Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Knutsbo skola grundskola åk 1-4 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Barnperspektivet... 3 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet... 4 Ekonomiperspektivet... 5

3 1 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Resultat Måltal Styrkort Rektor på Knutsbo skola Åk F-5 och fritidshem AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barnperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättninga r, behov och kunskapsnivåe r med delaktighet och kreativitet Andelen elever som klarat alla delprov ma på na proven i åk 3 Andelen elever som klarar alla delprov i sv på na proven åk 3 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet på fritidshemmet Andelen elever med >13 på motorikkartläggningen 90 % 79 % 86 % 80 % 98 % 92 % 68 % 83 % 79 % 59 % 96 % 91 % 92 % Öka Öka Öka Öka Bibehålla Använda årshjul för utvärdering och uppföljning av resultat och arbetssätt i systematiskt kvalitetsarbete. Alla extra anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram skrivs i Unikum. Elevhälsoteamet genomför kompetensutveckling i samarbete med SPSM, Att höja skolans elevhälsokompetens. Rektor genomföra lektionsbesök med fokus på formativa lärmiljöer och inkluderande arbetssätt. Förskoleklassens och fritidshemmets pedagoger implementerar nya styrdokument. Förskoleklassens och fritidshemmet pedagoger använder Unikum för pedagogiska planeringar och dokumentation. Förstelärare leder kollegialt lärande i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt. Rutiner för klassråd och elevråd utarbetas för att öka elevinflytandet och delaktighet i elevnära frågor. IKT strategi arbetas fram på skolområdet med anledning av en till en satsning i kommunen. Pedagogiska samtal sker på lärarlag och fritidslag för att våga tänka nytt kring undervisning, variation och elevdelaktighet.

4 2 Processperspektiv Medarbetarperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarsk ap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen elever som trivs på skolan Andelen elever som känner sig trygg på skolan Andelen elever som känner sig trygga på fritidshemmet Andelen elever som upplever sig ha blivit kränkta i skolan Andelen elever som upplever sig ha blivit kränkta på fritidshemmet Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning Andelen pedagoger på fritidshemmet med pedagogisk högskoleutbildning 93 % 99 % 20 % 15 % 21 % 7 % 42 % 88,5 % 82,3 % 0 % 0 % 0 % Frågor om trygghet och kränkningar finns med på elev- och vårdnadshavarenkäter. Ny planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas i augusti varje år. Vuxennärvaro finns på raster, och andra gemensamma utrymmen t.ex. matsalen. Trygghetsgruppen träffas var tredje vecka för att följa upp incidenter och kränkningar i verksamheten. Vid behov samverka med elevhälsan. Initiera arbete i personalgruppen kring värdegrundsfrågor. Se till att planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd hos elever och vårdnadshavare. Se till att alla elever vet vilka på skolan som ingår i trygghetsgruppen. Regelbundet följa upp åtgärder som vidtagits vid anmälda kränkningar tillsammans med personalen. Arbeta förebyggande gällande kränkningar på sociala medier. Vid nyanställningar se till att rätt behörighet/legitimation finns. Se till att undervisningstiden är rimlig för lärarna. Kalendarium med fasta tider med möten för genomförande och analys av verksamheten. Elevhälsoteamet har regelbundna möten för stöd och stöttning av kring elever i behov av stöd. Perioder för utvecklingssamtal där andra möten tas bort och brytdagar läggs in. Klasskonferenser två gånger per termin kring planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för elever i behov av stöd. Uppmuntra till friskvård. Gemensam APT i skolområdet.

5 3 Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans Underskott Gemensam samverkansgrupp i skolområdet. Gemensamma lärarlag för skolområdet vid några tillfällen per termin. Gemensamma fritidsarbetslag för skolområdet vid flera tillfällen per termin. Genomförande av regelbundna och strukturerade medarbetar och lönesamtal. Verksamhetsbesök med återkoppling. Balans Balans Budgetuppföljningar varje månad. Återhållsamhet vad gäller vikarier. På APT görs personalen delaktiga i det aktuella budgetläget.

6 2 MÅL Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Na- prov åk 3 Språkliga kartläggningar Personalens självvärdering BRUK Läsåret Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Knutsbo skola i centrala Ludvika är en F-4-skola med 80 elever läsåret

7 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 80 elever på skolenheten Knutsbo - 17 elever i förskoleklass - 63 elever i grundskola åk barn i fritidshemmet Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Hur blev det? I styrkortet syns utfallet för varje mätvärde som berör barnperspektivet. Vart ska vi? Alla elever ska klara alla delar av de nationella ämnesproven. Vi ska höja andelen elever som får stanine 4-9 på språkkartläggningarna. Rektors åtgärder läsåret Använda årshjul för utvärdering och uppföljning av resultat och arbetssätt i systematiskt kvalitetsarbete Alla extra anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram skrivs i Unikum. Elevhälsoteamet genomför kompetensutveckling i samarbete med SPSM, Att höja skolans elevhälsokompetens. Rektor genomför verksamhetsbesök med fokus på formativa lärmiljöer och inkluderande arbetssätt. Förskoleklassens och fritidshemmets pedagoger implementerar nya styrdokument. Förskoleklassen och fritidshemmet använder Unikum för pedagogiska planeringar och dokumentation. Förstelärare leder kollegialt lärande i språk- och kunskapsutvecklade arbetssätt. Rutiner för klassråd och elevråd utarbetas för att öka elevinflytandet och delaktighet i elevnära frågor. IKT strategi arbetas fram på skolområdet men anledning av en till en satsning i kommunen.

8 4 Pedagogiska samtal sker på lärarlag och fritidslag för att våga tänka nytt kring undervisning, variation och elevdelaktighet. Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Hur blev det? I styrkortet syns utfallet för varje mätvärde som berör processperspektivet. Vart ska vi? Målet är att av eleverna ska känna sig trygga i skolan och på fritids och att ingen elev ska utsättas för kränkande behandling. Rektors åtgärder läsåret Frågor om trygghet och kränkningar finns med på elev- och vårdnadshavarenkäter. Ny plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas i augusti varje år. Vuxennärvaro finns på raster, och i andra gemensamma utrymmen t.ex. matsalen Trygghetsgruppen träffas var tredje vecka för att följa upp incidenter och kränkningar i verksamheten Vid behov sker samverkan med elevhälsan Initiera arbete i personalgruppen kring värdegrundsfrågor. Se till att planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd av elever och vårdnadshavare Regelbundet följa upp åtgärder som vidtagit vid anmälda kränkningar tillsammans med personalen Arbeta förebyggande gällande kränkningar på sociala medier. Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Hur blev det? I styrkortet syns utfallet för varje mätvärde som berör medarbetarperspektivet. Vart ska vi? Målet är för läsåret är att andelen nöjda medarbetare ska öka liksom andelen personal med pedagogisk högskoleexamen.

9 5 Rektors åtgärder läsåret Vid nyanställningar se till att rätt behörighet/legitimation finns. Se till att undervisningstiden är rimlig för lärarna Kalendarium med fasta tider för möten för genomförande och analys av verksamheten Elevhälsoteamet har regelbundna möten för stöd och stöttning kring elever i behov av stöd Perioder för utvecklingssamtal där andra möten tas bort och brytdagar läggs in Klasskonferenser två gånger per termin kring planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för elever i behov av stöd Uppmuntra till friskvård Gemensam APT i skolområdet Gemensam samverkansgrupp i skolområdet Gemensamma lärarlag för skolområdet vid några tillfällen per termin Gemensamma fritidsarbetslag för skolområdet vid flera tillfällen per termin Genomförande av regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Verksamhetsbesök med återkoppling Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Hur blev det? I styrkortet syns utfallet för varje mätvärde som berör ekonomiperspektivet. Vart ska vi? Budget i balans Rektors åtgärder läsåret Budgetuppföljningar varje månad Återhållsamhet vad gäller vikarier På APT görs personalen delaktiga i det aktuella budgetläget