Kvalitetsredovisning 2013/2014

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS G RUNDSK OLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (10) Handläggare: Elisabeth Ollas-Paulsson Telefon: Kvalitetsredovisning 2013/2014 Inledning Kungsholmens Grundskola år F-9 är för barn som bor på övre delen av Kungsholmen. Under hösten 2013 fanns F-4 på S:t Göransgatan 75 och fritidshemmen var stationerade i externa lokaler. Från våren 2014 evakuerades verksamheten till Konradsberg och förskoleklasserna till Fleminggatan 113 och S:t Göransgatan 120. Antalet förskoleklasser var fyra. Vi hade 15 klasser år 1-4, två särskilda undervisningsgrupper år 1-4 och tre grundsärskoleklasser. Fritidshemmen finns sedan 1 januari 2014 på Konradsberg och tillhör arbetslaget för respektive årskurs. År 5-9 med 12 klasser fanns på S:t Göransgatan 145, där fanns även en särskild undervisningsgrupp och en grundsärskoleklass. Fritidsklubben för år 4-6 fanns här under hela läsåret. Kungsholmens grundskola hade 1 juni elever totalt. Enheten hade vid detta datum 134,8 tills vidare anställda på enheten. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Fortsatt inkludering av elever med behov av särskilt stöd/undervisning. Arbetet med detta kommer att förtydligas under läsåret och personalen kommer att behöva fortsatt handledning och fortbildning i detta arbete. Vi vill utveckla kommunikationen mellan vårdnadshavare och skola genom hemsidan, bloggar, skolwebben och den referensgrupp som bildats i och med skolans evakuering/nybyggnation och ombyggnation. Fortsatt arbete med pedagogisk planering, formativ bedömning/betygssättning så att elever får ett maximalt stöd för sin utveckling och sitt lärande. Utveckla det kollegiala lärande genom att personal samarbetar och har forum för ämnesutveckling, lär av varandra och utvecklar gemensamma arbetssätt samt genom fortbildning och handledning. På KG 5-9 leds det kollegiala lärandet av skolans förstelärare.

2 SID 2 (10) Utveckla och lyfta fram ämnet teknik inom hela enheten genom att fortsätta utbilda personal. Vi fortsätter med att organisera för ett bättre samarbete mellan förskoleklass, skola och fritids. Detta sker bl.a. genom samtal mellan personalgrupperna utifrån Utbildningsförvaltningens plan för utveckling av fritidshem. Utifrån den satsning som gjorts på IT bl.a. via PIM har vi som målsättning att ytterligare öka dator och projektortätheten på enheten samt inventera/kartlägga It i undervisningen inom enheten. Skolan behöver identifiera och prioritera nästa steg i hur IT blir ett naturligt verktyg för elevernas lärande. Fortsatt arbete med implementera ett TBA-inriktat arbetssätt inom grundsärskolan. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Årlig revidering av likabehandlingsplan genomförs av personal. Enheten har arbetat vidare med skolornas förväntansdokument för att levandegöra dessa för elever och föräldrar. Diskussioner har förts kring en tydlig, gemensam värdegrund för personal, elever och föräldrar. Vi har arbetat för ökad trivsel och trygghet, bl. a genom rastvaktssystem och en stärkt mentorsroll. Vi bedriver ett aktivt antimobbningsarbete inom all vår verksamhet och på båda skolorna. Detta gäller såväl skolverksamheten som förskoleklasser, fritidshem och fritidsklubb. Enligt brukarundersökning 2013 har vi varierande värden kring Trygghet och studiero som behöver analyseras utifrån vårt arbete och om vår evakuering till Konradsberg och flytt av år 5 till de äldre åren Kungsholmens år 6-9 har påverkat både Trygghet och studiero (Skolundersökning läsåret 2013/2014). NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 89 % 95 % % 80 % % 75 % 2014

3 SID 3 (10) Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % 95 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 36 % 80 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 71 % 95 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % 75 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 96 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta för att alla elever ska omfattas av en god miljö. Mobbning, utanförskap och alla annan form av kränkande behandling ska motverkas. Arbetssätt Detta innebär att vi: arbetar utifrån en handlingsplan med förebyggande och åtgärdande insatser mot mobbning såsom SLS (Se, Lyssna, Stötta elevarbete mot mobbning) i F-år 5, Friends (år 6-9), livskunskap (schemalagt i år 6-9), rastvaktssystem och förväntansdokument. Metoder och material vi använder för att stärka elever genom bl. a vänskapsövningar är främst Charlie och Lions Quest, omedelbart vidtar åtgärder så fort det kommer till vår kännedom att en elev blir utsatt för mobbning eller trakasserier, åtar oss att verksamheten präglas av demokratiska värderingar och respekt för varje barns integritet, lägger stor vikt vid att arbeta med utvärderingar, djupintervjuer och enkäter under läsåret vad gäller skolmiljön, klassrumsmiljön, skolgården, matsalen och skolans övriga lokaler. Dessa följs upp och arbetas med kontinuerligt under året i elevråd, vid mentorssamtal och i de enskilda klasserna. Elevgrupperna som arbetar mot mobbning (SLS, Friends) utvärderar sitt arbete regelbundet. Resultat Elever i de äldre åren känner sig trygga men elever i år 2 och 5 har låga värden på Trygghet. Studiero har låga värden i både i förskoleklass, år 2, år 5 och år 8 och kräver en noggrann analys. Skolan har fått stöd av externa utvärderare på Utbildningsförvaltningen för att följa upp värden kring studiero. Definitionen på studiero är "Alla elever ska ges förutsättningar att fokusera på lärandet - enskilt eller i grupp" Undersökningen visar på att det råder god studiero på lektioner i år 3. Goda strukturer finns och trygghet i relationer skapar studiero. Samarbete lärare/fritidspersonal som löser konflikter för att kunna fokusera på lärandet.

4 SID 4 (10) I år 6 varierar studieron mellan klasser och lektioner ofta beroende på hur tydlig struktur som finns. Rutiner för hur arbetet ska bedrivas finns på vissa lektioner men inte på andra. När eleverna möts av ett inkluderande förhållningssätt "alla ska med på lektionerna främjar detta studieron. I år 9 varierar studieron både inom och mellan klasserna. God studiero råder när eleverna själva får reflektera över lärandet tillsammans med läraren där elevernas fokus på lärandet ökar. Språkutvecklande arbetssätt gör att eleverna utvecklar sitt lärande. Anpassning av lektionsupplägg, arbetssätt och förhållningssätt skapar god studiero t.ex. när lärare förändrar planering för klasser med olika behov. Lektioner som har brist på struktur och otydliga starter gör att studieron störs och påverkar resten av lektionen. Skolan har genomfört en egen enkät kring trygghet och studiero i år 1-4 där eleven själv har svarat på enkäten. 90 % av elever i år 1-4 känner sig trygga i skolan och 80 % av elever i år 1-4 kan arbeta i lugn och ro på lektioner. Bedömning och analys Områden vi behöver arbeta vidare med är trygghet och studiero i hela skolans verksamhet. Revidering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling behöver ha fokus på tydliga rutiner och konkretisera vad som görs när, hur och av vem. Vårt utvecklingsarbete kring kollegial ämnesutveckling behöver fokusera på undervisning, lektionsstruktur, tydliga mål och kunskapskrav i syfte att skapa både studiero och trygghet. Vi behöver utveckla gemensamma och goda strukturer på lektioner, arbeta vidare med inkluderande förhållningssätt som främjar lärandet och fortsätta arbeta med feedback, göra elever nyfikna och tillåta elever att vara kreativa och hitta lösningar på problem som gör att de behåller fokus på lärandet. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 85 % 90 % 2014 Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 96 % 98 % 2014 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 93 % 95 % % 95 % 2014

5 SID 5 (10) Indikator Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Periodens utfall Årsmål Period 97 % 95 % % 90 % % 100 % % 95 % 2014 Meritvärde i årskurs Poäng 240 Poäng 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta för att alla elever ska uppnå målen för utbildningen. Arbetssätt Detta innebär att vi: granskar elevernas kunskapsinhämtning från förskoleklass till år 9 bl. a genom Fonolek, nationella prov i år 3, 6 och 9, läs- och skrivutvecklingsschema (LUS) samt olika typer av diagnoser, kartlägger elevernas fonologiska kunskaper i förskoleklass. Detta för att skolan ska kunna tillgodose de elever som har behov av extra stöd och hjälpinsatser av olika slag på ett tidigt stadium, stärker elevernas språkutveckling, läs-, skriv- och kommunikationsförmåga bl. a genom skrivande i olika former, läsgrupper och biblioteksbesök i F-år 5, har specialpedagoger till stöd för personal och för elever med stort stödbehov, elever som fått diagnosen dyslexi får stöd i sin fortsatta utveckling och tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, kartlägger alla elever i år 6-8 genom diagnoser i svenska, erbjuder läxläsning, undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. arbetar med att vidareutveckla matematikundervisningen, bl. a genom ökad konkretisering i ämnet. Vi har inom enheten två matematikverkstäder som alla elever från förskoleklass till år 9 har möjlighet att använda. har ett samarbete med Mattelabbet AB för att öka elevernas måluppfyllelse i matematik. Resultat År 9 visade ännu bättre resultat än föregående läsår, ett meritvärde som ökat till 243 år 2014 jämfört med 235 år 2013!

6 SID 6 (10) Vi har mycket god måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska, men även i övriga ämnen. År 5-9 har under läsåret arbetat aktivt med ämneskollegialt lärande med fokus på att utveckla och förbättra ämnesundervisningen. Ämnesutvecklingen har letts av skolans förstelärare. Vi ser att ämnessamarbetet har utvecklat undervisningen och det är en av orsakerna till elevers ökade måluppfyllelse i de äldre åren. KG 5-9 har regelbundna uppföljningar av elever som avslutat skolgången och gått på gymnasiet i ca 1,5 år. Bl. a redovisar de att deras betyg står sig på gymnasiet. Glädjande nog ser vi ökade resultat i matematiken detta läsår i både år 3, år 6 och år 9 jämfört med förra läsåret. Resultat i svenska/svenska som andraspråk nationella prov har också ökat i både år 3, år 6 och år 9 jämfört med förra läsåret. Under läsåret har personal vid förskoleklasser och fritidshem arbetat aktivt med LPP, (lokalpedagogisk planering). Detta innebär att verksamheten/aktiviteterna förtydligats för såväl personal, elever som för föräldrar. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att efter nationella styrdokument ge eleverna tydliga ramar för vad som krävs för olika kunskapsnivåer. Arbetssätt Detta innebär att vi: strävar efter en likvärdig bedömning, t ex genom samarbete kring de nationella proven i år 3, 6 och 9, arbetar med att tydliggöra kunskapskraven för eleverna i samtliga ämnen, ordnar återträffar för f d år 9-elever när de går andra året på gymnasiet, där vi följer upp deras kunskapsutveckling. Resultat Vi ser i skolundersökningen att fler elever förstår innebörden av centralt innehåll och de kunskapskrav som de ska uppnå. Vi ser ökade resultat i de flesta ämnen och i alla nationella prov. Bedömning och analys Vi strävar efter att alla eleverna ska bli medvetna om sitt eget lärande och utveckla ett större ansvar för sina studier. Genom det ämneskollegiala samarbetet och utvecklingsarbetet ser vi vinster för elever då vi utvecklar gemensamma arbetssätt och lärare genom dialog lär av och med varandra och utvecklar undervisningens kvalitet.

7 SID 7 (10) Detta får som resultat en ökad medvetenhet hos både elever och lärare om vad som bäst utvecklar elevens lärande. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 70 % 85 % % 80 % % 80 % % 70 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att verka för att eleverna med ökad ålder tar ett större ansvar för sin skolsituation. Arbetssätt Detta innebär att vi: har klassråd, elevråd och andra demokratiska råd samt elevskyddsombud på båda skolorna, verkar för att göra eleverna delaktiga i planering och utformning av undervisningen, genom arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP) ger eleverna ett större ansvar för sitt eget lärande, gör eleverna delaktiga i planeringen av elevens val. Resultat Resultaten visar på att elever i år 2 och år 5 är mindre nöjda med "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena" och elever i år 8 är mer nöjda än förra läsåret, värdet har ökat med 10 % till 76 % Förskoleklasser är med i undersökningen för första gången och där finns ingen jämförelsesiffra. Vårt årsmål var 80 % och resultatet visar på 81 %.

8 SID 8 (10) Vi har även genomfört en egen undersökning med elever i år 1-4 som visar på att 88 % av våra elever är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena" Fritidsverksamheten har genomgått en stor förändring från att ha varit externa egna verksamheter till att under vårterminen 2014 ingå i skolans ordinarie verksamhet. Fritidsverksamheten har haft möjlighet att genomföra många olika aktiviteter men har under vårterminen påbörjat en process med att fokusera på samarbete fritids skola och fritids uppdrag enligt våra styrdokument. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Läroplanen är vid sidan av skollagen det viktigaste styrdokumentet för verksamheten i fritidshemmet. Många föräldrar upplever en stor skillnad på fritids både kring uppdrag och innehåll och utevistelse. Fritidshemmets utveckling är ett prioriterat utvecklingsområde 2014/2015 Elevskyddsombud finns på båda skolorna, som väljs ur elevrådets representanter. Det finns fungerande elevråd på bägge skolorna. Bedömning och analys Skolan behöver fortsätta sitt arbete med att tydliggöra kunskapskrav och mål för olika arbetsområden i hela år F-9. Genom tydliga planeringar, bedömningar och utvädringar med elever skapar vi en medvetenhet och ansvarstagande hos våra elever som gynnar elevers lärande. Det kollegiala ämnessamarbetet syftar till att utveckla förutsättningar för undervisning och lärande så att elever får en optimal lärandemiljö. Elever behöver med stigande ålder och mognad få ta del och ansvar för sitt lärande och bli delaktiga i både planering och olika arbetssätt för att visa att de nått målen. I båda skolorna arbetar vi vidare med att utveckla såväl elevråd som klassråd. Alla klasser har regelbundet klassråd och elevrådet träffas regelbundet både i år 1-5 och år 6-9. Övrig uppföljning Samarbetet med fältassistenter vid skolans uppstart i augusti, vid olika evenemang och aktiviteter har fungerat mycket väl. Samarbetet utvecklas hela tiden. Vi samarbetar med S:t Görans kyrka/församling i olika sammanhang under året, såsom runt jul, olika temata, konfirmation mm. Vi har ett samarbete med både Socialtjänsten och polis med regelbundna möten för att öka tryggheten för våra barn och ungdomar.

9 SID 9 (10) Sammanfattande analys Den sammanfattande bedömningen av måluppfyllelsen är att vi når goda resultat med vårt arbete. Vi har blivit bättre på att bedöma, motivera samt dokumentera vad vi gör på skolan. Vi behöver förtydliga strategier, struktur och rutiner för att utveckla både studiero och trygghet. Detta gör vi genom att revidera och konkretisera vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Där förtydligas skolans främjande och förebyggande arbete samt att rutiner förtydligas som all personal ska förhålla sig till. Genom det ämneskollegiala samarbetet mellan lärare har vi fokus på att utveckla vår undervisning och struktur på lektioner och planeringar för att utveckla den optimala lärandemiljön. Vi fortsätter arbetet med ett inkluderande förhållningssätt som främjar alla elevers lärande och anpassningar av lektionsupplägg, innehåll och arbetssätt som skapar god studiero och utvecklar elevernas lärande. Vi fortsätter att utveckla former för samverkan inom skolans verksamheter. Samarbete mellan skola, fritids och förskoleklass fortsätter. Elevhälsoteamets hälsofrämjande uppdrag behöver förtydligas och våra beslutade EHT-rutiner som tydliggör både struktur och arbetsgång för elevhälsoarbetet behöver fortsatt implementering både för personal och föräldrar. De nya extra anpassningar som beslutats av skolverket stämmer väl in på våra nya elevhälsorutiner. Vi behöver utveckla kartläggningen av elevers kunskaper när eleven anses vara i behov av stöd för att tydligt kunna peka på vad eleven behöver utveckla och hur det ska göras med utgångspunkt i undervisningssituation. Särskolan ska fortsätta att utvecklas så vi möter upp mot läroplanens intentioner. Vi behöver identifiera och prioritera nästa steg i hur digitala verktyg blir ett naturligt verktyg för lärande. Vi kommer under hösten 2014 att påbörja ett arbete med Learnify som är en lärplattform där lärare kan få lektionsuppslag, dela med sig av material, samarbeta i olika ämnen och får tillgång till både bild, ljud och film. Prioriterade åtgärder för utveckling Utveckla det kollegiala lärande genom att personal samarbetar och har forum för ämnesutveckling, lär av varandra och utvecklar gemensamma arbetssätt med fokus på utveckling av undervisningskvalitén. Vi behöver utveckla kartläggningen av elevers kunskaper när eleven anses vara i behov av stöd för att tydligt kunna peka på vad eleven behöver utveckla och hur det ska göras med utgångspunkt i undervisningssituationen.

10 SID 10 (10) Elevhälsoteamets hälsofrämjande uppdrag behöver förtydligas och våra beslutade EHT-rutiner som tydliggör både struktur och arbetsgång för elevhälsoarbetet behöver fortsatt implementering både för personal och för föräldrar. De nya extra anpassningar som beslutats av skolverket stämmer väl in på våra nya elevhälsorutiner. Vi behöver förtydliga strategier, struktur och rutiner för att utveckla både studiero och trygghet. Detta gör vi genom att revidera och konkretisera vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Där förtydligas skolans främjande och förebyggande arbete samt att rutiner förtydligas som all personal ska förhålla sig till. Vi fortsätter arbetet med ett inkluderande förhållningssätt som främjar både studiero och trygghet. Identifiera och prioritera behov av digitala verktyg som ett naturligt arbetssätt för elevernas lärande och utveckling, genom bland annat att börjar använda Learnify, en lär plattform inom Stockholms stad. Förtydliga pedagogens roll i fritidshemmet samt utveckla former för samarbete i skola och fritidshem. Detta sker bland annat genom dialog mellan personalgrupperna utifrån Utbildningsförvaltningens plan för utveckling av fritidshem. Kvalitetsredovisning upprättad av Skolledning på Kungsholmens grundskola: Elisabeth Ollas Paulsson, rektor Åke Hallin, bitr. rektor Lotta Rosenberg, bitr. rektor Marion Aguilera Sarmiento, bitr. rektor Anna-Lena Edwinson, Skolintendent Bilagor