Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Blötbergets skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor åk F-6 Ann-Katrin Bohman Ansvarig rektor fritidshem Eva Valtonen

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 6 RESULTAT... 7 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 7 Barnperspektivet... 7 Processperspektivet... 11

3 1 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal Styrkort Rektor på Blötbergets skolan Åk F-6 AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barnperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen i förskoleklassen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Meritvärdet åk 6 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet 84 % 100 % 70% 82 % 91 % % 100% Tillsammans med lärarna fortsätta att utveckla den formativa bedömningen med fokus på elevernas delaktighet och inflytande Följa upp utvecklingen av arbetet med bedömning och betyg Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen Fortsätta att utveckla vårt arbete med extra anpassningar under läsåret (stödmodul Unikum) Se till att speciallärare/pedagog och lärare tillsammans utifrån analyskalendariet analyserar resultat samt planerar för och utvecklar metoder i ämnena Följa upp lärarnas pedagogiska planeringar, omdömesskrivningar om eleverna och individuella utvecklingsplaner Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv Skapa förutsättningar för skolans och fritidshemmets personal att utarbeta rutiner för samverkan för att stödja elevernas utveckling

4 2 Processperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta 87,5% 3 % Minska Följa upp åtgärder som vidtagits kring anmälda kräkningar Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Fortsätta att arbeta med ett aktivt förhållningssätt Fortsätta att utveckla vår samverkan med hemmet Skapa förutsättningar för fritidshemmets personal att utveckla ett gemensamt förhållningssätt Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 61.5 % 87,2 % Budget i balans 0 % - Fortsätta att utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete - Få fler pedagoger att ingå i det nya läraravtalet 40+5 för att få mer tid tillsammans för planeringar och att utveckla undervisningen - Skapa förutsättningar för att samarbetet ska förbättras mellan skola och fritidshem - Genomföra regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal - Utveckla värdegrundsarbetet inom skolområdet för ökat samarbete F-9 Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

5 2 MÅL Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 5 Na- prov åk 3 och åk 6 Språkliga kartläggningar Motorikkartläggning förskoleklass Personalens självvärdering BRUK Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Blötbergets skola är en f-6 skola med 57 elever läsåret

6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 57 elever inom rektorsområde - 7 elever i förskoleklassen - 9 elever i åk 1-9 elever i åk 2-11 elever i åk 3-5 elever i åk 4-9 elever i åk 5-7 elever i åk 6-32 barn i fritidshemmet Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Förskoleklassen Området/ enheten Kommunen Riket Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 100 % 76 % 56 % Antal elever per lärare (heltidstjänst) Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för ,4 16,4 Grundskolan Området/ Kommunen Riket enheten Andelen personal med pedagogisk 87,2 % 83 % 86 % högskoleexamen Antalet elever per lärare 9,3 10,8 12,1 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Fritidshemmet Området/ Kommunen Riket enheten Andelen personal med pedagogisk 50 % 69 % 53 % högskoleexamen Antalet elever per årsarbetare Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för 2014.

7 4 Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger mycket högre än både kommun- och rikssnittet i förskoleklassen och i skolan. Vilket naturligtvis känns mycket bra. I fritidshemmet är andelen lägre än både kommun- och rikssnittet. Antalet elever per heltidstjänst är lägre än både kommun- och rikssnittet i F-6. Var är vi? Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ligger högre än kommun- och rikssnittet. Det känns naturligtvis bra. Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam som har träffats varannan vecka. I teamet har speciallärare, specialpedagog, skolsköterska och kurator funnits med. Teamet inom Lorensberga skolområde har under läsåret utarbetat en handlingsplan för elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta arbete ska fortsätta och utvärderas under läsåret 15/16. När vi under läsåret fick vår specialpedagog sjukskriven har specialpedagog från resursgruppen trätt in i riktigt svåra ärenden. Speciallärarstrukturen har fungerat bättre detta läsår när specialläraren har intensivtränat med elever. En modersmålslärare har funnits på skolan i arabiska. Blötbergets skola ingår i Lorensberga skolområde som har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Ledningsgruppen för Lorensberga F-6 och Blötberget F-6 består av två rektorer, en handläggare och fem utvecklingsledare. Blötbergets skola är organiserad med f-klass, åk 1, åk 2-3, åk 4-6 och ett fritidshem som ligger i skolans lokaler. Den stora vinsten med denna organisation är att den lilla skolan Blötberget har utbyte av den större skolan Lorensberga och vise versa. Det gäller bl a erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och för eleverna vid övergången från åk 6 7. Specialpedagogen och specialläraren arbetar på båda skolorna och får en bra överblick över elevernas situation. Det känns naturligtvis positivt att vi ligger över kommunsnittet när det gäller nöjda medarbetare men det kan bli ännu bättre. Rektorer tillsammans med arbetslagen har under vt-15 arbetat fram en åtgärdsplan utifrån medarbetarenkätens resultat. De två områden som jag har lyft fram som positiva i mitt område är arbetskamrater och ledarskapet. Fortfarande upplevs lärarnas arbetsbelastning som mycket hög och är det område tillsammans med arbetsrelaterade besvär som lyfts fram som negativa. Våra arbetslagsträffar fungerar tillfredställande men innehållet kan ibland behöva ses över. Vid ett tillfälle under terminen har vi på vår APT infört friskvård. En mycket uppskattad aktivitet. Vårt arbete att ta vara på varandras kompetens är viktig inför framtiden. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. Samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar tillfredställande men kan förbättras. Vi tillsammans behöver skapa goda förutsättningar för att det ska lyckas. I och med att några pedagoger vid läsårets start gick in i det nya läraravtalet 40+5 så har mer tid funnits att fokusera på planering och uppföljning/utvärdering av undervisningen. Men ändå känns tiden till efterarbete i minsta laget. Eftersom personalgruppen är så liten på skolan är det också väldigt svårt att få till ett bra rastvaktsschema. Det finns ett schema vid ytterdörren så att eleverna vet

8 5 vilka vuxna som ska vara ute. Då stressnivån på skolan ofta är mycket hög, hade vi under läsåret besök av Lars Kjellgren Manpower som lärde oss stresshantering. Ett mycket uppskattat inslag. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid utvecklingssamtalet. Reflekterande rum en modell för skolutveckling genom kollegial handledning har fortsatt under läsåret. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka ännu mer. Nöjda medarbetare ska öka. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Fortsätta att utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete - Få fler pedagoger att ingå i det nya läraravtalet 40+5 för att få mer tid tillsammans för planeringar och att utveckla undervisningen - Skapa förutsättningar för att samarbetet ska förbättras mellan skola och fritidshem - Genomföra regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal - Utveckla värdegrundsarbetet inom skolområdet för ökat samarbete F-9 Arbetslagets åtgärder läsåret Hur gör vi? - Jobba för en positiv arbetsmiljö att alla ska må bra och ha roligt

9 6 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det? Mitt mål som rektor under 2015 har varit att ha budget i balans. Resultatet visar ett underskott gällande skolverksamheten för åk F-6 och fritidshem p g a ökade kostnader som tillkommit när extra resurslärare anställts. Det är också för få barn inskrivna på fritidshemmet förr att få budget i balans.. Var är vi? Budgeten är lagd utifrån kalenderår. Elevantalet på skolan är inte stabilt. Därför är det svårt att skapa en ekonomisk hållbar situation. Skolan och fritidshemmet måste ha en viss personaltäthet för att verksamheten ska kunna fungera tillfredställande. Jag anser att en mindre bemanning än den skolan har idag inte är möjlig för att bibehålla den höga kvalitet som skolan har och som även skolinspektionen har konstaterat. Däremot kan skolan ta emot många fler elever än den har i sin verksamhet idag. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för. Anslaget till arbetslaget är alldeles för litet för att få läromedel att räcka till. Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Budgetåret 2015 är ekonomiskt ansträngt. Vart ska vi? Budget i balans. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

10 7 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret Andelen barn med > 13 på motorikkartläggningen 87.5 % 84 % Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 84 % 100 % Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Meritvärder åk 6 Andelen elever som upplever att de har inflytande Andelen elever som upplever att de får information om sin utveckling mot målen 90 % 100 % 87 % % 100 % 70% 82 % 91 % % 78 %

11 8 Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 ligger på 100 % - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 ligger på 70% - Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 är 82 % - Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 är 91 % - Meritvärdet i åk 6 ligger på % av eleverna i åk 5 upplever att de har inflytande - 78 % av eleverna upplever att de får information om sin utveckling mot målen Var är vi? Förskoleklass Inför årets språkliga medvetenhet har förskollärare tillsammans med barnen jobbat med Bornholmsmaterialet 3 ggr/vecka. Vi har utifrån det arbetet gjort två kartläggningar under läsåret, i den andra kartläggningen var gruppens medelvärde 29 p (maxpoäng 35 p). Pedagog har haft förmånen att få vara med i ett läsprojekt som drivs av två forskare från Högskolan Dalarna. Pedagog har också haft förmånen att vara med i ett Kiwi-projekt under läsåret. Grundskola I åk 2 kan vi se att resultatet på språkartläggningen har ökat. Resultaten för övrigt på skolan visar ett något lägre resultat när det gäller språkkartläggningen och de nationella proven i åk 3. Åk 6 har ett något lägre meritvärde än förra året men ligger ändå högt över medel för både kommun och riket. Även resultaten på de nationella proven i åk 6 hade ett mycket gott resultat. När det gäller de nationella proven i åk 3 har 91 % av eleverna nått ett godkänt resultat i matematik och 82 % har nått ett godkänt resultat i svenska. I åk 6 har samtliga elever nått godkänt resultat på alla nationella prov (ma, sv, eng, so, no) vilket känns mycket bra. I åk 6 har lärarna tillsammans med eleverna skapat en lärandemiljö som gynnar varje individ utifrån dennes förutsättningar. Analyser görs av olika aktiviteter som t ex språkartläggningen, nationella prov mm. Analyskalendariet används som stöd i det årliga arbetet. Vi har bra koll på hur vi formulerar oss i omdömen. Det utvecklas vidare genom vårt formativa arbete. Kontinuerlig uppföljning av eleverna görs hela tiden. Under nästa läsår utvecklar vi vårt arbete vidare med Unikum för varje elev utifrån ålder. Pedagogernas starka sidor är att hitta de elever som behöver stöd och veta vad de behöver utveckla. De är också duktiga på att anpassa undervisningen till vad just den eleven behöver får att utvecklas så långt som möjligt mot målen. Pedagogernas fortsatta arbete med extra anpassningar är ett utvecklingsområde under nästa läsår. De är duktiga på att organisera undervisningen så att elever lär av varandra. Skolan väljer ofta att arbeta gemensamt och ämnesövergripande. Formativ bedömning genomsyrar till stor del de pedagogiska diskussionerna och planeringarna. Vår formativa bedömning har vi under året utvecklat genom bl a bedömningsvägg, kamratbedömning, visa elevexempel ur varje betygskriterium mm. Vi använder materialet en läsande klass för att utveckla våra

12 9 lästrategier. Tidigare har vi jobbat med Bornholm i åk 1. De som behöver träna mer gör det tillsammans med förskoleklassen. Personal har utbildat sig i KIWI och kommer att under läsåret 15/16 att jobba med det materialet i åk 1. Vi har jobbat vidare med genusperspektivet med ett medvetet tänk i vår undervisning. Vi har under läsåret påbörjat en kurs i bedömning och betyg som kommer att fortsätta under nästa läsår. Pedagogerna har genomfört en rad kompetensutvecklande insatser som t ex kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 3 och 6 kring de nationella proven. Några pedagoger har utbildat sig inom NTA där några spännande projekt har varit igång under läsåret. Kompetensutveckling för personalen i användandet av digitala verktyg har också funnits med under året. Denna åtgärd har genomförts till viss del på studiedagar. Kompetensen inom detta område varierar i personalgruppen. Fler utbildningsinsatser behövs och planeras inför nästa år. De digitala verktygen har under året kompleterats med fler datorer och interaktiva projektorer. Pedagogerna har två gånger/termin dokumenterat elevernas måluppfyllelse i vårt dokumentationsstöd Unikum. Detta för att både de själva och jag som rektor ska få en lättillgänglig översikt av alla elevers måluppfyllelse. Mer tid behöver avsättas i arbetslaget för att diskutera elevinflytande. Vår plan om elevinflytande efter ålder och mognad behöver revideras. Årskurs f-1 har under läsåret deltagit i ett projekt från kulturskolan där både elever och personal lärt sig grunderna i altfiol respektive cellospel. Här har eleverna fått träna på både motorik- och koordination på olika sätt och projektet har varit mycket uppskattat bland både vuxna och barn. Skolan lägger stor tonvikt på rörelse. Alla planerade aktiviteter har genomförts under året ex skoljoggen, skiddag, cykling mm Det finns bl a skidor och skridskor för eleverna att låna. Då vi detta läsår har fått en ny medarbetare som har gått utbildningen Röris kommer vi att utveckla det vidare under året. Skolan arbetar hela tiden aktivt för att ha god kontakt med hemmen, vilket man också har. Vi ser det som en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling att föräldrakontakten fungerar bra. 100% av föräldrarna som besvarat skolans föräldraenkät anser att de får tillräckligt med information om skolans verksamhet. 100 % upplever också att de har ett gått samarbete med skolan. Ett mycket bra betyg från våra föräldrar. Fritidshem Personalen i fritidshemmet bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av stimulerande aktiviteter och anser sig vara bra på att ta tillvara barnens idéer och kunskaper. Personalen ser behov av att få mer kompetensutveckling när det gäller arbetet mot kränkande behandling. Personalen ser behov av ett mer utvecklat samarbete med skolans personal då man under läsåret haft lägre bemanning med ordinarie personal i fritidshemmet p g a olika orsaker.

13 10 Personalen i fritidshemmet bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av barns inflytande. Bra kommunikation med föräldrarna om det har hänt något på fritids när man hämtar sina barn. Fridshemmet på Lorensberga skola och Blötbergets skola har återkommande gemensamma planeringsdagar för att utveckla verksamheten. Kategoriträffar för fritidshemmets personal Södra området har startat under detta läsår och fortsätter under nästa läsår. Syftet med dessa träffar är att gemensamt utveckla verksamheterna. Vart ska vi? - Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen i förskoleklassen ska minska - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 ska vara 100% - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 3 ska vara 100% - Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 ska vara 100 % - Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 ska vara 100% - Meritvärdet i åk 6 ska öka % av eleverna i åk 5 ska uppleva att de har inflytande % av eleverna ska uppleva att de får information om sin utveckling mot målen Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Tillsammans med lärarna fortsätta att utveckla den formativa bedömningen med fokus på elevernas delaktighet och inflytande - Följa upp utvecklingen av arbetet med bedömning och betyg - Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen - Fortsätta att utveckla vårt arbete med extra anpassningar under läsåret (stödmodul Unikum) - Se till att speciallärare/pedagog och lärare tillsammans utifrån analyskalendariet analyserar resultat samt planerar för och utvecklar metoder i ämnena - Följa upp lärarnas pedagogiska planeringar, omdömesskrivningar om eleverna och individuella utvecklingsplaner - Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv - Skapa förutsättningar för skolans och fritidshemmets personal att utarbeta rutiner för samverkan för att stödja elevernas utveckling Arbetslagets åtgärder läsåret Hur gör vi? Fortsätta att utveckla vårt arbete med formativ bedömning Utveckla matriser i olika ämnen/arbetsområden i ett F-6 perspektiv Utveckla vårt arbete i Unikum, få med eleverna i sin bedömning Formulera oss i omdömena för att lyfta elevernas styrkor och möjligheter Fortsätta analysera språkkartläggningar, nationella prov och andra diagnoser ex H4 Lästräning (se vår läsplan)

14 11 Åstadkomma intensivträning med speciallärare, utifrån gjorda kartläggningar Vi fortsätter tänka på genusperspektivet aktivt vi lyfter alla elever utifrån sina behov Focus på rörelse och motorik, friluftsdagar, röris, lära känna dagen NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig blivit kränkta Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % öka 87,5 % 3 % minska 3 % Rektors analys Hur blev det? Andelen elever som känner sig trygga i skolan ligger betydligt lägre än förra året. Resultatet gäller enkäten Så här tycker jag om min skola i åk 5. När det gäller kränkningar är siffran tagen från inrapporterade kränkningar enligt skollagen 6 Kap. 10. Här ligger vi lika sedan förra året. Var är vi? Fritidshem I vår föräldraenkät upplever övervägande delen av föräldrarna som svarat på enkäten att vi erbjuder en trygg miljö för deras barn. Grundskola Resultatet från skolans egen trivselenkät visar att eleverna mår bra i skolan. Skolan kännetecknas av att göra skolans barn till allas barn och det märks i vardagen på ett mycket behagligt sätt. Eleverna upplever att det finns vuxna att prata med och att de vuxna på skolan bryr sig. Mobbning förekommer i liten omfattning. Vi kartlägger både riskområden för mobbning samt signaler om kränkande behandling. De nya inrapporteringsrutinerna utifrån skollagen ger mig som rektor en bra översikt samt möjlighet till uppföljning av åtgärder som vidtagits kring anmälda kränkningar.

15 12 I trivselenkäten för elever upplevs fortfarande omklädningsrummen som otrygga för en del elever och gällande språkbruket använder fortfarande en del äldre elever fula ord. Vi fortsätter att jobba med dessa mål även under nästa läsår. I vår föräldraenkät upplever övervägande delen av föräldrarna som svarat på enkäten att vi erbjuder en trygg miljö för deras barn. Jag som rektor upplever ändå att läsåret har varit ett lugnt år. Vi har ett väl fungerande likabehandlingsarbete. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar och har rutiner för akuta åtgärder. En kartläggning genomförs tillsammans med barnen varje läsår.. Utifrån denna kartläggning har skolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att barnens miljö skall upplevas som trygg. Uppföljning och insatser som vidtagits har dokumenteras. Eleverna har vid ett flertal tillfällen jobbat med planen under läsåret och föräldrarna har fått information om planen på höstens föräldramöte. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka Andelen elever som anser sig kränkta i skolan ska minska Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Följa upp åtgärder som vidtagits kring anmälda kräkningar - Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Fortsätta att arbeta med ett aktivt förhållningssätt - Fortsätta att utveckla vår samverkan med hemmet - Skapa förutsättningar för fritidshemmets personal att utveckla ett gemensamt förhållningssätt