Kvalitetsrapport för Parkskolan läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Parkskolan läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskola åk 4-9 Ansvarig rektor: agneta Carlsson Byström

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 4 RESULTAT... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 6 Barnperspektivet... 6 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet... 12

3 1 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. Styrkort Rektor på Parkskolan Åk 4-9 Barn- och vuxenperspektiv STRATEGISKT MÅL Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet STYRTAL VAD SOM MÄTS Andelen elever som känner att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter: -årskurs 5 -årskurs 8 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 7 Meritvärden, årskurs 6 Meritvärden, årskurs 7 Meritvärden, årskurs 8 Meritvärden, årskurs 9 Resultat % 49 % 82 % 60 % Resultat % 58 % 68 % 50% Måltal Andelen behöriga till gymnasiet 87 % 77 % 100 % Andelen elever som klarar kunskapskraven i matematik på na proven åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i engelska på na proven åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i NO på na proven åk 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i SO på na proven åk 6 Andelen elever som klarar 86,1 % 66,7 % 66,7 % 100 % 86 % 70 % 49 % 41 % AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Genomföra Skolverkets lärmodul: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Genomföra lektionsbesök med fokus på formativa lärmiljöer, språkutvecklande arbetssätt, Fortsätta att stimulera till ämnesövergripande undervisningen på skolan Medarbetarsamtal med fokus på utvecklingsarbete, samt arbetsmiljön Uppmuntra lärare att förändra sitt arbetstidsavtal till 40+5 för att skapa ökad gemensam tid till utvecklingsarbete. Jämföra betyg/meritvärde utifrån ett genusperspektiv Utveckla/förankra våra rutiner kring stöd/anpassningar och särskilt stöd Genomföra elevintervjuer kring lärandet/undervisningen Vidareutveckla rutiner för uppföljning av elevers kunskapsutveckling och tidiga insatser Använda vårt årshjul kring det systematiska kvalitetsarbetet Resultat

4 2 kunskapskraven i matematik på na proven åk 9 Andelen elever som klarar kunskapskraven i svenska på na proven åk 9 Andelen elever som klarar kunskapskraven i engelska på na proven åk 9 82 % 100 % 97 % 89 % 98 % 83 % för att implementera detta i vardagen Tillsammans med förstelärare skapa möjligheter att använda deras kompetens i syfte att utveckla skolan Delegera övergripande arbetslagsarbete utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, samt övergripande ansvar för särskilt stöd samt värdegrundsarbete till biträdande rektorer. Initiera till samtal kring betyg och bedömning Processperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som känner sig trygga Årskurs 5 Årskurs 8 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan i Årskurs 5 Årskurs 8 84 % 97 % 91 % 86 % 9 % 8 % Minska Minska Initiera trygghetsvandringar och gruppintervjuer med elever Initiera arbete kring värdegrundsfrågor, ordningsregler Se till att vuxna finns bland barn/ungdomar på raster för ökad trygghet och säkerhet Genomföra elevenkät där frågor om trygghet och kränkningar finns med Fortbildning av personal i genusfrågor Följa upp trygghetsgruppens rutiner vid ev ärenden Se till att planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling utformas i samverkan med alla berörda parter.

5 3 Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 33 % 87 % 64 % 90,8 % Överenskommelse med kurator som arbetar aktivt i alla klasser kring värdegrundsfrågor Vid nyanställningar se till att rätt behörighet finns Utveckla bitr. rektors roll i arbetslaget för ökad delaktivhet och utveckling av verksamheten Arbetslaget använder dialogverktyget Pulsmätaren Verka för att de olika samverkansmötesplatserna blir kreativa och lösningsfokuserade Se till att undervisningstiden blir rimlig för lärare Skapa tid för utvecklingssamtal Skapa rutiner och tid för arbetet med nationella prov Regelbundna möten för lärare/övrig personal för att ge stöd och stöttning kring deras arbete med elever i behov av särskilt stöd Uppmuntra till friskvård Budget i balans Sträva efter att budgetera med ett överskott Noggrann uppföljning varje månad

6 4 Förklaringar Stanine: En poängberäkning utifrån standardiserad skala 1-9, där det högsta värdet är 9. Språkkartläggning: Meritvärde: Kommunen genomför språkliga kartläggningar i årskurs 1, 2, 3, 4 och 7. Kartläggningen prövar bla läsförståelse, läshastighet, stavning. Den totala betygspoängen, beräknad utifrån samtliga betyg för en årskurs. Betyget E motsvarar 10 poäng Betyget D motsvarar 12,5 poäng Betyget C motsvarar 15 poäng Betyget B motsvarar 17.5 poäng Betyget A motsvarar 20 poäng

7 2 MÅL Skolans kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Skolverket, SIRIS Elevenkät åk 5 och åk 8 februari Lupp åk 8 november Na- prov åk 6 och 9 Språkliga kartläggningar Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Skolinspektionens granskning Parkskolan i Grängesberg är en 4-9 skola med ca 220 elever läsåret

8 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Elever och klasser På skolan fanns två klasser i varje årskurs. Under läsåret fanns totalt 220 elever inom rektorsområdet: 110 elever i grundskola årskurs elever i grundskola årskurs 7-9 Arbetslag och personal Det fanns två arbetslag på Parkskolan. Ett för årskurs 4-6 och ett för årskurs 7-9. Totalt har 33 haft sin i grunden heltidsanställning på Parkskolan. Biträndande rektor På skolan finns en halvtid tjänst för en biträdande rektor. Tjänsten var delat på två, en del för varje arbetslag varav en var vakant under läsåret. Arbetsuppgifterna har varit att leda den dagliga verksamheten och det systematiskt kvalitetsarbete i arbetslaget. Rektor På skolan finns en rektor på 100 procent. Under läsåret slutförde rektor sin rektorsutbildning som pågått under tre år. Arbetsuppgifterna för rektor innebar bland annat: Ansvar för organisationen Pedagogiskt ledarskap Systematiskt kvalitetsarbete Arbetsmiljö/objektsansvarig Personalansvar Ekonomiskt ansvar Leda elevhälsan på skolan Ingå i Grängesbergs team med förskoleschef och rektor från Björkås skola. Delta i ledningsgrupp skola med skolschef, rektorer och förskolechefer i förvaltningen Handläggare På skolan finns en handläggare på heltid som resurs för rektor. Handläggares ansvarsområden är de administrativa.

9 3 Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Området/ Kommunen Riket enheten Andelen personal med pedagogisk 90,8 % 83 % 86 % högskoleexamen Antalet elever per lärare 9,5 % 10,8 12,1 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Rektors analys Skolverkets sammanställning visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är drygt 90 procent och att antalet elever per lärare är knappt tio. Hur blev det? Andelen personal med högskoleexamen har ökat något från föregående läsår från 87 procent till nästan 91 procent. De senaste åtta åren har en stadig förbättring skett när det gäller personal med högskoleexamen låg siffran på knappt 68 procent för att idag vara på drygt 90 procent vilket överstiger både kommunens och rikets siffror. Genom riktade ekonomiska medel till Parkskolan, är antalet elever per lärare något färre än i kommunen i övrigt låg siffran på 33 procent när det gäller nöjda medarbetare. Under läsåret har ingen kommunövergripande medarbetarenkät genomförts men Parkskolan har i samverkan med fackliga organisationer valt ut ett antal frågor från den kommunövergripande enkäten och vid två tillfällen genomfört egna undersökningar under läsåret. Dessa visar på en högre procent av nöjda medarbetare än i oktober Hösten 2013 svarade drygt hälften ja på frågan: Jag har i stort sett en bra arbetssituation. Vårterminen 2014 var siffran upp i 64 procent. Var är vi? För att alla medarbetare ska uppleva och anse att Parkskolan är en god arbetsplats, fordras ett ständigt pågående arbete. Organisatoriska förutsättningar som ledningsfunktioner på olika nivåer, schemaläggning, möjlighet att påverka och lokaler är sådant som påverkar upplevelsen av en god arbetsplats. Den psykosociala miljön där kollegor och ledning stöttar varandra är en betydande faktor i sammanhanget. Vi gör varandra bra är en devis vi använder oss av. Enligt senaste enkäten uttrycker över 70 procent att vi utvecklar verksamheten tillsammans. Nästan alla trivs med sina arbetskamrater och var fjärde säger sig få råd och stöd av dem. I perioder upplever ungefär 40 procent av personalen att de kan känna sig trötta och nedstämda p g a sin arbetssituation. Vidare upplever drygt hälften av dem att arbetsbelastningen ofta är för hög.

10 4 Sammanfattningsvis ska vi fortsätta arbetet med de faktorer som främjar en god psykosocial arbetsmiljö men samtidigt tillsammans titta på hur arbetet kan organiseras för att minska onödig stress och belastning. Vart ska vi? Arbetet med att Parkskolan ska utvecklas till en än mer attraktiv arbetsplats fortsätter. Nya mål inför kommande läsår blir: Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Andelen nöjda medarbetare ska öka och vara minst 80 procent. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Från föregående år: Uppmuntra lärare att förändra sitt arbetstidsavtal till 40+5 för att skapa ökad gemensam tid till utvecklingsarbete. Fortsätta att använda dialogverktyget Pulsmätaren. Vid nyanställningar se till att rätt behörighet finns. Genomföra medarbetarsamtalen med fokus på utvecklingsarbetet, samt arbetsmiljön. Se till att undervisningstiden blir rimlig för lärare Skapa tid för utvecklingssamtal Uppmuntra till friskvård Verka för att de olika samverkansmötesplatserna blir kreativa och lösningsfokuserade. Nya åtgärder: Använda oss av vårt systematiska kvalitetsårshjul för att fördela arbetsuppgifter över året. Utveckla bitr. rektors roll i arbetslaget för ökad delaktivhet och utveckling av verksamheten Skapa rutiner och tid för arbetet med nationella prov Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Underskott på kronor Hur blev det? Resultatet visar på ett underskott på drygt kronor i jämförelse med den årsbudget som var lagd. Var är vi? Elevunderlaget har minskat med 10 elever under läsåret. Detta påverkar de ekonomiska ramarna eftersom de bygger på elevantalet. Budgetår och läsår sammanfaller inte vilket medför

11 5 svårigheter att förändra organisationen under pågående läsår. Ytterligare en faktor är elever vars behov av särskilt stöd har krävt insatser att extra vuxna. Lärare som undervisar i årskurs 7-9 har en till tre behörigheter i olika ämnen till skillnad från de som undervisar i de lägre åldrarna som ofta har fler. Det behövs fler lärare som undervisar i årskurs 7-9 p g a detta. Detta medför en ökad ekonomisk kostnad som inte täcks på grund av det minskade elevunderlaget. (Tidigare gick även elever från byar kring Grängesberg på Parkskolan vilket underlättade att skapa hela tjänster med rätt behörighet). Eleverna som går på Parkskolan behöver behöriga lärare i alla ämnen. Det minskade elevunderlaget försvårar detta. För att få en budget i balans kommer inte tre av fyra pensionsavgångar ersättas. Vart ska vi? En budget i balans Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Anpassa kostnaderna samt sträva efter att budgetera med ett överskott. Noggrann uppföljning varje månad.

12 6 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet år 5 Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet år 8 Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % öka 78 % 49 % öka 58 % Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i årskurs 4 Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i årskurs 7 82 % öka 68 % 60 % öka 50 % Meritvärden, årskurs öka 160 Meritvärden, årskurs öka 173 Meritvärden, årskurs öka 183 Meritvärden, årskurs öka 187 Andelen elever som klarar kunskapskraven i 86 % öka 70 % de na proven i matematik i årskurs 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i 67 % öka 49 %

13 7 de na proven i svenska i årskurs 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i de na proven i engelska i årskurs 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i de na proven i NO (biologi) i årskurs 6 Andelen elever som klarar kunskapskraven i de na proven i SO (religion) i årskurs 6 67 % öka 41 % 100 % öka 86 % öka Andelen elever som klarar kunskapskraven i de na proven i matematik i årskurs 9 Andelen elever som klarar kunskapskraven i de na proven i svenska i årskurs 9 Andelen elever som klarar kunskapskraven i de na proven i engelska i årskurs 9 82 % öka 89 % 100 % öka 98 % 97 % öka 83 % Andelen elever (%) i årskurs 9 som har nått de nationella målen/kunskapskraven med minst betyget G/E i respektive ämne vid läsårets slut. Årskurs 9 Skolenhetens namn: Andelen elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven med minst betyget G/E i respektive ämne Parkskolan Bild 99,1 97,5 98,7 98, ,9 Engelska 99,1 93,8 94,9 87,5 90, ,2 Hem- och k-kunskap 96,4 98,8 96,2 96, ,5 95,2 Idrott och hälsa 94,5 92,5 82,1 91,1 90, ,9 Matematik 90,9 96,3 87,2 78,6 74,5 93,3 79,5 Moderna språk (språkval) 93,7 97,7 97, , ,6 Musik 99,1 96,3 96,2 91, ,5 Biologi 93,6 97,5 88,5 91, ,5 90 Fysik 94,5 96, ,4 96,1 93,3 83,3 Kemi 90,9 96,3 87,2 78,6 74,5 93,3 79,5 Slöjd 98, ,2 91, ,8 94,9 SO 90,5 88,9 95,7 Geografi 97, ,8 97,4 Historia 97,3 92,5 90,3 90 Religionskunskap 97, ,5 87,8 Samhällskunskap 98,2 96,3 96,8 80,5 Svenska ,3 93,5 98,2 97,9 93,3 87,8 Svenska som andra språk Teknik 93,6 97,5 94,9 89,3 88,2 93,2 92,3 Statistik hämtat från Skolverkets SIRIS Bättre än föregående år Sämre än föregående år Ingen förändring Betygspoäng, totalt, flickor vs pojkar årskurs

14 8 Antal elever Totalt Flickor Pojkar Ämne Total Flickor Pojke Betygs- Andel(%) Betygs- Andel(%) Betygs- Andel(%) poäng poäng poäng HKK ,5 95,2 16, ,9 90,9 Musik ,3 90,5 15,8 95,0 12,9 86,4 Engelska ,7 95,2 13,5 95,0 13,8 95,5 Idrott och hälsa ,3 88,9 13,2 94,1 13,4 84,2 Bild ,2 92,9 13,7 95,0 12,8 90,9 Geografi ,5 97,4 14,2 94,7 11,0 100 Teknik ,5 92,3 12, ,3 86,4 Svenska ,4 87,8 14,3 90,0 10,6 85,7 Moderna språk ,3 92,6 13,5 93,3 10,8 91,7 Historia ,1 90,0 13,5 94,4 11,0 86,4 Slöjd ,8 94,9 13,0 95,0 10,6 94,7 Biologi ,6 90,0 13, ,9 81,0 Religionskunskap ,6 87,8 13,6 95,0 9,6 81,0 Samhällskunskap ,6 87,8 13,6 95,0 9,6 81,0 Fysik ,7 83,3 12,2 88,2 9,4 78,9 Kemi ,5 79,5 12,8 94,4 8,5 66,7 Matematik ,1 76,2 10,9 80,0 9,3 72,7 SVA (för få elever) Statistik hämtad från Skolverkets SIRIS Betygspoäng E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 Rektors analys Hur blev det? Ovanstående statistik visar att de kunskapsresultat som ökat sedan förra året är det antal elever som klarat de nationella proven i matematik. Från 82 till 89 procent. I de nationella proven i svenska har nästan alla elever klarat dessa. Meritvärdet för årskurs 7 har ökat från 168 år 2013 till 173 år Årskurs 8:s meritvärde har ökat med 21 poäng till 183. Årskurs 9 resultat 187 ligger i paritet med förra årets 189. I övrigt visar årets kunskapsresultat på en försämring mot tidigare år. Viktigt att notera är att meritvärdena mäter olika elevgrupper. Nästan 6 av 10 elever i årskurs 8 anser att de har inflytande över lärandet. Förra året var det knappt 5 av 10 som uttryckte detsamma. I årskurs 5 anser knappt 8 av 10 att de har inflytande över lärandet. Förra året uttryckte nästan 9 av 10 elever att så var fallet. Resultaten av meritvärden visar att alla elevgrupper höjer sitt meritvärde nästkommande år. Exempelvis visar årets resultat för meritvärdet i årskurs 8 på 183. Dessa elever gick läsåret 2012/13 i årskurs 7 och då var meritvärdet för dem 168. Detta gäller alla elevergrupper i olika grad. Andelen elever i procent som nått betyget E eller mer i de olika ämnena har minskat från föregående läsår. Detta gäller i samtliga ämnen förutom geografi och hem- och konsumentkunskap där andelen ökat.

15 9 Betygspoängen i de olika ämnena 2014 visar på bättre resultat för flickor än för pojkar i samtliga ämnen förutom engelska och idrott och hälsa. De nya betygen gör det svårt att göra en rättvis jämförelse över tid. Det som ändå kan fastslås är att flickor över tid visat på bättre meritvärden/betygspoäng än pojkar. De kommunövergirpande språkkartläggningar som genomförts i årskurs 4 och 7 visar på brister i elevers förmåga att läsa/avkoda samt att förstå det lästa. Resultaten är liknande som läsåret tidigare. Var är vi? Under läsåret 2012/13 träffades speciallärare/pedagoger för förskolan till grundskola, samt förskolechef och rektorer i Grängesbergs skolområde vid flera tillfällen för att tillsammans titta på och analysera de resultat som området uppvisar. Ganska snart visar det sig att brister finns i barns och ungdomars språkliga förmåga och i flera fall brister i strategier. Gruppen ser även skillnad på pojkars och flickors resultat. Pojkar är de som uppvisar sämre resultat. En handlingsplan arbetas fram, kontakter tas med externa intressenter som BVC, bibliotek m fl för eventuellt samarbete. Över tid har Parkskolans meritvärden legat 7-12 meritvärdespoäng under övriga kommunens skolor men följt med i de svängningar i resultat som övriga skolor visat över tid. Utifrån resultaten i matematik har Parkskolans undervisande matematiklärare under läsåret deltagit i Skolverkets matematikfortbildning Matematiklyftet. Gemensam litteraturgenomgång, filmer och kollegiala samtal där lärares aktiviteter i klassrummet har varit i fokus. Kompetensutvecklingen har syftat till en ökad medvetenhet om lärares viktiga roll i att skapa lärandesituationer. Redan nu beskriver några lärare och att de ser förändringar i sitt eget sätt men även i elevers sätt att arbeta kring matematiken. Detta är ett långsiktigt förändringsarbete som vi tror kommer att ge ökade resultat. Resultaten i de nationella proven i matematik i årskurs 9, har sedan 2011, då drygt 50 procent av eleverna inte klarade kunskapskraven, förbättrats markant. Vårterminen 2014 var det 89 procent av eleverna som klarade kraven. År 2013 och 2014 nationella provs resultat i matematik visar även att fler elever än tidigare erövrat de högre betygen. Under läsåret har de pedagogiska samtalen på skolan berört lärares ledarskap i klassrummet. Samtalen har även här kretsat kring faktorer som forskning sett ge visad effekt på elevers lärarande. Till exempel är det av vikt att elever förstår syfte med arbetsuppgifterna, att de förstår vad som kommer att bedömas men också vad som ska göras just under en viss lektion. Det skapar tydlighet. Utifrån detta har gemensamma överenskommelser kring lektioners början och slut tagits och är ett exempel på resultat av de pedagogiska samtalen. Vidare har samtal förts kring betygsättning där Skolverkets stödmaterial har varit grunden för arbetet. För lärare som undervisar i årskurs 4-6 är det första gången som de sätter betyg vilket innebär behov av kompetensutveckling för att minska osäkerheten hur bedömningen ska ske. Lärares samverkan och elevers delaktighet i bedömningsfrågor är en identifierad åtgärd för kvalitetssäkring och likvärdighet, som går att läsa i Skolinspektionens granskning av betygssättning (2014:08).

16 10 En mer djupgående analys av betygen i olika ämnen visade skillnader i resultaten mellan pojkar och flickor. Flickors resultat är högre i de flesta ämnena. Att samordna undervisningen i olika ämnesområden för att skapa helheter för eleverna var en av de förbättringsåtgärder som Skolinspektionen skriver om i sin rapport. Vidare en ökad samverkan i arbetet mellan lärare för att nå utbildningsmålen. Under läsåret har båda arbetslagen fördjupat detta arbete. Ett exempel är den årsplanering som gjordes för årskurs 7-9 där temaområden som Livet och pengarna, Etik och moral, Hållbar utveckling och sex och samlevnad genomfördes. I årskurs 4-6 blev orten Grängesberg grunden för ett stort, ämnesövergripande arbete som avslutades med en stor utställning med elevernas arbeten. För att tidigare kunna kartlägga språksvårigheter samt att kunna ge adekvat lästräning som syftar till att stöda avkodningen har två lärare fått kompetensutveckling i detta under vårterminen. Vart ska vi? Vi som arbetar på skolan är överens om behovet av förändrade resultat på Parkskolan. De barn och ungdomar som finns i vårt upptagningsområde har samma förmågor som barn och ungdomar på andra ställen i kommunen och i landet. Elevers språkliga förmåga påverkar resultaten i alla ämnen. Utifrån den analys som är gjord av våra resultat finns ett behov om att öka lärares och övrig personals medvetenhet och kunskaper i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Eftersom våra meritvärden under flera år tillbaka i tiden legat under 200 blir det ett konkret mål att nå dit. De formativa lärmiljöerna som är under utvecklande på Parkskolan, sätter fokus på att medvetandegöra mål och kriterier för lärande. Vidare att elever använder varandra som lärresurser och att varje elev är medveten om sitt eget lärande. I de formativa lärmiljöerna skapar lärare aktiviteter som synliggör lärandet. Genom detta arbetssätt blir eleven i högre grad delaktig i sitt eget lärande och syftet är att den ska känna att den har inflytande över detsamma. Forskning bekräftar att de formativa lärmiljöerna i ökad grad leder till lärande och delaktighet. Målen måste vara högt ställda. Därför jobbar vi för att: Att alla elever utifrån sin förmåga ökat sina resultat Att alla är behöriga till gymnasiet Att varje elev har inflytande i sitt lärande Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? De åtgärder som genomförs under kommande läsår utifrån analysen av Parkskolans resultat blir följande: Från föregående år: Vidareutveckla rutiner för uppföljning av elevers kunskapsutveckling och tidigare insatser Fortsätta stimulera till ämnesövergripande undervisning på skolan där lärarna samverkar i arbetet med att nå utbildningens mål. Jämföra och analysera betyg/meritvärden utifrån ett genusperspektiv Initiera samtal kring betyg och bedömning

17 11 Använda vårt årshjul kring det systematiska kvalitetsarbetet för att implementera detta i vardagen Uppmuntra lärare att förändra sitt arbetstidsavtal till 40+5 för att skapa ökad gemensam till utvecklingsarbete Nya åtgärder: All personal deltar i Skolverkets fortbildning Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt utifrån den handlingsplan som Grängesbergsskolområde tagit fram. En förstärkning av den specialpedagogiska kompetensen sker genom att en speciallärare med inriktning matematik anställs. Tillsammans med förstelärare skapa möjligheter att använda deras kompetens i syfte att utveckla skolan Förankra de nya styrdokumenten och rutinerna kring stöd/anpassningar och särskilt stöd. Genomföra lektionsbesök med fokus på formativa lärmiljöer och språkutvecklande arbetssätt Genomföra elevintervjuer kring lärandet/undervisningen Delegera övergripande arbetslagsarbete utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, samt övergripande ansvar för särskilt stöd samt värdegrundsarbete till biträdande rektorer.

18 12 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga i årskurs 5 Andelen elever som känner sig trygga i årskurs 8 Andelen elever som anser sig ha blivit mobbade i skolan i årskurs 5 Andelen elever som anser sig ha blivit mobbade i skolan i årskurs 8 Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % öka 91 % 97 % öka 89 % 13 % minska 19 % 3 % minska 5 % Rektors analys Årets kommunövergripande elevenkät visar att fler eleverna på Parkskolan i år 5 känner sig tryggare än eleverna året innan. Däremot är det något färre i årskurs åtta att de känner sig trygga än året innan. Något fler elever känner sig mobbade. Hur blev det? Fler elever i årskurs 5 anser sig blivit mobbade under läsåret än förra året, trots att fler känner sig tryggare än eleverna året innan. Enkätsvaren visar en liten ökning av de som anser sig mobbade i årskurs 8, vilket påverkar resultatet av andelen som känner sig trygga. Variationerna i procentsatserna kan bli stora om ytterligare någon elev känner sig trygg respektive kränk i skolan på grund av att de undersökta grupperna är relativt små. Detta till trots är det mycket allvarligt att någon elev överhuvudtaget ska behöva känna sig otrygg eller bli utsatt för kränkningar. Verbala kränkningarna är mest förekommande. Över tid ligger resultaten med en variation liknanden den för förra årets resultat och med årets. Var är vi? Resultaten ställer alltid krav på vuxna att anstränga ytterligare i att nå resultat som gör att alla elever känner sig trygga i skolmiljön som är deras arbetsplats. Fler elever på Parkskolan än i övriga kommunen som lämnar inget svar som alternativ på frågeställningen om trygghet och mobbning. Analysen har inte gett något svar till detta. Tryggheten för den enskilde eleven måste finnas oavsett var den befinner sig på skolan. Under lektion eller på rast. Elevenkäterna som genomförts berättar att vuxna inte alltid uppfattar, ser eller hör då kränkningar sker. De flesta kränkningarna sker under raster. Lärare har periodvis ordnat organiserade lekar under uterasterna. Skolgården saknar i hög grad lekredskap vilket

19 13 påverkar elevers möjlighet till lek. Skolgården är stor, vilket skapar svårigheter att ha vuxennärvaro överallt. Under läsåret har personal i år 4-6 infört att de vuxna som finns ute under raster alltid har gul reflexväst på sig för att öka synligheten för eleven att vid behov lätt hitta en vuxen. I årskurs 7-9:s kapphall har en socialpedagog tillsammans med övriga lärare ansvar för elever under raster. Under läsåret har skolan låtit en lärare ansvara för biblioteket vilket möjliggjort att elever kunnat gå dit på morgonen och under raster. Allt sammantaget har gjort att skolan haft få mobbingärenden. Trygghetsgruppen har snabbt satts in för att föra samtal med inblandade. All personal har deltagit i pedagogiska samtal kring ledarskap vilket enligt all forskning är en viktig parameter för elevers trygghet och lärande. Lärares ledarskap i klassrummet är en förutsättning för trygghet och arbetsro, vilket även skolinspektionens rapport påtalade. På klassoch elevrådets dagordning finns arbetsmiljön med som en stående punkt. Ordningsreglerna är framtagna tillsammans med elever och lärare. Några av de främjande insatserna kring ex jämställdhet i skolans plan för likabehandling och mot kränkningar har inte genomförts på det organiserade sätt som planerats. Skolinspektionens inspektion bekräftar att det finns elever som känner sig kränkta. De ser även att arbetsron under vissa lektioner behöver förbättras. Sammanfattningsvis behöver både elever och lärare vara delaktiga i arbetet för en säker och trygg skola. Elevers möjlighet till inflytande över sin arbetsmiljö är grunden för detta arbete tillsammans med de vuxna i skolan. Vart ska vi? Skolan är en stor arbetsplats. Där finns både elever och personal. För att kunna prestera optimal krävs en god arbetsmiljö. Både fysiskt och psykiskt. Därför ställer vi våra mål högt. Alla elever är trygga i skolan. Ingen elev känner sig mobbad. Arbetsro under lektionstid Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Ett ständigt pågående arbetet med värdegrundsfrågor där alla människors lika värde och respekten för varandra är grundläggande för en trygg och säker skola. Därför fortsätter arbetet kring nedanstående. Initiera trygghetsvandringar och gruppintervjuer med elever Initiera arbetet kring värdegrundsfrågor, ordningsregler Se till att vuxna finns bland barn/ungdomar under raster för ökad trygghet och säkerhet Genomföra elevenkät där frågor om trygghet och kränkningar finns med Följa upp trygghetgruppens rutiner vid ev ärenden Se till att planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling utformas i samverkan med alla berörda parter

20 Fördjupad analys av flickors och pojkars resultat samt studier av forskning i ämnet. Fortbildning av personal i genusfrågor 14