Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN LÅNGBRODALSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (13) Handläggare: Lis Wohlin Telefon: XTelefonX Kvalitetsredovisning Inledning Långbrodalsskolan Långbrodalsskolan är en F-4 skola som ligger i södra Älvsjö. På skolan finns förskoleklasser, grundskola, särskola, fritidshem och mellanstadieverksamhet. Vi hade under läsåret totalt 418 elever varav 84 barn tillhörde förskoleklasserna. 353 elever deltog i fritidshemmens verksamhet och 61 elever i den öppna fritidsverksamheten. En elev var mottagen i särskolan. Vi är glada för vårt starka varumärke vilket för med sig ett högt söktryck till vår skola. Elevantalet har under läsåret ökat med ca 20 elever vilket bidragit till att våra klasstorlekar har ökat. Vi hade ca 70 medarbetare i tjänst. Vår organisation bestod under läsåret av 17 klasser med ett genomsnittligt elevantal på 25 elever per klass. Skolans fem pedagogiska arbetslag organiseras åldershomogent, och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolans ledning består av rektor Patrik Björk och biträdande rektor Lis Wohlin. Vi har en stabil budget och skolan är en resultatenhet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet är organiserat i två utvecklingsgrupper, en för fritidshemmen och en för förskoleklass-grundskolan, och leds av skolledningen. Vision: En skola där barnen erövrar nycklar till livslångt lärande Nycklarna symboliserar att man låser upp för nya rum, som leder till flera rum och öppnar för nya möjligheter. Skolan ska vägleda barnen att öppna så många dörrar som möjligt. Målsättningen är att vara en skola i världsklass där kunskapsutveckling och social utveckling optimeras för varje individ. Vi ser att de viktigaste framgångsfaktorerna för att nå visionen är; att läroplanens värdegrund genomsyrar alla verksamheter; förskoleklassen, grundskolan, särskolan,fritidshemmen och mellanstadieverksamheten. att kunskapsmålen är tydliga och väl förankrade hos elever och vårdnadshavare. att vi har en bra organisation med kompetenta och engagerade medarbetare. För att upprätta kvalitetsredovisningen har vi som underlag för vår utvärdering bland annat använt oss av elevresultat, vår egen skolenkät, pedagogiska resultatdialoger med gemensam analys samt stadens brukarenkät. Elevernas delaktighet i kvalitetsredovisningen bygger bland annat på återkommande enkäter som mäter trygghet, trivsel, studiero och inflytande. Medarbetarna har utvärderat och analyserat resultaten av sitt arbete med våra åtaganden i respektive

2 SID 2 (13) arbetslag. Skolledningen har sammanställt och gjort ytterligare analyser till kvalitetsredovisningen. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Under föregående läsår uppnådde vi mycket goda kunskapsresultat och vi såg det som en utmaning att under följande läsår bibehålla de goda resultaten. Följande områden prioriterades för utveckling och förbättring : Likabehandlingsplan/ Normer och värden: 2014 år likabehandlingsplan upprättas i webbverktygen "Plan för skolan" (Skolverket) och "Husmodellen" (DO). Kunskap/ Bedömning och betyg: Utveckling av våra undervisningsmetoder med syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Bland annat genom att delta i Skolverkets satsning matematiklyftet. Genom att följa upp resultaten i åk 6 från våra före detta elever försäkrar vi oss om att våra arbetssätt och metoder är hållbara. Elevens ansvar och inflytande: Trygghetsenkätens analys ska göras utifrån ett genusperspektiv och åtgärderna efter analysen ska utvecklas. Arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan ska påbörjas. Pedagogiska planeringarna för fritids, mellanstadieverksamheten och förskoleklassen ska bli tydligare och mer enhetliga. Samverkan: Samtliga medarbetare och elever involveras i Comeniusprojektet: "Europe beyond the classroom -learning outdoors". Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Skolledning, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, samt arbetslagen. Eleverna i samtliga verksamheter har under vt 14 svarat på skolenkäten gällande

3 SID 3 (13) frågor om bland annat trygghet, trivsel och inflytande. Vårdnadshavarna i år F och 2 samt elever i år 2 har besvarat stadens brukarenkät. Skolans trygghetsgrupp har sammanställt och analyserat resultaten och utvärderat sitt arbete från föregående år. Trygghetsgruppen har också utvärderat och analyserat likabehandlingsplanen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Trygghetsgruppen har upprättat skolans likabehandlingsplan. Den handlingsplan som finns med rutiner vid akuta situationer följs men behöver förtydligas och lyftas vid läsårsstart för all personal på skolan. I den nya likabehandlingsplanen finns nya rutiner vid akuta situationer och ansvarsfördelningen i dessa rutiner har förtydligats. Frågan om vilka kriterier som gäller för att upprätta en tillbudsrapport kommer att utvecklas under läsåret. Nyanställda på skolan behöver få likabehandlingsplanen aktualiserad. Arbetslagsledaren ansvarar för att nyanställda får genomgång av likabehandlingsplanen. Alla arbetslag har en stående punkt med elevhälsa med på dagordningen på arbetslagsmötena. Skolan arbetar till en viss del med fadderverksamhet mellan klasserna. Fadderverksamheten behöver utvecklas så att alla elever på skolan involveras. Syftet med fadderverksamheten behöver också klargöras. På skolan och fritids genomförs idag klassråd, elevråd (från år 1), matråd, fritidsråd, storsamlingar och stormöten. På elevråd och matråd bör även förskoleklasserna inkluderas. Alla fritidshem och fritidsklubbar ska genomföra och se till att fritidsråd, stormöten och storsamlingar hålls regelbundet. Elevrådet är delaktiga i formulerandet av skolans trivselregler. Trygghetsenkäten genomfördes läsåret och omvandlades till skolenkät läsåret Omvandlingen skedde för att få med fler frågor till enkäten som rör andra frågor än trygghet och trivsel. Skolenkäten genomförs en gång per läsår (genomfördes vt-14) i digital form. Skolenkäten analyseras av trygghetsgruppen. Det finns schemalagda rastvärdar med fasta områden. Den organiserade rastverksamheten behöver utvecklas mer. Både vt 2013 och vt 2014 genomfördes en likabehandlingsdag där all personal och alla elever på skolan var delaktiga i genomförandet av dagen. Dagen syftade till att förtydliga diskrimineringsgrunderna och göra dessa begripliga för eleverna. Likabehandlingsdagen genomförs även nästa år. Skolan har trivselregler och de flesta klasserna har upprättat egna trygghetskontrakt. Syftet och användningen av trivselreglerna och trygghetskontraktet behöver förtydligas. Skolsköterskan har genomfört elevhälsointervjuer i år 4. Likabehandlingsplanen för 2014 har upprättats i webbverktygen "Plan för skolan" (skolverket) och Husmodellen (DO).

4 SID 4 (13) NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 84 % 100 % % 100 % % 100 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 99 % 100 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att erbjuda varje elev en trygg skolmiljö. Förväntat resultat Vår målsättning är att 100 % att våra elever ska känna sig trygga i skolans samtliga verksamheter. Arbetssätt Vi arbetar utifrån läroplanens värdegrund i samtliga våra verksamheter. Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att våra elever mår bra. Alla på skolan har också ansvar för att aktivt motverka mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Vi ska - Ha en trygghetsgrupp med representanter från varje arbetslag - Följa en tydlig handlingsplan vid misstanke om mobbing, diskriminering eller kränkande behandling. - Utveckla fadderverksamheten så att alla klasser på skolan omfattas av den. - Ha trivselregler som är kända av samtliga elever och vuxna på skolan - Upprätta gemensamma trygghetskontrakt i varje klass. - Ha en likabehandlingsplan som är känd av samtliga elever och vuxna på skolan. - Ha rastvärdar med tydliga uppdrag. - Ha rastvärdar som är väl synliga och som använder skolans västar eller jackor. - Mäta elevernas trygghet genom en årlig trygghetsenkät. - Påbörja ett gemensamt arbete för att få en lägre ljudnivå i samband med lunch och mellanmål.

5 SID 5 (13) Resursanvändning - Jackor och västar ska inköpas till rastvärdarna så att dessa blir väl synliga för eleverna. - Trygghetsgruppen avsätter tid för arbetet med likabehandlingsplan samt med elevernas trygghetsenkät. - Gemensamma temadagar anordnas för hela skolan med fokus på likabehandlingsplanens innehåll. - Skolpsykologen handleder arbetslagen vid behov av psykologisk handledning. Uppföljning Vi följer upp våra åtaganden genom : - Att analysera och utvärdera elevernas trygghetsenkät samt åtgärda brister som framkommer. - Att analysera och utvärdera stadens brukarenkät. - Att alla tillbud rörande mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras och sammanställs av trygghetsgruppen. - Att även fadderverksamheten ska utvärderas på trygghetsenkäten via en kompletterande fråga. - Att arbetslagen utvärderar sina resultat och arbetssätt i slutet av läsåret. - Utvecklingssamtalen. - Stormöten. - Att varje klass har regelbundna skriftliga avstämningar om trivsel och trygghet. Resultat Våra elever på Långbrodalsskolan är i hög grad trygga enligt stadens brukarenkät och vår egen skolenkät. I år 2 uppger 99% av eleverna att de känner sig trygga i skolan och i förskoleklass svarar 84% av vårdnadshavarna att deras barn känner sig trygga. I vår egen skolenkät svarar 92% av våra elever att de trivs i skolan. Gällande fritidshemmen uppger 88% av eleverna att de alltid eller oftast trivs. I stadens brukarenkät var dock endast 38% av vårdnadshavarna i F-klass nöjda med studieron i förskoleklasserna till skillnad mot eleverna i år 2 där 89% är nöjda med studieron. I vår egen skolenkät finner vi vissa genusskillnader i de frågeställningar som berör trivsel, trygghet och studiero, där något fler pojkar än flickor känner sig mindre trygga och uppmärksammade. Även skolsköterskans hälsosamtal med år 4-eleverna bekräftade att det finns mindre genusavvikelser i dessa frågor. Vi har arbetat utifrån läroplanens värdegrund i samtliga våra verksamheter. Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att våra barn och elever mår bra. Alla på skolan har också ansvar för att aktivt motverka mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Skolans elevhälsoteam arbetar på ett förebyggande och främjande sätt och varje tecken på ohälsa hos våra elever som kommer till vår kännedom följs upp. Skolpsykologen och speciallärare/specialpedagogen handleder arbetslagen vid behov. Skolans trygghetsgrupp har representanter i varje arbetslag och arbetar mestadels främjande. I skolans likabehandlingsplan beskrivs en handlingsplan vid

6 SID 6 (13) misstanke om mobbing, diskriminering eller kränkande behandling. Vid utvärderingen framkom att handlingsplanen behöver förtydligas ytterligare. Utvecklingsområden från förra årets kvalitetsredovisning gällande att upprätta 2014 års likabehandlingsplan i webbverktyget "Plan för skolan" och Husmodellen har genomförts. Bedömning och analys Vi har en skola med studiemotiverade elever och välutbildade vårdnadshavare. Pedagogerna på skolan har höga förväntningar på eleverna likväl som att vårdnadshavarna ställer höga krav på skolan. Vi har satt höga årsmål i samtliga åtaganden då vi anser att våra elever har potential att nå upp till dessa. Under Normer och värden når vi inte hela vägen fram på något av målen. Våra tvåor som själva besvarat brukarenkäten uppger sig ha mycket hög trygghet och trivsel i skolan medan förskoleklassernas vårdnadshavarna i samma enkät är mindre nöjda. I förskoleklasserna har andelen som som är nöjda med "jag kan arbeta i lugn och ro" minskat betydligt sedan förra året. En möjlig orsak till det försämrade resultatet kan vara en orolig personalsituation i en av grupperna. Gruppen följs upp detta läsår och åtgärder bland annat i form av ökad personaltäthet och utökad handledning av elevhälsoteamet har satts in. En annan möjlig orsak till det försämrade resultatet kan vara den ökade gruppstorleken från 25 till 28 barn i varje klass. Enkätresultatet till trots är vår samlade bedömning att en majoritet av vårdnadshavarna ändå varit nöjda med studieron. Resultatet i år 2 visar att våra arbetssätt där varit framgångsrika. I vår genusanalys finner vi en viss skillnad mellan flickor och pojkars upplevda trygghet. Under kommande läsår ska vi prioritera arbetet med att flickor och pojkar ska uppleva samma trygghet i skolan. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Periodens utfall Årsmål Period 95 % 100 % % 100 % 2014

7 SID 7 (13) Indikator Periodens utfall Årsmål Period ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen. Förväntat resultat Att våra elevers prognosticerade måluppfyllelse når minst godkänt i samtliga ämnen. Arbetssätt Samtliga som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd samt samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vi ska - Arbeta utifrån ett inkluderande arbetssätt. - Använda oss av bland annat LTUG-metoden i läsinlärningen för år F-3. - Använda oss av digitala hjälpmedel i vår undervisning. - Stämma av elevernas LUS-nivå 4 gånger per läsår i år 1-4 samt 2 gånger per läsår i år F. - Utveckla undervisningsmetoderna i matematik genom skolverkets matematiklyft. - Arbeta med grundläggande begreppsbildning och taluppfattning i förskoleklasserna. - Stämma av elevernas matematikkunskap med hjälp av regelbundna diagnoser i år Planera fritidshemmens aktiviteter utifrån LGR Utveckla undervisningsmetoder i musik, idrott och slöjd tillsammans med lärare från grannskolorna. - Följa upp betygsresultaten från våra före detta elever i år 6. - Inleda ett utvecklingsarbete innehållande elevernas egen utvärdering, kamratbedömning och självbedömning. - Vi ska tydligt informera elever och deras vårdnadshavare vad eleverna behöver kunna för att nå målen genom en pedagogisk planering. Resursanvändning - Vi deltar i skolverkets satsning Matematiklyftet. Vi använder merparten av lärarnas kompetensutvecklingstid till detta. - Vi arbetar inkluderande med våra elever som har behov av särskilt stöd. - Vi har ca 50 stycken ipads och har för avsikt att utöka antalet under Specialpedagog och/eller speciallärare ger specialpedagogisk handledning vid behov. - Läxläsning ska erbjudas vid två tillfällen per vecka.

8 SID 8 (13) Uppföljning Vi följer upp våra åtaganden genom: - Regelbundna diagnoser i matematik som följs upp och och analyseras. - LUS-resultaten följs upp och åtgärder sätts in tidigt för elever som inte når målen. - Stadens brukarenkät. - Pedagogiska planeringar följs upp i arbetslagen. - Arbetslagen utvärderar sina arbetssätt och resultat i slutet av läsåret. - Skolledningen har pedagogiska uppföljningssamtal med arbetslagen i slutet av läsåret. Resultat Våra elever når goda resultat. 95 % av våra elever nådde godkänt resultat i nationella proven i matematik och 96 % nådde godkänt i svenska i nationella proven. Samtliga som arbetar i skolan uppmärksammar och stödjer elever i behov av särskilt stöd samt samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vårt elevhälsoteam har tillsammans med våra pedagoger arbetat medvetet med ett inkluderande förhållningssätt. Vi har också elever som är mottagna i särskolan som är inkluderade i grundskolan. LTUG-metoden är en av flera läsinlärningsmodeller som används i skolan. Vi stämmer av elevernas läsförmåga med LUS 4 gånger per läsår i grundskolan samt 2 gånger per läsår i förskoleklasserna. Vi bedömer att våra elever har en god läsförmåga, andel elever som i år 3 uppnådde luspunkt 15 var 85 %. De elever som inte uppnår förväntat LUS-resultat träffar specialläraren alt specialpedagogen och en handlingsplan kan upprättas. Förutom att alla våra klassrum är utrustade med smartboards har det under året köpts in 45 läsplattor till verksamheten. Några av dessa används endast i specialundervisningen medan resten finns att tillgå för övriga elever. Dock ser vi användningen av digitala hjälpmedel som ett utvecklingsområde då vi överlag hade låga siffror på stadens brukarenkät gällande detta. Samtliga pedagoger som undervisar i matematik har ingått i Matematiklyftet. I utvärdering av denna har alla ansett att deras undervisningsmetoder har utvecklats. Förskollärarna har under läsåret börjat att skriva pedagogiska planeringar utifrån Lgr 11. Här har man bland annat särskilt inriktat sig på begreppsbildning och taluppfattning. Fritidshemmens utvecklingsgrupp har utvecklat och fördjupat sig i att koppla de pedagogiska planeringarna till Lgr 11. De undervisande pedagogerna i musik, idrott och slöjd har under minst 4 tillfällen under läsåret träffat kollegor från grannskolorna med syfte att gemensamt utveckla sina undervisningsmetoder. Utvecklingsområdet från förra årets kvalitetsredovisning gällande att vi ska följa upp resultaten i åk 6 från våra tidigare elever har vi påbörjat. Vi behöver utveckla analysen av detta vidare för att försäkra oss om att våra arbetssätt och metoder är

9 SID 9 (13) hållbara. Följande arbetssätt som beskrevs i arbetsplanen har påbörjats men kräver vidare arbete: - Vi behöver ta ställning till huruvida vi ska gå vidare med utvecklingsarbetet innehållande elevernas egen utvärdering, kamratbedömning och självbedömning. - Vi ska stämma av elevernas matematikkunskap med hjälp av regelbundna diagnoser i år 1-4. Bedömning och analys Vi har en skola med studiemotiverade elever och välutbildade vårdnadshavare och våra pedagoger är kompetenta och skickliga. Pedagogerna på skolan har höga förväntningar på eleverna likväl som att vårdnadshavarna ställer höga krav på skolan. Vi har satt höga årsmål i samtliga åtaganden då vi anser att våra elever har potential att nå upp till dessa. Under åtagandet Kunskap och lärande är vi mycket nöjda med våra höga resultat. Andelen elever som har godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i sina skriftliga omdömen är mycket hög. Utifrån en genusanalys kan vi dock konstatera att fler flickor än pojkar får omdömet Mer än godtagbara kunskaper, särskilt bland våra äldre elever och i ämnet svenska. Vi ser det som ett utvecklingsområde att under kommande läsår ytterligare analysera och därefter åtgärda detta. En av våra största utmaningar under kommande läsår är att bibehålla de goda kunskapsresultaten. Vår medverkan i Skolverkets satsning Matematiklyftet har utvecklat våra undervisningsmetoder och ökat undervisningens kvalitet. För att säkerställa att våra metoder och arbetssätt är hållbara ska vi regelbundet följa upp våra före detta elevers resultat i år 6. Vi ska regelbundet stämma av våra elevers resultat med gemensamma diagnoser i matematik och svenska. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period % 2014

10 SID 10 (13) Indikator Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 47 % 100 % % 100 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över planeringen i samtliga verksamheter. Förväntat resultat Samtliga flickors och pojkars synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. Arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan ska påbörjas. Arbetssätt Vi ska - Verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. - Utmana genusrelaterade normer och föreställningar vid planering av aktiviteter. - Ha en jämn fördelning av flickor och pojkar i elevrådet, matrådet och fritidsråden. - Analysera elevernas trygghetsenkät ur ett genusperspektiv. Resursanvändning Resurser ska tillsättas så att arbetet med en jämställdhetsplan kan påbörjas. Uppföljning Vi följer upp vårt åtagande genom att: - Elevrådet ska bestå av lika många flickor och pojkar. - Arbetet med jämställdhetsplanen följs upp. - Pojkar och flickors inflytande ska utvärderas på trygghetsenkäten via en kompletterande fråga. Resultat Vi har verkat för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen genom att bland annat medvetandegöra pedagogerna om genusrelaterade skillnader. Både flickor och pojkar svarade i vår skolenkät att de i mycket hög grad kunde uttala sin åsikt och bli lyssnade till på ett klassråd. Skolans elevråd har nu en jämn fördelning av pojkar och flickor, i skolans övriga elevrepresenterade råd strävar man efter att ha en jämn fördelning. Arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan har påbörjats. Elevresultat och

11 SID 11 (13) enkätsvar har analyserats utifrån ett genusperspektiv. Genusanalysen av skolans trygghetsenkät (skolenkät) visade, förutom de redan nämnda, inga stora genusskillnader. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge våra elever inflytande över sitt lärande. Förväntat resultat De pedagogiska planeringarna för samtliga verksamheter ska bli tydligare och mer enhetliga samt planeras och utvärderas tillsammans med eleven. Arbetssätt Elevernas inflytande ska anpassas efter mognad och ålder. Vi ska - Ge eleverna möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen via skolans olika rådsformer. - Ta fram gemensamma mallar för pedagogiska planeringar för samtliga våra verksamheter. - Låta eleverna vara delaktiga i utformningen av sin individuella utvecklingsplan (IUP). - Ge eleverna möjlighet att planera och utvärdera sin undervisning. - Påbörja arbetet med elevledda utvecklingssamtal. Resursanvändning Fritidsutvecklingsgruppen har tid avsatt för utvecklingsarbete i syfte att utveckla tydligare och mer enhetliga planeringar. Lärare och förskollärare kommer att kompetensutvecklas i metoden Elevledda samtal för att öka elevernas ansvar och inflytande. Uppföljning Vi följer upp vårt åtagande genom: - Stadens brukarenkät. - Att följa upp rådsprotokollen i klasserna. - Arbetslagen utvärderar sina resultat och arbetssätt. - Eleverna utvärderar sin delaktighet i IUP:n via skolenkäten. Resultat På klassråd, elevråd, fritidsråd och storsamlingar har eleverna möjlighet att vara med och påverka innehållet samt säga sin åsikt i olika frågor som berör dem. 93 % av eleverna svarar i vår skolenkät att de kan uttrycka sin åsikt och bli

12 SID 12 (13) lyssnade till på dessa råd. Arbetet med att ta fram gemensamma pedagogiska planeringar har fortsatt under året. Förskollärarna har under sina nätverksmöten arbetat med att koppla sin verksamhet till läroplanens mål. Fritidsutvecklingsgruppen har lett arbetet med att koppla den pedagogiska planeringen på fritidshemmen till läroplanens innehåll samt tagit fram enhetliga mallar för dessa. I stadens brukarenkät uppger 26 % av vårdnadshavarna i år F och år 2 att de och deras barn inte vet vad barnet behöver för att läras och utvecklas. Drygt hälften av vårdnadshavarna i år 2:s fritidshem uppger att deras barn inte har inflytande över fritidshemmets aktiviteter. Elevernas möjlighet att påverka, planera och utvärdera de pedagogiska planeringarna har varit svårt att mäta. Däremot svarar 83 % av våra elever i vår skolenkät att de fått vara med och bestämma vad som ska stå i deras IUP. Bedömning och analys Vi har en skola med studiemotiverade elever och välutbildade föräldrar. Pedagogerna på skolan har höga förväntningar på eleverna likväl som att föräldrarna ställer höga krav på skolan. Vi har satt höga årsmål i samtliga åtaganden då vi anser att vi är en skola som har alla förutsättningar att nå upp till dessa mål. Åtagandet angående pojkars och flickors lika inflytande över planeringen anser vi oss ha nått. Utifrån indikatorernas resultat kan vi konstatera att vi inte uppfyllt våra åtaganden avseende elevers inflytande över sitt lärande. Ett fortsatt utvecklingsarbete är därför nödvändigt i synnerhet gällande elevernas inflytande på fritidshemmens aktiviteter. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Vi bedömer att eleverna på vår skola har en mycket god måluppfyllelse och en övervägande majoritet av våra elever känner sig trygga i samtliga våra verksamheter. De områden som i 2013 års arbetsplan prioriterades för utveckling har genomförts helt eller delvist. Vi kan se att följande framgångsfaktorer bidrar till våra goda resultat: Ett stabilt elevunderlag En stabil grundorganisation med kompetenta medarbetare Ett välfungerande elevhälsoteam Ett gott samarbete med vårdnadshavarna.

13 SID 13 (13) Prioriterade åtgärder för utveckling Trygghet och studiero: Vi ska arbeta för att flickor och pojkar ska uppleva samma trygghet i skolan. Den organiserade rastverksamheten behöver utvecklas mer. Kunskap/Bedömning och betyg: Vi ska följa upp våra före detta elevers resultat i år 6 Vi ska regelbundet stämma av våra elevers resultat med gemensamma diagnoser i matematik och svenska. Fler pojkar ska uppnå "mer än godtagbara kunskaper" i ämnet svenska. Elevens ansvar och inflytande: Eleverna ska bli mer delaktiga i de pedagogiska planeringarna. Elevernas inflytande över fritidshemmens aktiviteter ska öka. Kvalitetsredovisning upprättad av Lis Wohlin och Patrik Björk Bilagor