Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN EKENSBE RGSSKOLAN Handläggare: Tomas Langton Telefon: TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: SID 1 (14) Kvalitetsredovisning Inledning Ekensbergsskolan bestod under läsåret av 8 klasser från förskoleklass till skolår fem, fritidshem och fritidsklubb. Antalet elever på skolan var 155. Av dessa elever var 121 inskrivna på fritidshemmet och 28 gick på fritidsklubben. På skolan arbetade 24 personer. Skolan ligger i ett område som expanderar. Det finns redan många barn i området och det byggs ytterligare bostäder. Skolan har en rektor och en biträdande rektor. Rektor och biträdande rektor möts regelbundet kring verksamhets- och utvecklingsfrågor. Skolledningen deltar i den dagliga verksamheten och har därmed lätt att följa upp vad som behöver åtgärdas/utvecklas. Skolans målsättning är att utveckla elevernas lust till lärande, deras fantasi och skaparglädje. Vårt arbetssätt är undersökande och tematiskt för att ge eleverna ett helhetsperspektiv på sitt lärande. Arbetslagen är sammansatta av personal med olika yrkeskompetens vilket medför att eleverna kan erbjudas en mångfald av pedagogiska aktiviteter. Skolan är liten, vilket ger goda förutsättningar för en bra sammanhållning, informella möten och korta beslutsvägar. Det går snabbt och enkelt att genomföra en idé till handling. Lokalerna är överlag anpassade både för fritidshems- och skolverksamhet. Elever och personal vistas dagligen många timmar i skolans miljö och vår ambition är att hela tiden hålla efter lokalerna så att de ser trevliga ut och används på ett effektivt sätt. Skolan är vackert belägen vid Mälarens strand med rika möjligheter till varierande utomhusaktiviteter. Personalen är ambitiös och det finns en vilja att ständigt förbättra och utveckla verksamheten i skolan. Det pågår många olika utvecklingsprojekt på skolan. Lärarna på skolan har en tydlig roll som ledare och de strävar efter att eleverna ska ha inflytande över undervisningen, vara delaktiga i de beslut som fattas och ta ansvar för sitt lärande.

2 SID 2 (14) Fritidshemmet erbjuder en verksamhet präglad av god balans mellan omsorg och lärande, mellan styrda aktiviteter och fri lek. Fritidsverksamheten är varierad så att både skapande, rörelse, lek och vila får utrymme. Verksamheten genomsyras av arbetsglädje och kreativitet och vårt mål är att eleverna ska känna lust till ett livslångt lärande. Skolans värdegrund är att Ekensbergsskolan ska vara en skola för alla, där elever och vuxna visar respekt för varandra. All personal på skolan har varit delaktig i framtagandet av arbetsplanen. Den har arbetats fram utifrån hur vi nådde förra årets mål. Personalen har utvärderat och lämnat synpunkter på arbetsplanen på APT (arbetsplatsträffar) och i SVG (samverkansgruppen). Eleverna har varit delaktiga genom elevrådet och föräldrarna genom skolrådet. Kvalitetsredovisningen har tagits fram genom fortlöpande utvärdering av arbetsplanen på APT, elevråd och skolråd. Med Stockholms stads vision Alla elever har rätt till en skola i världsklass strävar vi mot att alla elever, när de lämnar skolan, har de kunskaper som behövs för att kunna leva och utvecklas i ett demokratiskt samhälle. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning För att nå vår vision Alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi arbeta med följande områden. Det viktigaste under läsåret 2011/2012 är att implementera den nya läroplanen, LGR 11. Det är viktigt att vi får en samsyn av läroplanen bland personalen och att vi får ett gemensamt skolspråk. Fyra av fritidshemmets personal går en föreläsningsserie om fem tillfällen Fritidshemmets uppdrag i relation till LGR 11. Inom ramen för Stockholms stads läsa- skriva- räknasatsning har vi sökt och fått pengar för en satsning på svenska och matematik. Under två månader kommer vi att anställa en lärare för att arbeta med att stärka elevernas läsförmåga. I åk.2 och 3 startar vi en skrivsatsning, "Den magiska dörren". Vi kommer att ha en studiecirkel i svenska Stärk språket Stärk lärandet. I matematik kommer en lärare på skolan att leda en grupp i Learning study. Denna lärare går en 15 poängskurs som är knuten till ett forskningsprojekt i samverkan mellan Stockholms universitet och Utbildningsförvaltningen. Två lärare kommer att ta del av Lärarlyftet. En lärare kommer att ta del av stadens utbildningsserie Bedömning av kunskap för lärande och undervisning.

3 SID 3 (14) Två lärare kommer att delta i stadens utbildning gällande åtgärdsprogram. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2011/2012 kommer åk. 4-5 att arbeta med film. I arbetet med normer och värden ska vi detta läsår fokusera på barnens raster. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Utvärderingen av skolans likabehandlingsplan har skett kontinuerligt i personalgruppen i skolrådet och på elevrådet. Såväl elever som föräldrar har informerats om planen och den har följts i alla delar här på skolan. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,3 % 0 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 88 % 94 % % 85 % % 85 % % 90 % % 84 % % 92 % 2012

4 SID 4 (14) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta förebyggande för att skapa trygghet och arbetsro i vår skola. Arbetssätt Läsåret inleds med en värdegrundsdiskussion i personalgruppen där vi aktualiserar likabehandlingsplanen, antimobbningsarbetet, läroplanens intentioner och Stockholms Stads plattform, En grundskola i världsklass. Skolans antimobbningsteam presenterar sig för alla elever vid läsårets start. Till teamets medlemmar kan elever, föräldrar och personal vända sig. Under september månad ordnar skolans personal föräldramöten. På dem tar vi bl.a. upp skolans likabehandlingsplan och våra trivselregler. Skolans elevhälsoteam, skolsköterskan och rektor, träffas regelbundet för genomgång av elevärenden. Skolsköterskan träffar alla elever i årskurs 4 för ett elevhälsosamtal. Livskunskap går som en röd tråd genom undervisningen och ges egen tid minst en gång i veckan. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling för att öka elevernas trygghet i skolan. Vi ingriper mot alla former av våld och kränkande särbehandling. Vi arbetar med friends för årskurserna 3-5. Våra trivselregler är kopplade till skolans värdegrund. Reglerna hålls aktuella, diskuteras och revideras kontinuerligt. Vi försöker se och stödja positiva beteenden. Lärarna dokumenterar elevernas frånvaro. Målsman ska vid sjukdom meddela skolan samma morgon, om detta inte sker kontaktar personal från skolan hemmet. Uppföljning Upptäcks mobbning/kränkning sätts de åtgärder in som står i likabehandlingsplanen. Ärendet avslutas först när mobbningen/kränkningen har upphört. Uppföljning av arbetet med elevhälsan sker kontinuerligt i arbetslagen, på klassråd, elevråd, i friendsgruppen och på utvecklingssamtal. Likabehandlingsplan skrivs varje år, den går på remiss till skolrådet, elevrådet och samtliga arbetslag och antas i samverkansgruppen. Eleverna gör kontinuerligt en självskattning av hur de klarar skolans sociala mål. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar varje arbetslag huruvida vi lyckats uppnå trygghet och arbetsro i vår skola. Årligen gör antimobbningsteamet en enkätundersökning bland eleverna, riskområden kartläggs och eleverna får svara på om de känner sig trygga. Ett område vi ska fokusera på under året är rasterna. Det är av stor vikt att det finns en vuxen i hallarna när rasten börjar respektive slutar. Resultat Elevrådet och personalgruppen har kontinuerligt under läsåret utvärderat arbetsron i klasserna och vi hade positiva resultat i samtliga klasser utom årskurs 2 och 5. Antimobbningsteamets årliga enkätundersökning visar ett gott resultat av

5 SID 5 (14) elevernas trygghet i skolan. Vi har påbörjat vårt arbete med att förbättra rasterna, detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår. Vi skriver varje år en ny likabehandlingsplan, den går på remiss till skolrådet, elevrådet och samtliga arbetslag och antas i samverkansgruppen. Innan likabehandlingsplanen skrivs gör vi en utvärdering av den vi har och en kartläggning av vad som behöver åtgärdas kommande läsår. Eleverna får bl.a. en karta över skolan och skolgården där de får pricka in områden som de tycker är obehagliga. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att lokalerna är inbjudande och välskötta. Arbetssätt Varje klass ansvarar för sitt klassrum och kapprum. Vi har bordsvärdar som ansvarar för matsalen. När klotter upptäcks tas det omedelbart bort. Om något gått sönder anmäls detta omgående. Vi ordnar fixarkväll med föräldrar och personal en gång per år. Fritidshemsbarnen plockar undan efter sig innan de går hem. Uppföljning Stående punkt på klassråd och elevråd. Skyddsrond en gång per år. Höst och vårmöte med Sisab. Uppföljning i Qualisenkäten. Resultat Ordningen i klassrummen är bra och det har under året förbättras i våra hallar. Elevrådet har kommit med förslag på hur vi kan förbättra vår arbetsmiljö. Enligt Sisabs statistik har vi låg förstörelse vad gäller klotter och glaskross. Våra skolundersökningar visar att elever och föräldrar är nöjda med skolmiljön. Bedömning och analys Det råder en god stämning och samsyn i hela personalgruppen, vilket resulterar i att värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. I de skolundersökningar som har gjorts har vi fått olika resultat angående trygghet i skolan. Dessa undersökningar är endast gjorda i några årskurser. För att säkerställa resultatet kommer vi att göra undersökningen i samtliga årskurser. Vi kan se att eleverna i åk.2 inte är nöjda med arbetsron. Vi behöver ta reda på vad det är eleverna vill förändra för att få en bättre arbetsro och se över vårt arbetssätt och våra rutiner. Arbetet med att förbättra rastverksamheten och att stödja ett positivt beteende har givit en bättre stämning bland eleverna. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår.

6 SID 6 (14) Fixarkvällen som ordnas av skolrådet är en kväll där personal och föräldrar träffas, lagar småsaker och förbättrar utemiljön, den bidrar också till en ökad samvaro mellan hem och skola. Vi behöver utveckla vårt arbete med årskurs 4 och 5, bl.a. genom att ge dem större ansvar och frihet på fritidsklubben. Utifrån vår kartläggning och analys har vi till kommande läsår formulerat en ny handlingsplan i vår likabehandlingsplan med fortsatt fokus på rastverksamheterna både under skoltid och fritidshemstid. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 27 % 90 % % 94 % % 91 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 90 % 91 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 67 % 84 % % 96 % % 84 % 2012

7 SID 7 (14) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att följa upp elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 5 och inför utvecklingssamtalet lämna ett skriftligt omdöme. Vi åtar oss att se till att resurser styrs till de elever som behöver extra stöd för att nå läroplanens mål. Arbetssätt Vi arbetar både i åldersblandade och i åldershomogena grupper, för att kunna ge de bästa förutsättningarna för varje elev att inhämta kunskap och utveckla färdigheter utifrån sin mognadsnivå. Vi arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Eleverna tränas till att bli medvetna om målen och att utvärdera sitt arbete. Eleverna stimuleras till att utveckla sitt eget tänkande, reflektera och att ta ett eget ansvar för sitt lärande. Alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP, där eleven och läraren gemensamt formulerar elevens mål. I samarbete med läraren och genom de individuella utvecklingsplanerna medvetandegörs eleven om sin egen utveckling, styrkor och svagheter. IUP sätter fokus på individens utveckling utifrån hans/hennes förutsättning. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder språkutvecklande arbetssätt, detta startar i förskoleklass. Många barn har redan när de börjar i förskoleklass nått en nivå på sin språkutveckling som kräver ökade utmaningar. Vi har tyst läsning varje dag och genom läsprojekt, boksamtal och författarbesök stimuleras läsningen och skrivandet. I matematik stimuleras eleverna att prata matematik i kombination med färdighetsträning. Lärare och rektor träffas regelbundet för att styra resurserna till de elever som har störst behov. Uppföljning Målen följs kontinuerligt upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen. En kort utvärdering sker efter varje arbetsområde. Utvecklingssamtal där elevernas kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en gång per termin. LUS-mätning av hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling görs tre gånger per läsår. Nationella prov genomförs i årskurs 3. En utvärdering görs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Resultat Vi har uppnått de förväntade resultaten i de nationella proven. Vi kan se i de skriftliga omdömena att det är färre pojkar än flickor som har nått de nationella målen i svenska. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 ligger över medelvärdet i riket. I LUS-mätningen för årskurs 3 har vi inte nått våra årsmål.

8 SID 8 (14) Bedömning och analys I förskoleklassen ges eleverna stöd och stimulans i en varierad verksamhet med utgångspunkt från Lgr11 i samverkan med skola och fritidshem. Undervisningen präglas av höga och realistiska förväntningar på eleverna och eleverna ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Lärarna har hög kompetens, både didaktisk och relationell, och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och en vetenskaplig grund. Lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Vi har styrt resurser till elever som behövt extra stöd för att nå läroplanens mål. Vi har haft en noggrann kartläggning av elevernas resultat och följt deras läsutveckling. Vi har under läsåret haft extra lässatsning för de elever som befaras att inte nå våra förväntade resultat. Vi kommer att fortsätta med pedagogiskt forum för att lärarna ska få mer utrymme att diskutera de pedagogiska frågorna. Vi kommer under läsåret 2012/2013 att ha en studiecirkel angående elevers läsutveckling, där förskollärare och lärare ingår. I matematik kommer vi i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet arbeta med "Learning study", som visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt. På fritidshemstid har vi läxläsning Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 83 % 92 % % 94 % % 75 % % 75 % 2012

9 SID 9 (14) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ha tydliga mål för lärandet och att dessa ska vara kända och förståeliga för eleverna. Fokus i arbetet med att utveckla elevinflytande skall vara på den enskildes rätt att uppnå läroplanens mål. Vi åtar oss att vara en skola där delaktighet och ansvar för både studier och arbetsmiljö utvecklas. Arbetssätt Eleverna arbetar utifrån portfoliometoden som tränar dem i självvärdering och reflektion. Eleverna tränar sig i att sätta upp egna mål och utvärdera dessa. Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP). Där får eleven, i samarbete med läraren, sätta ord på vad han/hon behöver utveckla för att nå målen. Därigenom tränas självkännedom och ett reflekterande tänkesätt. Skolan arbetar med lokala pedagogiska planeringar (LPP). I dessa framgår vilka olika arbetssätt och redovisningsformer eleverna kan använda för att nå målen. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av skolans verksamhet på klassråd och elevråd. Rektor träffar elevrådet var 14:e dag. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i den individuella utvecklingsplanen (IUP). Uppföljning av vilka av elevernas förslag som har genomförts sker en gång per läsår. Utvärdering sker på utvecklingssamtalen, genom enkäter, på klassrådet och elevrådet. Resultat I skolundersökningen svarade 82 % av föräldrarna i förskoleklass, ja på frågan "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas". Andelen föräldrar som svarade ja på frågan "Lärarna lyssnar och tar hänsyn till vad jag och mitt barn tycker" var 100 %. I skolundersökningen, för årskurs 2, svarade 62 % av föräldrarna att de vet vad eleverna behöver kunna för att nå målen. Andelen föräldrar som svarade ja på frågan "Är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter" var 75 %. Friends anordnar lekar på rasten en gång i veckan där ca 25 % av eleverna deltar Elevrådets utvärdering visar att de tycker det är bra att deras åsikter hörsammas och att de kan vara med och påverka t.ex. regler och rastlekar. Bedömning och analys Eleverna vet genom bland annat lokala pedagogiska planeringar vilka mål som gäller och vad som ska bedömas.

10 SID 10 (14) I elevernas IUP kan vi se att de har utvecklat förmågan att sätta ord på vad de behöver för att nå målen. Eleverna deltar i planeringen av undervisningen i stigande grad utifrån elevernas ålder. I fritidshemmets "legoprojekt" som ingick i skolans OS-tema fick eleverna vara med och planera och genomföra bygget av en OS-stad från ritning till färdig stad. Under detta projekt kunde vi se att fler elever än vanligt började bygga med lego. En effekt blev att flickorna blev intresserade av legobygge. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge förutsättningar för en bra övergång från förskola och till efterföljande skolformer. Vi åtar oss att ha ett samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Arbetssätt Vi har ett samarbete med förskolorna i området. Förskollärarna i förskolan och förskoleklassen har en väl utvecklad samverkan kring övergången mellan förskola och förskoleklass. Vid överlämningssamtalen är föräldrar, ansvarig pedagog från förskolan och från skolan med. En gång i veckan har förskolebarnen idrott i skolans gymnastiksal. Vi har ett faddersystem i åldersblandade grupper. Skol-och fritidshemspersonal arbetar tillsammans under delar av dagen. Den samverkan som sker mellan fritidshem och skola syftar till att ge barnen kontinuitet. På fritidshemmet ges stort utrymme för social träning. Målet är att barnen ska bli självständiga så att de klarar sig på egen hand den dag skolbarnsomsorgen avslutas. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att förtydliga fritidshemmets uppdrag. Vi har en utarbetad plan för hur övergången till Blommensbergsskolan ska ske, där de flesta elever börjar i årskurs 6. Skolan ingår i ett nätverk i stadsdelen med andra skolor, förskolor, socialtjänst och polis. Uppföljning Uppföljningen med föräldrar sker på utvecklingssamtalen. På första föräldramötet i förskoleklassen diskuteras och utvärderas övergången mellan förskola/skola. Personalen följer upp våra planer och vid behov revideras de en gång per läsår. I mitten av höstterminen utvärderar och analyserar förskollärarna på skolan och förskolorna hur årets övergång har varit.

11 SID 11 (14) Staden gör en skolundersökning om hur föräldrarna ser på övergång och samverkan. Resultat Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola, fritidshem och fritidsklubb för att underlätta övergångar. Femåringarna från förskolan har använt skolans idrottssal varje vecka, de har varit på skolgården och lekt och ätit i matsalen. Vid överlämningssamtalet har förälder personal från förskolan och personal från skolan varit med. Vi kan i skolans egen brukarundersökning se att föräldrar är nöjda med övergången mellan förskola/skola. Övergången till Blommensbergsskolan fungerade efter vår utarbetade plan. Efter årskurs 5 var det ca 30 % som sökte till andra skolor. Vi har en utarbetad plan endast till Blommensbergsskolan vilket gjorde att övergången till övriga skolor inte var lika omfattande. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att samverka med elevernas föräldrar och fortlöpande hålla dem informerade om elevens situation i skolan och på fritidshemmet. Arbetssätt I veckobrevet eller loggboken får föräldrarna varje vecka information från skolan/fritidshemmet. Vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmets personal är med på ett samtal per år. Vid behov har vi extra samtal med föräldrar. Vi skapar olika forum för föräldrarna så att de får en god inblick i skolan/fritidshemmet och ges möjlighet till delaktighet. I början av höstterminen har vi ett informationsmöte för föräldrar. Personalen på fritidshemmet ordnar ett möte om fritidshemmets verksamhet. På dessa möten får föräldrarna allmän information om skolan och fritidshemmet. Varje år har vi också ett föräldramöte då vi tar upp något aktuellt tema. I vårt skolråd sitter föräldrarepresentanter från samtliga arbetslag. Där ingår även personal och skolledning. I samverkan med föräldrar anordnas varje år en julbasar, vårsalong och fixarkväll. Information om/från skolan finns att få på vår hemsida. Att besvara mail, brev och telefonsamtal har hög prioritet. Barn och föräldrar kan ta del av och ge förslag på fritidshemmet/fritidsklubbens verksamhet. Uppföljning Synpunkter tas upp på gemensamma möten, personal- föräldramöten etc., för att se om rutiner och arbetssätt behöver justeras. I den individuella utvecklingsplanen följer eleverna upp sin kunskapsutveckling. Utvärdering av elevernas skolsituation sker på utvecklingssamtalet.

12 SID 12 (14) Skolan deltar i Qualis, ett system för utvärdering av kvalitén på skolan. Föräldrar och elever svarar på Qualisenkäten. Utifrån enkätsvaren går varje klasslärare igenom sin klass resultat och sätter förbättringsmål. Resultat Vi har genomfört det vi har åtagit oss. Alla klasslärare har givit skriftlig information till hemmen varje vecka, en del har använt sig av loggbok och en del har använt mail. Informationen har rört sig om veckans arbete och om vad som ska hända kommande vecka. På utvecklingssamtalen har föräldrarna tagit del av elevernas utveckling och varit delaktiga i formuleringen av elevens individuella utvecklingsplan, IUP. I vårt arbete med att stärka fritidshemmets roll har fritidshemmets personal haft ett särskilt föräldramöte angående fritidshemmets verksamhet. Vi har också haft ett föräldramöte beträffande fritidsklubben. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att se till att eleverna ska få kontakt med kultur-och föreningsliv. Arbetssätt I vårt tematiska arbete ingår samverkan med biblioteket. Vi gör teater-, konsert- och museibesök. Inom ramen för skapande skola arbetar de äldre eleverna med film. Eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Eleverna ges möjlighet att möta föreningslivet. Genom vårt deltagande i idrottslyftet får eleverna pröva på olika idrotter; t.ex. basket, handboll och simhopp. Vi samverkar med ett gymnasium i området, Didaktus. Vi tar emot studenter från högskolor. Detta ser vi som positivt för skolans utvecklingsarbete. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i loggbok, samtal och på utvecklingssamtal. Utvärdering sker i elevernas portfolio och vid terminsutvärderingen. Vi följer årligen upp vilken slags kultur varje klass har tagit del av. Resultat Vi har genomfört det vi har åtagit oss.

13 SID 13 (14) Eleverna har givits möjlighet att möta föreningslivet genom "Skapande skola" och Idrottslyftet. Bedömning och analys Den modell vi har för övergångar mellan olika stadier fungerar väl. Vi har stärkt fritidshemmets roll både vad gäller information och verksamhet. Detta har fallit väl ut. Skolans modell att ge information om elevernas kunskapsutveckling och trivsel har fungerat väl. En av styrkorna i Ekensbergsskolan är samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Detta samarbete bidrar till en gemensam bild av hur eleven fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser. Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande och specialpedagogisk kompetens finns. Resultatet av skolundersökningen visar att skolans modell att ge information om elevernas kunskapsutveckling har fungerat väl. På skolrådet har det framkommit önskemål från föräldrar att vi ska ge mer information via mail och på skolans hemsida. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Vi har en välutbildad, kompetent och stabil personalgrupp. Vi arbetar i en positiv och välkomnande miljö som är väl anpassad för både fritidshems- och skolverksamhet. Det råder en god stämning och samsyn i hela personalgruppen, vilket resulterar i att värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. Personalen lyssnar på eleverna, ser vad som händer och agerar konsekvent, vilket leder till en trygg skolmiljö för eleverna. Vi arbetar målmedvetet för utveckling och förbättring samt bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi sätter kunskap i fokus och vår inställning är att tidigt kartlägga var behoven finns och därefter ge det stöd som krävs. Eleverna har nått goda resultat. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 ligger över medelvärdet i staden.

14 SID 14 (14) Prioriterade åtgärder för utveckling För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden: Inom ramen för Stockholms stads läsa-, skriva- och räknasatsning har vi startat ett projekt i område 3 Lärare utvecklar lärare. Den huvudsakliga inriktningen kommer även detta läsår att handla om implementeringen av LGR 11. På skolan kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete för att nå likvärdig bedömning. Vi arbetar också med formativ bedömning, självbedömning och kamratbedömning. Lärarna kommer att delta i en fortbildning angående planerings och bedömningsverktyget i skolwebben. Vi har sökt och fått medel för att arbeta med Learning study i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet. Syftet är att lärarna ska utveckla en gemensam bedömningskompetens och ta fram vilken typ av uppgifter vi måste ge eleverna för att de ska utveckla en viss förmåga. Vi kommer att ha en studiecirkel i svenska kring läsinlärning. Vi behöver utarbeta ett gemensamt språk i våra dokument, åtgärdsprogram skriftliga omdömen mm. Pedagogerna i förskoleklassen kommer redan under höstterminen kartlägga elevernas läs-, skriv-, och matematikutveckling. Detta för att under vårterminen kunna använda kartläggningen som en grund i planeringen av verksamheten. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2012/2013 kommer åk.3-5 att arbeta med bild. Under läsåret kommer vi fortsätta arbetet med att stärka fritidshemmets roll. Vi kommer att arbeta med lekens betydelse, inne och ute. Vi ska skapa nätverk med andra fritidshem. Vi kommer att arbeta för att utbudet på fritidsklubben i högre grad kommer att anpassas till denna åldersgrupp. Arbetet med normer och värden behöver ständigt vara levande i verksamheten. Läsår 2012/2013 ska vi återigen fokusera på elevernas raster, inom detta område har vi identifierat ytterligare utvecklingsområden. Hur kan våra raster bli bra för alla elever både under skoltid och fritidshemstid? Kvalitetsredovisning upprättad av Kristina Billing, rektor vid Ekensbergsskolan