Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN BANDHAGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2013 SID 1 (17) Handläggare: Ylva Wikman Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Bandhagens grundskola, grundsärskola och fritidshem En skola på väg mot världsklass Inledning Skolans värdegrund; Bandhagens skola strävar efter att vara en skola i världsklass med en miljö som präglas av tilltro, öppenhet och ömsesidig respekt. Vår arbetsdag ska präglas av trygghet och studiero. Elever ska allt efter ålder och mognad tränas i att stärka sitt inflytande, ansvar och sin delaktighet. För att uppnå kunskapsmål möts eleverna av höga förväntningar och vi prövar oss fram, korrigerar och förbättrar ständigt våra metoder. Bandhagens grundskola och grundsärskola med tillhörande fritidshem/ fritidsklubb är en F-6 skola. Skolans personal arbetar tillsammans i 4 arbetslag, F- 3, 4-6, grundsärskola och fritidshem. Skolan har två förskoleklasser där man främst arbetar med elevers kunskapsutveckling genom leken och att skapa trygghet i den nya miljön. Förskoleklasserna är integrerade i fritidshemmen. Grundsärskolan har elever i årskurserna F-6. Personalen består av specialpedagoger och assistenter som arbetar tillsammans kring eleven för att de ska nå målen i grundsärskolans kursplaner. Man arbetar utifrån elevens förutsättningar och har till exempel NTA, hem- och konsumentkunskap och Röris på schemat. Grundsärskolan har även en innehållsrik och strukturerad fritidshemsverksamhet under eftermiddagen. Fritidshemmen för grundskolan är uppdelade i tre fritidshem för de yngre eleverna, samt en fritidsklubb för de äldre eleverna. Fritidshemmen/ fritidsklubbens uppgift är att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmen är också ett viktigt komplement till skolan där elever får använda och utveckla förmågor på annat sätt än i skolan. I och med att fritidshemspersonal arbetar i skolans verksamhet görs det möjlighet för våra elever att arbeta i flexibla grupper för olika teman. Skolans pedagoger arbetar tillsammans med större eller mindre elevgrupper. Skolans bibliotek står i centrum för skolan. Med hjälp av bibliotekarie och skolans pedagoger utvecklar eleverna sin naturliga nyfikenhet i att söka kunskap, samtidigt som de vistas i en inbjudande och stimulerande inlärningsmiljö. Bibliotekarien erbjuder läxhjälp de flesta eftermiddagar.

2 SID 2 (17) Skolans målsättning är att stimulera elevernas lust till lärande och att lägga grunden för ett undersökande och kunskapssökande arbetssätt med tydliga mål. Detta sker bland annat genom skolans matematikverkstad där eleverna kan arbeta laborativt. Skolan har tagit fram en gemensam och tydlig värdegrund. Här arbetar vi med emotionell och sociala kompetens. Alla elever ska känna att skolan är meningsfull, tydlig, trygg och en skola som erbjuder hög utbildningskvalitét där lärare och pedagoger har höga förväntningar på eleverna. Vi strävar efter en miljö som präglas av tilltro, öppenhet och ömsesidig respekt där människor är olika och behöver olika förutsättningar för att lära och må bra. I grundskolan och grundsärskolan har vi under läsåret haft 327 elever, fördelade på 2 förskoleklasser, 12 åldershomogena klasser och en grundsärskoleklass. Grundskolan hade 3 heltidsanställda specialpedagoger som handledde skolans pedagoger och gav stöd till elever i behov. I grundsärskolan fanns det 16 elever, fördelade på 3 grupper. Grundsärskolan hade 3 heltidsanställda specialpedagoger som undervisade eleverna och handledde elevassistenterna. Fritidshemsverksamheten är lokalintegrerad för elever i åldrarna 6-9 år. För de äldre eleverna, år bedriver skolan en fritidsklubb som arbetar i ett nära samarbete med lokala idrottsklubbar och föreningar. Antalet anställda läsåret 2012/2013 var 60 personer anställda uppdelat på Rektor, 1 biträdande rektor, 1 intendent, 1 vaktmästare, 1 bíbliotekarie, 1 skolsköterska 100 %, tillgång till skolläkare, 21 grundskolelärare, 6 specialpedagoger varav 3 arbetar i grundsärskolan, 18 fritidshemspersonal och 9 elevassistenter. Psykologtjänst och kurator köps in vid behov, skolmåltid och städ är utlagt på entreprenad. Skolans lokaler är överlag anpassade för både skol- och fritidshemsverksamhet. Vi strävar efter att hålla lokalerna väl städade, vilket både personal och elever uppskattar. Skolan har varit förskonad från förstörelse och nedskräpning. Vi värnar om både elevers och personals arbetsmiljö för att skapa en respektfull och trivsam miljö. Skolan är omgiven av en inbjudande miljö med grönområden, parker och skog. Skolgården inbjuder till fysisk aktivitet med bland annat klätterställningar, gungor, två Kulanplaner och en stor grusplan Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Utveckla och förbättra elevers arbetsmiljö för att öka måluppfyllelsen. Arbeta utifrån likabehandlingsplanen Fortsätta vårt arbete med och om bedömning och betyg i skolans alla ämnen Utveckla användandet av IT i undervisningen och ny hemsida

3 SID 3 (17) Pedagogiskt ledarskap Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Det har förts diskussioner och uppföljning i arbetslagen kring likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Vi har tagit del av och bearbetat konkreta resultat av skolans trygghetsenkät. Genom enkäten får vi ett brett underlag att arbeta med för att öka tryggheten. Vi har haft schemalagda rastområden för att öka trygghet och förebygga oroligheter under rasterna. Vi ser ett tydligt resultat genom att eleverna har nära till vuxna under den fria leken. Ett utvecklingsområde som fortsätter är rastverksamhet där eleverna erbjuds olika aktiviteter. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,1 % 1 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 59 % 75 % % 65 % % 70 % % 90 % % 65 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE:

4 SID 4 (17) Vi åtar oss att eleverna på skolan ska känna trygghet och delaktighet. Varje elev ska utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Förväntat resultat Vi förväntar oss att varje elev utvecklas till demokratiska medborgare och att varje elev utvecklas utifrån sina förutsättningar. Alla på skolan, personal, elever och föräldrar ska känna sig trygga och känna till skolans arbetsgång vid kränkande behandling. Eleverna ska kunna arbeta och utvecklas i en god lärandemiljö med höga förväntningar. Arbetssätt Vi genomför elevintervjuer och en trygghetsenkät för att följa upp trygghet och arbetsro på skolan. Personal och elever på skolan arbetar regelbundet med likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Eleverna ges möjlighet att aktivt påverka sin arbetsmiljö och få utbildning i demokratiska processer genom att vara representerade i klassråd, elevråd, matråd, skyddsrond samt olika projekt som skolan arbetar med. Skolan har tydliga och väl förankrade trivselregler där det framgår konsekvenser. Genom rastverksamhet där skolans personal har ansvarsområden. Eleverna erbjuds olika verksamheter, lekmaterial och tränas i att ingå i lagsporter och ta ansvar för sin delaktighet. Skolans bibliotek som är öppet under raster och eftermiddagar erbjuder eleverna en lugn miljö med tillgång till litteratur och läxhjälp. Kontinuerligt träffas skolans antimobbningsgrupp för att arbeta med att utveckla tryggheten på skolan. Kontinuerligt träffas skolans elevhälsoteam för att arbeta kring elevhälsofrågor. Klassrumsmiljön anpassas till elevgrupper. Resursanvändning Tid att användas för uppföljning och analys av trygghetsenkät kring elevernas arbetsmiljö. Olika mötesforum där tryggheten på skolan diskuteras. Uppföljning Elevintervjuer Individuella utvecklingsplaner, IUP Åtgärdsprogram Utvecklingssamtal Återkopplingsmöten med elevhälsoteamet och ledningsgruppen. Pedagogiska konferenser Utveckling Rektor beslutar om resursanvändning och prioriterade utvecklingsområden utifrån resultat av brukarundersökningen.

5 SID 5 (17) Skolan har utvecklat rastverksamheten genom att öka bemanningen under raster med olika ansvarsområden för personal. Resultat Vi är nöjda med den förbättring vi ser, i resultatet av trygghetsenkäten, för eleverna i år 4-6 när det gäller "att kunna arbeta i lugn och ro på lektionerna" och "jag känner mig trygg i skolan". En av anledningarna av ett bättre resultat i mellanåren är att eleverna med stigande ålder och mognad tar mer ansvar för sin egen roll på skolan. Lärares arbetssätt på skolan, när det handlar om arbetsro och förhållningssätt diskuteras kontinuerligt för att öka resultat. I de klasser där lärare behöver mer stöd prioriterar rektor resursanvändningen och reviderar kontinuerligt situationer. Resultatet av elever i de yngre åren när det gäller ovanstående frågeställningar visar att vi behöver fortsätta vårt arbete för att öka resultaten samt få fler vårdnadshavare att delta i brukarundersökningarna. Vi fortsätter att arbeta med skolans rutiner när det gäller rastverksamhet med personals ansvarsområden, elevers delaktighet för att påverka och ha medinflytande under skolans mötesformer och elevhälsoteamets/ antimobbningsgruppens arbete kring elevhälsan. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att förbättra elevers studiero. Förväntat resultat Eleverna i skolan ska känner sig trygga och ha goda förutsättningar för att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter i olika lärmiljön. Arbetssätt Klassrumsmiljön ger förutsättning till studiero bland annat genom att vi ser över inredningen och möblerar klassrum för lärandemiljön på ett fungerande sätt. Pedagoger och elever har återkommande diskussioner kring metoder och vad arbetsro innebär. Detta för att skapa medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö. Vi genomför elevintervjuer och trygghetsenkäter för att följa upp arbetet med studieron.vi tar del av föräldrars synpunkter genom brukarundersökningen och analyserar resultaten för vidare utveckling. Resursanvändning Tid för utvärdering och uppföljning av resultaten i brukarundersökningen och trygghetsenkäten. Rektor beslutar om hur resurser används. Uppföljning Enkäter, utvärdering, brukarundersökning och diskussioner.

6 SID 6 (17) Utveckling Skapa processer som elever och personal arbetar med och reflekterar över för att på olika sätt kunna påverka sin arbetsmiljö positivt. Resultat Jag kan/ mitt barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Totalt Flicka Pojke Svarsfrekvens i % Förskoleklass 68% 67% 67% 52% Årskurs 2 50% 64% 36% 50% Årskurs 5 97% 67% 50% 57% Jag känner mig trygg i skolan Totalt 2013 Flicka Pojke Svarsfrekvens i % Förskoleklass 59% 86% 50% 52% Årskurs 2 71% 73% 73% 82% Årskurs 5 76% 67% 84% 78% På påståendet " Jag känner mig trygg i skolan" visar grundsärskolans resultat 75 %, jämfört med stadens 80 %. På påståendet " Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" visar grundsärskolans resultat 100 %, jämfört med stadens 68 %. Ogiltig frånvaro i grundskolan, periodens utfall, 1,1 %. Vårt årsmål var 1 %. Bedömning och analys Arbetsro är av stor vikt för inlärning och skolans personal prioriterar arbetet med att följa upp resultat av indikationer från trygghetsenkäter och brukarundersökningen. Vi för diskussioner i arbetslagen samt genomför gemensamma metoder för att förbättra arbetsron i undervisningssituationer. Vi har observerat att pojkar i år 2 och 5 känner sig mindre trygga i skolan vilket skolans fortsatta arbete med frågan måste prioriteras. Frågor kring hur vi kan få deltagandet i undersökningen att öka för att få en mer rättvis bild ligger även som ett arbetsområde. Utifrån periodens uppsatta mål har vi lyckats mer med elevers studiero där både indikatorerna i förskoleklass och år 5 ligger högre än årsmålet än vad resultatet av elevers trygghet på skolan visar. Det är av stor vikt att det sistnämnda resultatet ökar i förhållande till våra uppsatta mål med tanke på

7 SID 7 (17) frågans karaktär. Vi måste tillsammans med elever ringa in var i skolan eleverna känner sig otrygga och fortsätta det förebyggande arbetet som redan görs idag. Under Vt-13 fortbildades pedagoger på skolan i rastverksamhet för att skapa mer aktiviteter under elevernas rast och fritidsvistelse utomhus. Skolans personal delgavs och det är ett projekt som kommer att fortsätta för att öka elevers trygghet i skolan under den fria leken. Grundsärskolans resultat av de två ovannämnda frågeställningar ökar vilket kan bero på den strukturerade verksamhet som bedrivs samt den höga personaltäthet med god kvalitet som råder. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Periodens utfall Årsmål Period 94 % 85 % % 95 % % 95 % % 80 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplanen. Förväntat resultat Vi förväntar oss att eleverna når målen och ökar sitt ansvarstagande för en god kunskapsutveckling. Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav. Lärarna planerar och eleverna får veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att

8 SID 8 (17) kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Arbetssätt Vi fortsätter arbetet med att förbättra elevers arbetsmiljö, bland annat genom uppföljning varje läsår av likabehandlingsplanen. Vi arbetar konkret i ämnet matematik och naturorienterade ämnen där skolans matematikverkstad och NTA, Natur och teknik för alla, står i fokus. Arbetet med elevers språkutveckling prioriteras där skolans bibliotek erbjuder undervisning och läxhjälp under eftermiddagarna samt en förstelärare som handleder pedagoger i språkutvecklande arbetssätt. Vi ökar elevers kunskap om vad de behöver lära för att nå målen bland annat genom planering, uppföljning och utvärdering i samverkan med eleven. Vi ökar användandet av IT genom att öka antalet smartboards/ipads och utbilda personal inom användandet av digitala verktyg. Vi utvecklar ett gemensamt läsunderlag för att kartlägga elevernas läsutveckling mer likvärdigt. Resursanvändning Tid för att fortsätta arbete med att utveckla kunskaper om kunskap och bedömning i ämnet matematik och engelska. Vi har tillsatt en utvecklingsledare på skolan. Vi utökar kompetensen inom specialpedagogik genom att speciallärare på grundskolan och grundsärskolan är utbildade. Samverkan med skolor i närområdet där betyg och bedömning är i fokus. Vi har en resurspedagog som arbetar inom ämnena matematik samt modersmål. Ämneskonferenser Läxhjälp Uppföljning Elevintervjuer Individuella utvecklingsplaner-iup, Åtgärdsprogram Diagnostiserad läs och skrivtest, DLS Läsutvecklingsschema, LUS Nationella prov, NP Utvecklingssamtal Brukarundersökning Diagnoser i matematik Utveckling Vi prioriterar skolans resurser utifrån de utvecklingsområden som visas i den analys vi gör under skolans arbetsår. Vi utgår ifrån uppnått resultat och brukarundersökningar.

9 SID 9 (17) Resultat Andelen elever som är godkända i Nationella prov i årskurs 3 samt läsutvecklingen. Ämne Alla 2013 Flicka Pojke Årsmål 2012 Alla 2011 Alla 2012 Svenska 92% 93% 92% 90% 69% 87% Matematik 94% 91% 97% 85% 71% 78% Läsutveckling 79% 76% 81% 80% 67% 76% Andelen elever som är godkända i Nationella prov i årskurs 6 samt läsutvecklingen. Ämne Alla 2013 Flicka Pojke Årsmål 2012 Alla 2012 Svenska 95% 96% 94% 80% 67% Matematik 98% 100% 94% 90% 89% Engelska 95% 92% 100% 93% No 100% 100% 100% So 93% 96% 89% Läsutveckling 79% 76% 81% 54% Bedömning och analys Skolan har de senaste åren ökat resultatet i matematik för år 3 och i år även nått årsmålet då periodens utfall var 94% gentemot årsmålet på 85%. Resultatet i matematik för år 6 har också ökat till 98% och skolans årsmål var 95%. Det är inga anmärkningsvärda skillnader mellan flickor och pojkars resultat. Satsningen på matematikundervisning för elever med annat modersmål än svenska har gett resultat samt den konkreta undervisningen som eleverna har haft möjlighet att få i matematikverkstan. Elevers resultat i svenska för år 3 har ökat och periodens utfall var 92% mot uppsatta årsmål på 95%. För år 6 är utfallet 95% med ett årsmål på 80%. Inte heller här är det större skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Läsutvecklingen för år 3, Luspunkt 15, ökar från 67%(2011), 76%(2012) till 79% för år 2013 och årsmålet var 80%. Även för år 6 ökar antalet elever som nått Luspunkt 18a från 54%(2012) till 79% i år. Skolan har satsat på biblioteket där elever har tillgång till litteratur och studiestöd under eftermiddagarna. Genom att ständigt analysera resultat av olika delprov kan

10 SID 10 (17) vi skapa oss en bild av vilka moment eller områden som ligger närmast att utveckla hos elever. Eleverna i år 6 presterade goda resultat i ämnesproven biologi där vi uppnådde 100% och i religion med 93%. Vi har fortsatt att föra pedagogiska diskussioner i lärarlagen och arbetat med diagnoser som DLS, Diagnos i läsning och skrivning, samt arbetat utifrån läroplanen Lgr 11 som plattform. I mellanåren låg ett arbetsområde kring att skriva textgenrer vilket hela lärarlaget fortbildades i under Vt-13. Vi arbetar vidare med elevers skrivande som är ett utvecklingsområde inom ämnet svenska. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 86 % 80 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 57 % 75 % % 85 % 2013 ÅTAGANDE: Flickor och pojkar har lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet. Förväntat resultat Flickor och pojkars synpunkter och önskemål av aktiviteter ska beaktas vid planeringen av verksamheten. Arbetssätt Personal arbetar med att utveckla elevers inflytande på fritidshemmen. Personal diskuterar med elever vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Elever har möjlighet att önska aktiviteter genom en förslagslåda där förslagen tas

11 SID 11 (17) upp i samlingarna. Personalen säkerställer att alla önskemål som är möjliga tillgodoses. Personalen arbetar medvetet med att öka elevers val av aktiviteter. Resursanvändning Personal, Tid till planering Uppföljning I brukarundersökningen syns resultatet för barns upplevelse av inflytande i fritidshemmet. Utvärdering i samband med personalmöte och utvärderingsdagar. Utvärdering och uppföljning med elever. Utveckling Processer där flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter i fritidshemmet oberoende av normer för vad flickor och pojkar förväntas intressera sig för. Resultat Andelen föräldrar till barn i årskurs 2 och 5 som uppger att de och deras barn vet vad barnen behöver kunna för att nå målen samt i förskoleklass vet vad barnen behöver kunna för att lära och utvecklas. Totalt 2013 Flicka Pojke Svarsfrekvens 2012 Årsmål 2012 Totalt 2012 Förskoleklass 61% 85% 76% Årskurs 2 88% 91% 82% 50% 90% 76% Årskurs 5 86% 90% 73% Grundsärskolans resultat när det gäller frågan från skolundersökningen " Jag vet vad jag behöver för att kunna nå målen i utbildning" ligger på 33 % mot stadens 25 %. Svarsfrekvensen för Grundsärskolan är låg med endast 38 % i svarsfrekvens. Andelen vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter. Totalt 2013 Flicka Pojke Svarsfrekvens i % Årsmål Totalt 2011 Totalt 2012 Fritidshem 57% 64% 50% 50% 75% 48% 62%

12 SID 12 (17) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla demokratiska arbetsformer, där eleverna allt efter ålder och mognad tränas i att stärka sitt inflytande, sin delaktighet och sitt ansvar. Förväntat resultat Vi förväntar oss att eleverna utvecklar demokratiska arbetsformer och därigenom ökar sin kunskap genom den individuella utvecklingsplanen, IUP, som baseras på de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras en planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får en tydlig bild av kunskapsmålen och på vilka sätt dessa kan nås. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetssätt Kunskapsmål tydliggörs för alla elever genom att de ges tid till att delta i samtal, planering och utvärdering av sitt eget lärande. De framåtsyftande individuella utvecklingsplanerna är ett verktyg för elevers lärande och planering. Det finns möjlighet att aktivt påverka sin arbetsmiljö genom att eleverna finns representerade i klassråd, elevråd, matråd och deltar i skyddsrond. De skriftliga omdömena leder till att elever, vårdnadshavare och pedagoger tillsammans blir medvetna om var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som behöver utvecklas. Resursanvändning Rektor beslutar om resursanvändningen. Tid för utvärdering och uppföljning. Uppföljning Vi utvärderar genom dialog med eleverna i verksamheten. Lärarna bedömer kontinuerligt sina elever genom summativ och formativ bedömning. Elevrådet utvärderar sin verksamhet vid slutet av varje termin. Vi utvärderar och analyserar resultaten av brukarundersökningen. Eleverna är delaktiga vid utvecklingssamtal. Elevrådet och matrådet träffas regelbundet. Utveckling Skapa processer för elevers delaktighet i samtal som stärker inflytandet och ansvar.

13 SID 13 (17) Resultat Bedömning och analys Resultatet för frågan " Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas" för förskoleklass har minskat från 68 % (2011) till 76 % (2012) till 61 % (2013) och vårt årsmål var 85 %. Resultatet av andelen vårdnadshavare som enligt skolundersökningen årskurs 2 är nöjda med- "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas" har ökat från 75 % (2011) till 76 % (2012) till 88 % (2013) och vårt årsmål var 90 %. I årskurs 5 har resultatet ökat från 65 % (2011), 73 % (2012) till 86 % (2013) och vårt årsmål var 80 %. Vi arbetar mer strukturerat kring elevernas måluppfyllelse genom pedagogiska planeringar och arbetet med att förankra Lgr 11. Vi har ett högre deltagande av antalet genomförda undersökningar. Vi behöver nå ut till fler vårdnadshavare för att öka svarsfrekvensen på skolundersökningen. Resultatet av frågan " Andel vårdnadshavare som är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter" har först ökat från 48 % (2011) till 62 % (2012) och därefter minskat till 57 % (2013). Vårt årsmål var 75 %. Fritidshemmen har under läsåret arbetat med elevers delaktighet och inflytande av aktiviteter där elever haft möjlighet att påverka innehållet genom förslagslådor. Under Vt-13 startade ett utvecklingsarbete med en arbetsplan för fritidshemmen som är kopplad till skolans arbetsplan. Utvecklingen av kommunikation mellan fritidshemmen fortsätter för att öka elevers delaktighet och inflytande. Fritidshemmen har under läsåret påbörjat ett arbete med att få en mer likformad verksamhet fritidshemmen emellan. Under läsåret har även skola och fritids samverkat för att få en bättre samsyn på elevers hela skoldag. Fritids har haft fokus på; elevers förståelse för varandras olikheter, lära eleverna att respektera andra och människors olika åsikter flickor och pojkars synpunkter och önskemål av aktiviteter har beaktas vid planeringen av verksamheten. höga förväntar på eleverna att utveckla demokratiska arbetsformer. De arbetssätt som genomförts är att: uppmuntra och stärka elevernas positiva beteende genom samling och samtal låta eleverna komma till tals fritidsverksamheten har getts stort utrymme för lek. Både den fria och styrda leken. eleverna får genom leken möjlighet att träna socialt samspel och bearbeta upplevelser genom leken lära sig att konstruktivt lösa problem

14 SID 14 (17) personal diskuterar med elever vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla elever har möjlighet att önska aktiviteter genom en förslagslåda där förslagen tas upp i samlingarna personalen säkerställer att alla önskemål som är möjliga tillgodoses personalen arbetar medvetet med att öka elevers val av aktiviteter vi vill erbjuda eleverna en meningsfull och rolig fritid genom att erbjuda fysiska aktiviteter såväl inne som utomhus erbjuda skapande verksamhet lära känna närmiljön möta eleven på sin egen nivå och ge möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar eleverna ska lära sig ta ansvar och få ett allt större inflytande i verksamheten vartefter de blir äldre stödja eleverna i sin kunskapsutveckling ha ett nära samarbete med föreningar genom Idrottslyftet för spontanidrott och prova på idrott. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan åtar sig att hitta organisatoriska lösningar för att öka samverkan mellan skola- förskola, skola/grundsärskolafritidshem/fritidsklubb. Förväntat resultat Att öka kommunikationen mellan de olika enheterna så att övergångarna och samverkan blir smidig. Samverkan skapar en helhetssyn på elevens skoldag. Arbetssätt Samverkan mellan personal i förskolan och skolan sker genom besök i varandras verksamheter, vilket har resulterat i väl utarbetade rutiner för att skapa en röd tråd från förskola till skola. Målet är att synliggöra och skapa förståelse för varandras arbetssätt och att enas om ett förskole- och skolperspektiv som sträcker sig från barnet/elevens första år i förskolan till sista året i grundskolan. "Rutiner för skolvalsprocess och övergång förskola- förskoleklass" finns utarbetat och följs inom stadsdelen. All skol- och fritidshemspersonal har gemensamma studiedagar och fortbildningar. Vi strävar efter att ha ett samarbete som genomsyrar hela skolans verksamhet.

15 SID 15 (17) Vi har ett elevhälsoteam där det ingår representanter från skolans verksamheter och skolans ledningsgrupp som består av rektor och biträdande rektor och representanter från alla verksamheter på skolan. Personal på fritidshemmen arbetar under förmiddagarna i skolans klasser och på fritidshemmen under eftermiddagarna. Resursanvändning Rektor avsätter tid för samverkan mellan förskola/ grundskola, grundskola/ grundsärskola. Uppföljning Utvärdering och uppföljning sker på gemensamma utvärderingsdagar med all personal på skolan. Föräldrars synpunkter tas tillvara genom bland annat föräldramöten, klassombudsmöten och brukarundersökningar när vi utvärderar. Utveckling Vi ska utgå från stadsdelens rutiner för skolvalsprocess beträffande övergången mellan förskola och förskoleklass vad gäller barn i behov av stöd. Resultat Vi har en god samverkan mellan förskola och skola med väl inarbetade rutiner för övergång mellan förskola och skola. Vi nätsamverkar med förskolor i området där vi informerar och diskuterar pedagogiska frågeställningar för utveckling och inspiration till verksamheterna. Fritidshemspersonalen deltar dagligen i skolans undervisning. Detta skapar en helhetssyn på elevens hela skoldag. Grundsärskolans lokaler är integrerade i skolans vilket är en förutsättning för samverkan. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att samverka med aktörer utanför skolan. Förväntat resultat Att skolan är en del av samhället där vi samverkar för att utveckla verksamheten och ta tillvara på kompetenser. Arbetssätt Planera undervisning för att öka samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra intressenter för att bidra till att förbereda barn och elever att aktivt delta i morgondagens samhälle och arbetsliv. Kopplar projektet Skapande skola till det entreprenöriella lärandet i undervisningen.

16 SID 16 (17) Resursanvändning Tid för samverka med andra aktörer utanför skolan. Uppföljning Utvärdering Utveckling Skapa processer för att att öka samverkan med andra aktörer utanför skolan. Deltar i ELIS- projekt, Entreprenöriellt lärande i skolan där skolan utbildar två språkrör samt grundutbildning för hela skolans personal. Resultat Under Ht-12 arbetade årskurs 6 med företaget Chas där eleverna fick i uppdrag att skapa en prototyp till en App. Skolan deltog även i projekt skapande skola. Företaget Fabula storytellning fortbildade lärare i muntligt berättande samt gjorde klassrumsbesök där olika historier berättades. Sedan fick årskurserna 4 undervisning i hur man berättar fritt. Resultatet redovisades i de yngre åren där eleverna fick framföra sina historier. Årskurs 3 har under läsåret brevväxlat med en skola i Köpenhamn. Skolan har fortsatt sitt samarbete med Idrottslyftet som är ett samarbete mellan idrottsföreningar och skola. Bedömning och analys Vi ser en positiv utveckling av att arbeta med aktörer utanför skolan. Eleverna får en verklighetsförankring till arbetsliv och yrken. Vi kommer att satsa på att vidareutveckla samarbetet med andra aktörer under kommande läsår. Skapande skola kommer under läsåret tillbaka till skolan för att arbeta med årskurserna 4,5 och 6 som ska träna på muntligt berättande på engelska samt arbeta med årskurs 2 i skapande. Vår målsättning under nästa läsår är att utveckla och upprätta en plan för studie- och yrkesliv i samverkan med en studie- och yrkesvägledare. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Vi ser framgångsfaktorer för en skola i världsklass genom att; skolans kunskapsresultat ökar med goda resultat i de Nationella Proven för år 3 och 6 eleverna i grundskolan och grundsärskolan har bra arbetsro under lektioner skillnaden mellan pojkar och flickors läsning minskar eleverna utvecklar sin förmåga att vara delaktiga, ta ansvar och utvecklas till självständiga individer

17 SID 17 (17) Vi ser utvecklings- och förbättringsarbete mot en skola i världsklass genom att; öka elevers trygghet på skolan utifrån resultatet av brukarundersökningen grundsärskolan ska utveckla elevernas medvetenhet kring vad de behöver lära sig för att nå målen samt arbeta för att fler vårdnadshavare deltar i brukarundersökningen i förskoleklasserna mer förankra för vårdnadshavare vad eleverna behöver kunna för att lära och utvecklas få fler vårdnadshavare mer nöjda över de inflytande deras barn har över fritidshemsaktiviteter samt minska skillnader mellan pojkar och flickor Prioriterade åtgärder för utveckling Fortsätta att arbeta med utvecklingen av likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling utifrån Utbildningsförvaltningens riktlinjer. Arbeta förebyggande för att öka elevers trygghet på skolan genom att strukturera upp raster och den fria leken under eftermiddagarna. Fortsätta med att arbeta med andra aktörer genom att delta i projektet ELIS, Entreprenöriellt lärande i skolan. Pedagogiskt ledarskap Arbeta för att fler vårdnadshavare deltar i brukarundersökningen för att få ett starkare underlag för analys av vår verksamhet. Kvalitetsredovisning upprättad av Rektor, Ylva Wikman Biträdande rektor Lars Svensson Arbetslagsledarna, Kristin Viman, Helle Holstein, Karin Ekeroth och Johanna Aronsson Bilagor