Tertialrapport. Tertial 2 - Johannes skola 2016

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Sida 1 (16) Johannes skola Tertialrapport Tertial 2 - Johannes skola Beslut

2 Sida 2 (16) Sammanfattande analys Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb. Undervisning i hem- och konsumentkunskap har bedrivits på Matteus skola. Elevantalet uppgår till ca 510 elever och antalet medarbetare till ca 65. Vår verksamhet styrs i huvudsak av Skollagen, Skolförordningen och Läroplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem Vi känner oss mycket nöjda och stolta över läsårets utfall på indikatorerna kring kunskapsresultat och brukarenkäter. Dock behöver det nämnas att det till viss del är påverkat av att vi detta år, tillsammans med medarbetarna, satt mer realistiska årsmål. Vi ser förbättringar på de flesta indikatorerna vad gäller kunskapsresultat och då särskilt vad gäller de nationella proven i årskurs 3. Vi kan, trots förbättrade resultat på de nationella proven i årskurs 3, ändå konstatera att vi har ett område att utforska. Vi behöver förstå varför i stort sett alla elever genom åren når lägst E i alla ämnen i årskurs 6 trots att en viss andel av samma elever, när de gick i årskurs 3 bedömdes ha otillräckliga kunskaper. Detta sker år efter år och är ett intressant område för oss att undersöka vidare vad det kan bero på. Vi vill också lyfta fram den höga måluppfyllelsen och de goda resultaten i årskurs 6 detta läsår, som med stor säkerhet går att hänföra till god kontinuitet och ett stabilt och erfaret lärarlag med fokus på rätt saker. Det kollegiala lärandet har utvecklats genom schemalagd tid för gemensam utveckling, planering och bedömning av undervisningen. Deltagandet i matematiklyftet för alla lärare som undervisar i matematik har bidragit till att utveckla nya metoder i undervisningen vilket torde ha påverkat våra positiva skolresultat överlag. Matematiklyftet kommer att pågå på halvfart även under det kommande läsåret och vi har påbörjat ett utvecklingsarbete med att väva in ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnena. Det särskilda genusperspektivet med fokus på att öka förståelsen för flickors och pojkars olika sätt att ta till sig kunskap, och med målet att minska skillnaden i resultat har vi dock inte nått ändra fram med. Vi kan se en förbättring gällande medvetenheten hos pedagogerna när det gäller detta, men vi har en bit kvar här. Vårt förebyggande elevhälsoarbete med tidig screening av elevernas förmågor inom läsning, skrivning och till viss del matematik har påverkat resultatet positivt. Det har hjälpt oss att utforma de anpassningar som krävs liksom det riktade särskilda stödet för de elever som behöver det. Vi ser dock stora behov att se över vår organisation gällande anpassningar och särskilt stöd. Till läsåret /2017 har vi tillsatt lärarresurser och infört ett s.k. "fyralärarsystem" i varje årskurs om tre klasser på mellanstadiet. Detta system behöver vi utveckla vidare mot en organisation av ökad samverkan mellan lärare där man tar ett gemensamt ansvar för de anpassningar i undervisning, miljö och organisation som krävs inom respektive årskurs. Vi är också helt övertygade om att vår tvåspråkiga undervisning bidrar till att höja den generella kunskapsnivån på vår skola. Samarbetet mellan lärare i ämnena svenska/svenska som andraspråk och engelska i de tvåspråkiga klasserna, särskilt kring de gemensamma kunskapsområden som finns i ämnenas centrala innehåll, har fortsatt att utvecklas. Detta sammantaget har gynnat samtliga elevers kunskapsutveckling. Våra förbättrade resultat i förskoleklasserna gällande trygghet och studiero vill vi hänföra till våra kompetenta och erfarna pedagoger som arbetat skickligt med att ta emot de nya eleverna. De har samarbetat väl inom arbetslaget och har haft fasta, väl inarbetade rutiner och en tydlig struktur på verksamheten. Det goda samarbetet med fritidshemmet och en utökning av perso-

3 Sida 3 (16) nalbemanningen där har också bidragit starkt till det fina resultatet i förskoleklassen. Överlag, även i andra fritidshemsavdelningar, har verksamheten utvecklats positivt mot tydligare rutiner och arbetssätt. I takt med att det kollegiala lärandet utvecklats mellan lärarna, har även skolsamverkan med fritidshemmet överlag förbättrats och vi ser en ökad förståelse för fritidsverksamheten som ett ytterst viktigt komplement till skolan. Att ha pedagogiskt ansvariga fritidspedagoger på varje avdelning har fortsatt vara en bra strategi för utvecklingen på fritidshemmet. Sammantaget kan vi konstatera att det som utmärker vår skola mest, är våra akademiska resultat, vår överlag kvalitativa undervisning och vår unika tvåspråkiga inriktning. En styrka vi har är också viljan att utvecklas och en strävan efter att bli ännu bättre. Efter denna analysperiod kan vi konstatera att ett av våra viktigaste utvecklingsområden nästa år bör kretsa kring ett genusperspektiv där vi försöker kartlägga och öka förståelsen för flickors och pojkars olika sätt att ta till sig kunskap samt utveckling av vårt nya "fyralärarsystem" på mellanstadiet. Förslag till prioriterade åtgärder för utveckling Normkritiskt arbetssätt inom skola, fritidshem och fritidsklubb. Jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektivet ska utvecklas och genomsyra planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Utveckling av vårt nya "fyralärarsystem" på mellanstadiet.

4 Sida 4 (16) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 100 % 100 % 100 % 98,5 % 98 % 82 % Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

5 Sida 5 (16) Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 98 % 98 % 98 % 81 % 92 % 97 % 98 % 96 % 91 % 94 % 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % % 90 % 90 Andel legitimerade lärare i grundskolan 81 % 87 % 90 % Enhetsmål : Johannes skola ska höja den generella kunskapsnivån i alla årskurser och ämnen. Uppfylls helt Minst lika hög andel elever som 2015 når betygen C eller högre i årskurs 6. Skillnaden i skolresultat mellan olika grupper samt mellan flickor och pojkar i betyg och resultat på nationella prov i åk 3 och 6 har minskat och pojkarnas generella kunskapsnivå har ökat. Flickors och pojkars inflytande och ansvarstagande har ökat och personalen planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Vi ser ett ökat kollegialt lärande och därmed en mer varierad undervisning, effektivt lärande och ökad samsyn vad gäller bedömning och tolkning av kunskapskraven. Våra stödinsatser är mer effektiva och riktade. Analys Resultat - måluppfyllelse, nationella prov och betyg Vi har en mycket hög och god måluppfyllelse på skolan i samtliga årskurser och ämnen. Endast i årskurs 4 och 5 och i ämnet svenska som andraspråk ser vi en, med våra referensramar, markant lägre andel elever (88 %) som beräknas nå kunskapskraven. Och det är också främst i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik som några få elever på skolan bedöms med otillräckliga kunskaper. I övriga ämnen bedöms de allra flesta ha tillräckliga eller mer än tillräckliga kunskaper. Granskningen visar också att det finns skillnader i resultat mellan olika klasser och årskurser. Vid en närmare analys ser vi dock en statistisk skillnad i resultat mellan pojkar och flickor där pojkarnas måluppfyllelse ligger lägre än flickornas i svenska och svenska som andraspråk och matematik. Skillnaden är obetydlig när det gäller engelska. Vid en jämförelse med föregående läsårs resultat på de nationella proven i årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk och matematik, ser vi att en mycket större andel av eleverna

6 Sida 6 (16) har uppnått kravnivån för godkänt resultat detta läsår. Samma positiva trend gäller när man jämför resultaten på de nationella proven i årskurs 3 och 6. Jämfört med föregående läsår ligger meritvärdet för betygen i årskurs 6 aningen lägre läsåret 2015/, men meritvärdet är fortfarande högt (fjärde plats) i jämförelse med stadens resultat. 100 % av våra elever i årskurs 6 uppnådde målen i alla ämnen. Resultatanalys På Johannes skola har vi engagerade pedagoger, elever och vårdnadshavare vilket vi bedömer bidrar starkt till den mycket höga andelen elever som bedöms ha tillräckliga eller mer än tillräckliga kunskaper i alla ämnen. Vi kan dock ringa in ett tydligt utvecklingsområde för vår skola och det är att hitta sätt/verktyg att höja andelen godkända elever i åk 3 eftersom vi tydligt ser att många, oftast alla elever som inte visade tillräckliga kunskaper i åk 3, ändå uppnår lägst betyget E i årskurs 6. Våra goda resultat i årskurs 6 detta läsår, men även förra, beror med största säkerhet på god kontinuitet och att lärarlaget var stabilt och erfaret. En annan orsak är att vi detta läsår inte hade några nyanlända elever i årskurs 6. Läsåret 2015/ var fjärde året med betygsättning och under de tre åren fram tills nu har lärarna som undervisar på mellanstadiet systematiskt diskuterat kunskapskrav, bedömning och betyg. Schemalagd gemensam planeringstid för varje årskurslag har möjliggjort detta och bidragit till en kultur där det kollegiala lärandet är en naturlig del i arbetet. Inför de NP-proven har mellanstadielärarna planerat genomförandet och sambedömning av proven. Detta har inneburit att fler lärare har varit delaktiga och fått större insikt vad gäller kunskapskrav och bedömning. Kanske kan införandet av betyg i årskurs 6 och de därmed tydligare och mer omfattande kunskapskraven jämfört med årskurs 3, gjort att lärarna på mellanstadiet, i högre utsträckning planerar och genomför sin undervisning utifrån LGR 11. Detta har förmodligen bidragit till den goda måluppfyllelsen. Förhoppningsvis kommer de nya kunskapskraven i årskurs 1 i svenska, svenska som andraspråk och matematik och det nya obligatoriska bedömningsstödet, ge stöd åt och bidra till att öka medvetenhet och kompetens hos lärarna på lågstadiet på liknande sätt. Vad skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat beror på kräver en djupare analys och är idag svårt att ge ett entydigt svar på. Skillnaderna är inte specifika för Johannes skola utan en nationell och internationell trend. Vi behöver öka medvetenhet och kunskap om olika arbetsmetoder för att kompensera dessa skillnader. Vi är i planeringsstadiet vad gäller en mer riktad satsning på lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, vilket vi tror skulle gynna alla elever och kanske särskilt pojkarna. Skillnaderna i måluppfyllelse och resultat mellan olika klasser och årskurser bedömer vi delvis bero på skillnader i klasstorlek och antal elever med särskilda behov. Av de 43 lärare som är anställda på skolan har 35 tagit ut sin lärarlegitimation. Av de övriga 8 är det 2 st som har ansökt om legitimation men ännu inte fått, 2 st går VAL-utbildning för att komplettera sina utländska examina, 3 st har någon enstaka kurs kvar innan lärarexamen kan tas ut men kommer att komplettera detta under innevarande läsår. Dessutom har vi en förskollärare som ansökt om VAL-utbildning men inte antagits denna termin. Denna lärare arbetar tätt tillsammans med en av våra lärare med lång erfarenhet och stor kompetens.

7 Sida 7 (16) Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan 82 % 89 % 74 % 87 % 88 % 79 % 73 % 86 % 45 % 60 % 50 % 64 % 35 % 40 % 45 % 79 % 88 % 71 % 87 % 88 % 69 % 66 % 77 % 31 % 40 % 82 % 77 % 89 % 80 % 75 % 1,43 % 0,9 % 0,36 % 0,4 % 0,4 % Enhetsmål : Pedagoger, elever och övrig personal ska tillsammans arbeta för att en god lärmiljö, präglad av arbetsro, råder i hela skolan. Uppfylls delvis Våra resultat i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" har förbättrats inom samtliga målgrupper. Pedagoger och övrig personal har alltid med "en god lärmiljö" som en självklar aspekt vid planering av lektioner, aktiviteter på fritids och fritidsklubb, rastverksamhet och övriga aktiviteter. Eleverna tar ansvar för sina studier och upplever att det råder en god lärmiljö/arbetsro i klassrum, på fritids och fritidsklubb samt på raster och vid övergångar mellan lektioner och aktiviteter. Kommunikation, dialog och samverkan med vårdnadshavarna fungerar väl och karaktäriseras av fortroende som bidrar till att ge alla våra elever goda förutsättningar att utvecklas optimalt och nå målen för utbildningen. Utanför organisationen uppfatttas Johannes skola som en öppen samarbetspartner.

8 Sida 8 (16) Analys Resultat Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel har legat förhållandevis konstant under de tre senaste åren enligt brukarundersökningarna. I förskoleklass och årskurs 2 ligger resultatet läsåret 2015/ mycket nära full måluppfyllelse utifrån skolans uppsatta årsmål. I årskurs 5 nådde vi full måluppfyllelse även om Johannes skola ligger aningen under stadens snitt. I stort sett ligger skolans resultat något lägre än Stockholms stads resultat vad gäller trygghet. När det gäller studiero visar läsårets brukarundersökning en tydlig förbättring från föregående år i förskoleklass och årskurs 5 där vi uppnådde skolans årsmål. Även jämfört med staden ligger dessa två årskurser något högre i resultat. I årskurs 2 ligger resultatet fortfarande något lägre än skolans årsmål och även betydligt lägre än stadens resultat. Resultatanalys Noteras bör att vi detta läsår satte mer realistiska årsmål på indikatorerna och att medarbetarna var mer delaktiga. De uppsatta årsmålen har satts utifrån förra årets resultat men med hänsyn taget till detta läsårs elevgrupper. Detta har bidragit till högre måluppfyllelse generellt men gör det svårt att jämföra resultaten mellan läsåren. Det fördjupade analysarbetet med resultaten från brukarundersökningen som genomförts på arbetslagsnivå har bidragit till ökad medvetenhet och ansvarstagande för skolans resultat hos medarbetarna. Detta i sin tur har lett till ökad förståelse för kopplingen mellan skolresultat och vardagsarbete - man strävar efter att hitta nya arbetssätt och metoder utifrån de resultatanalyser som genomförts och man arbetar helhjärtat för att förbättra skolresultaten och därmed kvaliteten i verksamheten. Pedagogerna som arbetade i förskoleklass och årskurs 1 under detta läsår har flera års erfarenhet av arbete med hur man tar emot nybörjare. Man har ett gott samarbete inom arbetslaget med fasta rutiner och tydlig struktur. Detta har bidragit till det positiva och förbättrade resultatet. En möjlig anledning till att målen vad gäller trygghet och studiero inte uppnåddes i årskurs 2 kan vara den problematiska personalsituationen i årskursen och på idrotten under hösten med flera vakanser och därmed många vikarier. Med största sannolikhet har detta lett till oförutsägbarhet och otrygghet för eleverna. De oplanerade och rätt dramatiska utrymningarna under några kalla vinterdagar på vårterminen har säkerligen påverkat framför allt de yngre barnens känsla av otrygghet. I 4-6:an har vi under läsåret regelbundet diskuterat vad studiero innebär. Upplevelsen av studiero är väldigt olika bland eleverna. Flera klasser har också bedömt studieron i klassrummet enligt en fem-gradig skala för att sätta fokus på när och hur studiero råder. För en del fungerar det utmärkt även i ett livligt klassrum beroende på aktivitet, t.ex. gruppdiskussioner eller laborationer, så länge fokus ligger på lärandet, medan det för andra krävs mer tystnad och lugn. Att årsmålet gällande olovlig frånvaro ej uppfylls bedömer vi bero på att skolan i större omfattning än tidigare, inte beviljat elever ledighet för semesterresor, men vårdnadshavare har ändå valt att genomföra resan. Eleverna har då registrerats som olovligt frånvarande liksom elever som varit lediga under perioderna med nationella prov trots att de inte beviljats ledighet.

9 Sida 9 (16) Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Analys Våra årsmål gällande elevernas upplevelse av inflytande uppnåddes i förskoleklass, årskurs 2 samt fritidshemmet årskurs 2. Endast i årskurs 5 nådde vi inte ända fram. I vår analys så lyfter vi fram vikten av individuell och konstruktiv återkoppling till eleverna som ett utvecklingsområde, även om flera av våra lärare ger feedback på olika uppgifter. Genom att fördjupa vårt kollegiala lärande med "nyckellektioner" så kan vi utveckla detta arbetssätt så att fler lärare arbetar mer med det som en naturlig del i undervisningen. Detta kommer att öka elevernas förståelse för vad de behöver arbeta med för att nå målen i de olika ämnena då kunskapskraven är formulerade på ett abstrakt språk för eleverna vilket gör det svårt för eleverna att förstå vad som förväntas och bedöms. På fritidshemmet i årskurs 2 ser vi stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor vad gäller inflytande. Vi ser här en koppling till, det vi upplever, ett stort idrotts- fotbollsintresse särskilt hos pojkarna på lågstadiet och där de (deras vårdnadshavare) nog upplever att de inte får utöva det intresset i tillräckligt stor omfattning på fritidshemmet. Detta kräver dock en djupare analys och är något vi behöver prioritera och ta tag i under nästa verksamhetsår. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 61 % 62 % 63 % 75 % 75 % 86 % 77 % 96 % 65 % 75 % 58 % 22 % 86 % 50 % 57 % 67 % 61 % 73 % 59 % 60 %

10 Sida 10 (16) Enhetsmål 1, : Eleverna ska, utifrån sin mognad och ålder, känna att de har ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning. Uppfylls delvis Vi ska höja resultatet i brukarundersökningen gällande inflytande inom samtliga målgrupper till lägst den nivå vi var läsåret innan, men helst högre. Eleverna har, utifrån mognad och ålder, kunskap om begreppet inflytande och vad det innebär och kräver, även i form av eget ansvar. Analys Resultat Enligt brukarundersökningarna har Johannes skola uppnått årsmålen gällande indikatorn "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena" i förskoleklass och årskurs 2, men inte i årskurs 5. Vid en jämförelse med Stockholms stad ligger resultaten för Johannes skola något lägre på denna indikator. Tittar man på övriga resultat gällande frågan "Jag är nöjd med det inflytande som jag har över mitt skolarbete" så uppger hela 89 % av eleverna ett positivt resultat i enkäten vilket också är en förbättring mot året innan och ett resultat som ligger över stadens. Resultatanalys Något man kan ana i resultaten är att elevernas upplevelse av inflytande verkar minska något med stigande ålder. Alla klasser har schemalagda klassråd där frågor som eleverna kan ha inflytande över tas upp. Stormöten på fritids har också bidragit till elevernas uppfattning av inflytande. I 4-6:an har flera klasser arbetat systematiskt med att förtydliga för eleverna när de faktiskt har inflytande t.ex. genom att poängtera att nu arbetar vi med det ni önskade på klassrådet eller att låta dem vara delaktiga i den pedagogiska planeringen genom att direkt skriva in deras förslag gällande aktiviteter eller redovisningsformer. Detta torde ha påverkat det goda resultatet i årskurs 5 gällande inflytande i skolarbetet. Andra orsaker som bidragit till de hyfsade resultaten om elevinflytande tror vi är att många klasser har elevledda/elevaktiva utvecklingssamtal för att på så vis förankra IUP-målen hos eleverna. Elevaktiva metoder som mini-whiteboards som eleverna får uppvisa sina svar på eller att fördela ordet genom att dra glasspinnar med elevernas namn bidrar till att ge alla elever lika stort utrymme. Av olika personalskäl har elevrådet inte haft så regelbundna möten som man hade kunnat önska. Varför endast 61 % av samma elever i årskurs 5 på Johannes, jämfört med stadens 74 % svarar "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena" är svåranalyserat. Vi vet ju att en individuell återkoppling på uppgifter under lektionstid är betydelsefull för att öka elevernas förståelse för det egna lärandet. Vi vet också genom den utvärdering som genomfördes av stadens utvärderare på mellanstadiet hos oss hösten 2015, att flera av våra lärare under lektioner ger feedback på olika uppgifter. Utvärderarna skriver i sin rapport att "Detta gör att elevernas motivation för lärande ökar och också deras vilja att utveckla sina kunskaper. Denna återkoppling gör att eleverna tränas i att reflektera och även ta ett större eget ansvar. Läraren får här också en återkoppling på hur eleverna har tagit in undervisningens olika delar. Vi ser ett bra exempel på en sådan konstruktiv återkoppling när eleverna i slutet av en lektion får fylla i en exit note till läraren, där varje elev får beskriva och reflektera över det egna lärandet under lektionen." Vi behöver genom vårt kollegiala lärande med "nyckellektioner" utveckla detta arbetssätt så att fler lärare arbetar mer med individuell och konstruktiv återkoppling till

11 Sida 11 (16) elever och med målet att öka elevernas förståelse för vad de behöver arbeta med för att nå målen i de olika ämnena. Detta är särskilt viktigt eftersom kunskapskraven är formulerade på ett abstrakt språk för eleverna vilket gör det svårt för eleverna att förstå vad som förväntas och bedöms. Enhetsmål 2, : Pojkar och flickor bemöts likvärdigt och ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Uppfylls delvis Vi ska höja resultatet i brukarundersökningen gällande inflytande på fritidshemmet och på fritidsklubben till lägst 2015 års nivå, men helst högre. Eleverna har, utifrån mognad och ålder, kunskap om begreppet inflytande och vad det innebär och kräver, även i form av eget ansvar. Personal på fritidshem och fritidsklubb planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Analys Resultat Generellt har nöjdheten över inflytandet på fritidshemmet ökat vilket ses som positivt och som resultatet av ett målmedvetet arbete. På fritidsklubben ser vi inte riktigt samma positiva tendenser. Det är visserligen en överväldigande andel positiva svar men ändå en liten minskning jämfört med föregående år, detta trots att resurser tillförts klubben Resultatanalys Att skillnaden framförallt i årskurs 2 är så pass stor som den är mellan pojkar och flickor är nästa område att analysera och ta tag i och kommer att vara ett prioriterat delmål nästa verksamhetsår. Många pojkar på lågstadiet är idrottsintresserade i allmänhet och fotbollsintresserade i synnerhet. Nödvändiga, men för vissa elever ovälkomna, förändringar i hur vi använder fotbollsplanen vi förfogar över under skoltid är säkerligen en delförklaring till varför pojkarnas nöjdhet över inflytandet är mindre. Begränsningar i användandet av mobiltelefoner och datorer är troligen det som ligger bakom de negativa svar vi ser då personalen under våren genomförde förändringar som sågs som positiva från skolans (och vårdnadshavarnas sida) men inte alls i linje med önskemålen från de elevers som helst skulle vilja sitta vid en dator eller ipad hela verksamhetstiden. Att hitta sätt att möta dessa elever utan att kompromissa med det pedagogiska innehållet i verksamheten är vår nästa stora utmaning på fritidsklubben. Fritidshems- och fritidsklubbspersonalens utbildningsnivå är också en faktor som kan ha bidragit negativt till måluppfyllelsen. Den skriande bristen på utbildade fritidspedagoger har slagit hårt hos oss och vi ser ingen snar lösning på det problemet. Vi jobbar vidare med både nyrekryteringar och intern kompetensutveckling.

12 Sida 12 (16) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 89 % 70 Enhetsmål : Eleverna upplever och deltar i professionella kulturupplevelser. Uppfylls helt Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser, t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök minst en gång per termin. Eleverna i årskurs 5 är nöjda med de kulturupplevelser de har fått ta del av i skolan. Analys Resultat Resultatet i brukarenkäten visar mycket goda resultat när det gäller elevernas upplevelse om deltagande i kulturlivet. Årskurs 2:s resultat ligger i paritet med staden medan årskurs 5:s ligger betydligt över. En rejäl ökning av resultatet kan också ses vid jämförelser med tidigare år. Resultatanalys En välfungerande kulturgrupp och anslag från "Skapande skola" har bidragit till fler övergripande kulturupplevelser för hela skolan vilket tydligt syns i vår resultatuppföljning. Vi har under läsåret 2015/ genomfört flera författarbesök och skrivar-workshops både i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet. En "Cirkus-workshop" av Cirkus Cirkör genomfördes på Fritidshemmens dag i maj och en Cirkus-action-show genomfördes för hela skolan i aulan. Årskurserna 4 och 5 deltog även i projektet Barn föds inte med fördomar med avslutningsshow av Glada Hudikteatern i Globen. Vi är övertygade om att dessa kulturupplevelser stort bidragit till våra överlag förbättrade resultat i brukarundersökningen och till vår skolas höga måluppfyllelse vad gäller skolresultat.

13 Sida 13 (16) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Prognos helår Årsmål KF:s års mål Period Andel ekologiska livsmedel Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 48 % 45 % 1 Sorterat 1 Sorterar Enhetsmål: Johannes skola ska bidra till en hållbar livsmiljö och utveckling. Uppfylls delvis Elever och personal har insikt i och tar ett personligt ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Vi har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel. Personal och elever tar ansvar för trivseln i de gemensamma utrymmen som finns på skolan genom att plocka undan efter sig. Analys Analyseras enligt anvisningarna i samband med Verksamhetsberättelse.

14 Sida 14 (16) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Johannes skolas ekonomiska resultat ska vara i balans. Uppfylls helt Bokslutet visar på ett resultat i linje med budget och resultatfonden motsvarar mellan 5 och 10 procent av skolans årliga intäkt. Analys Ekonomirapporteringen lämnas enligt anvisningarna till controller. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Analys genomförs ingen medarbetarenkät. Resultat kan därför inte anges. Sjukfrånvaro 7,1 % 8,3 % 7,5 % 7,5 % tas fram av nämnden Tertial 2

15 Sida 15 (16) Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: På Johannes skola bidrar all personal tillsammans till en god trivsel, kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. Uppfylls delvis Vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för detta. Medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra. Vårt AMI har förbättrats och sjukfrånvaron har gått ner i förhållande till föregående år. Analys Nuläge - september Vår arbetsplats karaktäriseras oftast av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Nya medarbetare som börjar hos oss vittnar ofta om det. Vid höga arbetstoppar som t.ex. läsårsstart, perioderna med utvecklingssamtal och nationella prov kan man tydligt märka en ökad stress hos medarbetarna. Detta behöver ledning och alla medarbetare ta ett gemensamt ansvar för. Kommunikationen inom arbetslaget, mellan AE-ledare/skolledning/servicekanslipersonal och pedagoger blir då särskilt viktig. Alla, oavsett funktion och ansvar behöver visa varandra respekt för vars och ens ansvarsområde så att hela arbetskedjan kan fungera. Och det är viktigt att skolkulturen präglas av ett arbetsklimat där medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan ses som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och

16 Sida 16 (16) tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra. Analys Ingen medarbetarenkät kommer att genomföras under utan först på våren Det innebär att vi inte har något AMI att förhålla oss till vid denna analys. Vårt rekryteringsarbete har inför läsårsstarten fungerat mycket bättre än förra året. Vid läsårsstarten hade vi fullt på alla positioner, även vad gäller elevassistenter. Dock väntar vi på en idrottslärare som har uppsägningstid på en annan skola. Vi har omarbetat vår fyraveckorscykel med möten och skapat en ny ordning som vi tror ska förbättra effektivitet och meningsfullhet på våra möten för alla. Vi fortsätter med våra veckotavelmöten varje vecka i varje arbetsenhet, på vissa fritidsavdelningar, på kansliet men på ledningsgruppen varannan vecka. De har blivit en naturlig del i arbetet och lett till effektivitet och tydlighet. Skolledningens tavelinformationsmöte, om 30 minuter som genomförs varje vecka på dagtid vänder sig till all personal som kan delta. Denna systematiska information till personalen har lett till ökad helhetssyn hos medarbetarna. Våra uppdragsgrupper, har lett till ökat ansvarstagande för helheten hos våra medarbetare och idag känns skolan mer än tidigare som en gemensam arbetsplats. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning