Verksamhetsberättelse VB 2016 för Katarina Södra skola

Transkript

1 Katarina Södra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Handläggare Margareta Scherman Telefon: Till Katarina Södra skola Verksamhetsberättelse VB 2016 för Katarina Södra skola Förslag till beslut Katarina Södra skola Stockholm margareta.scherman@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar...15 Uppföljning av driftbudget...15 Investeringar...16 Medel för lokaländamål...16 Övrigt...16 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Bokslut 2016

3 Sid 3 (16) Sammanfattande analys Katarina Södra skola är en grundskola med tillhörande fritidshem för barn i åldrarna 6 12 år, det vill säga från förskoleklass till och med åk 6. Skolan hade vårterminen2016 ca 510 elever, varav 66 gick i förskoleklass. I skolbarnsomsorgen deltog 271 elever och fritidsklubben hade ca 100 elever inskrivna. Skolan har fulla klasser på lågstadiet men inför åk 4 tappar vi elever till andra skolor, främst med kulturinriktning. Inför åk 6 tappar vi också elever till friskolor med högstadium och som tar in elever redan i åk 6. För att möta detta har vi organiserat elevens val för åk 4-6 med ett mycket bra utbud av idrott och musik/bild/slöjd-hantverk men även fördjupning i svenska och matematik/no. Till läsåret 2016/2017 låg det förväntade elevantalet på ca 500. I förskoleklassen har vi antagit 100 elever och därmed måst öppna en fjärde grupp. 296 elever går i skolans fritidshem och 121 elever är inskrivna på Fritidsklubben. Under höstterminen har elevantalet ökat tack vare att drygt 30 nyanlända elever antagits till skolan från F-klass och upp till och med åk 6. Skolan hade 81 anställda och personalen bestod av förskollärare, grundskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Vidare fanns speciallärare och specialpedagoger, en intendent, en skolassistent samt en IT-samordnare/vaktmästare. Elevhälsoteamet bestod av skolsköterska, kurator, skolpsykolog och specialpedagog. Skolläkare finns på skolan 4h/vecka. Skolan leds av en rektor och två biträdande rektorer. De biträdande rektorerna ansvarar för arbetet i arbetslagen och den pedagogiska utvecklingen av undervisning och lärandet i fritidshemmet samt i förskoleklassen. Under året har omorganisering av skolledningens arbete och ansvarsfördelning skett eftersom nya biträdande rektorer varit under rekrytering. Skolans kunskapsresultat är generellt goda, till och med mycket goda. Ett pågående systematiskt arbete med ämnesgrupper, ämnesutveckling, gemensam undervisningsplanering har bidragit till detta. Förstelärarna har ansvarat för att driva den pedagogiska utvecklingen i arbetslagen utifrån John Hatties forskning om vilka faktorer, som påverkar undervisningen på bästa sätt. Resultaten av brukarundersökningarna visar att arbete kring elevernas trygghet och studiero ger resultat med att det återstår mycket. Detta måste vara ett fortsatt utvecklingsområde där eleverna själva kommer att involveras bland annat genom Trivselprojektet. Skolans digitala utveckling behöver ta större fart. Samtliga klassrum har Smartboards och de används. Vi har dock för få elevdatorer/ipads. Planering pågår för att kunna utöka antalet. Samtidigt pågår arbetet med att göra en IT handlingsplan. I förskoleklassen är resultaten i brukarundersökningen också goda. Mycket beror på det genomtänkta och väl strukturerade arbete som genomförs, både vad gäller skolförberedande arbete med t.ex. matematik och svenska men även genom relationsskapande arbete i grupperna kring trygghet, studiero och delaktighet. Utmaningarna för fritids kvarstår åtminstone när det gäller att få genomslag i brukarundersökningen. "Nöjdheten" har bara ökat marginellt. Det utvecklingsarbete av fritidshemmens verksamhet, som påbörjades fortsätter. Vi har kunnat höja kompetensen bland fritidslärarna/fritidspedagogerna genom att vi lyckats med att rekrytera utbildade - och erfarna - fritidslärare/fritidspedagoger. Rast- och uteverksamhet samt organiseringen av

4 Sid 4 (16) rasterna har givit positiva effekter och nya satsningen på Trivselprojektet har bidragit till mer aktiva raster för eleverna. Medarbetarenkäten visade att medarbetarna upplever sitt arbete som mycket meningsfullt och att de - trots upplevd hög arbetsbelastning - i hög utsträckning ser fram emot att gå till arbetet. Under året har vi i olika sammanhang arbetat med den upplevt höga arbetsbelastningen. En åtgärd, som förväntades ge positivt genomslag, var att andelen utbildade pedagoger på fritids ökade avsevärt. Vi kan konstatera att vår egen upplevelse är att kvalitén på fritidshemsverksamheten ökat. Det hänger också samman med att arbetet med att utveckla fritidshemmen utifrån Läroplanens mål har kommit igång på allvar. Fortsatt utveckling: Fokus på utveckling av undervisningen så att ett aktivt lärande hos varje elev blir synligt. Fortsatt satsning på matematiken för att ytterligare höja elevernas kunskapsresultat och för att kunna utmana eleverna ytterligare. I två årskurser på lågstadiet ges mer avancerad matematikundervisning till elever som behöver stora utmaningar. Skolans matematiklärare deltar i Mattelyftet och genomförde hösten 2016 sin tredje termin. Skapa trygga miljöer och hög grad av förutsägbarhet för alla elever genom Trivselprojektet och genom ett tvåårigt projekt kring att synliggöra elevernas lärande (Visible learning) utifrån John Hatties forskning. Utveckla såväl verksamhet som elevinflytande i fritidshemmen. Utveckla elevernas delaktighet i arbetsmiljöarbetet och i arbetet med Likabehandlingsplanen. Fortsätta arbetet med IT-handlingsplan. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor VB Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 93,7 % 92,68 % 94,74 % 92 % 95 % 82% 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att

5 Sid 5 (16) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Elevresultaten på Katarina Södra är mycket goda. I åk 3 nådde 96% av eleverna godkänd nivå på NP i matematik och 94% i svenska. I åk 6 har 94% av eleverna minst E i samtliga ämnen. På de Nationella proven nådde 89% av eleverna godkänd nivå i matematik, 99% godkänd nivå i svenska och 98% godkänd nivå i engelska. Vi kan också se att andelen höga betyg ökat. Nästan samtliga elever har kommit en lång bit på väg i sin läsutveckling när de lämnar förskoleklassen. De undervisande lärarna är, med något undantag, legitimerade och undervisningen sker alltmer utifrån moderna forskningsresultat. arbetet utvecklas ständigt och analysdiskussionerna är på väg mot ett fokus på hur vi undervisar de elever vi har i stället för på elevernas svårigheter. Det finns dock fortfarande mycket att utveckla just kring detta. Kunskapsresultaten visar inte, men något undantag, på några större skillnader mellan och. Andelen elever med minst E i samtliga ämnen är 94% och det skiljer 2 procentenheter mellan s och s resultat (95% för na och 93% för na.

6 Sid 6 (16) Det som sticker ut är resultatet i matematik på NP i åk 6 där 86% av na nådde G medan 93% av na gjorde det. I elevgruppen ingick elever, samtliga,med stora matematiksvårigheter, som utvecklat sitt matematiska tänkande mycket och gjort stora framsteg men som ändå inte nått godkänt resultat. VB Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan 96 % 95 % 97 % 98 % 90 % % 92 % 97 % 98 % 95 % % 91 % 90 % % 100 % 96 % 98 % 95 % % 92 % 100 % 2016 Tre undervisande lärare saknar legitimation varav två i slöjd. Fritidspedagoger är behöriga men har inte alltid tagit ut legitimation. Enhetsmål: Vi analyserar resultaten utifrån ett könsperspektiv vid varje uppföljningstillfälle. Målet är det inte finns några könsskillnader i resultaten. Uppfylls helt Det ska inte finnas några tydliga skillnader i resultat mellan och över tid.

7 Sid 7 (16) Vid de resultatanalyser, som görs, kan vi inte se någon signifikant skillnad i resultaten mellan och över tid. Skillnader finns ibland men de går åt båda håll, varför vi inte kan dra några slutsatser om att undervisningen skulle gynna det en eller det andra könet. Det är ändå viktigt att fortsätt att följa detta framöver. Enhetsmål: Vi följer elevernas utveckling av sitt matematiska tänkande. Målet är att varje elev i slutet av åk 1 behärskar huvudräkning med addition och subtraktion inom talområdet 1-10 och har ett visst kunnande inom talområdet Målet är att varje elev i slutet av åk 6 behärskar de fyra räknesätten och kan göra beräkningar med heltal och decimaltal. Elevernas måluppfyllelse ökar. Detta ska kunna avläsas i resultaten på de Nationella proven. Se den sammanfattande analysen under nämndmål. Enhetsmål: Vi följer varje elevs läsutveckling. Målet är att alla elever i slutet av åk 1 läser enkla texter med god förståelse. Eleverna läser genom att använda och växla mellan ändamålsenliga strategier - t.ex. ordbilder, tar hjälp av ljuden och någon bokstav eller något ord de mött tidigare. Arbetet med att utveckla elevernas läsförmåga (såväl avkodning som läsförståelse) sker i samtliga årskurser. Målet i slutet av åk 6 är att alla elever är bokslukare (ligger på LUS-punkt 18a). Eleverna når kravnivåerna i allt högre utsträckning. Inom några år når alla elever LUS 15 i slutet av åk 3. Skolans elever är goda läsare och i slutet av åk 6 är de bokslukare. Se den sammanfattande analysen under nämndmål.

8 Sid 8 (16) Enhetsmål: Vi ger alla barn systematisk språkutvecklingsträning med Bornholmsmodellen under förskoleklassåret. Målet är att alla elever ska vara "läsberedda" när de börjar åk 1 och att flera ska vara igång med läsning. Alla eleverna ska vara "läsberedda" när de börjar i åk 1. Flera elever ska ha kommit igång ordentligt med läsning. Se den sammanfattande analysen under nämndmål. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. VB Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 89 % 90 % 87 % 82 % 90 % % 63 % 70 % % 29 % 8 % 49 % 85 % 2016

9 Sid 9 (16) Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan VB 87 % 61 % 58 % 90 % 90 % % 84 % 69 % 31 % 60 % % 84 % 81 % 76 % 80 % ,2 % 0,2 % 0 % 2016 Enhetsmål: Målet är en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för alla elever och vuxna. Våra elever ska uppleva sin skola som trygg och de ska känna förtroende för de vuxna, som arbetar där. Eleverna ska uppleva att de kan ägna sig åt sitt skolarbete under lektionerna och att det ska vara möjligt att arbeta koncentrerat utan att bli störd. Rasterna ska upplevas som avkopplande och roliga och om konflikter uppstår ska eleverna få hjälp att hantera dem. Antalet rapporterade kränkningar ska minska. Detta ska kunna avläsas i Brukar- och skolundersökningarna och i våra egna enkäter. Fortfarande kan vi inte avläsa tillräckligt tillfredsställande resultat i brukarundersökningarna när det gäller elevernas upplevelse av en trygg skola och upplevelsen av god studiero under lektionerna. När det gäller den upplevda tryggheten visar våra egna enkäter (som omfattar samtliga elever i åk 1-6) på ungefär samma resultat. 88 % av eleverna upplever att de är trygga i skolan. Skillnader finns också mellan s och s upplevda trygghet. Skillnaderna pekar inte åt något håll utan varierar mellan årskurserna. I vissa årskurser upplever na en större trygghet än na och i andra årskurser är det tvärtom. Det finns anledning att fundera över orsakerna till den upplevda tryggheten liksom till den upplevda otryggheten. Under hösten kommer vi i varje arbetslag att titta på det egna resultatet samt även hela skolans resultat och fundera över strategier för att öka tryggheten för alla elever. Under läsåret 15/16 startade arbetet med aktiva raster, vilket inneburit att det funnits såväl rastvärdar som aktivitetsansvariga på rasterna. Rastorganisationen har också inneburit att det varit färre elever ute på rast vid varje tillfälle, vilket medfört färre konflikter och en trivsammare och mer lekfull stämning på skolgården. Dock förekommer ibland både kränkningar och konflikter men det är lättare att få syn på dem och reda ut dem. (Mer om hur det sett ut finns att läsa i skolans Likabehandlingsplan).

10 Sid 10 (16) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. VB Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 72 % 70 % 73 % 66 % 80 % % 71 % 87 % 78 % 85 % % 53 % 44 % 48 % 70 % % 59 % 25 % 64 % 80 % 2016

11 Sid 11 (16) Enhetsmål: Målet är att våra elever ska ha en meningsfull och rolig fritidsvistelse. Aktiviteterna på fritids, som ska främja identitetsutveckling, utveckling av sociala förmågor, ansvarstagande och kunskap om omvärlden, ska locka eleverna att delta i vår egen fritidsverksamhet. Fritidsverksamheten och skolverksamheten ska samverka och gemensamt bidra till elevernas måluppfyllelse. Ett väl strukturerat arbete på fritidsavdelningarna där elevernas inflytande och trivsel har ökat och där vi kan avläsa detta i brukarundersökningarna. Alla föräldrar väljer skolans egna fritidshem för sina barn. Ett väl utvecklat samarbete mellan skola och fritids där verksamheterna stöttar varandra. Att utveckla elevinflytandet är fortsatt viktigt. I våra egna enkäter har vi på lågstadiet mellan 90 och 100% av eleverna i de olika klasserna, som tycker att de blir lyssnade till och att lärarna tar hänsyn till dem, att de får hjälp med det de behöver och att de förstår vad man går igenom på utvecklingssamtalen. Siffran sjunker lite i några klasser på mellanstadiet men även här finns klasser där 100% av eleverna är nöjda med hur de blir lyssnade på och att de får hjälp med det som de behöver få hjälp med och att de förstår utvecklingssamtalen. Resultaten av brukarundersökningen visar på ungefär samma resultat med undantag av vårdnadshavarna i åk 2, som är missnöjda i högre utsträckning än nöjda (47% är nöjda). Sannolikt har det haft betydelse att det, vid tiden för brukarundersökningen, varit rörigt i åk 2 på grund av av osäkerhet i lärarsituationen i samband med en sjukskrivning, som övergick till långtidssjukskrivning. Läsåret 15/16 har vi arbetat med att utveckla fritidshemmen och rastaktiviteterna. Eleverna har varit delaktiga i arbetet genom olika samlingar och möten på fritids och ett "råd" för rastaktiviteterna. mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

12 Sid 12 (16) Under läsåret har sagoprojektet genomförts enligt planen. Dessutom har skolan sökt och fått Skapande skola pengar. Läsåret 15/16 genomförde vi en stor, gemensam satsning på ett dansprojekt, som omfattade samtliga skolans elever. Samtliga elever i åk 4, 5 och 6 har deltagit i projektet med Glada Hudikteatern. Utöver detta deltar eleverna i de olika årskurserna i det kulturutbud, som erbjuds. Bland annathar eleverna besökt muséer, operan, konserthuset, olika teaterföreställningar, deltagit i stadsvandringar och mycket mer. VB Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 66 % 100 % 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. VB Andel ekologiska livsmedel 47 % 50 % 50 % 2016

13 Sid 13 (16) VB Vi har inte riktigt nått målet när det gäller ekologiska råvaror. Vår målsättning är 50%. Vi har 47%, vilket i sig ligger över stadens mål. En avgörande orsak till att målet inte nåtts är att det i stadens upphandlade sortiment saknas viktiga råvaror eller att någon viss vara i det ekologiska sortimentet är slut under längre tid. För att enheterna ska kunna sätta höga mål när det gäller ekologiska råvaror och ett långsiktigt hållbarhetsarbete behöver upphandlingen hänga med. Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 100 Sorterat 1 Sorterar 2016 Enhetsmål: Målet är att minst 50% av de råvaror som används i skolrestaurangen ska vara ekologiska och att all mat ska lagas från grunden. Inga konstgjorda tillsatser ska användas. Det ska framgå i den ekonomiska redovisningen att andelen ekologiska livsmedel når upp till målet. inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

14 Sid 14 (16) VB Sjukfrånvaro 8,4 % 7,8 % 7,2 % tas fram av nämnde n VB 2016 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Målet är att vara en arbetsplats dit personal söker sig, trivs och vill vara kvar. Uppfylls helt Låg personalomsättning, minskande sjukfrånvaro och att vi lyckas rekrytera behörig och kompetent personal. Att vårt AMI värde ökar. Vi har en låg personalomsättning men under det gångna året har vi haft pensionsavgångar och föräldraledigheter och därför behövt nyrekrytera. Vi har lyckats väl i rekryteringsarbetet när det gäller utbildade pedagoger.

15 Sid 15 (16) mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget Det ekonomiska et för 2016 är ett överskott på 976 tkr. Överskottet beror framförallt på att det under året varit en vakant biträdande rektorstjänst, att vi löst omfattande vikariebehov inom organisationen och att drygt 30 nyanlända elever börjat på skolan.

16 Sid 16 (16) Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Övrigt Skolans socioekonomiska stöd har framförallt använts till att förstärka på fritidshemmen, satsa på rastaktiviteter, ha läxhjälp (studiestöd) i samtliga årskurser. Elevhälsoteamet har under året haft fokus på elevernas trygghet och studiero och på det sociala klimatet mellan eleverna. Elevhälsoteamet har följt arbetet med den utvecklade rastverksamheten, som bidragit till att eleverna upplever att det är tryggare på skolgården och att antalet konflikter har minskat och att detta bidragit till att de kan fokusera bättre på lektionerna. Specialpedagogen har träffat arbetslagen utifrån ett elevfokusperspektiv och handlett arbetslagen kring arbetet med såväl enskilda elever som elevgrupper särskilt gällande gemensamma förhållningssätt.