Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 [Skriv text] Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Blötbergets skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor åk 1-6 Ann-Katrin Bohman Ansvarig rektor förskoleklass och fritidshem Eva Valtonen

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 7 Barnperspektivet... 7 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet... 12

3 [Skriv text] VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal Styrkort Rektor: Ann-Katrin Bohman och Eva Valtonen Blötbergets skola åk f-6 AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barnperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 87,5 % minska 84 % öka 80 % öka 100 % öka 87% öka Meritvärdet åk öka Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen elever som upplever att de får information om sin utveckling mot målen 100 % 100% 100 % 100 % Tillsammans med lärarna fortsätta att utveckla den formativa bedömningen med fokus på elevernas delaktighet och inflytande Satsa på kompetensutveckling för att öka kunskapen och användandet av IKT som stöd i undervisningen Ge tid för speciallärar/pedagog och lärare att tillsammans utveckla rutiner för åtgärdsprogram och intensivträning Se till att speciallärare/pedagog och lärare tillsammans utifrån analyskalendariet analyserar resultat samt planerar för och utvecklar metoder i ämnena Följa upp lärarnas pedagogiska planeringar, omdömesskrivningar om eleverna och individuella utvecklingsplaner Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv Skapa förutsättningar för skolans och fritidshemmets personal att utarbeta rutiner för samverkan för att stödja elevernas utveckling Tillsammans med pedagogerna införa elevledda utvecklingssamtal

4 2 Processperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 87,5% öka Följa upp åtgärder som vidtagits kring anmälda kränkningar. Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Revidera planen mot diskriminering 3% minska och kränkande behandling Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 97% öka Utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete Få pedagoger att ingå i det nya läraravtalet 40+5 för att få mer tid tillsammans för planeringar och att utveckla undervisningen Skapa förutsättningar för att samarbetet ska förbättras mellan skola och fritidshem Se över och sammanställa verksamhetens rutiner för oss själva men även för nyanställd personal Genomföra regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal - Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans 0 % Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

5 [Skriv text] MÅL Rektors kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort används på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 5 Na- prov åk 3 och åk 6 Språklig kartläggning åk 1, 2, 3, 4 Motorikkartläggning förskoleklass Personalens självvärdering BRUK Elev- och föräldraenkäter Meritvärdet åk 6 Skolinspektionens återkoppling Uppföljning och utvärdering av områdets plan mot diskriminering och kränkande behandling Blötbergets skola är en f-6 skola med 63 elever läsåret

6 3 Medarbetarperspektivet FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns på Blötbergets skola 63 elever i grundskola åk f-6-9 elever i förskoleklassen - 8 elever i åk 1-11 elever i åk 2-6 elever i åk 3-10 elever i åk 4-6 elever i åk 5-13 elever i åk 6-31 elever i fritidhemmet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Området/ Kommunen Riket Förskoleklassen enheten Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antal elever per lärare (heltidstjänst) 100 % 72 % 56 % 9 15,4 16,4 Grundskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antalet elever per lärare Området/ enheten Kommunen Riket 97 % 83 % 86 % 10,4 10,6 12,1 Fritidshemmet Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antalet elever per årsarbetare Området/ enheten Kommunen Riket 50 % 69 % 56 % Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger mycket högre än både kommun- och rikssnittet i förskoleklassen och i skolan. Vilket naturligtvis känns mycket bra. I fritidshemmet är andelen lägre än både kommun- och rikssnittet. Antalet elever per heltidstjänst är lägre än både kommun- och rikssnittet i F-6. Det är en förbättring sedan förra läsåret. Speciallärare och specialpedagog anställdes och började höstterminen 2013.

7 4 Var är vi! Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ligger högre än kommun- och rikssnittet. Det känns naturligtvis bra. Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam som har träffats en gång per vecka. I teamet har speciallärare, specialpedagog, skolsköterska och kurator funnits med. Teamet har under våren utarbetat en handlingsplan för elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det arbetet ska fortsätta att utvecklas nästa läsår. Det har blivit en stor tillgång för personal och rektor i arbetet med utveckling av verksamheten och för barn/elever i behov av särskilt stöd att det under läsåret har funnits en speciallärare och specialpedagog knutna till skolan. En modersmålslärare har funnits på skolan i somaliska. Blötbergets skola ingår i Lorensberga skolområde som har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Ledningsgruppen för Lorensberga F-6 och Blötberget F-6 består av två rektorer, en handläggare och fem utvecklingsledare. Blötbergets skola är organiserad med f-klass, åk 1, åk 2-3, åk 4-5, åk 6 och ett fritidshem som ligger i skolans lokaler. Den stora vinsten med denna organisation är att den lilla skolan Blötberget har utbyte av den större skolan Lorensberga och vise versa. Det gäller bl a erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och för eleverna vid övergången från åk 6 7. Specialpedagogen och specialläraren arbetar på båda skolorna och får en bra överblick över elevernas situation. Våra arbetslagsträffar fungerar tillfredställande men innehållet kan ibland behöva ses över. Vi har under vår APT under en punkt fokuserat på det kollegiala lärandet. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. Skolinspektionen påpekade att samarbetet på skolan fungerar mycket bra. Samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar tillfredställande men kan förbättras. Vi tillsammans behöver skapa goda förutsättningar för att det ska lyckas. Lärarnas arbetsbelastning upplevs som mycket hög. Pedagogerna saknar tid att fokusera på planering och uppföljning/utvärdering av undervisningen. Tid saknas även för reflektion. Tyvärr har ingen i lärargruppen ingått i det nya läraravtalet 40+5, vilket naturligtvis är ett mål inför kommande läsår. Under läsåret har det ofta varit personal borta av olika anledningar vilket naturligtvis inte är bra och upplevs som jobbigt inom personalgruppen. Eftersom personalgruppen är så liten på skolan är det också väldigt svårt att få till ett bra rastvaktsschema. Det finns ett schema vid ytterdörren så att eleverna vet vilka vuxna som ska vara ute. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid utvecklingssamtalet. Under läsåret har vi startat en modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal Reflekterande rum i ett f-9 perspektiv. Det har mottagits mycket positivt av hela kollegiet. Samtalen kommer att fortsätta även under nästa läsår. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka ännu mer.

8 5 Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete - Få pedagoger att ingå i det nya läraravtalet 40+5 för att få mer tid tillsammans för planeringar och att utveckla undervisningen - Skapa förutsättningar för att samarbetet ska förbättras mellan skola och fritidshem - Se över och sammanställa verksamhetens rutiner för oss själva men även för nyanställd personal - Genomföra regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Arbetslagets åtgärder läsåret Hur gör vi? - Jobba för en positiv arbetsmiljö att alla ska må bra och ha roligt!

9 6 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2012 Måltal 2013 Resultat 2013 BOKSLUT Kompetensutveckling och skolverksamhet -240 kr Nollresultat -471 kr Rektors analys Hur blev det? Mitt mål som rektor under 2013 har varit att ha budget i balans. Resultatet visar ett underskott gällande skolverksamheten för åk F-6 och fritidshem p g a ökade kostnader som tillkommit när extra resurslärare anställts. Var är vi? Budgeten är lagd utifrån kalenderår. Elevantalet på skolan är inte stabilt. Därför är det svårt att skapa en ekonomisk hållbar situation. Skolan och fritidshemmet måste ha en viss personaltäthet för att verksamheten ska kunna fungera tillfredställande. Jag anser att en mindre bemanning än den skolan har idag inte är möjlig för att bibehålla den höga kvalitet som skolan idag har och som även skolinspektionen konstaterade vid sin tillsyn under läsåret. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för. Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Budgetåret 2013 är ekonomiskt ansträngt. Vart ska vi? Budget i balans (0 % avvikelse). Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

10 7 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Rektors analys Styrtal Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 Resultat läsåret Måltal läsåret Hur blev det? Resultatet visar att - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 ligger på 84 % - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 ligger på 80 % - Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 är 100 % Resultat läsåret % Öka 87,5 % 87 % Öka 84 % 75 % Öka 80 % 78 % Öka 100 % 78 % Öka 87 % Meritvärder åk 6 - Öka 234 Andelen elever som upplever att de har inflytande Andelen elever som upplever att de får information om sin utveckling mot målen 100 % 100 % 100 % 85 % 100 % 100 %

11 8 - Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 är 87% - Meritvärdet i åk 6 ligger på % av eleverna i åk 5 upplever att de har inflytande, lika som föregående läsår % av eleverna upplever att de får information om sin utveckling mot målen Var är vi? Förskoleklass Kompetensutveckling för att främja lärandet Förskoleklassens pedagog har deltagit i en satsning Matematik i förskoleklass Förskoleklassens pedagog tillsammans med skolans pedagoger har deltagit i en föreläsningsserie Läs- skriv och språkutveckling via Högskolan Dalarna. Förskoleklassens pedagog och lärare i åk 1 deltar i skolforskningsprojekt som är uppdelat i två delar; ett skolutvecklingsprojekt och ett forskningsprojekt. Projektet pågår ht vt Syftet med skolutvecklingsprojektet är att stärka lärares läs-och skrivdidaktiska kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering. Detta sker i form av föreläsningar, lärande kollegiala samtal och lärares reflektioner i sk dubbellogg. Grundskola Lärare, elevhälsan och rektor har tillsamman under läsåret vidtagit åtgärder för att förbättra resultaten på skolan bland annat genom att förändra undervisningen när det gäller metoder och innehåll. Resultatet i språkkartläggningen visar ett högre resultat förutom i åk 2 där det visar ett något lägre resultat. Skillnaden mellan pojkar och flickor, som syns i rikets statistik, märks även här i Blötberget. Pojkar ligger i snitt på lägre staninevärde än flickor. Vi har dock inte extremt stor skillnad mellan könen och i något fall ligger medelvärdet högre hos pojkarna än flickorna. När det gäller de nationella proven i åk 3 har 87 % av eleverna nått ett godkänt resultat i matematik och hela 100% har nått ett godkänt resultat i svenska. Det är en klar förbättring mot för två år sedan och även en klar förbättring mot förra året. Vilket naturligtvis känns mycket tillfredställande. I åk 6 har samtliga elever nått godkänt resultat på alla nationella prov (ma, sv, eng, so, no) vilket känns mycket bra. De har också högsta meritpoängen i kommunen av alla skolor. I åk 6 har läraren tillsammans med eleverna skapat en lärandemiljö som gynnar varje individ utifrån dennes förutsättningar. Analyser görs av olika aktiviteter som t ex språkartläggningen, nationella prov mm. Skolinspektionen påvisade också att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar tillfredställande. Analyskalendariet används som stöd i det årliga arbetet. Tillsammans med speciallärare/specialpedagog har arbetslaget börjat att skapa rutiner under läsåret för hantering kring åtgärdsprogram. Ett arbete som behöver fortsätta att utvecklas under nästa läsår. Vi behöver fortsätta med att se över hur vi använder speciallärar/pedagogkompetensen på bästa sätt. Hur kan vi t ex hjälpas åt för att ge eleverna intensivträning? Likaså skrivandet av omdömen i Unikum är ett utvecklingsområde på skolan. Pedagogernas starka sidor är att hitta de elever som behöver

12 9 stöd och veta vad de behöver utveckla. De är också duktiga på att anpassa undervisningen till vad just den eleven behöver får att utvecklas så långt som möjligt. De är duktiga på att organisera undervisningen så att elever lär av varandra. Skolan väljer ofta att arbeta gemensamt och ämnesövergripande, vilket också skolinspektionen intygar i sin bedömning. Formativ bedömning genomsyrar till stor del de pedagogiska diskussionerna och planeringarna. Det är ändå ett utvecklingsområde under läsåret. Pedagogerna har genomfört en rad kompetensutvecklande insatser som t ex kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 3 och 6 kring de nationella proven. Några pedagoger har utbildat sig inom NTA där några spännande projekt har varit igång under läsåret. Kompetensutveckling för personalen i användandet av digitala verktyg har också funnits med under året. Denna åtgärd har genomförts till viss del på studiedagar. Kompetensen inom detta område varierar i personalgruppen. Fler utbildningsinsatser behövs och planeras inför nästa år. De digitala verktygen har under året kompleterats med fler datorer och interaktiva projektorer. Skolan har haft ett elevhälsoteam under läsåret som har träffats regelbundet varje vecka, kurator och skolsköterska har deltagit sporadiskt. Dessutom har vi haft en sk klasskonferens en gång per termin för att gå igenom elevernas behov av stöd i respektive årskurs. Pedagogerna har två gånger/termin dokumenterat elevernas måluppfyllelse i vårt dokumentationsstöd Unikum. Detta för att både de själva och jag som rektor ska få en lättillgänglig översikt av alla elevers måluppfyllelse. Mer tid behöver avsättas i arbetslaget för att diskutera elevinflytande. En plan har under året utarbetats om elevinflytande efter ålder och mognad på skolan. Där kan vi bl a läsa att åk 1-3 utvärderar veckan tillsammans på fredagar, deltar i arbetet med målen i sin IUP, väljer fördjupningar i olika ämnen mm. I åk 4-6 planerar, genomför och utvärderar eleverna lektioner i idrott och hälsa, utvärderar sitt eget skolarbete, planerar och genomför frilufsdagar mm. Årskurs 1-2 har under läsåret deltagit i ett projekt från kulturskolan där både elever och personal lärt sig grunderna i altfiol respektive cellospel. Här har eleverna fått träna på både motorik- och koordination på olika sätt och projektet har varit mycket uppskattat bland både vuxna och barn. Skolan lägger stor tonvikt på rörelse. Många friluftsdagar har genomförts under året. Det finns bl a skidor och skridskor för eleverna att låna. Fler skidor och pjäxor har köpts in under läsåret. Skolan arbetar hela tiden aktivt för att ha god kontakt med hemmen, vilket man också har. Föräldramöten och verksamhetsråd är oftast relativt välbesökta. Vi ser det som en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling att föräldrakontakten fungerar bra. 100% av föräldrarna som besvarat skolans föräldraenkät anser att de får tillräckligt med information om skolans verksamhet. 100% upplever också att de har ett gott samarbete med skolan. Ett mycket bra betyg från våra föräldrar. Fritidshem Personalen i fritidshemmet bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av stimulerande aktiviteter och anser sig vara bra på att ta tillvara barnens idéer och kunskaper.

13 10 Personalen ser behov av att få mer kompetensutveckling när det gäller arbetet mot kränkande behandling. Personalen ser behov av ett mer utvecklat samarbete med skolans personal då man under läsåret haft lägre bemanning med ordinarie personal i fritidshemmet p g a olika orsaker. Personalen i fritidshemmet bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av barns inflytande. Bra kommunikation med föräldrarna om det har hänt något på fritids när man hämtar sina barn. Fridshemmet på Lorensberga skola och Blötbergets skola har återkommande gemensamma planeringsdagar för att utveckla verksamheten. Kategoriträffar för fritidshemmets personal Södra området har startat under detta läsår och fortsätter under nästa läsår. Syftet med dessa träffar är att gemensamt utveckla verksamheterna. Vart ska vi? - Andelen barn med < 13 på motorikkartläggningen i förskoleklassen ska minska - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 2 ska öka - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 ska öka - Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 3 ska vara 100 % - Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 3 ska vara 100% - Meritvärdet i åk 6 ska öka % av eleverna i åk 5 ska uppleva att de har inflytande % av eleverna ska uppleva att de får information om sin utveckling mot målen Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Tillsammans med lärarna fortsätta att utveckla den formativa bedömningen med fokus på elevernas delaktighet och inflytande - Satsa på kompetensutveckling för att öka kunskapen och användandet av IKT som stöd i undervisningen - Ge tid för speciallärar/pedagog och lärare att tillsammans utveckla rutiner för åtgärdsprogram och intensivträning - Se till att speciallärare/pedagog och lärare tillsammans utifrån analyskalendariet analyserar resultat samt planerar för och utvecklar metoder i ämnena - Följa upp lärarnas pedagogiska planeringar, omdömesskrivningar om eleverna och individuella utvecklingsplaner - Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv - Skapa förutsättningar för skolans och fritidshemmets personal att utarbeta rutiner för samverkan för att stödja elevernas utveckling - Tillsammans med pedagogerna införa elevledda utvecklingssamtal

14 11 Arbetslagets åtgärder läsåret Hur gör vi? Ge eleverna en bättre formativ bedömning (jobba utifrån målen i vår bedömningspolicy) Öka spec.kompetensen på skolan med speciallärare och specialpedagog närmare verksamheten Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen. Formulera oss i omdömena för att lyfta elevernas styrkor och möjligheter Analysera språkkartläggningar, nationella prov och andra diagnoser ex H4 Lästräning (se vår läsplan) Åstadkomma intensivträning, utifrån gjorda kartläggningar utifrån material, kompetens och lokaler Arbeta med läroplanen och de nationella proven för att tydliggöra förmågorna Repetera Bornholm vid skolstarten i åk 1 Focus på rörelse och motorik ex friluftsdagar Vi pedagoger ska ställa lika krav på både pojkar och flickor (utifrån vår analys om genus)

15 12 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % Öka 96 % - % Minska 3 % Rektors analys Hur blev det? Andelen elever som känner sig trygga i skolan ligger något lägre än förra året. Resultatet gäller enkäten Så här tycker jag om min skola i åk 5. När det gäller andelen kränkningar är siffran tagen från inrapporterade kränkningar enligt skollagen 6 Kap. 10. Denna rutin har använts för första gången läsåret Var är vi? Förskoleklass I Förskoleklassens elevenkät känner sig 100% av eleverna trygga i skolan. I vår föräldraenkät upplever 91,7% av föräldrarna att vi erbjuder en trygg miljö för deras barn. Fritidshem I fritidshemmets elevenkät känner sig 90% av barnen trygga i skolan. I vår föräldraenkät upplever 75% av föräldrarna att vi erbjuder en trygg miljö för deras barn. Detta resultat behöver ökas. Grundskola Resultatet från skolans egen trivselenkät visar att eleverna mår bra i skolan. Skolan kännetecknas av att göra skolans barn till allas barn och det märks i vardagen på ett mycket behagligt sätt. Eleverna upplever att det finns vuxna att prata med och att de vuxna på skolan bryr sig. Mobbning förekommer i liten omfattning. Vi kartlägger både riskområden för mobbning samt signaler om kränkande behandling. De nya inrapporteringsrutinerna utifrån skollagen ger mig som rektor en bra översikt samt möjlighet till uppföljning av åtgärder som vidtagits kring anmälda kränkningar. I skolans egen trivselenkät känner sig alla elever trygga i åk 1 medan det är några få elever i de äldre åldrarna som inte känner sig trygga. 20% av eleverna känner sig inte trygga i

16 13 omklädningsrummet när de byter om. Vi ser också i enkäten att nästan hälften av eleverna inte tycker att eleverna har ett bra språkbruk. I vår föräldraenkät upplever övervägande delen av föräldrarna som svarat på enkäten att vi erbjuder en trygg miljö för deras barn. Jag som rektor upplever ändå att läsåret har varit ett lugnt år. Vi har ett väl fungerande likabehandlingsarbete. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur man skall kunna identifiera förekomsten av kränkningar och har rutiner för akuta åtgärder. En kartläggning genomförs tillsammans med barnen varje läsår.. Utifrån denna kartläggning har skolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att barnens miljö skall upplevas som trygg. Uppföljning och insatser som vidtagits har dokumenteras. Eleverna har vid ett flertal tillfällen jobbat med planen under läsåret och föräldrarna har fått information om planen på höstens föräldramöte. Vi har haft ett mycket uppskattat besök av socialtjänsten på vår APT. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan ska minska Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Följa upp åtgärder som vidtagits kring anmälda kränkningar. - Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Skapa förutsättningar för fritidshemmets personal att utveckla ett gemensamt förhållningssätt