Fruängens skola Margita Norberg. Sid 1 (14) Verksamhetsplan 2016 för. Fruängens skola. Fruängens skola. skola.stockholm.

Transkript

1 Fruängens skola Margita Norberg Sid 1 (14) Verksamhetsplan 2016 för Fruängens skola Fruängens skola skola.

2 Sid 2 (14) Inledning Fruängen skola är en skola där alla barn ges möjlighet att utvecklas och nå målen utifrån egna förutsättningar och behov. Skolan erbjuder en trygg och stimulerande arbetsmiljö för alla som vistas här. Vår målsättning är att alla elever lämnar skolan med goda kunskaper, hög självkänsla och en ljus framtidstro. Fruängens skola är en kommunal F-9-grundskola och grundsärskola. Skolan, som invigdes 1958, har ändamålsenliga lokaler för undervisning och fritidsomsorg i flera olika byggnader. Elevantalet ökar ständigt vilket innebär flera omflyttningar och förtätningar inom skolans lokaler. Vi har en skolrestaurang med tillagningskök där eleverna serveras lunch och mellanmål. Skolgården är stor med många lekplatser och lekredskap. Vårterminen 2016 är 604 elever inskrivna på Fruängens skola varav 34 elever läser enligt grundsärskolans kursplan. Klasserna i grundskolan är åldershomogena och i de flesta fall två paralleller. Förskoleklass upp till årskurs 2 har 3 paralleller. Grundsärskolan är indelad i fyra klasser: 3-7, 4-6, samt två klasser i åk 7-9. Fruängens skola har 105 anställda som arbetar hel- eller deltid. Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. En biträdande rektor ansvarar för den dagliga verksamheten i åk F-4 och skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen finns även en fritidshemsföreståndare. Den andra biträdande rektorn ansvarar för verksamheten i åk 5-9 samt grundsärskolan 1-9. Skolans 6 arbetslag (fritidshem, F-3, 4-6, två arbetslag för 7-9 samt grundsärskolan) leds av arbetslagsledare/fritidshemsföreståndare som dessutom ingår i skolans pedagogiska ledningsgrupp. Skolans elevhälsoteam består av skolledning, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt fyra specialpedagoger/speciallärare. Från och med vårterminen har vi även en psykolog 25 %. Vi abonnerar även på skolpsykiatriker. Övrig personal består av expeditionens två skolkanslister, en vaktmästare och fem anställda i skolrestaurangen. I Hägersten finns ett antal friskolor etablerade som konkurrerar om elevunderlagt. Vi behåller i hög utsträckning de elever som går på skolan inför stadieövergångarna. Antalet elever har ökat de senaste åren. Det har gett förutsättningar för en stabilare ekonomi för skolenheten. Underlag till det systematiska kvalitetsarbetet är resultat från skriftliga omdömen, LUS, nationella prov, stadens brukarundersökning, RUFS, elevintervjuer, skolans egen elevenkät och betyg. Fritidshem och förskoleklass utvärderar tillsammans i maj. Efter avslutningen i juni arbetar arbetslag och ämnesgrupper med att analysera resultat. I augusti träffar skolledningen alla arbetslag och ämnesgrupper för att diskutera resultat och resursanvändning samt respektive arbetslag/ämnes utvecklingsområde. I kvalitetsredovisningen bestäms vilka prioriterade områden skolan ska arbeta med. Varje arbetslag formulerar mål, beskriver hur de ska arbeta samt hur målen utvärderas. I april-maj genomför skolledningen medarbetarsamtal i grupp med samtliga arbetslag för att utvärdera arbetsplanen. Individuella medarbetarsamtal med lärarna genomförs under höstterminen och under vårterminen med övrig personal. Likabehandlingsplan, kvalitetsredovisning, arbetsplan och kvalitetsgarantier fastslås i samverkansgruppen och elevrådet.

3 Sid 3 (14) Förskoleklass Skolan har tre förskoleklasser. Man har heldagsomsorg, vilket innebär att barnen är i samma lokal och har samma vuxna kring sig under den skolförberedande delen av dagen och på fritidshemstiden. Grundskolan Grundskolans lärare är organiserade i arbetslag F-3, 4-6 och högstadiet två arbetslag 7-9. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolan har hög specialpedagogisk kompetens. Eleverna kan få både individuellt stöd i Studieteket av speciallärare/specialpedagoger, i liten grupp eller i klassrummet. Vårterminen 2016 har vi tre särskilda undervisningsgrupper för elever med särskilda behov i åk 1-9 och en stor grupp för nyanlända elever i åk 6-9. Inför vårterminen 2016 har vi rekryterat ytterligare lärare till nyanlända elever. Fritidshemmet Personalen i skolbarnomsorgen arbetar delvis i klasserna under skoldagen och tar sedan hand om barnen i fyra olika fritidslokaler. Förskoleklassernas fritidshemsavdelningar har heldagsomsorg. Avdelningarna Tornet, Borgen och Kastellet tar emot eleverna i åk 1-3. Från och med höstterminen 2015 är årskurserna uppdelade på var sitt fritidshem. Mellanstadieklubben är i egna lokaler och samverkar delvis med fritidshemmet för årskurs 3, Kastellet. Grundsärskolan Grundsärskolans 4 klasser är integrerade lokalmässigt med respektive stadium på grundskolan. I varje klass arbetar en lärare tillsammans med en eller flera klassassistenter. Assistenterna finns med eleverna på eftermiddagen då fritidshemmet Palatser tar emot eleverna. Palatsets fritidshem har även KTT för de elever som önskar i grundsärskolan åk 7-9. Prioriterade åtgärder för utveckling Elever som är trygga och upplever studiero har goda förutsättningar att nå målen i skolans ämnen. Vi har goda resultat i brukarundersökningen för högstadiet gällande studiero, men för de yngre eleverna behöver vi hitta former för att öka studieron. Förskoleklassen behöver utveckla former för en tydligare inskolning i skolans verksamhet tillsammans med lärarna på lågstadiet. Det är en stor övergång för eleverna från förskoleklassens verksamhet in i skolan. Vi behöver även se över om vi kan organisera årskurs 1 på ett sätt som bättre möter eleverna från förskoleklass. Fritidshemmens personal och elevhälsoteamet har utbildats i skolmedling under Under 2016 ska alla lärare gå samma utbildning. Meritvärdet i årskurs nio är det högsta vi haft på många år trots stor andel nyanlända elever och resultaten på nationella prov för de elever som gått i svensk skola är bra. Det vi behöver utveckla är matematikundervisningen. Vi behöver analysera inom vilka matematikområden eleverna har behov av mer undervisning för att lyckas även i matematik. Inom svenska har läsförmågan ökat senare år som ett resultat av riktade insatser. Vi måste

4 Sid 4 (14) även hitta former för att utveckla skrivförmågan då det är den del som eleverna har lägst resultat på i nationella prov. Vi har tagit emot fler nyanlända än tidigare och har förstärkt med mer personal. Under året ska vi utveckla verksamheten i förberedelsegruppen så att den uppfyller Skolverkets och Stockholms stads riktlinjer. Vi har mycket låga jämförelsetal gällande elevernas upplevelse av hur ofta de använder digitala hjälpmedel/verktyg. Av våra prioriterade områden så är det här ett område som vi kommer att lägga mycket tid och resurser att utveckla. Vi kommer att färdigställa vår IKT plan och göra de inversteringar som behövs för att kunna genomföra den under året. Ett annat prioriterat område som är att utveckla det ämnesövergripande/tematiska arbetssätt som läroplanen förespråkar. Vi har redan påbörjat arbetet via PRIO och kommer att inom ramen för LUL (lärare utvecklar lärare) fokusera på att arbeta med pedagogiska planeringar enligt fastställd modell i syfte att möjliggöra ett ökat tematiskt arbetssätt. I de pedagogiska planeringarna ska även IKT och kulturaktiviteter finnas med. I både grundskolan och grundsärskolan arbetar fritidshemmen med att utveckla begreppsstärkande aktiviteter i samverkan med lärarna i respektive årskurs. Det ska dokumenteras i pedagogiska planeringar. Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 82 % 82 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden : Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

5 Sid 5 (14) Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 70 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % År 95 % År 90 % År 85 % År 90 % År 90 % År 80 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Fruängens skola åtar sig att öka den ämnesövergripande undervisningen Ämnesövergripande samarbete bidrar till att eleverna kan sätta in kunskaper i ett större sammanhang och att deras förmågor tränas i olika sammanhang. För att skapa förutsättningar för lärare att öka den ämnesövergripande/tematiska undervisningen har vi öronmärkt LUL (lärare utvecklar lärare) konferenser till att skriva gemensamma pedagogiska planeringar ämnesvis och synkronisera dem med andra ämnen. Analys av resultat och åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att de resurser skolan förfogar över används på ett sådant sätt så att det gynnar högre måluppfyllelse. Teman planeras på konferenser och planeringstid. Varje ämnesgrupp ska genomföra minst ett ämnesövergripande/tema varje termin i varje elevgrupp. Arbetslagen kommer att dela med sig av utvärderingen på personalkonferenser i slutet av året.

6 Sid 6 (14) Fruängens skola åtar sig att sträva efter ett genusneutralt förhållningssätt. Att pojkar når minst samma resultat som flickor. Att våra elever väljer aktiviteter och arbetsområden utifrån intresse och inte kön. Att alla elever upplever att de blir bemötta likadant oavsett kön. Att särskilt beakta allas olika intresseområden vid planering, genomförande och utvärdering av olika arbetsområden. Arbeta med lässtrategier för att öka pojkars läsande. Att ha "prova på" aktiviteter på fritidshemmen, som alla provar oavsett traditionell syn på dessa aktiviteter. Samtliga Skapande skola projekt ska genomsyras av läroplanens mål rörande likabehandling. Inom ramen för undervisningen och av medel från Skapande skola. Via nationella prov och betyg och elevenkät. Intervjuer av fokusgrupper av elever. Fruängens skola åtar sig att öka IKT- användningen i undervisningen. Att eleverna upplever att de möter en modern, varierad och intressant undervisning. Att ett ökat antal elever upplever att IKT används i skolarbetet. Att formulera en IKT-plan som tydligt beskriver hur och när olika moment där IKT används ska ingå i undervisningen. Vid arbetslagsmöten ska IKT finnas med som en stående punkt för att sprida goda exempel. Specialpedagoger ska gå igenom appar på personalkonferenser som kan vara till hjälp för elever. Prioriteringar måste göras så att tillgängligheten på digitala hjälpmedel ökar. Via elevenkät och brukarundersökningen Andel elever som anser att de ofta använder digitala 50 Tertial

7 Sid 7 (14) hjälpmedel /verktyg i sitt skolarbete i åk 8. Andel elever som upplever att de ofta använder digitala hjälpmedel/verktyg i sitt skolarbete i åk 2 Andel elever som upplever att de ofta använder digitala hjälpmedel/verktyg i sitt skolarbete i åk Tertial 40 Tertial Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 85 % År 60 % År 60 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % År Fruängens skola åtar sig att ständigt förbättra lärmiljön för eleverna samt att förankra en värdegrund som utgår från allas lika värde oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Alla elever ska känna sig trygga och ha goda förutsättningar att fokusera på sina uppgifter såväl i undervisning som på fritidshem. All personal ska ha hög medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och

8 Sid 8 (14) kunskapshöjande arbetsmiljö. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis genom förankrade ordningsregler, handlingsplan vid elevers frånvaro och likabehandlingsplanen. Hela skolan har en temadag på vårterminen där vi planerar åldersadekvata aktiviteter utifrån ett prioriterat område i likabehandlingsplanen. Förskoleklass och fritidshem: Implementera sociala mål/grundläggande färdigheter som verktyg för att utveckla verksamheten. Vid behov dela upp grupperna i mindre grupper. Personal finns i omklädningsrum och på raster. Förstärka personaltätheten vid helklasser under skoldagen i åk 1-3. Erbjuda lugna aktiviteter (avslappning, massage, talbok mm). Kontinuerliga samtal om regler, rutiner, förhållningssätt, trivsel arbetsro och sociala färdigheter. Grundskolan och grundsärskolan: Alla klasser samtalar återkommande om begreppet studiero på klassrådet Fokusgrupper (för vissa grupper/klasser) med elevhälsan där bl.a. studiero, trygghet diskuteras. Studiero och psykosocial arbetsmiljö är en återkommande fråga på klassråd, i elevråd och i arbetslag. Elevhälsan har en viktig funktion i att arbeta förebyggande. Resurser måste avsättas för att rusta den fysiska arbetsmiljön så att den blir funktionell och trivsam för elever att vistas i. Brukarundersökning och vår interna skolenkät. Elevintervjuer. : Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

9 Sid 9 (14) Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % År 75 % År 70 % År 60 % År 70 % År Fruängens skola åtar sig att elever och föräldrar i Fruängens skola upplever att skolan inbjuder till inflytande och delaktighet. Att föräldrar känner sig informerade och delaktiga i sina barns skolgång och har högt förtroende för skolan. Skolan bjuder in till föräldraråd en gång per termin Utvecklingssamtal med handledare/klasslärare, elev och vårdnadshavare hålls varje termin där en individuell utvecklingsplan upprättas. Alla föräldrar får information via veckobrev från förskoleklass till och med åk 8, i åk 9 varannan vecka. Föräldramöten hålls minst en gång per läsår i samtliga klasser. Information om vad som händer på skolan finns på skolans hemsida. Vårdnadshavare får kontinuerlig information från handledare/klasslärare och skolledning via Skolwebb. Inom ramen för befintlig budget. Elevenkät och brukarundersökning. Återkoppling från föräldramöten, föräldraråd och elevråd. Utvärdering i samband med läsårsslut.

10 Sid 10 (14) Fruängens skola åtar sig att höja andelen elever som anser att de har inflytande över sin undervisning. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, påverka hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Varje arbetslag F-3, 4-6, 7-9 och grundsärskolan ska öka elevernas inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsform samt redovisningsformer. Bedömning i formativt syfte används både för att stödja elevernas kunskapsutveckling, samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Inom ramen för arbetslagtids och ordinarie undervisning. Följs upp via klassråd, elevråd, elevenkät och brukarundersökning. Fruängens skolas fritidshem åtar sig att fler elever ska uppleva delaktighet och inflytande över fritidshemmens aktiviteter. Ett fritidsråd finns med representanter från olika elevgrupper i syfte att utveckla innehållet i verksamheterna. Inom ramen för ordinarie verksamhet Brukarundersökningen och skolans egen elevenkät. Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de 70 År

11 Sid 11 (14) kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 70 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Fruängens skola använder sig av kultur som en integrerad del i lärande. Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del av lärandet. För att säkerställa att alla elever får ta del av kultur har Fruängens skola påbörjat en s. k. kulturplan där det framgår vilka olika kulturaktiviteter eleverna ska ta del av i respektive årskurs. Skolan har avsatt medel till kultur som tillsammans med medel från Skapande skola skapar förutsättningar för kultur i lärandet. Via brukarundersökningen och vid pedagogisk dialog med arbetslag. Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 40 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År

12 Sid 12 (14) Fruängens skola åtar sig att bidra till en hållbar livsmiljö Högre andel ekologiska livsmedel. Högre andel återvinningsbara material Fruängens skola sorterar ut matavfall för biologisk behandling. Vi väljer ekologiska livsmedel i största möjliga mån. Skolrestaurangen serverar vegetarisk mat minst en dag i veckan för att påvisa att det går att äta näringsriktig ekologisk mat och på det sättet minska köttkonsumtionen, för att bidra till minskad miljöpåverkan. Följs upp via Agresso Skolan åtar sig att öka elevernas kunskap om och ansvar för miljö och naturresurser. Minskat matsvinn i skolmatsalarna. Andel kravmärkta produkter ökar. Skolrestaurangen redovisar matsvinn vid stickprovskontroller. Skolrestaurangen serverar vegetarisk mat till alla minst en gång per vecka för att öka kunskapen om vegetariska alternativ. Källsortering av avfall. Inom befintlig budget. Följs upp via matråd och med personal i skolrestaurangen Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3 % tas fram av nämnden Tertial

13 Sid 13 (14) Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Fruängens skola åtar sig att sträva mot att bli en attraktiv skola att arbeta på. Vi förväntar oss att fler medarbetare upplever Fruängens skola som en trygg arbetsplats såväl fysiskt som psykosocialt. Vi strävar efter ett gott samarbetsklimat inom vårt samvekanssystem där öppenhet och inflytande över beslut som påverkar arbetsmiljön kommuniceras. Genom att ständigt utvärdera och förbättra skolans arbetsplan och övriga styrdokument för att skapa tydliga arbetsrutiner och ansvarsområden så strävar vi efter en bra arbetsmiljö. Vi strävar efter att ständigt förbättra både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön på skolan. Skolan rekryterar vikarier externt vid sjukfrånvaro för att minska arbetsbelastningen på övriga medarbetare. Kaffe och The finns i personalrum. Vid studiedagar bjuds medarbetare på lunch. Följs upp i medarbetarenkäten

14 Sid 14 (14) I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning av ekonomi Fruängens skola har en budget i balans och en upparbetad fond. Vi har under flera år succesivt ersatt utslitna skolmöbler och kommer att fortsätta att göra det med hjälp av investeringsmedel. Det socioekonomiska stödet används till tre små undervisningsgrupper, enskild undervisning av flera elever som väntar på CSI grupp och resurspersoner till några elever. Vi har även ett Studietek som är uppdelat på låg-, mellan- och högstadiet där specialpedagoger och speciallärare tar emot elever som behöver stöd. Budget 2016 Se bilaga, Internbudget Fruängens skola 2016 Övriga frågor Se bilaga, Fruängens skolas elevhälsopolicy 2016