Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN ASKEBYSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (10) Handläggare: Monika Bylund Rhodin Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Verksamhet: Förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola åk 1-6 och fritidshem Antal elever: Askebyskolan F-6: 340 elever (inklusive förskoleklass), grundsärskola: 8 elever Skolledningsorganisation: Rektor och en utbildningsledare Inriktning: Askebyskolans viktigaste uppgift är lärande. Eleverna ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten och uppnå målen i läroplanen. En viktig del är att våra elever känner trygghet, studiero och lust till lärande i skolan. Skoldagen präglas av tydlig struktur, höga förväntningar och ett genomtänkt och varierat innehåll. Elevernas intressen ska tas till vara och erfarenheter och kunskaper utvidgas och utmanas. Den mångfald som elevernas och personalens olika språkliga, religiösa och kulturella bakgrunder representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Systematiskt kvalitetsarbete: Denna arbetsplan är ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan för att förbättra verksamheten och öka måluppfyllelsen. Arbetsplanens innehåll baseras på de senaste årens utvecklingsarbete på skolan, samt de synpunkter som arbetslag,elever, klassråd/elevråd, föräldrar bidrar med. Arbetet utvärderas i slutet av varje läsår med utgångspunkt från dessa utvärderingar.

2 SID 2 (10) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Utveckla ledningen av skolan genom att förtydliga och förankra uppdragen och ansvarsområdena i ledningsgruppen. Stärka samarbetet i arbetslagen och inom parallellsamarbetet för att sträva efter att nå en helhetssyn på eleverna och deras lärande. Riktad lärarcoachning för att höja lärarnas kompetens och elevernas måluppfyllelse. Fortbildningssatsning för lärarna i språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt via genrepedagogiken. Utveckla arbetet för att motverka olovlig frånvaro. Trygghetsarbete genom vidareutvecklat mentorsarbete, tydligare uppdrag för fritidsledarna och arbete mot kränkningar och mobbning genom aktivt arbete med utgångspunkt i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ytterligare öka fokus på resultatuppföljning och elevernas måluppfyllelse, samt utveckla analys och åtgärder som är kopplade till denna. Översyn av elevstödsorganisationen för att söka nya effektivare arbetsmetoder. Fördjupa samverkan med andra aktörer inom närområdet och Stockholmsområdet samt utveckla internationell samverkan. Inkluderingsarbetet rörande grundsärskolans elever kommer att prioriteras Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Vi följer rutinerna i Likabehandlingsplanen. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver vidareutvecklas i det vardagliga arbetet. Lärarna skriver i sina utvärderingar om behov av fler trygghetsskapande åtgärder som förebygger kränkningar och diskriminering. Därför har vi anpassat konsekvenstrappan samt utökat och förändrat den totala resursfördelningen enligt den analys som gjorts utifrån de samlade utvärderingarna.

3 SID 3 (10) NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 75 % 85 % % 90 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 70 % 90 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 39 % 80 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 76 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Askebyskolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats för vuxna och elever som präglas av studiero Förväntat resultat Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet. Elever, personal och föräldrar känner till skolans likabehandlingsplan. Alla elever har deltagit i främjande övningar och diskussioner som rör likabehandling. Upplevelsen av trygghet och trivsel är fortsatt hög, helst ökad. Arbetssätt - Alla elever ska veta vart de kan vända sig om de behöver stöd. - Personalen ska ge beröm, uppmuntran och positiv förstärkning samt bygga bärande relationer till eleverna. - Arbeta aktivt utifrån skolans likabehandlingsplan. - Eleverna kan få hjälp att lösa konflikter i Pratstugan. - Askebykids är kamratstödjare som kontinuerligt får utbildning. - Värdegrundsdiskussioner i skolans personalgrupp. - Vi har tydliga ordningsregler och konsekvenser enligt "åtgärdstrappan". - Lärare registrerar dagligen elevers frånvaro i skolwebben. Resursanvändning Ordningsreglerna omarbetas tillsammans med eleverna i klassråd och elevråd. Frågan gällande trygghet och trivsel tas löpande upp i arbetslag, EHT och i den pedagogiska ledningsgruppen.

4 SID 4 (10) Uppföljning Utvärderas av elevråd, arbetslag, elevhälsan och ledningsgrupp. Utveckling Utveckla lärares ledarskap i klassrummet samt verktyg för ökad studiero i undervisningssituationen. Resultat För att våra elever ska trivas och känna sig trygga i skolan är den nära och täta kontakten mellan elever, skolans personal och föräldrar det allra viktigaste. Alla eventuella överträdelser av ordningsregler, konflikter eller incidenter ska uppmärksammas och följas upp. Personalens och lärarnas gemensamma förhållningssätt är av avgörande betydelse för skapandet av en god arbetsmiljö. Vårens utvärdering visar att både lärare och elever vill ha bättre arbetsro och ökad trygghet. Generellt sett bör lektionerna komma igång snabbare och arbetstiden användas bättre. Lärarnas planeringar behöver vara noggranna och materialet väl förberett. Ledarskapet i klassrummet bör förbättras på flera håll. När det gäller ordningsreglerna, bör åtgärdstrappan sättas in tidigare. När en elev inte följer lärarens instruktioner måste åtgärder sättas in omedelbart. Lärare och skolledning måste tydligt markera att vi inte tolererar störande elever som stjäl kunskapstillfällen från andra elever. Arbetslagen är överens om att störningar och spring i korridorerna är ett problem. Vikten av ett gemensamt förhållningssätt bör betonas ytterligare. Här behövs nya ansträngningar. Elevhälsans insatser bör vara mer "uppsökande och elevnära". Elever som hotar och bråkar behöver mer förebyggande insatser på ett tidigt stadium. Bedömning och analys Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period

5 SID 5 (10) Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Periodens utfall Årsmål Period 69 % 90 % % 90 % % 95 % % 95 % 2014 ÅTAGANDE: Vi skall systematiskt följa upp elevernas resultat inom både grundskola och grundsärskola Förväntat resultat Höja måluppfyllelsen för samtliga elever och minska antalet elever som inte uppnår betyget E/uppfyller kravnivån. Rektor och ledningsgruppen följer upp samtliga ämnen i alla årskurser och analyserar resultaten på en aggregerad nivå och inte enbart på individnivå. Arbetssätt -Inom samtliga skolformer i grundskolan skall vi ha höga förväntningar på eleverna. - Inför klasskonferenser/barnrundor gör varje undervisande lärare en bedömning av sina elevers aktuella kunskapsnivå. - En analys av orsakerna till ännu ej godkända resultat genomförs, och i de fall eleven är i behov av särskilt stöd sätts sådant in. - Vi arbetar efter skolans rutiner för elever i behov av särskilt stöd. Resursanvändning Rektor skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens och samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras betyg/kunskapsuppföljning analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse. Uppföljning Löpande i undervisningen, uppföljning av IUP, LUS, klasskonferenser, betyg åk 6, resultat på NP.

6 SID 6 (10) Utveckling Utveckla arbetet med pedagogiska verktyg såsom skriftliga omdömen, den individuella utvecklingsplanen, pedagogisk planering, pedagogisk kartläggning, utvecklingssamtal samt åtgärdsprogram för att förbättra resultat både avseende betyg/bedömning och i de nationella proven. Resultat Vårens resultat och utvärdering visar följande: Förskoleklassen; Lärarna förutsätter att de flesta eleverna kommer att nå målen, men är väl medvetna om hur låg språknivån är. Enligt Lus-bedömningen märks ingen skillnad i resultat mellan könen. Åk 1: Alla elever utom en har knäckt läskoden. 9 % ligger på punkt 15 i LUS.68% har nått punkt 8. Det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i en av klasserna. Sv/Sva: 79% når målen. Ma: 93% når målen. Eng: 94% når målen. Åk 2: I kärnämnena når de flesta eleverna målen för åk 2. Sv/Sva: 85% når målen. Ma: 87% når målen. Eng: 81% når målen (saknas siffror för en klass).ingen nämnvärd skillnad mellan flickor och pojkar. Åk 3: Sv/Sva: 75% når målen (enligt skriftligt omdöme). Ma: 77% når målen (enligt skriftligt omdöme) Na.prov Sv/Sva: 81% når målen. Ma: 69% når målen. Det finns en skillnad i resultat mellan de två klasserna. Detta beror på att det finns ett antal elever som inte förväntats kunna uppnå målen. Åk 4: Sv/Sva: 87% når målen. Ma: 90% når målen. Eng: 92% når målen.ingen direkt skillnad mellan flickor och pojkar. Åk 5: Sv/Sva: 65% når målen. Ma: 71% når målen. Eng: 76% når målen. Åk 6: Sv/Sva: 91% godkända (Betyg) Ma: 66% (Betyg) Eng: 91% (Betyg). Sv/Sva: 83% (Na-prov). Ma: 61% (Na-prov). Eng: 88% (Na-prov).Lärarna bedömer att den ena klassen uppnådde högre resultat än förväntat. I den andra klassen hade en grupp flickor negativ inverkan på både arbete och resultat. Betyg i ämnet idrott och hälsa i samband med simkunnighet Åk 6: 84% fick betyg, 14% simkunniga men ej simmat 200 m. 2% saknas bedömningsunderlag. Åk 5: 70% uppnår målet. 9% på rätt väg. 20% ej simkunniga. Åk 4: 64% uppnår målet. 35% ej simkunniga. Idrottslärarna uppger att det finns problem med rutiner och regler för både flickor och pojkar. Det gäller speciellt utrustning, duschning och mobiler; detta har de ofta föräldrarnas samtycke till. Betyget gör att många vill anstränga sig när det gäller simkunnigheten. Ett antal elever underpresterar. En del saknar engagemang och vissa är påverkade av föräldrarnas inställning till idrottsämnet.

7 SID 7 (10) Bedömning och analys Fritidshem; vårens utvärdering visar att skolsamverkan fungerar mycket bra. Elever, lärare och personal på fritidshemmet har ett väl fungerande samarbete. Förskoleklass; i vårens utvärdering säger lärarna att de förutsätter att de flesta eleverna kommer att nå målen. De framhåller att den allmänna språknivån är låg. Enligt Lus-bedömningen ser lärarna ingen resultatskillnad mellan flickor och pojkar. De säger också att det är viktigt att systematiskt följa upp elevernas kunskapsresultat. Grundskola; resultaten på de nationella proven var sämre i år än förra året, både vad gäller åk 3 och åk 6. I båda årskurserna finns ett antal elever som, av olika anledningar, inte förväntats ha möjlighet att nå målen. Detta drar ner det för årskursen/klassen samlade resultatet. För de flesta övriga årskurser ser det bättre ut. Grundsärskola; vårens utvärdering visar att personal, elever och föräldrar är nöjda med hur verksamheten fungerar och hur eleverna utvecklas. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 65 % 90 % % % 85 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Varje elev skall vara medveten om, kunna ta ansvar för, sin egen kunskapsutveckling efter förmåga

8 SID 8 (10) Förväntat resultat Alla elever från förskoleklass, grundskola och grundsärskola har fått reflektera över sitt lärande tillsammans med en lärare, utifrån ett konkret mål. Vi förväntar oss att varje elev är delaktig i planering och utvärdering av arbetsområden och får en ökad medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling som tydligt märks under utvecklingssamtal mm. Arbetssätt - Samtliga lärare presenterar en pedagogisk planering vid varje nytt arbetsområde/ämne med tydligt innehåll, mål och kunskapskrav. - Eleverna ska beredas större inflytande i planering av och genomförande av undervisningen. - Lärare återkopplar kontinuerligt uppsatta mål med varje elev. - Individuella välkomstsamtal/utvecklingssamtal hålls vid läsårsstart. Resursanvändning Eleverna får kontinuerlig återkoppling på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att utveckla och förbättra undervisningen. Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Uppföljning Löpande utvärdering av lärare och elever och i skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Skolledningen följer upp och analyserar inrapportering i skolwebben. Resultat Lärarnas diskussioner gällande hur elevernas inflytande och förståelse har utvecklats under de senaste åren visar att : - Målen bör vara än mer konkreta. Betonas vikten av att lärarna synliggör läroplansmålen och förmågorna så att eleverna förstår. - På klassråden arbetar man med att utveckla elevdemokratin. Nu tränar man på att ta positiv och negativ kritik. - Det dagliga bemötandet är viktigt för att eleverna ska känna sig sedda och lyssnade på. - Hur klassen fungerar som helhet, socialt och kunskapsmässigt, ger avtryck på elevernas upplevelse av inflytande. Ju mer styrande våra styrdokument är, desto svårare upplever många lärare det är att få med eleverna i beslutsprocessen. - Elevernas inflytande måste, i första hand, handla om att veta hur de ska göra för att förbättra sina resultat.

9 SID 9 (10) Bedömning och analys Årets utvärdering och resultat visar att den ömsesidiga respekten mellan de olika yrkeskategorierna inom förskoleklass, skola och fritidshem har förbättrats. Fritidshemmet har utvecklat sin verksamhet så att den är mer varierad och stimulerande för eleverna. Det har också bidragit till att valmöjligheten för eleverna har ökat. Samverkan mellan skola och fritidshem har under läsåret utvecklats mycket positivt. Lärarna strävar efter att ge eleverna tydliga och konkreta mål. Återkoppling till eleverna ges i olika hög grad. Några lärare har satt detta i system och gör det på ett mycket medvetet sätt. Fler lärare har infört kamrat- och självbedömning som ett led i utvecklingen av elevens ansvar och inflytande. Arbetet med gemensam bedömning fortsätter och de nationella proven samrättades. Parallellsamarbetet medförde att lärarnas medvetenhet om vikten av gemensam planering och utvärdering ökat. Övrig uppföljning Sammanfattande analys I samband med läsårsstarten 2013/2014 tillträdde en ny rektor med huvudansvaret för Askebyskolan. Det har medfört att ekonomi och organisation har kunnat detaljstyras, vilket i sin tur medfört positiva förändringar. Förändringar i fritidshemmets organisation och arbetet för en fungerande skolsamverkan har givit mycket goda resultat. Andelen föräldrar som kan rekommendera fritidshemmet har ökat. Grundsärskolan F-6 har fungerat bra under året. Personalen, som har kompetens inom metoden tillämpad beteendeanalys, arbetar strukturerat och dokumenterar varje elevs utveckling. Specialundervisningen har också fungerat bra under året. Speciallärarna och Elevhälsoteamet har full kontroll över vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Särskilda satsningar och riktade insatser för prioriterade elever/grupper planeras och utvärderas. Måluppfyllelsen för grundskolan har som helhet inte förbättrats, speciellt inte gällande de nationella proven. Områden som, enligt brukarundersökningen, har förbättrats är "lugn och ro på lektionerna" i förskoleklass och åk 2. Andelen elever och föräldrar som kan rekommendera skolan till andra har ökat i fritidshemmet och åk 5. Skolans styrka är att det finns en tydlig riktning mot ett gemensamt förhållningssätt vad gäller elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling.

10 SID 10 (10) Det som skolan bör och ska utveckla är ledarskapet i klassrummet och kvaliteten på undervisningen. Prioriterade åtgärder för utveckling - Utöka lärarnas möjligheter till gemensam planering, bedömning och utvärdering. Ny organisation av parallellsamarbetet möjliggör detta. - Gemensam planering utifrån det centrala innehållet medför att lärarna i de praktiskt estetiska ämnena, samt speciallärare/pedagoger/modersmålslärare vet vilka områden alla elever undervisas i. - Riktad lärarcoachning till ett antal paralleller och enskilda lärare. - Fortsatt satsning på årets kompetensutveckling i genrepedagogik. - Förstelärarnas kompetens och möjligheter att tillsammans med övriga lärare höja undervisningskvalitén. Diskutera och lära av varandra. Besöka varandras lektioner. -Ytterligare ökat fokus på resultatuppföljning och måluppfyllelse. - Sprida speciallärarnas kompetens och arbetsmetoder via parallellsamarbetet. - Ha fortsatt koll på alla elever i behov av särskilt stöd. Göra smarta anpassningar som lätt kan följas upp och utvärderas. - Ha fortsatt koll på de elever i åk 4, som inte uppfyllde kunskapskraven för åk 3. Särskilda insatser ska sättas in. - Fortsätta att utveckla samarbetet mellan skola och fritid. - Öka utbildningsnivån för fritidspersonalen i samarbete med övriga skolor i Rinkeby. - På sikt höja den generella utbildningsnivån beträffande personalen i grundsärskolan. Kvalitetsredovisning upprättad av Jan Eidman, rektor Monika Bylund Rhodin, biträdande rektor Bilagor Likabehandlingsplan Resultat nationella prov i årskurs sidor