bara ae vara dimeioerizoer ör ett bjälla om ite räver mer ä miuter bradmottåd. 4

19 B A() Trappor Trappor Kära A() A() A: Dea zoer a dimeioera med ACS+ A() Valri bradmottådtid A() & A() edatt mi bradmottåd B: Omatta O ej avv ACS+ Fiur - öjlia dimeioer rizoer Fiur - Deiitio av pa (L ) och pa (L ) och o balara placeri ör e dimeioerizo i e byad om räver bradmottåd på 6 miuter eller mer.. Bjälla och balar ACS+ beräar bjällaet och de oyddade balara bärörmåa vid brad. Preci om i de ela dimeioerimodelle örutätter ACS+ att det i tillräclitt töd rut om bjällaet. juvara räarr ocå ut de ritiaa temperature i varje atbal utirå dimeioerizoera bärörmåa.. Beräi av bjällaet temperatur Temperaturördelie i ett amverabjälla a betämma b eom avädi av e beräimodelll baerad på iita diereer eller iita elemet amtidit om 5

20 ma tar häy till de exata orme av bjällaet och öljer de e 4.4. i EN (6). priciper och råd om Som ett alterativ a temperaturördelie i ett e oyddat amverabjälla betämma rå värde attällda i elihet med ENN 99-- (7) och de atioellaa bilaa beroede på platta eetiva tjocle h e om deiiera med hjälp av D.4 i bilaa D i EN994-- (6). Exempel på värde attällda med de brittia atioellaa bilaa via i tabell -. Tabell - Platta temperaturr ördeli (h e max = 5 mm) ör vali bradexpoeri mella och 8 miuter Avtåd x [mm].5 Temperatur i betoplatta c [ C] 8 mi 6 mi 9 mi mi mi Uderida av bjälla Utatt ör brad ta h Frå temperaturördelie elit ova a tre parametrar attälla: : de expoerade ida temperatur; : de oexpoerade ida temperatur; : temperature i bjällaet i höjd armeriätet. Vid tadardierad brad bör öljade värde på x aväda ör attt betämma temperature ( ) ( ) och ( ) rå tabell -: 6

21 För x =.5 mm; För x = h e ; För x = h - d + Φ (d: avtådet mella armeriätet och de oexpoerade ida av betoe e Fiur - och Φ: e Tabell -)... Beräi av temperature i oyddade amverabalar Vid ISO-brad a temperaturera i de oyddade tålbalara betämma elit i EN För att uderlätta avädie av beräimetode ae temperaturer i tabell - ör oyddade tåltväritt om e utio av de reulterade proilator (tvärittator multiplicerad med orretioator ör uieete) och bradexpoerie varatihet. Som ett alterativ a temperaturördelie i ett oyddat amverabjälla om utätt ör tadardierad brad betämma utirå de värde om e i tabell -. Dea värde är attällda elit EN 99-- (7) och de atioella bilaora beroede på bjällaet eetiva tjocle om deiiera i D.4 i bilaa D av EN994-- (6). Tabell - Temperature i oyddade tåltväritt uder ISO-brad Temperatur i tåltväritt a [ C] A i h Vi mi 6 mi 9 mi mi 8 mi [m - ]

22 .. Braddimeioeri av bjälla Samverabjällaet bärörmåa Vid beräi av bärörmåa ör eilda dimeioerizoer beräa amverabjällaet och de oyddade balara bärörmåa eparat rå varadra. Bjällaet ata ite ha otiuitet rut dimeioerizoe räder. Late om a bära av amverabjällaet iom dimeioerizoe a beräa baerat på e udre rälatmeaim med ataade av ett brottlijemöter elit iur -. Brottlijer Fritt upplad lä 4 ater Fiur - Det ataa brottlijemötret om aväd ör beräi av bjällaet bärörmåa Bärörmåa beräad utirå dea rälatmeaim år ett tillott av de yamma eete rå membraeete vid tora deormatioer. Detta tillott öar med öade vertial deormatio till brott upptår på rud av pricor i armerie tvär det orta paet eller trycbrott upptår i höre av betoplatta elit iur - 4. Eterom dimeioerimetode ite a örute var brott upptår baera de edböji om aväd vid beräi av detta tillott på e oervativ uppatti av edböjie om iluderar termi röi av bjällaet och töji i armerie elit öljade..5 T T l y L w 9.h e E a 8 Tillåte edböji med häy till armerie töji beräa elit öljade uttryc. T T w 9.h l l e Där: (T T ) är temperaturillade mella bjällaet över- och uderyta L l y E h e är dimeioerizoe läre pävidd är dimeioerizoe ortare pävidd är armeriätet träcrä är tålet elaticitetmodul är amverabjällaet eetiva tjocle 8

23 är oeiciete ör betoe termia expaio. Reultat rå alla tillälia örö viar att dea edböji ite ommer överrida ia brott upptår i amverabjällaet. Detta iebär att de bärörmåa om örute av dimeioerimetode är oervativ jämört med de verlia bärörmåa. Bjällaet totala edböji beräad äve av öljade uttryc: L l w Geomåede prica Trycbrott i armerie Brott i armerie i det läre paet (a) Brottlijemöter Bjällaate rör i mot cetrum av bjällaet och miar töjiara i armerie i det ortare paet Drabrott i armerie Kroi i betoe pa päiar i plaet (b) Brottlijemöter Trycbrott i betoe Bjällaate rör i mot cetrum av bjällaet och miar töjiara i armerie i det ortare paet Fiur -4 Brottmoder på rud av pricor i armerie De totala bärörmåa erhåll eom att de varvarade bärörmåa i de oyddade amverabalara addera till bjällaet bärörmåa. 9

24 Samverabjällaet täthet och iolerade örmåa ACS+ a ite explicit otrollera amverabjällaet täthet eller iolerade örmåa. Kotrutöre måte därör äertälla att bjällaet tjocle är tillräcli ör att ravet på iolerade örmåa i elihet med EN994-- uppyll. För att äertälla att amverabjällaet bevarar i täthet uder brade och att membraeete a utvecla måte ma äertälla att armeriäte är arvade på rätt ätt. Det här är peciellt vitit rut oyddade balar och pelare. er iormatio om arvläder och placeri av armeriät e i apitel Dimeioeri av atbalara rut dimeioerizoe Balara lä dimeioerizoe räder märta A till D i iur - a uppylla mit amma rav på bradmottåd om bjällaet ör att ua upprätthålla det vertiala tödet lä dimeioerizoe räder. Det här reulterar otat i att balara blir bradyddade. ACS+ beräar de dimeioerade latera ör dea atbalar och dera böjmottåd vid rumtemperatur. För att beräa utyttjaderade ör atbalara aväder ma i av ritlijera om e i EN e eda. E R d d där: E d är de dimeioerade late på balara vid brad R d är bale bärörmåa vid tid t =. När ma har beräat utyttjaderade a ACS+ beräa de ritia temperature ör atbalara uderlä. De ritia temperature aväd i ACS+ ör peciiceri av det bradydd om räv ör dimeioerizoera atbalar. er iormatio om beräimetode e i ACS+ baruddoumet (7). För atbalar med dimeioerizoer på bäe idor a det läre värdet ör riti temperatur ör de alutade dimeioerizoera aväda ör att dimeioera bradyddet ör de atuella atbale. Dea metod illutrera i räeexemplet i apitel 5. Vid peciiceri av bradydd ör atbalara måte bradyddleveratöre e iormatio om tvärittatorera ör de bärverelemet om a ydda ravet på bradmottåd och de ritia temperature ör bärverelemete. De törre bradyddtillverara har lera olia temperaturvärde ör dera produter om har värderat elit EN 8-4 (7) ör ice-reativa material eller EN 8-8 (8) ör reativa material. Dimeioeritabeller ör bradydd om relaterar proilatorer till bradyddet tjocle baera på eilda temperaturvärde. Detta temperaturvärde bör vara läre eller lia tort om bärverelemetet ritia temperatur.

25 . Armerie detaljutormi Armerie träcrä och dutilitet a peciicera utirå rave i EN 8. De arateritia träcräe ör armeri är elit EN 8 mella 4 Pa och 6 Pa beroede på de atioella marade. I de leta läder a atioella tadarder med rav på armeri ortarade ia i orm av ice mottridi ompletterade iormatio (o-cotradictory complimetary iormatio - NCCI) eterom iet rav på tålorter äu har attällt ör EN 8. I ett amverabjälla är armeriätet huvudalia utio att motvera pricbildi i betoe. Därör tederar armeriätet att vara placerat å ära yta om möjlit iom rame ör rave på täcit i EN 99-- (9). I bräder ommer armeriätet placeri att påvera de temperatur och hävarme om aväd vid beräi av bärörmåa. I ormala all å tillräcli bärörmåa vid brad med ätet placerat 5-45 mm uder betoyta. I avitt.. e eerell iormatio om armeriätet utormi. Ytterliare väledi och iormatio a hämta rå EN (9) och EN (6) eller atioella peciiatioer e t ex reere ()... Armeriätet detaljutormi Armeriät har ormalt torlee 4.8m x.4m och måte därör arva ör att ma a uppå otiuitet i armerie. Tillräcli arvläd måte därör peciicera och utöradet otrollera ör att äertälla att dimeioeriataadea tämmer med utöradet. Reommederade arvläder i aiva i apitel i EN 99-- (9) me a äve hämta rå tabell -. Sarvläde bör vara mit 5 mm. Om möjlit bör ätet peciicera med utticade ädar om via i iur -5. Det met eoomia valet är otat att betälla örapade armeriät ör att reducera vi. Utticade ädar Fiur -5 Armeriät med uttic

26 Tabell - Reommederade arv- och örariläder ör vetade armeriät Typ av armeri Typ av tå Betovalité LB 5/8 NB 5/ LB 8/ NB 8/5 LB /5 NB /4 Stålort 5 med diameter d Kamjär 5d 4d 47d 8d 44d 5d 6 mm Kamjär mm Kamjär mm Kamjär mm Kamjär Noteri: Reommedatioera a tillämpa oervativt vid dimeioeri elit EN Om e arv er över e proiltopp och betoe mita tillåta täcit är midre ä dubbla armeridiameter a arvläde öa med e ator på.4. Kamtäer deiiera i EN 8. ita arv- repetive örariläd ör täer bör vara mm och 5 mm... Krav på detaljutormi av amverabjällaet ater Utormie av armerie lä amverabjällae ater har e betydade eet på atbalara och bjällaet beteede vid brad. Följade ritlijer är baerade på bäta tillälia pratia reommedatioer ör dimeioeri och utormi av amverabjälla ör att uppå rave ör dimeioeri ör rumtemperatur. De väledi och braddimeioerimodell om redovia i detta doumet örutätter att amverabjällaet utormi öljer dea reommedatioer. Ädplåt a ätta ut rå bale cetrumlije C L Bal Samveraproil Fiur -6 Utätti av ädplåt Lä amverabjällaet at i ormalt ädplåtar eller atplåtar tillverade av alvaierad plåt om är ätade till atbalara på amma ätt om amveraplåtara e iur -6. I all där atbale är dimeioerad ör att amvera med betoplatta är u-täer ett rav ör att hidra läåede pjäli av betoe. Dea armeritäer äertäller äve att atbale är tillräclit örarad i platta vid avädi av de ela dimeioerimetode. Via typia atdetaljer ör de två plåtritiara e i iur -7. Då amveraplåtara proileri lier tvär över atbalara och oolar ut e ort

27 träca aa ädplåtarra äta elit iur -7(a). Koole utticc bör ite vara v mer ä 6 mm beroede b på platta tjoocle och vile v typ av amveraaproil om m aväd. Ett vårarre all är äär amveraproile lier parallellt med atbalarra och dett ärdia bjällaet a tica ut e ort trräca vilett lämar dee läåeede ate uta töd e iur -7(b). När bbjällaet uttic u är mer m ä ueär mm m (beroedee på via detaljer) bör b atpllåtara pääa mella oolbaalar örbu uda medd atbalarra elit iur i -7(c).. Dea o olbalar placera p otaat midre ä m iärr och bör dimeio era och peciicerra av o otrutöre e om e del avv tålotruutioe. Fiu ur -7 Typ pia atde etaljer

28 .4 Dimeioeri av atbalar uta amvera Det är valit att atbalar i bjälla dimeioera uta amvera. Detta beror på att otadera ör att uppylla rave ör tväråede juvarmeri är höre ä otade ör e åot törre bal uta amvera. För braddimeioeri är det vitit att bjällaer är tillräclit örarad i atbalara eterom att balara lier vid dimeioerizoera räder. Äve om det ormalt ite är ett rav vid dimeioeri ör rumtemperatur av atbalar uta amvera reommedera i dea väledi att juvörbidare placera med c/c höt mm och att U-täer placera rut juvörbidara om beriv i apitel... Katbalar har ota de dubbla utioe att utöra uppla ör både bjällaet och aade. Det är vitit att atbalara deormatio ite påverar aade tabilitet då det a öa rie ör bradmä och omivie. Detta äller ite rie ör att öter roa och att la aller ut om e öljd av värmeutveclie om bara a löa eom avädi av peciella material eller priler. Överdrive deormatio av aade a öa rie ör ra och det är peciellt arlit är e byad är hö och jord av teel..5 Pelare Dimeioeriritlijera i detta doumet har utveclat ör att beräa ador på bärveret och mia bradpridie. För att uppå detta a pelare (örutom pelare i överta våie) dimeioera å att de uppyller ravet på bradmottåd eller dimeioera ör att lara av e aturli parametri brad. Allt bradydd bör träca i över hela höjde av pelare iluive utputer och iätiar (e iur -8). Detta äertäller att ie loal roi av pelare er och att adora beräa till e våi. Vielplåtar räver ej bradydd Bradydd upp till uderat betobjälla Fiur -8 Utträci av bradydd ör pelare I Carditoöröe uerade de yddade pelara bra uta att via tece på ollap me de eteröljade iita elemetaalye viade att det är möjlit att örtida brott a upptå i pelare uder via omtädiheter. E möjli brottmod om idetiierat () är då bjällaet expaio ramallar momet i pelara vilet a reducera de temperatur om räv ör att pelare a e eter. 4

29 Som e oervativ åtärd reommedera att yddet på balara vid bjällaet ater i byader med mer ä två våiar bör örtära eom att baera yddet tjocle på det läta av e riti temperatur på 5 C eller 8 C läre ä de ritia temperature elit EN För de leta bradyddmaterial i ivorm ommer miie av de ritia temperature ite ha åo eet eterom att de mita tillälia tjoclee av bradyddet är tillräcli..6 Kutputer Som ae i apitel.. är värdea aiva i dimeioerimetode relaterade till ela utputer åom lexibla ädplåtar eller ela eller dubbla vielplåtar. De tåltomme om aväde i Cardito iehöll lexibla ädplåtar och vielplåtiätiar. Partiell och ulltädia brott oberverade i ett par av utputera uder bradöröe avvalia me ia brott upptod i bärveret om e öljd av brotte i utputera. I de all där bjällaet let av baläde ledde detta ite till ollap p a att juvratera omördelade via bjällaet. Detta viar de vitia roll om amverabjälla har me detta a bara uppå eom ordetli arvi av armerie. Bärörmåa ör de ela utputera bör otrollera elit de reler om ae i EN ()..6. Klaiiceri av utputer Kutputer bör utorma å att de uppyller de ataade om e i dimeioerimetode. I EN99--8 laiicera utputer i ramar elit öljade alterativ: Ledad - Kutpute ata ite överöra momet Delvi otiuerli - Överör momet me vielädrie är ite örumbar Kotiuerli - ie vielädri i utpute EN er priciper ör laiiceri av utputer baerat på dera tyvhet och bärörmåa me ma bör äve ta häy till utpute rotatioapacitet (dutilitet). Som ramår i apitel.. är de värde om e av de ela dimeioerimodelle ramtaa med örutättie att ma tillämpar omiellt ledade (ela) utputer. För att äertälla att e utput ite överör åot betydade böjmomet att det är e "eel" utput och att de har tillräcli dutilitet ör att möjliöra e vi rotatio a ma utorma utputera å att de uppyller via eometria beräiar. Väledi ör eometria beräiar etc ör att äertälla tillräcli dutilitet i utputera e i Acce-teel (5). 5

30 .6. Ädplåtar Det i två rudläade typer av ädplåtalutiar partiella repetive med ull höjd. SN reommederar avädi av: partiella ädplåtar är ädplåtar med ull höjd är V Ed.75 V crd.75 V crd < V Ed V crd där: V Ed V crd är de dimeioerade tvärrate ör utpute är de dimeioerade bärörmåa ör tvärrat ör de alutade balara. Bärörmåa ör utpute ompoeter a otrollera utirå de rav om e i EN För permaeta och variabla dimeioeriituatioer i rumtemperatur a öljade dimeioerade bärörmåor otrollera: hålattryc i alutade ompoeter ädplåt i juvi (bruttotväritt) ädplåt i juvi (ettotväritt) ädplåt i juvi (blocjuvi) ädplåt i böji balliv i juvi*. Samtlia ova aiva otroller av bärörmåa bör utöra. I ormala all ommer bärörmåeotrolle marerad med * otat att vara riti. Väledi ör uppyllade av rave i EN e i Acce-teel (6). EN er ia ritlijer ör dimeioeri av ädplåtar bärörmåa. Däremot e väledi ör betämi av e ädplåt bärörmåa i SN5 (6)..6. Vielplåtar Ela och dubbla vertiala rader med ruvar a aväda ör vielplåtar. SN4 (6) reommederar avädi av: Ela vertiala rader med ruvar är: V Ed.5 V crd Två rader med vertiala ruvar är: Avädi av ädplåt:.5 V crd < V Ed.75 V crd.75 V crd < V Ed där: V Ed V crd är de dimeioerade tvärrate ör utpute är de dimeioerade bärörmåa ör tvärrat ör alutade balar. För permaeta och variabla dimeioeriituatioer i rumtemperatur a öljade dimeioerade bärörmåor otrollera 6

31 ruvar i juvi* hålattryc i vielplåtar* vielplåtar i juvi (bruttotväritt) vielplåtar i juvi (ettotväritt) vielplåtar i juvi (blocjuvi) böji av vielplåtar äci (vippi) av vielplåtar hålattryc i balliv balliv i juvi (bruttobärver) balliv i juvi (ettotväritt) balliv i juvi (blocjuvi) alutade ompoeter (eomtai) (äller ej ör vielplåtar iäta till pelarläar). Samtlia ova aiva otroller av bärörmåa bör utöra. I ormala all ommer bärörmåeotrolle marerad med * otat att vara riti. Väledi ör uppyllade av rave i EN e i Acce-teel (7). EN er ia ritlijer ör dimeioeri av vielplåtar bärörmåa. Däremot a de väledi om e i SN8 (7) aväda ör betämi av bärörmåa ör vielplåtar..6.4 Dubbla vielplåtar Fat det ite öreom åra utputer med dubbla vielplåtar de tåltomme om aväde i Carditoöröe har SCI eomört ett atal bradörö (8) på utputer med dubbla vielplåtar i amvera åväl om uta amvera. Dea utputer betod av två vielplåtar i tål ruvade till bäe idora av ballivet med av två bultar i varje vielbe om eda ät till pelarläe med två bultar. Kutputera viade i vara dutila och tora rotatioer upptod vid belati med brad. Dutilitete oraade av lytleder om upptod i vielbeet mot pelare. Ia brott i ruvara edde uder bradöröet. Kutputer i amvera hade bättre bärörmåa vid brad ä utputer uta amvera. För utputer med dubbla vielplåtar uta amvera reommedera att ma edat aväder ela vertiala rader med ruvar är: V Ed.5 V crd Bärörmåa ör utputer med dubbla vielplåtar bör veriiera med avädi av de reler om e i apitel i EN Tabell. i EN er max- och mivärde ör at- äd- och mellarumavtåd om bör uppylla är ma utormar ruvörbadet..6.5 Bradydd I de all där båda bärverdelara om a iäta är bradyddade a amma ydd om är på bärverdelara ocå tillämpa på de örbaddelar om är i otat med 7

32 bärverdelara. Om bara e bärverdel räver bradydd behöver de örbaddelar om edat är i otat med det oyddade bärveret ite bradydda..7 Byade överripade tabilitet För att udvia total ollap bör byade taa eom juvväar eller adra tyriytem. urver eller tabilierade väar av armerad beto bör utorma med lämplit bradmottåd. Om tai pelar e viti roll ör bevaradet av byade överripade tabilitet bör de taade ompoetera ydda elit lämplia tadarder. I tvåvåibyader a det vara möjlit att äertälla tabilitete uta räva bradmottåd ör alla delar i det taade ytemet. I höre byader bör alla delar i det taade ytemet vara lämplit bradyddade. Ett ätt att uppå bradmottåd på uta att tillämpa ydd är att placera det taade ytemet i ett yddat chat om ett trapphu hi- eller itallatiochat. Det är vitit att väara om omer ådaa chat har tillräclit bradmottåd ör att örhidra pridi av bräder. Stålbalar pelare och ta om är placerade helt och hållet iom chatet a vara oyddade. Adra tålotrutioer om a tödja chatet väar bör bradydda på lämplit ätt. 8

33 4 BRANDCELLER Natioella reler räver att avdeliväar om iljer e bradcell rå e aa all ha tabilitet (R) täthet (iteritet) (E) och ioleri (I) ör de ödvädia bradmottådperiode. Stabilitet är örmåa ho e vä att ite alla ihop. För bärade väar a bärörmåa upprätthålla. Täthet är örmåa att mottå peetreri av låor och varma aer. Ioleri är örmåa att mottå värmeöveröri rå de bradexpoerade ida till de oexpoerade ida. 4. Balar ovaör bradaviljade väar När e bal iår om e del i e bradaviljade vä måte det ombierade bradaviljade vä- och balelemetet ha tillräcli ioleri täthet och tabilitet. För optimal bradpretada bör bradaviljade väar om möjlit vara placerade uder och i lije med balara. Balar i väplaet Carditoöröe viade att oyddade balar ova och i amma pla om bradaviljade väar (e iur 4-) om edat upphetta på ea ida ite deormera till e rad om ulle ua ävetyra bradcelle täthet och äve att de ormalt tillåta rörele är tillräcli. Iolerirav måte uppylla och ydd ör till 6 miuter är ödvädit. Alla håltaiar ör eomöriar etc måte behadla ör att örhidra bradpridi. Balar om bradyddmåla räver ytterliare ioleri eterom temperature på de oexpoerade ida aolit ommer att överrida de räer om räv elit örötadarder ör bradmottåd (9). Normalt bal uppla Bradydd ör bal (pray eller ivor) Bradcellaviljade vä Fiur 4- Balar ovaör och i lije med väar 9

34 Balar eom väar Carditoöröe viade att bjällaet tabilitet a upprätthålla äve är oyddade balar utätt ör tora edböjiar. När väar är placerad utaör pelarlijera a doc tora edböjiar i balara påvera täthete eom örjuti eller pricbildi i väara eom vila balara paerar. I ådaa all bör balara atie ydda eller e tillräcli rörelemå. Det reommedera att e rörelemå ör edböjiar motvarade pävidde/ bör tillämpa ör väar om orar de mitterta halva av e oyddad bal. För väar om orar ita järdedele av e bal a rörelemåe mia lijärt till oll vid ädtöde (e iur 4 ). Bradcelle väar bör träca i till bjällaet uderyta. Deormerbar alutidetalj Bradcellaviljade vä Fiur 4- Nedböji av balar om orar väe 4. Stabilitet Väar om delar i e våi i mer ä e bradcell måte dimeioera ör att lara av de örvätade röreler om a e i bärveret uta ollap (tabilitet). Om e bal är placerad ovaör e åda vä är rörelera äve ör oyddade balar må och ormala reler ör edböji bär vara tillräclia. Om väe ite är placerad i lije med e bal a de bjällaedböji om väe a hatera vara tor och därör reommedera att bradcellaviljade väar om möjlit placera i lije med balara. I via all a de tillåta edböjie vara i orm av ett dilatatioörbad. I adra all a de potetiella edböjie vara ör tor och åo orm av röreleo a räva om illutrera i iur 4-. Natioella reommedatioer bör oultera ör de deormatioer i bärveret om a beata ör att äertälla att bradcellrave upprätthåll. 4. Täthet och ioleri Stålbalar över bradcellaviljade väar är e del av väe och a uppylla amma bradrav om väe. E tålbal uta håltaiar är tät. Doc måte alla håltaiar ör eomöriar etc amt håliheter ovaör amverabalar behadla ör att örhidra bradpridi. E oyddad bal i e bradcellaviljade vä pla har ormalt ite tillräcli ioleri och a behöva ompletterade bradydd. Det reommedera att alla balar lä bradcellera räer bradydda elit iur 4-.

35 5 Räeexempel För att illutrera tillämpie av ACS+ iehåller detta apitel ett räeexempel baerat på realitia örutättiar ör ett amverabjälla med balar med hål i live. Byade är e yravåi otorbyad med tåltomme. Bradravet är 6 miuter bradmottådtid. Bjällae i byade är amveraotrutioer betåede av e amveraproil (Coraplu 6) ormalbeto och ett laer armeriät. Bjällae päer mella 9 m låa eudärbalar om är dimeioerade ör att amvera med bjällaet. Dea eudärbalar bär i i tur av primärbalar dimeioerade ör amvera och med 9 repetive m pävidd. Byade atbalar är ite dimeioerade ör amvera och har dimeioerat i överetämmele med EN Nåra av de itera balara (del och ) är homoea amverabalar och balar placerade i del och är amverabalar med hål. Samverabjällae otrutio via i iur 5- till iur 5-6. Fiur 5- viar att de eerella uppbyade av tålbärveret i ivå med bjällae träcer i över byade hela bredd och i två ac lä de läd. Det ata att dea eerella uppbyad upprepa i aräade ac lä hela byade. Pelara är HD x 58 och är dimeioerade uta amvera i elihet med EN Bjällae belati betår av: Variabel lat rå veramhete (otor): 4 N/m Variabellat rå lätta iljeväar: N/m Permaet lat rå ierta och itallatioer:.7 N/m Balara eetyd:.5 N/m För atbalara räar ma med e extra lat rå aade på N/m. Baldimeioera om räv ör att lara bärörmåa vid rumtemperatur via i iur 5-. De ire balara är dimeioerade ör amvera och rade av juvörbidi ör varje bal via i tabell 5-. Fiur 5-4 viar ett tväritt eom amverabjällaet. Bjällaet har ormalbeto C5/ med e total tjocle på mm. Armerie utör av ST 5C armeriät med e träcrä på 5 Pa vilet möter rave ör dimeioeri vid ormal temperatur me armeriätet a behöva öa ör att lara rave vid brad. Golvzo E har dimeioerat ör amverabalar med cirulära hål jorda av e varmvalad IPE i S5 (e iur 5-).

36 Fiur 5- Geometri ör amverabalar med hål i live Golvzo D och F har dimeioerat ör amverabalar av type Aelia T med iuoidala hål och jorda av IPE 7 i S55 (e iur 5-). Fiur 5- Geometri ör ANGELINA T amverabalar 9 9 A IPE 5 IPE 5 IPE 4 Aelia B 9 IPE 5 IPE 4 IPE 4 IPE 5 Aelia IPE 4 IPE 5 IPE 4 ACB IPE 6 IPE 4 IPE 4 IPE 75 7 ACB ACB IPE 75 7 C IPE 4 IPE 4 IPE 4 Aelia 9 IPE 5 IPE 4 IPE 5 Aelia IPE 5 D Fiur 5- IPE 5 IPE 5 Geerell uppbyad av tålbärveret i ivå med bjällaet

37 Tabell 5- Balproil (S55) IPE 4 IPE 5 IPE 5 IPE 75 7 IPE 6 ACB IPE +IPE Aelia IPE7 + IPE 7 Baldimeioer Bale placeri Seudär iterbal Seudär atbal Primär iterbal Primär iterbal Primär atbal Seudär iterbal Seudär iterbal Typ av otrutio Grad av juvörbidi (%) Atal juvdubbar per rupperi och mellarum Samvera 7mm Ice Samvera - Samvera 7mm Samvera 7 mm Ice Samvera - Samvera 7 mm Samvera 7 mm Nät ST5C Coraplu 6 amveraproil Normalbeto 6 Fiur 5-4 Samverabjällaet uppbyad Samtlia utputer mella huvudompoetera i tålbärveret är utormade om lexibla ädplåtar och är dimeioerade om ledade elit EN Fiur 5-5(a) viar de utput om aväd mella primärbalar och pelare. De balpelarutputer om aväd ör eudärbalar via i iur 5-5(b). I iur 5-6 via ädplåtörbadet mella eudär- och primärbalar.

38 Coraplu 6 amveraproil ST 5C 6 6mm älvet x 7 4 x x ädplåt 4 4 (a) Kutput mella primärbal och pelare Coraplu 6 amveraproil ST 5C 6 6mm älvet 5 4 x (b) Kutput mella eudärbal och pelare Fiur 5-5 Kutputer mella bal och pelare 4

39 6 6mm älvet ST 5C Coraplu 6 Samveraproil 5 4 x 7 8 x 5 x8 4 9 Fiur 5-6 Förbad mella eudär- och primärbal 5

40 I iur 5-7 via bjällaet idelat i dimeioerizoer. Det är trolit att dimeioerizoera A och B har de vårate dimeioerivillore. Dimeioerie av båda dea zoer ommer att via här. 9 9 A 9 IPE 5 IPE 5 IPE 4 A IPE 4 IPE 5 IPE 5 Aelia D Aelia IPE 5 B IPE 4 IPE 4 IPE 4 ACB IPE 6 IPE 4 B IPE 4 IPE 75 x7 ACB E ACB IPE 75 x 7 C IPE 4 IPE 4 9 IPE 5 IPE 4 C IPE 4 IPE 5 Aelia F Aelia IPE 5 D IPE 5 IPE 5 Gräer ör bjällaet dimeioerizoer Fiur 5-7 Bjällaet dimeioerizoer (A F) 6

41 5. Braddimeioeri av ett amverabjälla Följade dimeioeriotroller om har utört på dimeioerizoera baera på de bjällaotrutio om räv elit dimeioeri ör rumtemperatur. Om dea otrutio viar i vara otillräcli ör brad å öar ma ättorlee och/eller bjällaet tjocle ör att örbättra bradpretada. Eterom dimeioerizo B verar vara mer riti ä dimeioerizo A på rud av itt läre pa otrollera dimeioerizo B ört. 5.. Dimeioeri av Zo B Tabell 5- viar idata ör dimeioeri av olvzo B om är 9x m med armeriät ST 5C. Iom dea dimeioerizo i tre oyddade amverabalar. Tabell 5- L (mm) l (mm) Idata ör dimeioerio B c (Pa) A (mm²/m) y (Pa) Oyddade balar Samvera -proil Bjällaet totala tjocle (mm) d: (c/cavtåd ät) (mm) IPE4 Coraplu6 Fiur 5-8 till Fiur 5- viar amma iormatio om imatiötrea i ACS+. Fiur 5-8 Imati av data i ACS+ Allmä iormatio 7

42 Fiur 5-9 Imati av data i ACS+ - Samveraproil Fiur 5- Imati av data i ACS+ - Bjälla 8

43 Fiur 5- Imati av data i ACS+ Balar i zo B Tillämpi av de örelade modelle ör i öljade te: Ste : Beräi av dimeioerade lat på bjällaet vid brad De dimeioerade late ör bradlatallet på bjällaet med e eevit på.8n/m² i brad e av: q i Sd G.5Q N/m 9

44 Fiur 5- Imati av data i ACS+ - Later Ste : Beräi av värmeledi i i amverabjällaet Coraplu 6 Elit D.5a i bilaa D i EN (6) a bjällaet eetiva tjocle beräa om: h e 6 h.5 h mm 6 De eetiva tjoclee ör det möjlit att otrollera om bjällaet uppyller ravet EI6 om räver att amverabjällaet eetiva tjocle är mit 8 mm. De eetiva tjoclee er öljade temperaturer och (e tabell -) eter expoeri av e ormalierad brad i 6 miuter. = 99 C; = 8 C ad = 88 C. Elit tabell -4 i EN räv det ie redutio av det vetade armeriätet hållathet. y 5 Pa. Deutom har vi ocå: c. Ste : Beräi av bjällaet bärörmåa ör momet För dea dimeioerizo: L = 9 mm (pävidd ör eudärbalar) L = mm (pävidd ör primärbalar) 4

45 L = max {L ; L } = mm och l = mi {L ; L } = 9 mm. Evatio.6 och.7 er: KA y c c d A y c c d På rud av att armeriätet har amma tväritt i båda ritiar är parameter K lia med.. Bjällaet bärörmåa ör poitivt momet är (e evatio.): A y d 5..4 Nmm/mm 4 4 Parallellt är det ocå möjlit att betämma de adra ödvädia parametrara (e evatio.4 och.5):.777 K L a. 9 a a Ste 4: Betämi av bjällaet reerebärörmåa Bjällaet reerebärörmåa a betämma med evatio.: p i 6 a.4 6 =.46 - N/mm² =.46 N/m² Ste 5: Betämi av edböjie ör att beräa eete av membravera Betämi av bjällaet edböji vid brad med häy till membravera a öra med evatio.8. w mi 9.he. mi mi 5 mi Ea L 8 mi ; 9. mi5.5 ; ; mm y ; L ; ; 4

46 Ste 6: Beräi av parametrar ör att betämma eete av membravera Betämie av de olia multipliatioatorera ör membravera baera på parametrara A B C D och b om betäm med evatioera. till.5. Värde ör dea parametrar i ummerade i tabell 5-. 4

47 4 Tabell 5- Parametrar ör betämi av membravera i zo B. Evatio Erhållet värde a a.94 8 L A mm L L B mm 6 C 5 6 mm 8 L D mm mi K A d KA D C B A K b i y c i c y i.99

48 Ste 7: Beräi av multipliatioatorer ör membravera ultipliatioatorera e b e b e m och e m betäm med evatio...6 och.7. Tabell 5-4 ultipliatioatorer ör membravera i zo B Evatio b b b e b b Erhållet värde.95 4b w e m 5.47 d e e b e m 6.6 bk b K e b.6 e m 4bK w.777 d 6 e eb em.794 ed evatio.8 betäm de lobala multipliatioator e till: e e e e a Ste 8: Bjällaet totala bärörmåa vid brad Vid betämi av bjällaet totala bärörmåa vid brad a ma ta häy till membraeete om a hämta rå evatio.: q Rd lab e p i N/m 44

49 Ste 9: Bjällaet bärörmåa med häy till bidra rå oyddade amverabalar ed hjälp av i EN är det möjlit att betämma temperature i de oyddade amverabalara. I ett örta te å är det doc ödvädit att beräa tvärittator ör tålproile IPE4. De beräade värdea i ummerade i tabell 5-5. Elit tabell - ommer temperature i amverabjällaet tåldelar att vara öljade: Fläara temperatur: 986 C; Livet temperatur: 945 C elit tabell - me ett lia exat var är 986 C därör att höjde ör tvärittet ite överrider 5m; Sjuvdubbara temperatur (e i EN 994--): = 759 C Tabell 5-5 Del av tålproile Uderlä ed: Tvärittator ör de oyddade amverabale h H.5B.9 H.5B t.668 w A i Vi B t Bt A (m - i ) h (m - ) Vi 59 Liv Överlä t w B t Bt H: tålproile höjd; B: tålproile bredd; t : läe tjocle; t w : livet tjocle. Stålproile och tåldubbara temperatur ör det möjlit att betämma bärörmåa ör momet ör itera oyddade balar uta amvera. De beräade värdea e i tabell

50 Tabell 5-6 Oyddade amverabalar bärörmåa ör momet i zo B Parametrar Reulterade värde Bjällaet eetiva bredd b e mi9 4 ; 5 mm Stålproile area A i A i mm² Redutioator ör tålet y.5 hållatheteeaper Redutioator ör juvdubbara hållatheteeaper Höjd på bjällaet tryczo vid brad h u Ai y y / b / e c c a h u u mm 5 5. Grad av iäti i bal vid C c C. 5 Grad av iäti i bal vid brad Bärörmåa ör poitivt momet ed: Rd c Ai y a cc y u y H hc hu c i Rd Alltå ull juvörbidi Nmm 5.5 Nm h c : bjällaet totala tjocle; a v och v partialoeiciet ör tålproile och tåldubbar vid rumtemperatur och vid brad. Däreter a bjällaet bärörmåa med bidra rå oyddade amverabalar hämta rå evatio.: q i Rd ub 8 L Rd L ub N/m² Ste : Bjällaet totala bärörmåa vid brad och otroll av bradmottåd Bjällaet totala bärörmåa är: q Rd q Rd lab q Rd ub N/m² Som a jämöra med bjällaet dimeioerade lat vid brad: q i Sd 5.98 N/m² q Rd 4.7 N/m² 46