Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskola åk 7-9 Ansvarig rektor Göran Törnqvist

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 7 Barnperspektivet... 7 Processperspektivet... 9 BILAGA Kommunens medarbetarenkät... 12

3 1 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Ro Lorensbergaskolan 7-9 STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barn- och vuxen perspektiv Processperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 7 Meritvärdet i åk 7 Meritvärdet i åk 8 Meritvärdet i åk 9 Andelen behöriga till gymnasiet Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 10% elever av % 96 % 3 % Minska Röd tråd mellan mellanstadiet och högstadiet. Pedagogiskt samarbete med mellanstadiet. Nya pedagogiska arbetsmetoder så kallade spår. Ha ett positivt förhållningssätt till elever och föräldrar. Formativ bedömning. antalet speciallärare på högstadiet. Se ovan. Tydligare struktur och uppföljning av elevers resultat samt ge bättre förutsättning till elever i behov av särskilt stöd. Jobba ännu mer intensivt med elevdemokrati. Bra men kan bli bättre via ett tydligt positivt förhållningssätt till elever och föräldrar. Nolltolerans gäller mot alla former av kränkande behandling och diskriminering. Tydliggöra mentorernas ansvar. Ge mentorer mer tid till samtal med elever i förebyggande syfte. Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 70 % 91% Nytt arbetstidavtal. Gemensamt pedagogiskt arbetsätt spår. Skapa tid för pedagogiska möten. Nytt schema. Målsättningen är att med vårt nya pedagogiska arbete ska vi vara en skola som välutbildade pedagoger söker sig till.

4 2 Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans./ Ny pedagogisk inriktning. Arbetsrotation i arbetslagen genomförd. Startar höstterminen Varje sparad krona är en tjänad krona. Genomföra strategiska prioriteringar.

5 2 MÅL Rektors kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 8 Lupp åk 8 Na- prov åk 9 Språklig kartläggning åk 7 Personal- och elevenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets plan mot kränkande behandling och diskriminering. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Lorensberga skola i centrala Ludvika är en 7-9 skola med 324 elever läsåret

6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 324 elever inom Lorensberga skola åk 7-9: barn i åk elever i åk barn i åk 9 Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antalet elever per heltidstjänst Området/ enheten Kommunen Riket 91 % 83 % 86 % 10 10,6 12,1 Källa: SCB Statistik gällande hösten Rektors analys Hur blev det? Andelen personal med högskoleexamen har ökat i jämförelse med föregående läsår. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre än både kommun-och rikssnittet. Antalet elever per heltidstjänst visar att vi har färre elever per heltidstjänst än både kommun-och rikssnittet. Andelen nöjda medarbetare Resultatet visar att 70 % av medarbetarna är nöjda (kommunsnittet 52,7 %). Det är första gången som den kommungemensamma medarbetarenkäten genomförs, därför finns inte några jämförelsetal över tid. Var är vi? Ledningsorganisationen på högstadiet består av mig som rektor. Jag har jobbat som rektor på Lorensbergaskolan sedan höststarten I organisationen finns även en biträdande rektor på 50 %, resterande 50% jobbar Ann-Sofie som studievägledare. Biträdande rektorn jobbar tillsammans med rektorn med att utveckla vår elevhälsa, likabehandlingsärenden/plan, utvecklar rutiner på skolan som till exempel brandsyn, skyddsrond men har även börjat arbeta med elevärenden, speciellt gäller det elever i behov av särskilt stöd, även detta tillsammans med rektorn. Jag som rektor har självklart huvudansvaret,

7 4 enligt de regler som gäller. Högstadiet har även två pedagogiska samordnare. Ingela är samordnare i ett arbetslag och Madde i två arbetslag. Våra två pedagogiska samordnare har till uppgift att tillsammans med rektorn driva pedagogiska utvecklingsfrågor samt vara lagkaptener i arbetslagen. Skolan har inte arbetat på länge med ett systematiskt kvalitétsarbete på ledningsnivå. Som jag har skrivit tidigare arbetar arbetslagen olika med uppföljning och utvärdering på elevnivå. Eftersom jag är relativt ny som rektor så har jag förstått att detta är ett område som har blivit eftersatt. Det kan bero att det varit många rektorsbyten på kort tid. Arbetslagsledarna har tidigare styrt verksamheten så till den milda grad att skolan har fungerat som tre skolor i en. Jag har landsatt utvecklingsstrategier för detta under hösten En rektor, en biträdande rektor som inte fanns förut samt minskat tre arbetslagsledare till två pedagogiska samordnare som endast jobbar med att utveckla den pedagogiska verksamheten. Tillsammans med den nya ledningsgruppen har vi jobbat fram ett nytt gemensamt pedagogisk arbetssätt och jag har även gjort en arbetsrotation bland personalen. Gemensam värdegrund, gemensamt positivt förhållningssätt till elever och föräldrar, och inkludering är tre mycket viktiga förändringar inför höstterminen. Tre skolor ska bli en skola. Till hösten kommer vi att införa styrkort som en del i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisningen kommer att finnas kvar men förhoppningsvis införs den med kortare intervaller. Det vi gör nu är olika typer av statistiska utvärderingar samt utvärderingar av enkäter. En faktor som också är värd att nämna i sammanhanget är att vi inte ställer in några lektioner om pedagogerna är sjuka. Spårmodellen ger oss den pedagogiska fördelen att verksamheten fungerar även om lärare är frånvarande kortare perioder. Det är oftast två lärare på en klass. Mitt systematiska kvalitetsarbete just nu: Implementering av den nya läroplanen LGR 11. Tydliga mål för undervisningen. Följa upp. Värdera verksamheten Analys. Återkoppling Elevhälsoarbete: Inför hösten 2013 inför vi nya rutiner när det gäller elevhälsovård. Team Blötberget/Lorensberga som består av tre rektorer, en förskolechef, en biträdande rektor och några speciallärare har under vårterminen arbetat fram nya rutiner för att säkerställa en likvärdig elevhälsovård. Elevhälsoteam för årskurs 7-9 består av följande personer; Rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolkurator och skolans speciallärare. Vid behov deltar även specialpedagog och skolpsykolog från skolförvaltningens centrala resursgrupp. Utbildade speciallärare har varit en bristvara på Lorensbergaskolan men nu i höst har vi, som jag beskriver ovan, anställt en speciallärare. Vi har även ytterligare en medarbetare som kommer att läsa till speciallärare. Inom några år har vi förstärkt den pedagogiska kunskapen betydligt. I vår organisation finns i höst även en nyanställd kordinator som ska handleda och stödja kommunens modersmål- och sva- lärare. Tanken med en kordinator är att säkerställa en likvärdig utbildning för våra elever som läser modersmål och svenska som andraspråk. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka.

8 5 Andelen nöjda medarbetare ska öka. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 70 % 91% Nytt arbetstidavtal. Gemensamt pedagogiskt arbetsätt spår. Skapa tid för pedagogiska möten. Nytt schema. Målsättningen är att med vårt nya pedagogiska arbete ska vi vara en skola som välutbildade pedagoger söker sig till. Min vision som beskrivs ovan att ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Genom att genomföra det som jag beskriver nedan kommer andelen nöjda medarbetare att öka succesivt. Målsättningen är alltid att ha välutbildade lärare/ledare. Nytt arbetstidsavtal skapar mertid för lärarna och minskar stressen. Nytt pedagogiskt arbetsätt spår (se nedan). Nytt schema för att skapa en bättre organisation och få en tydligare struktur. En arbetsrotation är genomförd och startar vid höstterminstarten. Lorensbergas elever har goda möjligheter att nå målen. Jag kommer inför hösten att förändra den pedagogiska inriktningen. Vi ska gå från tre skolor i skolan till en gemensam skola, en gemensam värdegrund och ett gemensamt sätt att se på betyg och bedömning. Vi ska ha ett gemensamt positivt förhållningssätt till oss själva, elever och föräldrar. Värdegrundsarbete, inkludering och integration är tre nyckelbenämningar Hur ska detta gå till? Förändringsarbetet pågår för fullt. För att klara av de mål som jag redovisar ovan är den pedagogiska inriktningen att samtliga arbetslag ska arbeta i spår. Hela skolan måste jobba mot samma mål där värdegrunden och en positiv relation och vårdnadshavare är viktiga faktorer. En analys av de sista årens meritvärden visar det sig att detta arbetssätt ger höga meritpoäng och elever som i stort sett mår bra. Vi har brist på lokaler så klasserna består av mellan elever. I gengäld har vi som målsättning att alltid ha två lärare/lektion i de teoretiska ämnena men även i en del praktiska ämnen som till exempel idrott. För att kort beskriva spårtanken läser eleverna ett teoretiskt ämne i veckan under en fyraveckorsperiod. De teoretiska ämnena som läses i spår är svenska, engelska, SO- ämnen och NOämnen. Fördelen är att eleverna och lärarna har sin verksamhet i samma klassrum under sin ämnesvecka. De kan lämna kvar sitt arbetsmaterial när de till exempel går till slöjd. Eleverna hinner göra klart sina arbeten i lugn och ro. Var femte vecka är en bonusvecka där eleverna ges möjlighet eller fördjupa sig. Lärarna kan turas om att göra planeringar, vilket minskar arbetsbelastningen. Alla elever inkluderas och lärarna kan samarbeta på ett fantastiskt positivt sätt. Inga korta lektioner vilket kräver att lärarna hela tiden är intressanta och kan motivera eleverna. Ja, detta var den korta förklaringen.

9 6 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det?. Resultatet 2012 är bättre än 2011 men det betyder inte att det är bra eftersom det fortfarande är ett minusresultat. Målsättningen är att nå ett nollresultat nästa läsår genom att fortsätta att se till att inte kostnaderna är högre än intäkterna men att ändå hålla en hög pedagogisk nivå på undervisningen. Budget i balans Resultatet visar ett bättre resultat jämfört med förra läsåret men som jag skriver ovan, det är inte tillräckligt. Vårt ekonomiska resultat förbättras månad för månad eftersom vi följer upp budgeten varje månad tillsammans med förvaltningens ekonomichef. Vi jobbar aktivt med att hålla igen på våra kostnader överlag utan att det ska drabba den pedagogiska utvecklingen. Var är vi? Alla pedagoger har en egen laptop och vi investerar på ett klot sätt elevdatorer allt eftersom vi har råd. Vi har fått tillgång till fler interaktiva projektorer, vilket är en stor pedagogisk fördel. Skolan har tillgång till ett väldigt modernt bibliotek, vilket vi borde utnyttja bättre. Delar av skolans lokaler är i toppskick som tillexempel idrottshallen, slöjdsalarna och hemkunskapsalarna. Även en del av de teoretiska lokalerna är ljusa och arbetsmiljövänliga. Andra delar är i behov av upprustning. Det är ett hårt tryck på skolans kemi/fysiksalar eftersom det även pågår teoretisk undervisning i dem. Lokalerna räcker inte riktigt till. Denna trångboddhet uppstod när högstadiets ytor minskade för några år sedan för att elever från låg- och mellanstadiet från andra skolor skulle beredas plats på Lorensbergaskolan. En mycket positiv förändring är att skolgården har fått en ansiktslyftning utöver det vanliga under höstterminen. Vart ska vi? Budget i balans 0 % avvikelse. Målsättningen är naturligtvis att skolan ger ett plusresultat om några år. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Nytt arbetstidsavtal (40+5) skapar tid för pedagogiska möten. Nytt schema gör att skolarbetet blir mer strukturerat. Målsättningen är att med vårt nya pedagogiska arbete ska vi vara en skola som välutbildade pedagoger söker sig till. Ett gemensamt pedagogiskt arbetssätt spår som jag beskrivit tidigare. Sist men inte minst en tydlig värdegrund samt ett mycket positivt förhållningssätt till elever och vårdnadshavare.

10 7 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 7 Meritvärdet i åk 7 Resultat läsåret % - Måltal läsåret Resultat läsåret % Meritvärdet i åk Meritvärdet i åk Andelen behöriga till gymnasiet 127 elever av elever av 119 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet 82 % 74 % Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att Antalet elever med ett stanine mellan 6 9 på språkkartläggningen i årskurs sju minskade läsåret jämfört med läsåret innan. Meritvärdet för årskurs ligger på 163. Meritvärdet för årskurs nio minskade jämfört med läsåret innan. Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet minskade läsåret minskade mot läsåret innan.

11 8 Utvecklingen mellan läsåren och är negativ och mycket oroande, anser jag. Det är faktiskt inte acceptabelt med dessa sänkningar överlag. Bara genom att analysera dessa siffror förstår var och en anledningen till varför skolan har gjort så stora pedagogiska och organisatoriska förändringar på så kort tid. Nedanstående aktiviteter/åtgärder gäller i högsta grad framöver: Röd tråd mellan mellanstadiet och högstadiet. Pedagogiskt samarbete med mellanstadiets personal. Nya pedagogiska arbetsmetoder, så kallade spår. Ha ett positivt förhållningssätt till elever och föräldrar. Formativ bedömning är viktig när vi bedömer elevers förmågor. antalet speciallärare på högstadiet. Tydlig struktur och uppföljning av elevers resultat samt ge ännu bättre förutsättningar till elever i behov av särskilt stöd. Jobba ännu mer intensivt med elevdemokrati. Var är vi? Läget ser ljusare ut idag jämfört med våravslutningen när det gäller elevers mående och deras utveckling kunskapsmässigt. Detta gäller framförallt årets nior som enligt ovanstående redovisning hade dåliga resultat överlag samt att de inte upplevde att skolan var särskilt demokratisk. Genom att vi genomförde ett nytt pedagogiskt arbete samt att vi genomförde en arbetsrotation bland personalen så har det blivit en mycket mer positiv stämning bland elever och personal. Även föräldrar upplever att deras barn är mer positivt inställda under höstterminen Elevers kunskapsförmågor ökar bland våra åttor och nior. Hur kunskapsnivån ligger bland våra sjuor får jag återkomma till vid nästa kvalitetsrapport. Personalen har genomfört ett fantastiskt förändringsarbete pedagogiskt i samtliga tre arbetslag. Mycket ämnesintegrerat arbete pågår bland lärarna. Eleverna är mer delaktiga i de pedagogiska planeringarna. Mycket har blivit bättre för eleverna men vi har även mycket kvar att jobba med innan samtlig personal arbetar aktivt med formativ bedömning och enligt Lgr 11. Våra matematiklärare genomför en matematikutbildning via skolverket, detta borgar för ökade mattekunskaper bland våra elever. Vi har flera lärare som läser lärarlyftet i till exempel musik, speciallärare inriktning matte, textillärare, sva-lärare och kemi. Vart ska vi? Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 7 ska öka Meritvärdet i åk 7 ska öka Meritvärdet i åk 8 ska öka Meritvärdet i åk 9 ska öka Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet ska öka Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi?

12 9 Nytt arbetstidavtal. Gemensamt pedagogiskt arbetsätt spår. Skapa tid för pedagogiska möten. Nytt schema. Målsättningen är att med vårt nya pedagogiska arbete ska vi vara en skola som välutbildade pedagoger söker sig till. Ovan finns de åtgärder som gäller för läsåret Dessa gäller fortfarande även nästa läsår. Det nya arbetstidsavtalet har skapat mertid för lärarna att jobba ännu mer ämnesintegrerat men även i tvärgrupper. Spårpedagogiken är genomförd i samtliga tre arbetslag och även detta har skapat mer tid för lärarna att samarbeta med varandra. Även eleverna får en lugnare tillvaro och de är definitivt mindre stressade. Vi kommer definitivt att behöva se över lärares ämneskompetens framöver särskilt med tanke på vad som komma skall 2015 vad gäller betygsättning. Något som ska läggas till är att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten. NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % 96 % Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan 2 % Minska 3 % Rektors analys Hur blev det? Resultatet visar att andelen elever som känner sig trygga har ökat jämfört med läsåret innan. Andelen som anser sig ha blivit kränkta i skolan har ökat från 2% till 3%. Andelen som känner sig trygga har ökat, vilket är glädjande. En anledning kan vara att vi arbetar intensivt med kartläggningar och med en mycket tydligare struktur runt likabehandling. Likabehandlingsplanen används nu av mentorerna på ett helt annat sätt i den vardagliga kontakten med elever. Andelen elever som känner sig kränkta har ökat med en procent. Det kan bero på att vi har lyft upp frågan vad kränkningar och diskrimineringar verkligen är och att elever är mer medvetna om att det inte är ok att bli kränkt. Dessutom tar vi naturligtvis alla kränkningar på allvar och reagerar omedelbart. Den typ av kränkning och diskriminering som ökar mest är genom Internet och sociala medier. Oftast sker dessa kränkningar på kvällstid och helger.

13 10 Var är vi? Planen mot diskriminering och kränkande behandling är nyligen reviderad och den används dagligen i arbetet med våra elever. Så är i alla fall direktiven från mig som rektor. När skolan har arbetsplatsträffar har planen mot diskriminering och kränkande behandling en egen punkt. Den ska finnas i närheten av pedagogens vardag. Skolinspektionen kommer till Lorensberga 7 9 vecka 45, 5 6/11 för att granska skolan. Jag har tidigare beskrivit att det största problemet just nu är kränkningar och diskrimineringar vi Internet genom sociala medier. Trakasserier genom sociala medier är ett stort problem som vi måste ta så fort det dyker upp eftersom den drabbade men även den som kränker, oftast mår så dåligt att skolarbete inte är att tänka på. För att göra ett bra jobb och trivas i skolan måste man må bra och förstå att man duger som man är. Just nu arbetar vi intensivt med att förankra värdegrunden hos alla, både elever, vårdnadshavare och personal. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka. Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan minska Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Med-arbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 70 % 91% Nytt arbetstidavtal. Gemen pedagogiskt arbetsätt sp för pedagogiska möten. Ny Målsättningen är att med v pedagogiska arbete ska vi v som välutbildade pedagoge Medarbetarperspektivet: Att ett gott ledarskap och medarbetare med rätt kompetens präglar verksamheten är viktigt och de åtgärder som är skrivna ovan gäller även läsåret Som rektor vill jag också nämna följande viktiga faktorer inför framtiden. Det är viktigt att vi alla, elever, vårnadshavare och personal har förväntningar på varandra. Vi måste hela tiden ha med oss värdegrunden för att lyckas. Aktiviteter/åtgärder i nuläget och i framtiden. För mig som rektor är min ambition att nu och i framtiden kunna få samtliga av mina medarbetare jobba efter den formativa pedagogiken och att vi alla har en mycket positiv relation till varandra, elever och föräldrar. Det absolut viktigaste i att möta eleverna är att ha en formativ pedagogik där ett positivt förhållningssätt till elever och föräldrar är grunden. Detta skriver John Hattie och den svenska pedagogikprofessorn Christian Lundhag om. En annan viktig faktor är att

14 11 hela tiden arbeta på ett inkluderande sätt. Vi ska inte ha några nivågrupperingar utan eleverna ska alltid utgå från klassrummet där vi i spårtanken så mycket som möjligt använder oss av två lärare i samma klassrum. Detta möjliggör att vi kan möta eleverna individuellt och ge snabb feedback (Hattie). Lärarna samarbetar med planeringar och på så vis behöver lärarna inte göra så många egna planeringar men det kräver att lärarna kan samarbeta, vilket är ett minikrav, anser jag. I spårpedagogiken så är eleverna i samma klassrum när det läser teoretiska ämnen. Exempel: lektion i svenska, dags för idrott, svenska igen i samma klassrum där de fortsätter där de slutade sist. Lektionerna blir lite längre vilket kräver att lärarna har planerat och klarar av att vara intressanta och engagerade, vilket också är ett minikrav i framtiden. Bedömning för lärande (formativ bedömning) är ett område som vilar på vetenskaplig grund och vars positiva effekter på elevers motivation och lärande finns dokumenterat i olika forskningsrapporter. T ex uppmärksammar John Hattie i sin studie Visible learning (2009) att det finns ett starkt samband mellan elevers prestationer och deras lärares förmåga att utveckla och tillämpa klassrumsbedömning av hög kvalitet. Lärares feedback är av avgörande betydelse för elevers lärande. Med andra ord handlar det om att elev och lärare aktivt använder sig av olika former för bedömning som redskap i lärandeprocessen. Enligt Vygotskij (Tänkande och språk, 1954) handlar ett barns utveckling och progression inte om att den är naturlig utan att den sker genom interaktioner, aktiviteter och utvecklingszoner. Lärare måste utifrån övergripande planer alltid bestämma den lägsta tröskeln för inlärningen. Lärare måste också ha förmågan att fastställa den högsta tröskeln för inlärningen och avgöra vad som är rimligt för eleven att utveckla och lära sig inom den närmaste utvecklingszonen. Bedömning för lärande (formativ bedömning) bygger på en grundläggande idé: Att tecken på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. För att dessa tecken ska bli synliga behöver läraren redan i sin planering tänka in vilka tecken som kan synliggöras och hur bedömningen kan ske (Christian Lundahl, 2011). Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet är en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen (Skolverket, 2012) Allmänna råd om planering och undervisning

15 12 BILAGA 1 Hur man räknar ut ett index för styrtalet Andelen nöjda medarbetare enligt kommunens medarbetarenkät. Index: Medelvärdet av andelen som svarat stämmer helt (6) och stämmer delvis (5) på frågorna L-Z i Exempel: 14. Jag vet vilka mål som gäller för min enhet. Namn Antal Andel % A. 1 Instämmer inte alls 4 0,6 B C ,9 D ,7 E ,3 F. 6 Instämmer helt ,5 fråga Påstående Kategori Andel % L 14 Jag vet vilka mål som gäller för min enhet Styrning M N Jag känner till de lönekriterier som gäller för mig Jag har en bra chef Styrning Ledarskap Jag får tillräcklig information av min chef i frågor Ledarskap O som rör arbetet Min chef skapar goda förutsättningar för att Ledarskap P samarbetet i arbetsgruppen ska fungera Av min chef får jag veta vad hon/han anser om Ledarskap Q mina arbetsprestationer Jag har goda möjligheter till lärande och Utveckling R utveckling i mitt arbete Mina kunskaper och erfarenheter tas tillvara på Utveckling S ett bra sätt i vår verksamhet Våra arbetsplatsträffar har ett meningsfullt Delaktighet T innehåll U Jag är delaktig i utformningen av enhetens mål Delaktighet Jag känner mig delaktig i beslut som fattas på Delaktighet V min enhet Jag kan i tillräcklig utsträckning påverka hur jag Delaktighet W ska lägga upp mitt arbete Jag kan själv påverka mina arbetstider i den Delaktighet X utsträckning jag önskar Jag har i stort sett en bra arbetssituation. Arbetstillfredställelse Y Z Jag har ett meningsfullt arbete Arbetstillfredställelse Totalt Medelvärde: Totalt medelvärde: Addera samtliga andelar och dela summan med 15