Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskolan åk 4-6 Lo Ansvarig rektor Ann-Katrin Bohman

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 5 RESULTAT... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 6 Barnperspektivet... 6 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM... 9 Processperspektivet... 9

3 1 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Måltal Styrkort Rektor Ann-Katrin Bohman Lorensbergaskolan åk 4-6 AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Barnperspektiv Processperspektiv Medarbetarperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på na proven åk 6 Meritvärdet i åk 6 Andelen elever som upplever att de har inflytande Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 9 % 58 % % 96 % 10 % 60,7 % 65,2 % Minska Implementera dokumentet Kommungemensam bedömningspolicy gällande formativ bedömning Utöka datortätheten. Implementera ett nytt dokumentationsstöd för pedagoger samt för elever och föräldrar Tillsammans med specialpedagog och lärare planera för och utveckla metoder för svenskämnet Utveckla en hållbar organisation kring nyanlända elever inom Lorensberga skolområde Omorganisera arbetslagets tidsanvändning Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål. Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckla likabehandlingsgruppens arbete Bjuda in IFO till en information på vår APT Kompetensutveckla eller rekrytera speciallärare med speciallärarexamen Organisera och strukturera upp

4 2 Ekonomiperspektiv verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans 0 % elevhälsan inom Lorensberga skolområde Ge tydligare respons och återkoppling till medarbetarna Effektivisera tidsanvändningen för arbetslaget och närteamen Se över och sammanställa rutiner Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

5 2 MÅL Rektors kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort används på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 5 Na- prov åk 6 Språklig kartläggning åk 4 Personalens självvärdering BRUK Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering övergång byte mellan skolor Budget i balans genom strategiska prioriteringar Lorensbergaskolan i centrala Ludvika är en f-9 skola med 165 elever i åk 4-6 läsåret

6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns på Lorensbergaskolan 165 elever i grundskola åk elever i åk 4-56 elever i åk 5-65 elever i åk 6 Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antal elever per heltidstjänst Området/ enheten Kommunen Riket 65,2 % 83 % 86 % 12,7 10,6 12,1 Källa: SCB Statistik gällande hösten Rektors analys Hur blev det? et visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger lägre än både kommun- och rikssnittet. Andelen är oförändrad i jämförelse med föregående läsår. Antalet elever per heltidstjänst är högre än både kommun- och rikssnittet. Andelen nöjda medarbetare enligt den kommungemensamma medarbetarenkäten 2012 är 60,7% (kommunsnittet 52,7 %). Enkätresultatet är en sammanslagning för Blötbergetsskola och Lorensberga åk 4-6.

7 4 Var är vi! Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen måste öka inom rektorsområdet. Den låga andelen beror på att vi under läsåret har haft vikarier som inte har pedagogisk högskoleexamen. Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam där vi har haft tillgång till kurator, skolsköterska och fritidskonsulent. En specialpedagog har varit knuten närmare verksamheten. Ett specialteam med två pedagoger har ombesörjt specialundervisningen. Modersmålslärare har funnits på skolan i somaliska, arabiska och spanska. De har jobbat med både modersmål och studiehandledning. Skolområdet har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Lorensberga åk F-6 har en ledningsgrupp där två rektorer, en handläggare + utvecklingsledare ingår. Arbetslaget 4-6 är uppdelade i tre närteam : årskurs 4, årskurs 5 och årskurs 6. Varje lärare undervisar utifrån sin behörighet vilket innebär att läraren som har behörighet i ex matematik ansvarar för matematikundervisningen i årskursen. Vi försöker hitta kvalitetstid för våra elever. Det innebär att fler pedagoger finns kring en elevgrupp vid samma tillfälle. Det känns naturligtvis positivt att vi ligger över kommunsnittet när det gäller nöjda medarbetare men det kan bli ännu bättre. Våra arbetslagsträffar fungerar tillfredställande men innehållet kan behöva ses över. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. Samarbetet i arbetslaget och närteamen fungerar ofta tillfredställande men det kan utvecklas till att bli ännu bättre. Vi tillsammans behöver skapa goda förutsättningar för att det ska lyckas. Lärarnas arbetsbelastning upplevs som mycket hög då vi har väldigt stora elevgrupper. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid utvecklingssamtalet. Vi behöver se över och sammanställa verksamhetens rutiner dels för oss själva men även för nyanställd personal. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? - Kompetensutveckla eller rekrytera speciallärare med speciallärarexamen - Organisera och strukturera upp elevhälsan inom Lorensberga skolområde - Ge tydligare respons och återkoppling till medarbetarna - Effektivisera tidsanvändningen för arbetslaget och närteamen - Se över och sammanställa rutiner

8 5 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2011 Måltal BOKSLUT Kompetensutveckling och skolverksamhet +178 Tkr (skolan +28 Tkr) Nollresultat +502 Tkr (skolan +70 Tkr) Rektors analys Hur blev det? et visar på ett överskott. Var är vi? Under 2011 fanns förskolan med i min budget. Det är den verksamheten som visar det största överskottet. Under 2012 ökade skolans överskott med ca 50 Tkr. et visar ett överskott gällande skolverksamheten för åk 4-6 tack vare ett strategiskt ekonomiskt tänkande och återhållsamhet gällande vikarier. Vi har infört morgonmöten varje morgon där arbetslaget ser över dagen och vid ev frånvaro försöker vi så långt det är möjligt samordna med vikarier. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för. Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Budgetåret 2013 är ekonomiskt ansträngt. Vart ska vi? Budget i balans (0 % avvikelse). Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

9 6 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på na proven åk 6 Meritvärdet i åk 6 Andelen elever som upplever att de har inflytande läsåret Måltal läsåret läsåret % 73 % 58 % Höstbetyg Vårbetyg % 92 % Rektors analys Hur blev det? et visar att - Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 ligger på 9 % - Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på na proven åk 6 är 58 %, en minskning med 15 %. - Meritvärdet i åk 6 för ht poäng, vt-13 ökade vi resultatet till 185 poäng - 92% av eleverna i åk 5 upplever att de har inflytande, en liten ökning jämfört med 2011

10 7 Var är vi? Det är första gången åk 4 deltar i språkkartläggningen med ett mycket lågt resultat. har försämrats på de nationella proven när det gäller andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen. När det gäller matematik har resultatet på de nationella proven ökat från 81 % till 88 % detta läsår. Vi har under två år deltagit i ett kommunövergripande matematikprojekt. Det kan vara anledningen till att resultatet har höjts i matematik. När det gäller matematikprojektet gjordes det en diagnos under ht-12, samma diagnos gjordes sedan om vt-13. I åk 6 hade då 41 elever höjt sitt resultat. I engelska är resultatet något sämre i år än förra året, medan det i svenska inte alls ser bra ut. Endast 43 % av pojkarna är godkända, däremot har 90 % av flickorna nått ett godkänt resultat. Skolans resultat påverkas av en rad faktorer; som elevens förmåga, ambition och prestation samt skolans organisation och förmåga att entusiasmera eleverna. Vårbetyget 2013 har ökat med 15 meritpoäng från julen Pedagogerna har genomfört en rad kompetensutvecklande insatser som ex kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 6 kring de nationella proven. Rektor har också gjort en tidsplan för att pedagogerna ska hinna med rättningarna av de nationella proven under våren där samtliga lärare i arbetslaget på något sätt varit delaktiga. Totalt sett har det tagit 240,75 h att rätta och dokumentera de nationella proven under vt-13, vilket naturligtvis påverkar kvaliteten av den övriga undervisningen. NTA har pedagogerna fortsatt att utbilda sig inom. Många spännande projekt har varit igång under läsåret. Åk 4-6 har haft ett elevhälsoteam under läsåret som har träffats två gånger per termin för att gå igenom elevernas behov av stöd i respektive årskurs. Hela personalgruppen kring årskursen har deltagit samt kurator, skolsköterska och fritidskonsulent. Inför 2013/2014 kommer vi att organisera och strukturera upp elevhälsan efter en ny modell. Två lärare har jobbat målmedvetet under läsåret med elever som är i behov av särskilt stöd, dock har en del av stödet gått bort av olika skäl. Elevhälsoarbetet har resulterat i att ett stort antal pedagogiska utredningar har gjorts som i de allra flesta fall lett till ett åtgärsprogram. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med formativ bedömning. Pedagogerna behöver bli bättre på att informera eleverna om förmågor som ska utvecklas, återkoppla till eleven i vardagen under arbetes gång var den befinner sig i sitt lärande, medvetandegöra eleven vad den behöver arbeta med för att nå ett högre kunskapskrav. Trots stora elevgrupper är pedagogerna bra på att lyssna på elevernas åsikter och tankar. Mer tid behöver avsättas i arbetslaget för att diskutera elevinflytande. Pedagogerna är duktiga på att observerar eleverna så att lärarna kan skriva bra individuella utvecklingsplaner. Tiden finns inte alltid till efterarbete, reflektioner och observationer inför lärarnas dokumentation. Tid till gemensam bedömning saknas många gånger. Här kan det nya läraravtalet vara en lösning för att få mer gemensam tid. En förändring av tiden för konferenser i arbetslaget respektive närteamet kommer att genomföras. Pedagogerna ska få en mer

11 8 sammanhängande tid tillsammans för att arbetet ska bli mer fokuserat och fördjupat. Dagordning ska finnas på träffarna. Vi har gjort en utvärdering bland föräldrarna i åk 5 hur de upplever övergången från Knutsboskola till Lorensberga. Samtliga som har svarat är mycket positiva till övergången och till vårt mottagande av eleverna. Vart ska vi? Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 ska öka Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på Na proven åk 6 ska öka Meritvärdet i åk 6 ska öka Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka ska öka Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Implementera dokumentet Kommungemensam bedömningspolicy gällande formativ bedömning Utöka datortätheten. Implementera ett nytt dokumentationsstöd för pedagoger samt för elever och föräldrar Tillsammans med specialpedagog och lärare planera för och utveckla metoder för svenskämnet Utveckla en hållbar organisation kring nyanlända elever inom Lorensberga skolområde Omorganisera arbetslagets tidsanvändning Arbetslagets åtgärder läsåret Hur gör vi? Ge eleverna en bättre formativ bedömning (jobba utifrån målen i vår bedömningspolicy) Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen Diskutera hur vi ska utveckla läsningen, utgå från de nationella proven i svenska Satsning på läsa/skriva, utveckla olika metoder Mera samplanering mellan ämnena i resp årskurs ex använda skrivandet i svenska på Nolektioner datortätheten bland eleverna Alla föräldrar ska kopplas på vårt nya dokumentationsstöd Unikum. Vi fortsätter implementera. Diskussion i arbetslaget hur vi ska utveckla och tydliggöra elevinflytande. Uppmärksamma eleverna på när och vad de kan påverka.

12 9 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan läsåret Måltal läsåret läsåret % 96 % 8 % Minska 10 % Rektors analys Hur blev det? Andelen elever som känner sig trygga i skolan har ökat. Däremot har andelen elever som anser sig ha blivit kränkta ökat. et gäller enkäten Så minns jag min skola i åk 5. När det gäller skolans egen trivselenkät har resultatet ökat både när det gäller trivsel och trygghet i skolan. Var är vi? De allra flesta eleverna trivs bra i skolan. från skolans egen trivselenkät läsåret 12/13 visar att elevernas upplevelse av trivsel och trygghet minskar något i åk 5 och 6: Andelen elever som trivs i skolan: åk 4 95 % åk 5 96 % åk 6 93 % Andelen elever som känner sig trygga i skolan: åk 4 98 % åk 5-91 % åk 6-93 % En tänkbar orsak och analys kan vara att det händer mer kring eleverna i åk 5-6 mognadsmässigt, de kommer upp i tonåren, kanske med rollkonflikt med sig själva. Jag som rektor upplever ändå att läsåret har på många vis varit ett lugnt år. Vi har ett väl fungerande likabehandlingsarbete. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. En kartläggning görs 1 gång/år tillsammans med eleverna i åk 4-6. Utifrån denna kartläggning har skolan vidtagit åtgärder som skall bidra till att eleverna på skolan ska känna sig trygga. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling skrivs nya mål in utifrån vad som kommit fram under kartläggningen med eleverna, mål som vi jobbar mot under det nya läsåret. T ex upplever

13 10 både eleverna och lärarna att kränkningar på nätet har ökat och det finns som ett nytt mål i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling att det ska upphöra. Under läsåret hade vi en specifik föreläsning från Netscan som riktade sig till elever, personal och föräldrar kring barn och ungas nätanvändning. Vi behöver diskutera hur vi ska hantera elevernas nätanvändning. Likabehandlingsgruppen träffas månadsvis. Vi behöver utveckla arbetet kring hur den gruppen ska fungera och vad arbetsuppgifterna ska bestå av. När det gäller samverkan med IFO har området inte haft något sk anmälningsmöte tillsammans med IFO, vårdnadshavare och elev. Rutinerna runt anmälningsmötena behöver aktualiseras, särskilt bland nya medarbetare och vikarier. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan ska minska Rektors åtgärder läsåret Hur gör vi? Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål. Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckla likabehandlingsgruppens arbete Bjuda in IFO till en information på vår APT