Verksamhetsplan 2016 för Olovslund/Nockebyhov

Transkript

1 Olovslund/Nockebyhov Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Henrik Kroon Telefon: Till Olovslund/Nockebyhov Verksamhetsplan 2016 för Olovslund/Nockebyhov Olovslund/Nockebyhov Bromma henrik.kroon@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 av ekonomi Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Plan mot kränkande behandling Olovslund Nockebyhov Bilaga 2: Budget 2016

3 Sid 3 (17) Inledning Olovslund/Nockebyhovs skolor är två kommunala skolor som båda bedriver fritidshemsverksamhet. : F-6 och grundsärskola Nockebyhovsskolan: F-3 Arbetet inom skolorna präglas av vår värdegrund: "Alla ska trivas och känna sig trygga. Alla barn och vuxna i våra skolor har lika värde och har rätt att bli behandlade med respekt. Ingen får utsättas för kränkande särbehandling. Vi ska vara rädda om vår miljö." Vår vision är: "Vi skapar verktyg för ett livslångt lärande." Det innebär att vår uppgift är att ge alla elever verktyg för sitt lärande och sin personliga utveckling och vi ska göra allt för att hjälpa och stödja varje enskild individ. Vi vill lyfta fram det som fungerar hos varje barn och bekräfta barnets förmågor. Vi arbetar för att stärka barnets självkänsla och självförtroende och därmed skapa goda förutsättningar för inlärning och utveckling. Vi arbetar utifrån en lösningsinriktad pedagogik - LIP. Klasserna i grundskolan är åldershomogena. På är det tre klasser i varje årskurs. Elever i förskoleklass och till och med årskurs 3 är inskrivna i skolbarnsomsorgen. Ca 30 barn går på det privata fritidshemmet GIII:an, som ligger nära. Skolan och skolbarnsomsorgen finns i samma lokaler i båda skolorna och skolbarnsomsorgens personal arbetar i klasserna under förmiddagarna. Undervisningen i särskoleklassen sker i mindre undervisningsgrupp. Den enskilda elevens behov och förutsättningar styr schema och individuell planering. Denna grupp kan även undantagsvis ta in barn som inte är mottagna i särskolan men har behov av den särskilda pedagogik som bedrivs där. De flesta elever har en indviduell plan för integrering med grundskolans elever. De flesta eleverna i särskoleklassen går på de vanliga fritidsavdelningarna. Skolorna bedriver en viss del av undervisningen utomhus, tex utematematik. Barn i behov av särskilt stöd får möjlighet till undervisning enskilt eller i liten grupp av specialpedagoger och speciallärare. I vår specialpedagogiska organisation får elever både socialt och pedagogiskt stöd i matematik, svenska och engelska. Arbetet sker utifrån individuella utvecklingsplaner, extra anpassningar och åtgärdsprogram. Elever har även möjlighet att få hjälp vid läxläsning en fast tid i veckan. En av lärarna i specialpedagogiska teamet arbetar på Nockebyhovsskolan en dag i veckan. Pedagogerna i spec-teamet har handledning med lärare vid behov. Under 2015 har en elevhälsoplan tagits fram. Planen syfter till att förtydliga uppdraget för elevhälsoteamet men också för att stödja skolans pedagoger i rutinerna gällande elever i behov av särskilt stöd. Skolorna har under de senaste åren haft en ledning bestående av rektor och biträdande rektor.

4 Sid 4 (17) Vidare har skolans intendent haft personalansvar för kökets personal. Från och med vt 2016 utökas skolledningen med ytterligare en biträdande rektor med huvudansvar för verksamheten F-3 i. Från och med ht 2016 planeras anställning av biträdande rektor med huvudansvar för verksamheten 4-6 samt grundsärskolan i. Under vt 2016 finns ett behov av översyn av skolans administrativa funktioner. Detta i och med pensionsavgångar i denna personalgrupp. Från och med ht 2015 bildades en pedagogisk ledningsgrupp bestående av arbetslagsledare och samordnare för olika verksamheter i skolan. Vidare gjordes en ihopslagning av arbetslagen. Under vt 2016 kommer dessa förändringar att utvärderas i personalgruppen. Det systematiska kvalitetsarbetet består av utvärderingsarbetet, som genomförs kontinuerligt över hela läsåret.. Material från medarbetare, elever och vårdnadshavare analyseras och utvecklingsområden identifieras. Resultaten på nationella prov, LUS mm ligger också till grund för analysen. Stockholms stads brukarundersökning, resultatdialoger samt medarbetarenkäten används också vid vårt kvalitetsarbete. Verksamhetsplanen arbetas fram av ledningen och diskuteras i samverkansgruppen och på APT. Den presenteras på föräldrarådet och skolornas hemsida. Skolledning har efter analys av föregående års resultat samt i diskussion med pedagogisk ledningsgrupp och i samband med medarbetarsamtal och resultatdialoger valt att lyfta fram fyra prioriterade områden för utveckling. Vi kommer under vt 2016 att påbörja en process kring implementering av "Bedömning för lärande". Bedömningen är att en ökad medvetenhetet och ett kollegialt lärande kring formativ bedömning kan stödja pedagogerna i deras arbete med elevernas lärande. Vi ser ett behov av att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet i fritidshem och föreskoleklass. Här handlar det om att skapa bra och tydliga strukturer för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Användningen av IKT ser vi fortfarande som ett utvecklingsområde för att stödja elevernas lärande. Slutligen ser vi det som relevant att utveckla och stödja kvalitetsarbetet på alla nivåer i verksamheten. Prioriterade åtgärder för utveckling - Utveckla formativa arbetssätt för att stödja elevernas lärande och ledarskapet i klassrummet - Utveckla fritidshemmets och förskoleklassens verksamhet och arbeta mot en hög likvärdig kvalitet - Utveckla användningen av IKT i alla verksamheter - Utveckla skolans kvalitetsarbete i alla verksamheter KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 99 % 82% År

5 Sid 5 (17) Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 99 % År 99 % År 99 % År 99 % År 99 År

6 Sid 6 (17) Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Implementera ett språkutvecklande arbetsätt Att eleverna upplever att de utmanats i sin läsning, sitt skrivande och sin språkliga utveckling. Att eleverna visar god förståelse efter att ha läst olika typer av texter. Att vi når förväntat resultat i de nationella proven i svenska i årskurs 3 respektive 6. Att elevernas förståelse för begrepp inom skolans ämnen ökar. Läsutmaningar, läsprojekt, läsgrupper, tyst läsning, högläsning, författarprojekt, bibliotekskunskap, biblioteksbesök, skriva sagor och läsa för yngre elever, novelltävlingar. Bornholmsmetoden för de yngsta eleverna. Alla lärare fortsätter arbetet med "En läsande klass" i sin undervisning. Samtal och kollegialt lärande om språkutvecklande arbetsätt inom alla ämnen och verksamheter. Arbete med begreppsförståelse i alla ämnen och verksamheter Biblioteken. Bibliotekarien. Läsgrupper under ledning av lärare och fritidspersonal. Lärares undervisning och planering. Pedagogiska fora. Resultatdialoger i arbetslaget under ledning av arbetslagsledaren. Resultatdialog mellan arbetslag och skolledning. Lästester som genomförs utifrån handledning av specialpedagog/läsutvecklare. Diagnoser, LUS, nationella prov. Utvärderingar. Utveckling En väl utvecklad läsförmåga är en av grundförutsättningarna för att eleven ska kunna utvecklas och nå kunskapsmålen i skolan. Det är därför relevant att vi som skola arbetar för att utmana eleverna i sin läsning och i sin språkutveckling. Målsättningen är att alla ämnen och verksamheter (skola och fritids) ska ha ett språkutvecklande arbetsätt. Vi planerar för framtida kompetensutveckling i läslyftet inom två år.

7 Sid 7 (17) Utveckla användningen av IKT i verksamheten (skola, fritids, personal) Att resultatet på frågan om IT i undervisningen i brukarundersökningen ska uppnå minst medelresultatet för Stockholms stad. Implementering av framtagen handlingsplan för IKT i skolan.handlingsplanen beskriver vilka mål eleverna förväntas uppnå vad gäller IT-användning. av verktyget för självskattning och tillhörande handlingsplan. Aktiv och utökad användning av datorer och ipads. Brukarundersökningen. Enkät. Handlingsplan Utveckling Skolans ledningsgrupp arbetar aktivt med IKT-frågor. Under vt 16 ser vi över behovet av att tillsätta en IKT-grupp. Utveckla formativa arbetssätt för att stödja elevernas lärande (Implementera "bedömning för lärande") Att elevernas resultat förbättras. Att eleverna i högre utsträckning upplever att de har förståelse för var de befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som är nästa steg i lärandet.. Skolledning utformar i dialog med pedagogisk ledningsgrupp och förstelärarna en plan för implementering av arbetet med formativ bedömning och formativa arbetssätt i undervisningen. Utgångspunkten är nyckelstrategierna för ett formativt arbetssätt. Pedagoger som arbetar med eleverna under skoltid och fritidstid. Förstelärarna och pedagogisk ledningsgrupp.

8 Sid 8 (17) sker kontinuerligt under året i skolledning, arbetslag och pedagogisk ledningsgrupp. Utveckling Målet är att skapa kollegialt lärande i arbetslagen via samtal om formativa arbetssätt i undervisningen. Utveckla fritidshemmets- och förskoleklassernas verksamhet och arbeta mot en hög likvärdig kvalitet Att fritidshemmets- och förskoleklassernas verksamhet får goda omdömen av elever och vårdnadshavare i utvärderingar och brukarundersökningar. Att verksamheten planeras kollegialt utifrån aktuella styrdokument. Att vi hittar funktionella former för planering av fritidsavdelningarnas verksamhet. Samtliga fritidsavdelningar årskurs 1-3 utarbetar lokala pedagogiska planeringar, där det framgår syfte, långsiktiga mål, konkreta mål, arbetssätt, bedömning och dokumentation. Fritidshemmet påbörjar ett kvalitetsarbete för att utveckla verksamheten. Förskoleklassernas pedagoger fortsätter utvecklingsarbetet med pedagogiska planeringar. Använda personalens olika kompetenser. Vid rekrytering prioritera personer med pedagogisk utbildning. Personalens tid vid möten. Utvärdering vid läsårets slut. Trivselenkäter. Elevsamtal. Utveckling Under vårterminen 2016 fortsätter fritidshemmets personal med utvecklingsarbete under ledning och stöd av Ann Pilgren från Stockholms Universitet. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och

9 Sid 9 (17) kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 90 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 99 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 98 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År Eleverna vid våra skolor ska uppleva en förutsägbar och trygg skolvardag. Förbättrade elevresultat. Förbättrad upplevd studiero och upplevd trygghet. Att samtliga medarbetare och elever upplever att lösningsinriktat arbetssätt genomsyrar verksamheten. Gemensamt förhållningsätt. Tydliga ramar och rutiner för lektionsstart, kommunicering av lektionens mål samt tydlig sammanfattning och avslutning. Fortsatt arbete med Noolan-modellen. Arbetet utvärderas och följs upp i dialog med personalen. Lösningsinriktad pedagogik, LIP ska genomsyra verksamheten. Vi strävar efter ett förhållningssätt som innebär att skapa goda relationer med eleverna, att respektera eleverna, ge dem positiv feedback, ha fokus på kompetens och förmåga samt att medvetet uppmärksamma positiva förändringar. Pedagogen ska välja att alltid fokusera på de tillfällen som fungerar. Våra utbildade LIP-coacher ska stödja pedagogerna i detta arbetsätt. All personal agerar direkt på kränkande behandling och anmäler till rektor. Elevhälsoteam och trygghetsgrupp följer upp och stödjer i det akuta arbetet.

10 Sid 10 (17) Arbetet sker i arbetslagen i dialog med EHT, skolledning och pedagogisk ledningsgrupp. LIP-coacher driver arbetet med lösningsinriktad pedagogik. Brukarenkät. Elevenkät. Arbetslagsmöten och APT Trivselenkät Eleverna vid våra skolor ska uppleva en god studiero Att eleverna upplever att studieron är god och att skolornas höga värden vid brukarundersökningarna fortsätter att öka i positiv mening. Pedagogerna följer regelbundet upp hur studieron uppfattas i klassen. Frågor om studiero diskuteras på elevrådet. Klasserna samtalar regelbundet om vad studiero är och hur man vill ha det i sin klass. Samtliga pedagoger är involverade i detta arbete med stöd och uppföljning av pedagogisk ledningsgrupp och skolledning. Via brukarenkät, vid klass- och elevråd. Utveckling Arbetet med att bibehålla och förbättra studieron är ett pågående långsiktigt arbete som hör samman med hur vi lyckas utveckla former för ledarskap i klassrummet och elevernas förståelse för hur de själva kan påverka sin lärmiljö. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull.

11 Sid 11 (17) Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 95 % År 95 % År 90 % År 95 % År Eleverna vid våra skolor ska känna att de är delaktiga i, och har inflytande över sin utbildning Varje elev känner att de har inflytande över sin utbildning. Förståelse för de demokratiska principerna. Att elever leder sina egna utvecklingssamtal F-6 efter personlig mognad. Att eleverna känner till vilka mål som är aktuella i undervisningen och i fritidshemmets verksamhet. Klassråd. Rektor leder elevråden. Elevsamtal på fritidshemmen. Stormöte för eleverna på fritidshemmen.. Elevernas förberedelse inför utvecklingssamtalen. Eleverna deltar i utvärdering av likabehandlingsplanen och skolans trivselregler. Rektors tid vid ledning av elevråden. Elevsamtal på fritids. Elevledda utvecklingssamtal. Personalens planeringstid i samband med möten.

12 Sid 12 (17) Enkät vid läsårets slut. Sammanställning av elevsamtalen. Klassråd, elevråd, stormöten på fritids. Elevernas deltagande vid utvärdering av likabehandlingsplan och trivselregler. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 95 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 30 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 2 Sorterar År

13 Sid 13 (17) Vi åtar oss att sortera matavfall för återvinning till biogas Att vi återvinner vårt matavfall. Källsortering av vårt avfall. Matavfall sorteras i biogasbehållare och återvinns. Hämtning sker två gånger per vecka. Biogaskärl Vaktmästare, kökspersonal och miljögrupp samverkar i arbetet Skolans miljögrupp följer upp arbetet. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Det ekonomiska resultatet är i balans Att vår budget är i balans och att enheten har en ekonomisk buffert för strategiska satsningar och oförutsedda utgifter. Regelbundna avstämningar. Tydliga och långsiktiga prognoser. Regelbunden dialog mellan skolledning och ekonomiansvarig. Kommunikation med personalen om hur skolans ekonomi fungerar.

14 Sid 14 (17) Genom en konsekvent och ansvarsfull personalplanering. Genom att upprätta en investeringsplan där vi förtydligar och prioriterar investeringar på tre års sikt. Investeringsplanen revideras återkommande. Vi planerar i budget för satsningar i ytterligare en klassuppsättning datorer samt fler ipads. Inom ramen för den riktade socioekonomiska tilldelningen budgeterar vi för satsningar på läxläsning, modersmål samt studiehandledning. Budgetarbetet och uppföljningar. Utveckling Enheten har under flera år haft en god och väl balanserad ekonomi. Enheten har under de senaste åren kunnat bygga upp en ekonomisk buffert. Vi ser eventuell problematik med att kunna behålla samma antal elever i årskurs 4-6 beroende på konkurrens från närliggande skolor. Vi behöver ha en långsiktig strategi för hur vi ska hantera detta. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling.

15 Sid 15 (17) Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Olovslund/Nockebyhovs skolor är en attraktiv arbetsplats för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Att medarbetare har möjlighet att bidra och utvecklas på sin arbetsplats. Att vi vid rekrytering har många kvalificerade sökanden. Att medarbetarna upplever en mer jämn arbetsbelastning sett över hela arbetsåret. Framtagande av rutin för mottagande av nya medarbetare. Framtagande av rutiner för rekrytering av ny personal. Aktivt arbete med medarbetarenkäten. Planering av arbetsåret avseende delar i verksamheten som kan innebära att arbetsbeslastningen punktvis ökar, som tex genomförande av utvecklingssamtal och nationella prov. Tid för fortbildning och kompetensutveckling. Mötestid för rekryteringsgrupp. Samordning och framtagande av plan för genomförande av nationellla prov. Framtagande av ny modell för genomförande av nationella prov. Medarbetarenkäten. Arbetet följs kontinuerligt upp på APT och SVG KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska

16 Sid 16 (17) garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande En ökad medvetenhet om jämställdhets, mångfalds- och barnrättsperspektiv. Att nämnda frågeställningar finns med i planering av undervisning, vid rekrytering och vid olika typer av beslutsfattande. av ekonomi Upprättande av investeringsplan är en konkret åtgärd för att kunna bibehålla budget i balans. en långsiktig och ansvarsfull personalplanering är också en viktig del i detta arbete. Skolan har ett bra system för intern uppföljning och vi bedömer att detta arbete behöver fortsätta. Det socioekonomiska anslaget används till modersmål och ökad tid för studiehandledning. Vidare har vi för avsikt att fortsätta utöka digitala hjälpmedel som datorer och ipads i undervisningen. Budget 2016 Övriga frågor Elevhälsoteamet har under 2015 utarbetat en ny elevhälsoplan som på ett tydligt sätt beskriver de olika delarna i teamets uppdrag. EHT:s övergripande uppdrag är följande: - förebyggande och hälsofrämjande arbete - stödja pedagogerna i deras arbete med anpassningar för elever i behov av särskilt stöd - screening och kartläggning - samverka med andra instanser, ex BUP, BUMM och socialtjänst - följa med i omvärldsbevakning, nya läromedel och forskning - arbeta stödjande mot pedagoger, föräldrar, elever

17 Sid 17 (17) - följa upp och utvärdera resultatdialoger och klasskonferenser Under verksamhetsåret 2016 är följande områden prioriterade för skolans elevhälsoteam: utveckla rutiner som särskilt stödjer elever i behov av särskilt stöd. - Arbeta med att utveckla individuella anpassningar för elever i behov av sådana - Arbeta med tidiga insatser för elever i behov av stöd, både i skola och grundsärskola - Förtydliga rutiner för övergångar/överlämningar