Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN EKENSBE RGSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (12) Handläggare: Tomas Langton Telefon: Arbetsplan Inledning Ekensbergsskolan består av 7 klasser från förskoleklass till årskurs fem, fritidshem och fritidsklubb. Antalet elever på skolan är 160. Av dessa elever är 111 inskrivna på fritidshemmet och 41 går på mellanstadieklubben. På skolan arbetar 24 personer. Skolan ligger i ett område som expanderar. Skolan har en rektor och en biträdande rektor, de möts regelbundet kring verksamhets- och utvecklingsfrågor. Skolledningen deltar i den dagliga verksamheten och har därmed lätt att följa upp vad som behöver åtgärdas/utvecklas. Skolans målsättning är att utveckla elevernas lust till lärande, deras fantasi och skaparglädje. Vårt arbetssätt är undersökande och tematiskt för att ge eleverna ett helhetsperspektiv på sitt lärande. Arbetslagen är sammansatta av personal med olika yrkeskompetens vilket medför att eleverna kan erbjudas en mångfald av pedagogiska aktiviteter. Skolan är liten, vilket ger goda förutsättningar för bra sammanhållning, informella möten och korta beslutsvägar. Det går snabbt och enkelt att genomföra en idé till handling. Lokalerna är överlag anpassade både för fritidshems- och skolverksamhet. Elever och personal vistas dagligen många timmar i skolans miljö och vår ambition är att hela tiden hålla efter lokalerna så att de ser trevliga ut och används på ett effektivt sätt. Skolan är vackert belägen vid Mälarens strand med rika möjligheter till varierande utomhusaktiviteter. Lärarna på skolan har en tydlig roll som ledare och de strävar efter att eleverna ska ha inflytande över undervisningen, vara delaktiga i de beslut som fattas och ta ansvar för sitt lärande. Verksamheten genomsyras av arbetsglädje och kreativitet och vårt mål är att eleverna ska känna lust till ett livslångt lärande. Skolans värdegrund är att "Ekensbergsskolan ska vara en skola för alla, där barn och vuxna visar respekt för varandra". Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. All personal på skolan har varit delaktig i framtagandet av arbetsplanen. Den har arbetats fram utifrån hur vi nådde förra årets mål. Personalen har utvärderat och lämnat synpunkter på arbetsplanen på APT (arbetsplatsträffar) och i SVG (samverkansgruppen). Eleverna har varit delaktiga genom elevrådet. Med Stockholms stads vision "Alla elever har rätt till en skola i världsklass" strävar vi mot att alla elever när de lämnar skolan har de kunskaper som behövs för att kunna leva och utvecklas i ett demokratiskt samhälle.

2 SID 2 (12) Åtgärder för utveckling För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden: Inom ramen för Stockholms stads läsa-, skriva- och räknasatsning har vi startat ett projekt i område 3 Lärare utvecklar lärare. Den huvudsakliga inriktningen kommer även detta läsår att handla om implementeringen av LGR 11. På skolan kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete för att nå likvärdig bedömning. Vi arbetar också med formativ bedömning, självbedömning och kamratbedömning. Lärarna kommer att delta i en fortbildning angående planerings och bedömningsverktyget i skolwebben. Vi har sökt och fått medel för att arbeta med Learning study i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet. Syftet är att lärarna ska utveckla en gemensam bedömningskompetens och ta fram vilken typ av uppgifter vi måste ge eleverna för att de ska utveckla en viss förmåga. Vi kommer att ha en studiecirkel i svenska kring läsinlärning. Vi behöver utarbeta ett gemensamt språk i våra dokument, åtgärdsprogram, skriftliga omdömen mm. Pedagogerna i förskoleklassen kommer redan under höstterminen kartlägga elevernas läs-, skriv-, och matematikutveckling. Detta för att under vårterminen kunna använda kartläggningen som en grund i planeringen av verksamheten. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2012/2013 kommer årskurs 3-5 att arbeta med bild. Under läsåret kommer vi fortsätta arbetet med att stärka fritidshemmets roll. Vi kommer att arbeta med lekens betydelse, inne och ute. Vi ska skapa nätverk med andra fritidshem. Vi kommer att arbeta för att utbudet på fritidsklubben i högre grad ska anpassas till denna åldersgrupp. Arbetet med normer och värden behöver ständigt vara levande i verksamheten. Läsår 2012/2013 ska vi återigen fokusera på elevernas raster, inom detta område har vi identifierat ytterligare utvecklingsområden. Hur kan våra raster bli bra för alla elever både under skoltid och fritidshemstid?

3 SID 3 (12) Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 92 % % % % 2013 Vi ska arbeta förebyggande för att skapa trygghet och arbetsro. Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ska öka. Alla elever ska känna till trygghetsplanen planen mot kränkningar och diskriminering. Ekensbergsskolan skall vara en plats där alla känner sig trygga. Läsåret inleds med en värdegrundsdiskussion i personalgruppen där vi aktualiserar trygghetsplanen, antimobbningsarbetet, läroplanens intentioner och Stockholms Stads plattform, En grundskola i världsklass. Skolans antimobbningsteam presenterar sig för alla elever vid läsårets start. Till teamets medlemmar kan elever, föräldrar och personal vända sig. Under september månad ordnar skolans personal föräldramöten. På dem tar vi

4 SID 4 (12) bl.a. upp skolans trygghetsplan och våra trivselregler. Skolans elevhälsoteam, skolsköterskan och rektor, träffas regelbundet för genomgång av elevärenden. Skolsköterskan träffar alla elever i årskurs 4 för ett elevhälsosamtal. Värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom undervisningen. Vi kommer under läsåret att fokusera på hur pojkar och flickor leker på rasterna. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande särbehandling för att öka elevernas trygghet i skolan. Vi ingriper mot alla former av våld och kränkande särbehandling. Vi arbetar med friends för årskurserna 3-5. Våra trivselregler är kopplade till skolans värdegrund. Reglerna hålls aktuella, diskuteras och revideras kontinuerligt. Vi försöker se och stödja positiva beteenden, trygghet och trivsel ger arbetsglädje. Lärarna dokumenterar elevernas frånvaro. Målsman ska vid sjukdom meddela skolan samma morgon, om detta inte sker kontaktar personal från skolan hemmet. ALLA på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden vilket bl.a. innebär att ingripa och arbeta förebyggande. Upptäcks mobbning/kränkning sätts de åtgärder in som står i trygghetsplanen. Ärendet avslutas först när mobbningen/kränkningen har upphört. av arbetet med trygghetsplanen sker kontinuerligt i arbetslagen, på klassråd, elevråd, i friendsgruppen och på utvecklingssamtal. En ny trygghetsplan skrivs varje år, den går på remiss till skolrådet, elevrådet och samtliga arbetslag och antas i samverkansgruppen. Eleverna gör kontinuerligt en självskattning av hur de klarar skolans sociala mål. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar varje arbetslag hur vi lyckats uppnå trygghet och arbetsro i vår skola. Årligen gör antimobbningsteamet en enkätundersökning bland eleverna, riskområden kartläggs och eleverna får svara på om de känner sig trygga. Utveckling All personal ska arbeta med värdegrundsfrågorna med trygghetsplanen som grund. Vi åtar oss att arbeta för att bryta traditionella könsrollsmönster angående elevernas lekvanor. Vi vill att flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter oberoende av normer för vad flickor och pojkar förväntas intressera sig för.

5 SID 5 (12) Vi kommer att arbeta för att rasterna och fritidshemstiden ska fungera på samma villkor för flickor och pojkar. Vi ska kartlägga hur det ser ut under nuvarande raster och på fritidshemstid. I vilka sammanhang leker flickor och pojkar var för sig och vilka lekar leker de tillsammans? Utifrån resultatet av vår kartläggning kommer vi att erbjuda lekar som tränar de förmågor eleverna behöver ha för att delta i olika lekar, ex. förmågan att fånga en boll. Vi kommer i större utsträckning än nu att erbjuda lekar som både pojkar och flickor vill delta i. På fritidshemmet använder vi oss av "leklådor" för att främja olika rollekar. På elevrådet och i Friends kommer elevernas önskemål om rastlekar att diskuteras. I anknytning till vårt tema "tid" kommer Friends att presentera lekar från förr i tiden. Det finns en önskelåda där eleverna kan föreslå aktiviteter på fritidshemmet och klubben. Vuxnas förhållningssätt under rasterna diskuteras i arbetslagen och på APT. Samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig resurs som kommer alla elever tillgodo. Vi kartlägger elevernas lekvanor under hösten och följer upp kartläggningen i april. För att synliggöra lekvanorna förs diskussioner i personalgruppen, klassråd, elevråd och i friendsgruppen. Utveckling Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete med jämställdhetsfrågor i både skolan och på fritidshemmet. Vi åtar oss att lokalerna är inbjudande och välskötta. Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha en välskött skola där delaktighet och ansvar för arbetsmiljön utvecklas. Varje klass ansvarar för sitt klassrum och kapprum. Vi har bordsvärdar som ansvarar för matsalen. När klotter upptäcks tas det omedelbart bort. Om något gått sönder anmäls detta omgående. Vi ordnar fixarkväll med föräldrar och personal en gång per år. Fritidshemsbarnen plockar undan efter sig innan de går hem. Vi använder våra utrymmen lokaleffektivt.

6 SID 6 (12) Stående punkt på klassråd och elevråd. Skyddsrond en gång per år. Höst och vårmöte med Sisab. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 96 % 2013 Vi åtar oss att öka andelen pojkar som läser med flyt i årskurs 3. Vi följer upp elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 5. Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha goda kunskapsresultat och dessutom höja pojkarnas läsförmåga. Bedömning i formativt syfte ska användas både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen..

7 SID 7 (12) Vi arbetar både i åldersblandade och i åldershomogena grupper, för att kunna ge de bästa förutsättningarna för varje elev att inhämta kunskap och utveckla färdigheter utifrån sin mognadsnivå. Vi arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Eleverna tränas till att bli medvetna om målen och att utvärdera sitt arbete. Eleverna stimuleras till att utveckla sitt eget tänkande, reflektera och att ta ett eget ansvar för sitt lärande. Alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP, där eleven och läraren gemensamt formulerar elevens mål. I samarbete med läraren och genom de individuella utvecklingsplanerna medvetandegörs eleven om sin egen utveckling, styrkor och svagheter. IUP sätter fokus på individens utveckling utifrån hans/hennes förutsättning. Varje elev ska nå sin högsta potential och lärarna har höga förväntningar på eleverna. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder språkutvecklande arbetssätt, detta startar i förskoleklass. Många barn har redan när de börjar i förskoleklass nått en nivå på sin språkutveckling som kräver ökade utmaningar. Vi har tyst läsning varje dag och genom läsprojekt, boksamtal och författarbesök stimuleras läsningen och skrivandet. I matematik stimuleras eleverna att prata matematik i kombination med färdighetsträning. Lärare och rektor träffas regelbundet för att styra resurserna till de elever som har störst behov. Vi har pedagoger med god kompetens och lång erfarenhet. Samverkan mellan skola och fritidshem sker dagligen där varje vuxens profession tillvaratas. Vi kartlägger elevernas förmågor och fördelar resurser där de bäst behövs. Vi har ändamålsenliga lokaler för både skola och fritidshem. Vi har tillgång till datorer och activeboard i alla klassrum. Målen följs kontinuerligt upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen. En kort utvärdering sker efter varje arbetsområde. Utvecklingssamtal där elevernas kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en gång per termin. Eleverna skolas tidigt in att hålla sina egna samtal, vilka är trepartssamtal. Kunskapsuppföljning görs genom; nationella prov i årskurs 3, LUS, diagnoser, läxprov och simprov. Varje elevs måluppfyllelse sammanställs terminsvis och vi beaktar särskilt pojkars och flickors resultat i relation till varandra. Vi följer upp arbetslagens arbetssätt på medarbetarsamtal och resultatdialog. En utvärdering görs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen.

8 SID 8 (12) Utveckling Skola: Lärarna ska gemensamt arbeta fram en bank med uppgifter som tränar elevernas förmågor. Pedagogernas egen reflektion över sin undervisning. Fritidshem: Pedagogisk planering. Pedagogernas egen reflektion över sitt arbete. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 88 % % 2013 Vi åtar oss att ha tydliga mål för lärandet och att dessa ska vara kända och förståeliga för eleverna. Fokus i arbetet ska vara på den enskildes rätt att uppnå läroplanens mål. Antalet elever som vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål ska öka. Varje elev ska vara delaktig i planering och utvärdering av sitt arbete. Eleverna arbetar delvis utifrån portfoliometoden som tränar dem i självvärdering och reflektion. Eleverna tränar sig i att sätta upp egna mål och utvärdera dessa. Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP). Där får eleven, i samarbete med läraren, sätta ord på vad han/hon behöver utveckla för att nå målen. Därigenom tränas självkännedom och ett reflekterande tänkesätt. Skolan arbetar med lokala pedagogiska planeringar (LPP). I dessa framgår vad

9 SID 9 (12) som ska gås igenom, vilka målen är för arbetsområdet och vad eleverna kan använda för olika arbetssätt och redovisningsformer för att visa att de nått målen. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av skolans verksamhet på klassråd och elevråd. Rektor träffar elevrådet var 14:e dag. Samverkan mellan pedagoger. sker kontinuerligt i den individuella utvecklingsplanen (IUP). Utvärdering sker på utvecklingssamtalen, genom enkäter, på klassrådet och elevrådet. Vår egen trivselenkät och stadens skolundersökning utgör underlag till uppföljning. En gång per läsår följer vi upp vilka av elevernas förslag på utveckling som har genomförts. Utveckling Ge eleverna tid för att förbereda sig för utvecklingssamtal. Gemensam pedagogisk planering både i skolan och på fritidshemmet. Former för att ge eleverna gensvar (feedback). Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att ge förutsättningar för en bra övergång från förskola och till efterföljande skolformer. Vi åtar oss att ha ett samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Vårt mål är att behålla de goda samverkansformer vi har. Vi ska även behålla det goda resultatet i skolundersökningen när det gäller övergångar. Vi har en utarbetad plan för samverkan mellan förskola/skola i området. Denna plan revideras årligen i oktober månad. Personalen i förskoleklassen får ta del av hur man i förskolan har arbetat med barnens utveckling. Vid överlämningssamtalen är föräldrar, ansvarig pedagog från förskolan och från skolan med. En gång i veckan har förskolebarnen idrott i skolans gymnastiksal. Vi har ett faddersystem i åldersblandade grupper. Skol-och fritidshemspersonal arbetar

10 SID 10 (12) tillsammans under delar av dagen. Den samverkan som sker mellan fritidshem och skola syftar till att ge eleverna kontinuitet. På fritidshemmet ges stort utrymme för social träning. Målet är att eleverna ska bli självständiga så att de klarar sig på egen hand den dag skolbarnsomsorgen avslutas. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att förtydliga fritidshemmets uppdrag. Vi har en utarbetad plan för hur övergången till Blommensbergsskolan ska ske, där de flesta elever börjar i årskurs 6. Skolan ingår i ett nätverk i stadsdelen med andra skolor, förskolor, socialtjänst och polis. Kunskapsöverföring mellan olika personalkategorier. Samutnyttjande av lokaler. en med föräldrar sker på utvecklingssamtalen. På första föräldramötet i förskoleklassen diskuteras och utvärderas övergången mellan förskola/skola. Personalen följer upp våra planer och vid behov revideras de en gång per läsår. I mitten av höstterminen utvärderar och analyserar förskollärarna på skolan och förskolorna hur årets övergång har varit. Staden gör en skolundersökning om hur föräldrarna ser på övergång och samverkan. Utveckling Gemensam kompetensutveckling hur man stödjer pojkar respektive flickors språkutveckling. Vi åtar oss att samverka med elevernas föräldrar och fortlöpande hålla dem informerade om elevens situation i skolan och på fritidshemmet. Andelen föräldrar som är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter ska öka. Att andelen föräldrar som är nöjda med skola och fritidshem ska öka. Att den goda samverkan som finns mellan skola, fritidshem och föräldrar fortsätter. Att med god samverkan stärka elevernas möjlighet att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. I veckobrevet eller loggboken får föräldrarna varje vecka information från skolan/fritidshemmet. Vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmets personal är med på

11 SID 11 (12) ett samtal per år. Vid behov har vi extra samtal med föräldrar. Vi skapar olika forum för föräldrarna så att de får en god inblick i skolan/fritidshemmet och ges möjlighet till delaktighet. I början av höstterminen har vi ett informationsmöte för föräldrar där både skol- och fritidshemspersonal deltar. Varje år har vi också ett föräldramöte då vi tar upp något aktuellt tema. I vårt skolråd sitter föräldrarepresentanter från samtliga arbetslag, där ingår även personal och skolledning. I samverkan med föräldrar anordnas varje år en fixarkväll. Information om/från skolan finns att få på vår hemsida. Att besvara mail, brev och telefonsamtal har hög prioritet. Elever och föräldrar kan ta del av och ge förslag på fritidshemmet/fritidsklubbens verksamhet. Alla vuxna är en resurs på skolan. Samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig resurs i elevernas lärande samt i kontakten med föräldrar. Synpunkter tas upp på gemensamma möten, personal- föräldramöten etc., för att se om rutiner och arbetssätt behöver justeras. I den individuella utvecklingsplanen följer eleverna upp sin kunskapsutveckling. Utvärdering av elevernas skolsituation sker på utvecklingssamtalet. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att se till att eleverna ska få kontakt med kultur-och föreningsliv. Att vår samverkan med kultur och föreningsliv ska bidra till att förbereda eleverna att aktivt delta i morgondagens samhälle. I vårt tematiska arbete ingår samverkan med biblioteket. Vi gör teater-, konsert- och museibesök. Eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Inom ramen för skapande skola arbetar årskurs 3-5 med bild. Undervisningen ska

12 SID 12 (12) bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Eleverna ges möjlighet att möta föreningslivet. Genom vårt deltagande i idrottslyftet får eleverna pröva på olika idrotter; t.ex. squash, handboll och simhopp. Vi tar emot studenter från högskolor. Detta ser vi som positivt för skolans utvecklingsarbete. Personal med olika kompetens samverkar vilket ger stöd till både elever och vuxna. Inom ramen för skapande skola har vi fått särskilda medel för att arbeta med bild. sker kontinuerligt i loggbok, samtal och på utvecklingssamtal. Utvärdering sker i elevernas portfolio och vid terminsutvärderingen. Vi följer årligen upp vilken slags kultur varje klass har tagit del av. Övrigt Vi har en bra skola där eleverna når goda resultat. Vi har pedagoger med god kompetens och lång erfarenhet. Vi arbetar systematiskt med att utveckla varandra som pedagoger. Lärarna deltar i ett projekt, "lärare utvecklar lärare", vilket är en samverkan mellan skolor. Vi arbetar med "Learning study" som är en metod att utveckla undervisningen för lärande. Fritidshemsverksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme. Prioriterade fortbildningar läsåret 2012/2013 Lärare utvecklar lärare LGR 11 - likvärdig bedömning Learning study Studiecirkel i läsinlärning Stärka fritidshemmets roll Jämställdhet Arbetsplanen är upprättad av Kristina Billing rektor på Ekensbergsskolan