Tertialrapport Tertial för Långbrodalsskolan

Transkript

1 Långbrodalsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Handläggare Lis Wohlin Telefon: Till Långbrodalsskolan Tertialrapport Tertial för Långbrodalsskolan Förslag till beslut Långbrodalsskolan Älvsjö lis.wohlin@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Transporter i Stockholm är hållbara Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...15 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...16 Investeringar...16 Medel för lokaländamål...16 Övrigt...16 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Långbrodalsskolans likabehandlingsplan Bilaga 2: Dokument om studiero

3 Sid 3 (16) Sammanfattande analys Långbrodalsskolan var läsåret en F-4 skola belägen i södra Älvsjö. På skolan finns förskoleklasser, grundskola, grundsärskola, fritidshem och mellanstadieklubb. Vi hade under läsåret totalt 450 elever varav 85 tillhörde förskoleklasserna. 335 elever deltog i fritidshemmens verksamhet och 90 elever i den öppna fritidsverksamheten. Två elever var mottagna i grundsärskolan. Vi är glada för vårt starka varumärke vilket för med sig ett högt söktryck till vår skola. Elevantalet har under läsåret ökat med ca 30 elever och detta har bidragit till att våra klasstorlekar ökat. Vår organisation bestod under läsåret av 17 klasser med ett genomsnittligt elevantal på 26,5 elever per klass och ca 75 medarbetare i tjänst. Skolans fem pedagogiska arbetslag organiseras åldershomogent och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolans ledning bestod under läsåret av rektor Patrik Björk och biträdande rektor Lis Wohlin. Vi har en stabil budget och skolan är en resultatenhet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet är organiserat i två utvecklingsgrupper, en för fritidshemmen och en för förskoleklass-grundskolan, och leds av skolledningen. För att upprätta denna tertialrapport har vi som underlag bland annat använt oss av elevresultat, vår egen skolenkät, pedagogiska resultatdialoger i arbetslagen med gemensam analys samt stadens brukarenkät. Elevernas delaktighet i kvalitetsredovisningen bygger bland annat på återkommande enkäter som mäter trygghet, trivsel, studiero och inflytande. Medarbetarna har utvärderat och analyserat resultaten av sitt arbete med våra åtaganden i respektive arbetslag. Skolledningen har sammanställt och gjort ytterligare analyser till kvalitetsredovisningen. Sammanfattande analys Vi bedömer att eleverna på vår skola har mycket god måluppfyllelse och en övervägande majoritet känner sig trygga i samtliga våra verksamheter. De områden som i års verksamhetsplan prioriterades för utveckling har genomförts eller är under genomförande. Vi kan se att följande framgångsfaktorer leder till våra goda resultat: Ett stabilt elevunderlag En stabil organisation med kompetenta medarbetare Ett välfungerande elevhälsoteam Ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Prioriterade åtgärder för utveckling Kunskap/Bedömning: Vi ska öka användningen av digitala hjälpmedel i undervisningen Vi ska utveckla det kollegiala lärandet Vi ska utveckla analysen av våra tidigare elevers betyg i år 6. Vi ska hitta och utarbeta fler metoder för att fånga upp och utmana högpresterande elever. Våra elever ska i större utsträckning aktivt utvärdera och självbedöma sin kunskapsutveckling inför och under utvecklingssamtalen. Vårdnadshavarna i förskoleklass ska få ta större del av de pedagogiska planeringarna. Implementera användandet av gemensamma diagnoser.

4 Sid 4 (16) Utveckla anpassningar och stöd i klassrummen för elever i behov av särskilt stöd Hitta och utarbeta fler metoder för att fånga upp och utmana högpresterande elever. Trygghet och studiero: Vi ska lyfta framgångsfaktorer i arbetet med studiero. Alla elever ska omfattas av fadderverksamheten. Den organiserade rastverksamheten ska utvecklas. Eleverna ska göras medvetna om och ta ansvar för sin egen inverkan på ljudnivån i matsalen och korridorer. Elevers ansvar och inflytande: Alla elever ska vara delaktiga och få påverka innehållet i sin individuella utvecklingsplan. Kommunikationen av mål och pedagogiska planeringar med våra vårdnadshavare ska bli tydligare. Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet gällande elevernas inflytande på fritidshemmens aktiviteter. Förskoleklassen ska representeras på matråd och elevråd. Vår största utmaning är det ökande elevantalet. I våra yngre årskurser har klasstorlekarna ökat under året och i våra F-klasser gick det 28, 28 och 29 elever. Sammanlagt hade vi 30 fler elever vid detta läsårsslut än vid samma period förra året. Vi kommer att få ett lokaltillskott men under året som gått har vi sett att lokaler och skolgård inte varit anpassade för denna mängd elever. Skolledning, kansli samt elevhälsan har inte utökats i den takt som skolan vuxit vilket behöver åtgärdas. Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,2 % 0 % 0 % 2015

5 Sid 5 (16) Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % 95 % 100 % % 96 % 100 % % 95 % 2015 Analys Endast legitimerade lärare undervisar i de teoretiska ämnena samt id och bild. I slöjdämnena har vi svårighet att rekrytera leg pedagoger då vi inte kan erbjuda heltidstjänster samt att det råder brist på pedagoger med slöjdbehörighet.

6 Sid 6 (16) Åtagande: Vi åtar oss att ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen. Uppfylls helt Vi ska tidigt identifiera och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen. Flera av våra elever ska uppnå omdömet MG och det ska inte finnas någon genusrelaterad skillnad i omdömena. Resultaten på Nationella proven i år 3 ska höjas. Analys Långbrodalsskolans elever når mycket goda resultat. Samtliga elever nådde godkänt på de Nationella proven i år tre i svenska och Matematik. 98 % av våra elever når G eller MG i sina skriftliga omdömen. Andel elever som nådde LUS-punkt 15 i år 3 var 97%. Samtliga som arbetar i skolan uppmärksammar och stödjer elever i behov av särskilt stöd samt samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Fler elever har detta läsår bedömts uppnå omdömet MG. I vissa årskurser finns en svag genusrelaterad skillnad i omdömena, där fler pojkar än flickor bedöms att nå MG. Vi behöver hitta och utarbeta fler metoder för att fånga upp och utmana högpresterande elever då fler elever har potential att nå omdömet MG. Vi har smartboards i alla klassrum och under läsåret har vi utökat vårat bestånd av I-pads så att alla klasser har tillgång till minst en halvklassuppsättning. Trots det kan vi se, bland annat i årets brukarundersökning, att användandet av digitala hjälpmedel fortfarande är ett utvecklingsområde. Våra förstelärare leder lärarnas utvecklingsgrupp där undervisningsmetoder, för skolan gemensamma diagnoser och bedömarkompetens varit centrala områden. De gemensamma diagnoserna har implementerats. Vi har under läsåret fasat ut matematiklyftet. Här kan man konstatera att intresset för matematik och de pedagogiska och didaktiska diskussionerna i ämnet har ökat. Det kollegiala lärandet behöver utvecklas ytterligare och från och med detta läsår ingår samtliga pedagoger i Skolverkets satsning Läslyftet. Våra praktiskt estetiska pedagoger har ingått i nätverk tillsammans med pedagoger från närliggande skolor med syfte att utveckla undervisning och undervisningsmetoder. Våra före detta elevers betygsresultat i år 6 har inte kunnat analyserats på det sätt vi hade önskat. Vi behöver utveckla analysen av detta vidare för att försäkra oss om att våra arbetssätt och metoder är hållbara. I några årskurser har man detta läsår arbetat med elevernas egen utvärdering och bedömning inför och under utvecklingssamtalen. Detta föll mycket väl ut och fler pedagoger kommer att använda sig av den metoden för att öka elevernas inflytande och synliggöra deras kunskapsutveckling. 93% av våra lärare är legitimerade, vi har haft svårt att rekrytera i slöjdämnet då vi inte kan erbjuda heltidstjänster. Våra pedagoger har höga förväntningar på eleverna och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. I förskoleklasserna arbetar man språkutvecklande och samtliga pedagoger fick under läsåret kompetensutveckling i skolverkets stödmaterial "Förskoleklassen-uppdrag-innehåll och kvalitet. En tydlig struktur för hur förskoleklassen ska integrera läroplanens mål med den fria leken har arbetats fram. I årets brukarundersökning angav 63% av vårdnadshavarna att de och deras barn vet vad barnen behöver för att kunna lära och utvecklas. Här behöver vi bli ännu

7 Sid 7 (16) tydligare. Fritidshemmet Fritidshemmens utvecklingsgrupp har fortsatt att utveckla och koppla sina pedagogiska planeringar till LGR 11. Andel vårdnadshavare som kan rekommendera fritidshemmet är 73%, där noterar vi en ökning från förra året. Pedagogerna på fritidshemmen har detta läsår medverkat på utvecklingssamtalen i år 1-3. Elever i behov av särskilt stöd Vi har ett inkluderande arbetssätt där elevhälsoteamet stödjer och handleder pedagoger för att göra de anpassningar som krävs för att alla elever ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen. Anpassningar och stöd för elever i behov är ett område som vi behöver fortsätta att utveckla. Våra grundsärskoleelever inkluderas i grundskolan och erbjuds en strukturerad undervisning såväl i helklass som enskilt. En ansvarig särskolepedagog svarar för dessa elevers arbete mot särskolans mål. Elevhälsoteamet har under året deltagit i Skolverkets satsning "Förstärkt elevhälsa". I takt med att skolan växer ser vi att andelen elever i behov av särskilt stöd ökar. För att möta dessa behov och möjliggöra ett förebyggande och främjande arbetssätt behöver elevhälsoteamet personalförstärkas under kommande läsår. Bedömning och analys Långbrodalsskolan är en skola med studiemotiverade elever och välutbildade vårdnadshavare. Vi har kompetenta och skickliga pedagoger med höga förväntningar på eleverna, likväl som att vårdnadshavarna ställer höga krav på skolan. Vi har satt höga i samtliga åtaganden då vi anser att våra elever har potential att nå upp till dessa. Under åtagandet Kunskap och lärande är vi mycket nöjda med våra höga resultat. På de Nationella proven i år 3 klarade samtliga elever kravnivån för godkänt i samtliga ämnen. Andelen elever som har godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i sina skriftliga omdömen har ökat sedan tidigare år. En av våra största utmaningar under kommande läsår är att bibehålla de goda resultaten. De utvecklingsområden som vi i analysen har identifierat är: Användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen Utveckla det kollegiala lärandet. Implementera användandet av gemensamma diagnoser. Analysen av tidigare elevers betygsresultat Elevernas egen utvärdering och bedömning inför och under utvecklingssamtalen Att informera vårdnadshavarna om pedagogiska planeringar i förskoleklassen Utveckla anpassningar och stöd i klassrummen för elever i behov av särskilt stöd Hitta och utarbeta fler metoder för att fånga upp och utmana högpresterande elever. Personalförstärkning i elevhälsoteamet.

8 Sid 8 (16) mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 86 % 84 % 90 % % 38 % 60 % % 89 % 90 % % 99 % 100 % 2015 Åtagande: Vi åtar oss att erbjuda varje elev en trygg skolmiljö. Uppfylls delvis Vår målsättning är att 100 % att våra elever ska känna sig trygga i skolans samtliga verksamheter. Det ska inte finnas någon skillnad mellan flickors och pojkars upplevda trygghet. Den upplevda studieron ska öka i samtliga våra verksamheter. Alla elever ska känna

9 Sid 9 (16) att de behandlas lika. Analys Våra elever på Långbrodalsskolan är i hög grad trygga enligt stadens brukarenkät och vår egen skolenkät. I år 2 uppger 91% av eleverna i brukarenkäten att de känner sig trygga i skolan och i förskoleklass uppger 95% av vårdnadshavarna att barnen känner sig trygga. I vår egen skolenkät uppger 94% av samtliga elever att de känner sig trygga på skolan. Här ser vi tydliga skillnader mellan årskurserna, vilket vi behöver utreda ytterligare men också dela med oss till varandra av framgångsfaktorer. Gällande fritidshemmen uppger 90% av våra elever att de trivs. Vi ser generellt inga större genusskillnader gällande trivseln, däremot skillnader mellan årskurserna. I den upplevda studieron har vi inte nått förväntat resultat. I stadens brukarundersökning anger 62% av eleverna i år 2 att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna och i vår egen skolenkät är motsvarande siffra för hela skolan 70%. Gällande förskoleklassen så anger 68% av vårdnadshavarna att deras barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Där ser vi en märkbar förbättring från förra årets mätning då endast 38% var positiva i den frågan. Det är generellt sett inga större genusskillnader i resultatet däremot mellan de olika årskurserna. En orsak till att studieron fortfarande är ett utvecklingsområde kan vara att barngruppernaväxer i storlek. Vi har arbetat utifrån läroplanens värdegrund i samtliga våra verksamheter. Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att våra elever mår bra. Alla på skolan har också ansvar för att aktivt motverka mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Skolans elevhälsoteam arbetar på ett förebyggande och främjande sätt och varje tecken på ohälsa hos våra elever följs upp. Skolpsykologen och specialläraren eller specialpedagogen handleder arbetslagen vid behov. Skolans trygghetsgrupp har representanter i varje arbetslag och arbetar mestadels främjande och förebyggande. I skolans likabehandlingsplan beskrivs en handlingsplan vid misstanke om mobbning diskriminering eller kränkande behandling. Varje incident utreds och rapporteras till skolledning och berörda. Likabehandlingsplanen har presenterats för eleverna på en gemensam temadag under våren men också vid terminsstart. Fadderverksamheten har utvecklats men samtliga elever har inte omfattats av den. Rastverksamheten har utvecklats med fler vuxna på skolgården, men den organiserade verksamheten behöver bli ännu bättre. Skolans trygghetsgrupp har mätt och analyserat elevernas trygghet och trivsel i skolenkäten som visar på en hög trivsel och hög trygghet i skolan. Här påvisades en förbättring av resultaten jämfört med förra årets skolenkät. Skolenkäten visade att studiero är ett utvecklingsområde. Analysen visar inte om det är en förståelse av själva begreppet eller om det är den faktiska studieron som åsyftas. Under vårterminen har ett arbete pågått bland samtlig personal att ta fram ett dokument för Långbrodalsskolan med med syfte att gemensamt förtydliga och definiera begreppet studiero. Se bilaga 2. Vid höstterminens start arbetade samtliga klasser med tema studiero och trivsel där bland annat dokumentet om studiero implementerades och trygghetskontrakt upprättades i varje klass. Arbetet med att få en lägre ljudnivå i matsalen har fortsatt och inköp av ljuddämpande matbord och stolar har underlättat arbetet. Dock behöver eleverna göras än mer uppmärksamma på deras inverkan på ljudnivån i matsal och korridorer. Elever med hög frånvaro har följts upp i varje klass och skolsköterskan har i de fall där

10 Sid 10 (16) frånvaron överstigit 15% tagit kontakt med vårdnadshavarna. Bedömning och analys Långbrodalsskolan är en skola med studiemotiverade elever och välutbildade vårdnadshavare i ett socioekonomiskt starkt område. Vi har kompetenta och skickliga pedagoger med höga förväntningar på eleverna, likväl som att vårdnadshavarna ställer höga krav på skolan. Vi har satt höga i samtliga åtaganden då vi anser att våra elever har potential att nå upp till dessa. Under detta åtagande anser vi att vi delvis nått vårt mål. Vi ser inga märkbara genusskillnader i pojkars och flickors upplevda trygghet. Däremot når vi inte riktigt fram gällande studieron där vi ser skillnader mellan årskurserna. De utvecklingsområden som vi i analysen har identifierat är: Vi behöver lyfta framgångsfaktorer i arbetet med studiero Alla elever ska omfattas av fadderverksamheten Den organiserade rastverksamheten behöver utvecklas Eleverna behöver bli mer uppmärksamma och också förstå deras inverkan på ljudnivån i matsalen och korridorer Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 63 % 74 % 80 % 2015

11 Sid 11 (16) Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 61 % 47 % 60 % % 74 % 80 % 2015 Åtagande: Vi åtar oss att ge alla våra elever inflytande över, förståelse för och ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Eleverna ska ha ett reellt inflytande på utbildningens arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inflytandet ökar med stigande ålder och mognad. Analys På klassråd, elevråd, fritidsråd, matråd och storsamlingar ges eleverna möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. På frågan i vår skolenkät om man ansåg sig få komma till tals och bli lyssnad till svarade 89% att man alltid eller ofta ansåg det. På samma fråga gällande fritidshemmet eller Klubben svarade 85% alltid eller ofta. Här fanns ingen märkbar genusskillnad i svaren. Våra förskoleklasser har dock inte ingått i de råd där elever deltar på skolan vilket är ett utvecklingsområde. På frågan om eleven fått vara med och bestämma vad som ska stå i den individuella utvecklingsplanen ansåg 81% av våra elever att det fått göra det. 19% ansåg det inte vilket vi behöver analysera mer. I stadens brukarundersökning svarade 97% av våra elever i år 2 att lärarna lyssnade och tog hänsyn till vad eleverna tycker. Våra vårdnadshavares enkätsvar på stadens brukarenkät visar lägre siffror både i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Vi behöver bli bättre på att kommunicera mål och pedagogiska planeringar med våra vårdnadshavare. I några årskurser har man detta läsår arbetat med elevernas egen utvärdering och bedömning inför och under utvecklingssamtalen. Detta föll mycket väl ut och fler pedagoger kommer under läsåret att använda sig av den metoden för att öka elevernas inflytande och synliggöra deras kunskapsutveckling. Vi har tagit fram gemensamma mallar för de pedagogiska planeringarna i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmen. Bedömning och analys Långbrodalsskolan är en skola med studiemotiverade elever och välutbildade vårdnadshavare. Vi har kompetenta och skickliga pedagoger med höga förväntningar på eleverna, likväl som

12 Sid 12 (16) att vårdnadshavarna ställer höga krav på skolan. Vi har satt höga i samtliga åtaganden då vi anser att våra elever har potential att nå upp till dessa. Vi anser att åtagandena och arbetssätten gett önskat resultat. De utvecklingsområden som vi i analysen har identifierat är: Alla elever ska få vara delaktiga och få påverka innehållet i deras individuella utvecklingsplan. kommunikationen av mål och pedagogiska planeringar med våra vårdnadshavare ska bli tydligare. Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet gällande elevernas inflytande på fritidshemmens aktiviteter. Förskoleklasserna ska, från och med vårterminen, ha representanter på elevrådet och matrådet. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Analys Andel dubbdäck 100 % 0 % 2015 Skolans bil transporterar mat till närliggande skolor och har behövt dubbdäck för att klara detta. Andel ekologiska livsmedel Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 26,6 % 25 % Sorterat Åtagande: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Uppfylls delvis 100 Sortera r 2015

13 Sid 13 (16) Våra elever ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. De ska förstå betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Minst 25% av råvarorna i lunchen och mellanmålet ska vara ekologiska. Analys Vi har under året tillsatt en uppdragsgrupp på skolan med ansvar för att leda skolans arbete för en hållbar miljö. Dessa har bland annat organiserat en miljötemadag för samtliga verksamheter där målsättningen var att öka elevernas kunskap om återvinning och och miljöförstörelse. Vi har organiserat bilfria veckor på skolan och verkat för en beteendeförändring i trafiken genom att uppmuntra till bland annat vandrande skolbuss. Elevrådet har involverats i planering och genomförande av en städdag. Vi kommer under hösten att delta i Stockholms stads projekt för att minska matsvinnet. Vi har i stor utsträckning valt ekologiska matvaror då möjligheter har funnits. Vi har påbörjat ett arbete med att ta tillvara kvarglömda kläder och se till att dessa skänks till välgörenhet. Bedömning och analys Vi har påbörjat arbetet med att bidra till en hållbar livsmiljö samt att öka våra elevers kunskap kring det personliga ansvaret. Arbetet har påbörjats under vårterminen och någon utvärdering är ännu inte gjord. Samtliga aktiviteter kommer att fortsätta under kommande läsår. mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara Andel elbilar 10 % 2015 Andel miljöbilar i stadens bilflotta Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon 100 % Tertial tas fram av nämnd/ styrelse Halvår inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

14 Sid 14 (16) Aktivt Medskapandeindex Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % 2015 Analys Sjukfrånvaro 5,4 % 4 % 4,4 % Tertial Kontakt har tagits med HR-enheten för att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro dag ,7 % 2 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Långbrodalsskolan ska vara en attraktiv arbetsgivare Uppfylls delvis Genom att ha en god arbetsmiljö vill vi öka medarbetarnas frisknärvaro och trivsel. Analys Vi verkar för en god arbetsmiljö och vill därigenom öka medarbetarnas frisknärvaro och trivsel. Genom aktiviteter såsom gemensamma uppstartsfestligheter ökar vi medarbetarnas vi-känsla. Samtliga medarbetare har fått ett friskvårdsbidrag via actiway. Vi erbjuder också

15 Sid 15 (16) massage och innebandy på arbetstid. Vi uppmuntrar alltid relevant kompetensutveckling. För att minska lärarnas arbetsbelastning har vissa fått möjlighet att genomföra utvecklingssamtal under dagtid. 93% av våra lärare är legitimerade. Endast legitimerade lärare undervisar i de teoretiska ämnena samt id och bild. I slöjdämnena har vi svårighet att rekrytera legitimerade pedagoger då vi inte kan erbjuda heltidstjänster samt att det råder brist på pedagoger med slöjdbehörighet. Vi anser vår sjukfrånvaro och VAB-frånvaro är för hög, framför allt inom vissa verksamheter, och har inlett ett samarbete med HR-enheten för att minska denna. Enhetens AMI har ökat från föregående år. mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter

16 Sid 16 (16) Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Övrigt