UTBILDNINGSNÄMNDEN Arbetsplan 2013/2014. Elinsborgsskolan. Anno

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN ELINSBORGSSKOLAN SID 1 (14) Arbetsplan 2013/2014 Elinsborgsskolan Anno

2 SID 2 (14) Arbetsplan Inledning Vision 2015 Elinsborgsskolan ska vara känd i Stockholm som det självklara skolvalet, där eleverna rustas för en framtid i världsklass Elinsborgsskolans organisation Skolledningen augusti 2010 På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har förhållandevis bra lokaler och personalgruppen ser till att verksamheten håller hög kvalitet. Elinsborgsskolan är en grundskola som strävar mot att varje elev ska få möjlighet att lyckas och nå goda resultat. Vår skola är en tvåparallellig F-6 skola belägen i norra delen av Tensta. Vi är granne med Järvafältet, och har naturskolan Eggeby Gård på lagom gångavstånd. Eggeby Gård ingår i skolans organisation sedan januari Vi är privilegierade vad avser den fysiska närmiljön, med idrottsplats, fotbollsplan, Parkour och parklekar. Elevantalet är 331 och skolan har 67 anställda. Förskoleklasser och åk 1-2 har sin skoldag integrerad med sitt fritidshem, åk tre har sitt fritidshem i separata lokaler inom skolbyggnaden, och för åk 4-6 erbjuder vi fritidsklubb, Club Elin. Vi har tre särskilda undervisningsgrupper, varav en är förberedelseklass, en Lilla klass 1-3 och en "Lilla klass 4-6". Rastverksamheten leds av en rastansvarig. Skolan har ett bemannat bibliotek. Där elever i åk 4-6 erbjuds läxläsning tre eftermiddagar i veckan. Skolan har två specialpedagoge. En utav dessa är dessutom talpedagog. För vårt Elevhälsoarbete har vi bl.a. skolpsykolog 75 % och skolsköterska 60 %. För att bland annat underlätta samarbetet mellan elever, lärare och föräldrar, har skolan fast anställda modersmålslärare på turkiska, somaliska, franska, spanska och arabiska. Skolan är uppdelad i enheter, som var för sig leds av en arbetsenhetsledare, och dessa bildar tillsammans med intendent, biträdande rektor samt rektor Elinsborgsskolans ledningsgrupp. Vi har i alla sammanhang en intensiv satsning på elevens språkutveckling. Ämnesområdet kost, motion och hälsa är ständigt aktuell. Vi är mycket nöjda med att Ross Tensta gymnasiums kök varje dag levererar nylagad, näringsriktig och vacker lunchmat. Vår skola satsar på att utveckla ett barns olika uttrycksformer, och detta stärks bland annat med hjälp av vår Musikprofil.

3 SID 3 (14) För att utveckla lärmiljön, och för att skapa lugn och studiero i klassrummen, diskuterar vi ständigt hur den fysiska miljön kan påverka kunskapsutvecklingen. Alla förväntas följa skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling inklusive Värdegrund och trivselregler. Vi är en mångkulturell skola där elevernas, föräldrarnas och personalens olika kulturella bakgrund berikar varandra och skapar en ömsesidig respekt. Ett mycket viktigt arbete på vår skola, är att få varje elev att känna samhörighet och integration med sin stad Stockholm, samt också få eleven att se sig som en fullvärdig medlem av det svenska samhället. Elinsborgsskolans arbetsplan följer läroplanens målområden och omfattar i sina åtaganden kommunfullmäktiges inriktningsmål samt utbildningsnämndens mål för grundskola och är helt kopplad till analysen av förra läsårets måluppfyllelse. Arbetslagen har under terminens början utarbetat grovplaneringar enligt samma struktur som läroplanen, Lgr 11. Fritidshemmen arbetar i projekt för att utveckla sitt arbete enligt Lpp struktur. Skolans Ledningsgrupp, Samverkansgrupp och Förvaltningsråd har tillstyrkt att utvecklingsområden enligt Kvalitetsredovisningen ska gälla för 2013/2014. Åtgärder för utveckling Värdegrund - Nolltolerans mot fult språk Språkutveckling Matematik Skola 2011: Kunskapsbedömning/betyg Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

4 SID 4 (14) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Årsmål Period ÅTAGANDE: Vi åtar oss att varje dag och hela tiden arbeta för att trygghet, studiero och en god miljö ska uppnås på skolan. Förväntat resultat Att skolan i olika enkäter och undersökningar kan utläsa högre resultat för Antalet ärenden i Trygghetsgruppen minskar. Arbetssätt Skolledningen arbetar i samverkan med elevgrupper, Trygghetsgruppen och föräldrarepresentanter för att upprätta en "Plan mot kränkande behandling", med verktyget "Plan för skolan". Alla på skolan fortsätter enligt skolans utvecklingsområde "Nolltolerans mot fult språk och kränkande behandling" att varje dag, hela tiden och överallt reagera mot störande beteenden samt vidta åtgärder. Skolans förstelärare har i sitt uppdrag att utveckla metoden Learning Study i syfte att vara stöd till lärare som behöver utveckla sina strukturer i klassrummet. Skolan ska omsätta fritidshemmens nyskrivna "Arbetsplan för fritidshem" i praktiskt arbete. Skolan utarbetar och implementerar rutiner för dokumentation av disciplinära åtgärder, och hur dessa vid varje tillfälle ska rapporteras till rektor. Personalen på fritidshemmen planerar och genomför rastverksamhet i samarbete med lärarna. Rastansvarig ansvarar för att rastvaktsschemat efterföljs. Vi ska arbeta förebyggande och gruppstärkande med skolans gemensamma traditioner såsom högtidlighållande av FN-dagen, Novelldag, Skoljogg, Olympiad, Elinsborgsskolans dag, Ängsjödag mm. Arbetssättet med fadderverksamhet och samverkan över årskurserna måste utvecklas och förstärkas. Eleverna ska ha fasta rutiner, såsom t.ex. samlingar, "morgonhälsning". Alla vuxna på skolan måste hela tiden tänka på att vara goda förebilder. Pedagogerna ska delge varandra framgångsrika arbetssätt och gärna besöka varandras lektioner, samt följa Kamratstödjarnas uppmaning: "Att vi alla ska bli

5 SID 5 (14) bättre på att stoppa mobbning/bråk i skolan". Värdegrundsmetoden i de yngre åren ska vara StegVis. All personal på Elinsborgsskolan ska arbeta för att ge eleverna trygghet och studiero, samt uppmuntra och bekräfta positivt beteende hos eleverna. All personal ska fortsätta arbetet och konsekvent följa skolans gemensamma "konsekvenstrappa". Alla ska, hela tiden fokusera på arbetet med värdegrundsfrågor. Det är bra att koppla ihop värdegrundsarbetet med klassråd, elevråd, förvaltningsråd samt Kamratstödjarverksamhet och Trygghetsgrupp. Musikprofilen förstärker och utvecklar resultaten i värdegrundsarbetet. När elever inte klarar sin sociala utveckling fortsätter Elinsborgsskolans Elevhälsoteam att vara uppmärksamt på att åtgärdsprogram upprättas. Resursanvändning Rastverksamhet, och att många vuxna är ute under elevrasterna. Klasserna har klassråd varje vecka, och hela tiden arbetar alla med värdegrundsarbete. Skolans Trygghetsgrupp, Kamratstödjare och Elevhälsoteamet ska arbeta kontinuerligt med de ärenden som aktualiseras. Uppföljning Ledningsgrupp, elevråd och klassråd. Klasserna följer ständigt upp det värdegrundsarbete som sker dagligdags. Trygghetsgruppen följer upp att överenskomna "avtal" efterlevts av eleverna. Trygghetsgruppen meddelar Utbildningsförvaltningen vid varje ny incident. Elevhälsoteamet har uppföljning en gång i veckan. Kontinuerliga samtal och analys mellan skolledning och lärare t.ex. klasskonferenser, medarbetarsamtal och resultatdialog med varje arbetslag. Brukarundersökningen och elevernas trivselenkät ger underlag för uppnådda resultat. Utveckling För att utveckla arbetsmetoderna måste pedagoger delge varandra framgångsrika arbetssätt samt besöka varandras lektioner. Skolledningen ska kontinuerligt ha uppföljning av att Nolltoleransarbetet utvecklas. Skolan ska vidareutveckla vårt digitala utvärderingssystem "elevenkät". Det har visat sig att eleverna ger motiveringar till sina svar, och att dessa ger ett bra underlag för analys av resultat. Resultaten ska redovisas för varje enskild årskurs, uppdelat på flickor och pojkar i respektive klass. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen

6 SID 6 (14) Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Årsmål Period 95 % % % % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att säkerställa att samtlig pedagogisk personal är väl förtrogna med kunskapskrav som gäller enligt Skola Förväntat resultat Eleverna ska utveckla sina förmågor så att deras måluppfyllelse inom varje enskilt ämne ökar. Arbetssätt I Förskoleklassen ska leken utgöra grunden för språkutvecklingen och de fortsätter att arbeta enligt Bornholmsmodellen. Lpp ska ligga till grund för undervisningen och kontinuerliga uppföljningar av kunskapsutvecklingen ska ske mellan lärare och elev. Alla elever har schemalagd tid i skolbiblioteket. Bibliotekarien ska ta del av pedagogernas Lpp för att kunna tillhandahålla faktaböcker och högläsningsböcker som lämpar sig för klasserna. Flera klasser har samarbetat med och besökt Berättarministeriet. Vi ska uppmuntra läsning på såväl svenska som på modersmålet både i skolan och i hemmet. Eleverna får lyssna på berättelser, talat språk, sjunga och bearbeta texter. Eleverna uppmuntras att skriva på olika sätt t.ex. genom Novell-dagen, genom att skriva Loggbok samt skriva sin egen veckoplanering. Träna sin handstil samt skriva i sina ipad. Vi ska arbeta med "tankekartor", och träna på studieteknik. Göra eleverna uppmärksammade på skillnaden i tal- och skriftspråk. I den mån det är möjligt organisera pedagogtätheten så att elever med läs- och skrivsvårigheter kan få mesta möjliga stöd. De praktisk estetiska ämnena, musikprofilen, samarbetet med Kulturskolan, samt simundervisningen i Tensta simhall och skolans tema "Stockholm - Vår stad" ger många möjligheter till språkbearbetning, till utökat ordförråd, och till realupplevelser som befäster kunskaperna. Skolledningen ska planera för fler tillfällen till pedagogiska diskussioner, då det är nödvändigt att sprida goda exempel mellan lärare i de olika åren. R2L är en metod som många lärare sedan flera år använder sig utav. Skolan ska fortsätta

7 SID 7 (14) implementera metoden. Skolan har med stöd från Utbildningsförvaltningen, Språkpaketet 13/14 satsat på ytterligare ett språkutvecklande arbetssätt, Att skriva sig till läsning, ASL, för förskoleklass, årskurs 1 och förberedelseklass. Förstelärarens uppdrag är att med stöd av metoden Learning Study tillsammans med lärare utveckla elevernas förståelse av begrepp och återkommande centrala ords betydelse inom ämnet so i åk 4-6. Skolans mattecoach har genom Matematiklyftet fått utökat ansvar för att utveckla matematikundervisningen på skolan. I detta arbete stärks också det kollegiala lärandet. Vi uppmuntrar tematiskt arbete integrerat skola och fritidshem. Vi måste arbeta för studiero i varje klass. Viktigt att lekar, skapande verksamhet, dans/musik och idrottsaktiviteter får stort utrymme under omsorgstid. Skolans specialpedagoger ska fortsätta införskaffa kompensatoriska hjälpmedel för de elever som är i behov av detta stöd. Resursanvändning Skolbiblioteket, Tensta bibliotek, Förstelärare, Matematiklyftet för kompetenshöjning inom tema matematik, hög IKT-användning, ipads i åk 3, skolans musikprofil samt inom ASL-projektet. Två små undervisningsgrupper samt förberedelseklass. Hög andel behöriga lärare. Arbetslag med bred ämneskompetens, samt integrerade arbetslag för de yngre åren. Anställda modersmålslärare i arabiska, franska, somaliska, spanska och turkiska, och ca 25 modersmålslärare från Språkcentrum. Två specialpedagoger varav en också är talpedagog. Skolan är utrustad med fem Activeboards och OH-projektorer i varje klassrum. Skolan har Läsinspiratör och Mattecoach. Skolbarnsomsorgen har god personaltäthet. Eftersom vi vet från forskningen att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande prioriterar vi satsning på musikprofil för åk 5-6. Skolan måste hela tiden försöka hitta nya lösningar för hur vi bäst ska fördela resurser till elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning Läsåret startar med att skolledningen har resultatdialog med samtliga arbetslag, där resultaten från föregående år diskuteras, analyseras och där nödvändigt utvecklingsarbete fastställs. Skolan använder sen 2011 Skolwebben för att över tid göra en uppföljning på elevernas resultat. Skolledningen kan även följa enskilda lärares måluppfyllelse, flickors och pojkars olika resultat. Skolledningen gör uppföljningen två gånger om året. Skolans gemensamma diagnosmaterial i matematik åk 1-6 ska enligt Handlingsplan i Matematik vara Diamant och Alp. LUS tre gånger per läsår, DLS, SIT (för F och åk 1), Fonolek (åk 1), betyg åk 6, klasslärare har kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen med stöd av bedömningsmatriser i Lpp. Klasskonferenser, som leds av specialpedagoger två gånger per läsår, varav rektor är med på minst en. Dessa återkopplas till EHT. På Pek, pedagogisk konferens, diskuteras bland annat språkutvecklande arbetssätt

8 SID 8 (14) och utveckling av matematikundervisningen. Efter att ämnesprov i åk 3 och åk 6 har genomförts, följs resultaten upp av lärare och skolledning. Resultaten i delproven kommer särskilt att analyseras. Skolbarnsomsorgen har uppföljning i samband med planering en gång i veckan. Brukarundersökningen och kvalitetsredovisningen kommer i slutet av läsåret att ge information om vilka resultat årets arbete har gett. Utveckling Uppmuntra pedagoger att försöka hitta varje barns "växande punkt" dvs "var befinner sig eleven just nu i sin utveckling". Hitta nya användningsområde för Studion för enskild undervisning av elever. För att de skriftliga omdömena ska användas i formativt syfte är det viktigt att enas om när under läsåret dessa ska skrivas. Skolledningen följer fritidshemmens planering av utveckling av arbetet med Lpp. Alla pedagoger på skolan ska planera utifrån struktur och innehåll enligt Lgr 11. För att pedagogerna ska få inspiration och vägvisning i valet mellan olika utvecklingsstrategier måste skolledningen tillhandahålla information om forskningsresultat och aktuella rapporter. Under året hoppas vi kunna utöka antalet ipads så att fler elever får del av detta tekniska hjälpmedel, och att de pedagogiska vinsterna kan bli synliga för fler. Skolans måste utveckla begrepp och återkommande centrala ords betydelse inom no-ämnet. Föra diskussioner inom skolan kring vilken/vilka metoder skolan ska använda för att uppnå bästa resultat. Skolledningen måste satsa mer på att stötta betygssättande lärare så att de känner sig säkra i detta arbete och kan göra adekvata bedömningar. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period

9 SID 9 (14) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet och att flickors och pojkars inflytande ökar. Förväntat resultat Fritidshemspersonal arbetar enligt sin Lpp för hur pojkarnas och flickornas synpunkter och önskemål ska beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen utmanar sina egna och barnens normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Arbetssätt Personalen diskuterar med eleverna vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Fånga elevernas förslag och önskemål i samband med samlingar och enskilda samtal. Införa nya typer av samarbetsfrämjande lekar och aktiviteter. Lära barnen vikten av allas lika värde och skapa förståelse så att leken blir en direkt effekt av leken. Resursanvändning Fritidshemspersonal, planeringstid, Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Uppföljning Brukarundersökning, Elevenkät och samtal på fritidshemsmöten samt i samtal med eleverna. Utveckling Process där flickor och pojkar kan utveckla intressen, förmågor och färdigheter i fritidshemmet, oberoende av normer för vad pojkar och flickor förväntas intressera sig för. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att låta varje elev delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, och i sin egen kunskapsutveckling samt ge eleven möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Förväntat resultat Att eleverna blir uppmärksammade på sin lärprocess samt att eleverna är införstådda med vilka förmågor eleven förväntas uppnå inom respektive ämne. Föräldrarna ska ha fått kunskaper om hur de kan stödja sina barn. Öka elevernas språkförståelse inom alla ämnen. Det ska synas i skolbarnsomsorgen att eleverna har ett inflytande på teman och aktiviteter.

10 SID 10 (14) Arbetssätt Inför varje nytt tema ska eleven få målen visuellt och muntligt konkretiserade. I samband med detta ska eleven ges möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att välja metod för hur de önskar redovisa resultatet av sitt arbete. Lärare ska informera och göra eleverna medvetna om hur målen uppnås, koppla ihop lektioner med specifika mål t.ex. illustrera på en klassrumsvägg vilka mål som det för närvarande kommer att fokuseras extra på. För att föräldrar ska få ta del av sitt barns lärande, ska lokala pedagogiska planeringar, Lpp finnas med under utvecklingssamtalen. Varje elev ska få en daglig genomgång av "arbetsplanering", hur dagen kommer att se ut och vad som förväntas av dem. För att underlätta för elever i behov av särskilt stöd är det extra viktigt med ett pedagogiskt utvecklat arbetsschema. Läraren ska uppmärksamma eleven på att en förutsättning för att uppnå goda resultat, är att sova tillräckligt, ha regelbundna måltider samt att motionera dagligen. Resursanvändning Lärare och elev planerar och utvärderar undervisningen. Specialpedagoger, eht, modersmålslärare och tekniska hjälpmedel. Lpp som är väl förankrade hos eleverna ger tydlighet och struktur. Lärarna lär av varandra. Uppföljning Skolledningen har uppföljning via Ledningsgrupp och Skolutvecklingsgrupp, via klasskonferenser, fritidshemsmöte och resultatdialoger, samt under klassrumsbesök och vid enskilda samtal med lärare. Samtal med eleverna om deras uppnådda resultat ska föras kontinuerligt och alltid vid utvecklingssamtal. Elevernas allmänna synpunkter lyfts fram i samband med klassråd, elevråd och via elevenkät (trivselenkät). Föräldrarna kan lämna synpunkter dagligen, vid utvecklingssamtalet, i brukarenkäten, och via Klassombudsföräldrarna. Utveckling Samtliga pedagoger hittar fungerande system för lärare och elev att tillsammans resonera om måluppfyllelse samt hur bedömning enligt lokala pedagogiska planeringar ska genomföras. Skolledningen ska underlätta lärarnas nyttjande av möjligheterna i Stockholms Skolwebb så att samtliga lärare hittar fungerande system för att tillsammans med eleverna resonera om måluppfyllelse. Önskemål från klassombudsföräldrar finns att få ta del av lärares och elevernas gemensamma planering för undervisningen ett par månader framåt.

11 SID 11 (14) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att bevara och utveckla samarbetsformerna inom skolans olika arbetslag, samt med externa aktörer såsom föräldrar, socialtjänst, förskola, parklekar, fältverksamhet och polis. Förväntat resultat För att bland annat kunna upptäcka och agera när elever befinner sig i riskzon vill vi kunna uppnå en helhetssyn på elevens skoltid och fritid. Med en helhetssyn bör våra elever i åldersgruppen få en högre kvalitet på sin tid efter skoldagens slut. Det goda samarbetet mellan våra närliggande förskolor och Elinsborgsskolans förskoleklass ska fortsätta. Arbetssätt Vi har en välkomnande attityd till föräldrar som bjuds in till så väl en "vanlig" skoldag, som till Öppet hus, utställningar, föräldramöte och till firande av olika högtider. Vi ska stärka föräldrarnas roll i skolarbetet, genom information, uppmuntran och stöttning. Tillsammans utformar och förankrar vi värdegrundsdokumentet. Förskoleklasseleverna inbjuds till temadag med polis och brandkår. Två gånger per termin samverkar pedagoger från förskoleklass och förskola i Pedagoggruppen. Lokalmässigt är F-åk 2 integrerade i skoldag och skolbarnsomsorg, och skolan måste utveckla samt förtydliga hur den praktiska samverkan över dagen ska vara. På skolan finns samverkan mellan olika klasser och arbetslag. För att våra elever ska känna tillhörighet med hela sin stad, fortsätter skolan med tema Stockholm som fördjupningsarbete. Genom att öka föräldrainformation via e-post och IKT, kan detta bli en väg att engagera fler föräldrar och öka IKT-kunskapen i Tensta. För att eleverna ska åtnjuta en meningsfull fritid vill vi stimulera eleverna att delta i föreningsverksamhet, t.ex. har vår Basketprofil ett nära och gott samarbete med Tensta Basket. Genom Idrottslyftet får eleverna knyta kontakt med flera olika föreningar. Genom SamTidigtFörst samverkar skolan med polis, socialtjänst, fältverksamheten, Tensta bibliotek, Familjecentralen samt med förskolorna i närområdet. När eleverna ska börja årskurs 7 arbetar vi för en bra övergång för Elinsborgsskolans åk 6-elever. Vi har då överlämnandekonferenser, information för eleverna och föräldrainformationskväll. Under flera år har skolan haft ett gott samarbete med Tensta simhall, men nu behöver vi stöd från Idrottsförvaltningen att skapa bättre möjligheter till extra simtid för våra elever. Fritidshemspersonalen besöker varje vecka Tenstas parklekar samt deltar i deras aktiviteter.

12 SID 12 (14) Resursanvändning Elinsborgsskolan ska vara en öppen skola, som sjuder av liv från morgon till kväll. Skolan har öppet två kvällar i veckan för att pedagoger ska kunna boka in t.ex. samtal, samkväm, möten på tider då föräldrarna kan komma ifrån. Idag nyttjar vi våra samverkanspartners i syfte att varje elev ska få så mycket kunskaper och positiva erfarenheter som möjligt. Vi säkerställer ett nära samarbete med förskolan genom att ha Pedagogmöten två gånger per termin. Vi lär om och av varandra. Barnen ska känna att de har en samlad skoldag, då de går i Längorna eller på Mellinge fritidshem. Vi uppmuntrar våra elever att gå på Club Elin. Tillsammans med socialtjänsten erbjuder vi våra föräldrar förebyggande insatser. Rektor ingår i Brå för samverkan mellan olika aktörer i stadsdelen. Uppföljning Ledningsgruppen följer kontinuerligt upp arbetet. Planering, uppföljning och utvärdering sker i olika arbetsgrupper t.ex. Pedagoggrupp, IKT/Skolwebbsgrupp, SamTidigtFörst. Uppföljning sker också i elevhälsoteamet. Då årskurs sex eleverna lämnar Elinsborgsskolan sker uppföljning i ledningsgrupp och med de berörda lärarna som ska lämna eleverna. Utveckling Fortsätter vårt samarbete med nuvarande aktörer. Starta en diskussion på skolan om huruvida samverkansarbetet gynnar våra elevers kunskapsutveckling och deras sociala utveckling. Skolan ska arbeta vidare med att utveckla formen för våra föräldramöten. Inom SamTidigtFörst-arbetet verka för att skadegörelse och social oro i åldersgruppen minskar. Skolan deltar i Prevent-projektet i syfte att stärka betydelsen av att föräldrarna stöttar och uppmuntrar skolans betydelse för sitt barn framtid. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla samarbetsformerna med externa aktörer som t.ex. Kulturskolan. Dessutom vill vi utveckla vårt samarbete med skolor i andra länder. Förväntat resultat Genom kontakter med externa aktörer samt skolor i andra länder vill vi väcka elevernas nyfikenhet, och ge eleverna lust och kurage att ge sig in i nya spännande entreprenöriella utmaningar.

13 SID 13 (14) Arbetssätt Elinsborgsskolan samarbetar med kulturskolan. Elinsborgsskolan deltar frekvent i Blå husets utbud av teater. Skolledningen strävar efter att återuppta samverkan med vänskolorna i Istanbul och Malaga. Resursanvändning Skolledningens tid för att ge lärarna inspiration, kraft och energi. Uppföljning Skolledning och ledningsgrupp. Utveckling Fortsätta vårt samarbete med nuvarande aktörer. Resursanvändning Personalen är skolans viktigaste resurs och det gäller att ta tillvara varje medarbetares kompetenser på ett optimalt sätt. Skolledningen noterar dock att personalen får ta hand om fler och tyngre sociala problem runt skolans elever. Skoltid påverkas starkt av det som händer i närområdet under kvällar och helger. Det är därför viktigt att skolledningen uppmuntrar och stärker personalen i arbetet med eleverna. Se övrigt under varje enskilt målområde. Övrigt Klagomål och synpunkter Om skolan inte lever upp till sina åtaganden kommer vi att se över våra rutiner och prioriteringar, och försöka att rätta till det som brustit. Klagomål och/eller synpunkter lämnas i första hand till berörd ansvarig t.ex. klasslärare, fritidspedagog, ae-ledare eller till rektor Eva Brömster, tel Om man inte får gehör för sina synpunkter på skolan kan man gå vidare till högre instans Lee Orberson grundskolechef på Utbildningsförvaltningen tel eller per e-post lee.orberson@stockholm.se Vill du veta mer? Den som vill veta mer om oss är hjärtligt välkommen att gå in på vår hemsida eller ringa skolans expedition Du är också välkommen på ett personligt besök.

14 SID 14 (14) Följande dokument finns på skolans hemsida Arbetsplan Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kvalitetsredovisning 2012/2013