Verksamhetsplan 2016 för Norra Ängby skola

Transkript

1 Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2016 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola Bromma kerstin.b.jansson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...12 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...12 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoplan Bilaga 2: Avsiktsförklaring Elevhälsan Bilaga 3: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 4: Internbudget 2016

3 Sid 3 (13) Inledning Norra Ängby skolor består av Norra Ängby skola F- åk 6 och Bromma kyrkskola F- åk 2. Tillsammans har skolorna ca 850 elever varav ca 80 elever går på Bromma kyrkskola. Förskoleklass, åk 1-6, Fritidshemsverksamhet och SAM/CSI (små undervisningsgrupper där 20 platser tilldelas från Central stödenhet). Verksamheten styrs i huvudsak av skollagen 2011:185, Lgr 11 och KF:s och Utbildningsnämndens mål. Norra Ängby skolor har sammanlagt ca 145 medarbetare bestående av följande personalkategorier: Rektor, fyra biträdande rektorer, Intendent (från och med april-16 administrativ chef), servicpersonal såsom kanslister, IT-ansvarig, vaktmästare, kökschef, kock och måltidsbiträden. Legitimerade förskollärare och lärare är den i huvudsak största personalkategorin följt av fritidspedagoger och barnskötare.av dessa är det sju förstelärare inom svenska, matematik, Engelska, No, So och musik. Vidare har vi två fritidspedagoger som arbetar som utvecklingsledare på fritidshemmet. Två lärare arbetar som utvecklingsledare för F-3, två lärare arbetar som utvecklingsledare för åk 4-6 och en av våra specialpedagoger arbetar en del av sin tjänst som utvecklingsledare på Bromma kyrkskola. Elevhälsan består av skolsköterskor, specialpedagoger, speciallärare, biträdande rektor och rektor. Skolan har även ett visst antal timmar skolläkare och skolpsykolog i veckan och från och med april 2016 har vi anställt en skolkurator på heltid. Skolans trygghetsteam leds av Biträdande rektor åk 4-6 och där ingår representanter från olika personalkategorier. Prioriterade åtgärder för utveckling Vi fortsätter att utveckla undervisningen och fritidshemsverksamheten utifrån synligt lärande och elevdelaktighet. Vi ser också införandet av en ny skolplattform som en avstamp för att arbeta med gemensamma dokument vad beträffar planeringar och uppföljning av undervisning och elevers lärande. Vi planerar att, hösten-16, återinföra ett faddersystem och där har Trygghetsteamet i uppdrag att se över hur formerna för det kan se ut. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 97 % 82% År Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden

4 Sid 4 (13) Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % År 95 % År 95 % År 95 % År 80 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 97 % År Enhetsmål: Alla elever ska minst nå kunskapskrav och mål för utbildningen Alla elever ska under 2016 få ökade möjligheter att påverka och vara delaktiga i undervisning och det egna lärandet. Det ska bli tydligare för eleverna vilka förväntningar som finns och

5 Sid 5 (13) vilka mål och kunskapskrav de arbetar mot, även för enskilda lektioner. Detta ska bidra till att elevernas förutsättningar att nå så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna ska öka och att andelen elever i åk 6 som får betygen A och B fortsätter att öka. Arbetssätt Förskollärare och lärare träffas en gång per vecka i ämneslag för att diskutera skolans ämnen och hur arbetet ska läggas upp så att kunskapskrav nås i åk 3 respektive åk 6. förskollärare och lärare träffas även årskursvis en gång per vecka för att diskutera aktuella arbetsområden, eventuella tema mm som berör den egna årskursen. Både ämneslag och årskursgrupper har syftet att skapa en mer likvärdig skola. All undervisning ska hålla hög kvalitet och oavsett klass så ska eleverna ha läst samma arbetsområden i en åk.elevhälsoteamet träffas en gång per vecka för att säkerställa att alla elever får de anpassningar och det stöd som behövs. Resursanvändning En specialpedagog/speciallärare är knuten till varje årskurs för att tillsammans med lärare tidigt kunna kartlägga och sätta in extra anpassningar så att varje elev får de bästa förutsättningar för sitt lärande. Specialpedagogerna/speciallärarna kartlägger även lärmiljön och diskuterar åtgärder vid behov med lärare. Uppföljning Rektor och biträdande rektorer har i uppdrag att titta på undervisning och utbildning ur ett elevperspektiv med frågeställning på elevers kunskap om mål för lektionen och mål för arbetsområdet, samt kunskap om vilka förväntningar som läraren har på eleven. Lärare följer regelbundet upp elevernas utveckling och kunskap i de olika arbetsområdena. Uppföljning sker även vid fasta tillfällen exempelvis LUS, screening, nationella prov och utvecklingssamtal. Tillsammans så kommer skolledning, lärare, elevhälsoteam och fritidshemspersonal att följa upp betygen i åk 6 och bedömd måluppfyllelse i de övriga åk då betygen i åk 6 är hela skolans resultat. Utveckling Skolledning, utvecklingsledare, speciallärare/specialpedagoger och förstelärare lägger upp en plan för hur det fortsatta arbetet kring "Synligt lärande" (Visible learning) ska ske. Arbetet förväntas ge fortsatt kunskap och insikt om vad som har effekt för elevers lärande och bidra till att eleverna blir mer medvetna i sitt eget lärande hur de lär sig. Lärarna i Ma/No och de praktiskt estetiska ämnena fortsätter under vt 16 studiecirkeln i läsförståelse. Studiecirkel "Att undervisa i läsförståelse" Synligt lärande (Visible Learning) Alla elever har en god lärmiljö Grundskola

6 Sid 6 (13) Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År Enhetsmål: God lärmiljö och förebyggande elevhälsoarbete Elever, personal och föräldrar ska uppleva skolan som en trygg plats som ger förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån egna förutsättningar. Rastverksamheten fortsätter att utvecklas och blir en självklar del i arbetet för en trygg miljö. Arbetet för en inkluderande skola fortsätter vilket förväntas leda till en mer varierad undervisning utifrån elevernas förutsättningar. Arbetssätt Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att lyfta frågor kring lärmiljön och elevers mående. Trygghetsteamet träffas varannan vecka i ett förebyggande syfte. Speciallärare/specialpedagoger träffar lärare och fritidshemspersonal regelbundet i arbetet kring inkludering och lärmiljö men även för att ge elever, enskilt eller i grupp, stöd. Fritidpersonalen har ansvar för all rastverksamhet och är ute varje rast. Biträdande rektor i CSI har regelbundna möten med gruppen för att följa upp arbetet. Personalen i CSI gruppen får regelbunden handledning. Resursanvändning Elevhälsoteamets Speciallärare/specialpedagoger som är knutna till varje årskurs arbetar

7 Sid 7 (13) tillsammans med lärare och fritidspersonal för att tillrättalägga och anpassa lärmiljön så att alla elever känner sig delaktiga och trygga. Fritidshemmets personal har ansvar för all rastverksamhet och för att erbjuda aktiviteter på rasterna som skapar kamratskap och trygghet. Under hösten 2016 utbildas elever som trivselledare. Ett nybildat trygghetsteam ska även de arbeta förebyggande så att kränkningar och mobbing förhindras. Personal i den pedagogiska verksamheten har under hösten 15 och vid studiedagen i januari 2016 fått en uppdatering i minimedling och utbildning i materialet "Bråka smartare", av Medlingscentrum, Uppföljning Analys av elevenkät och brukarundersökning ska göras av all personal. Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet är ansvariga för att kontinuerligt följa upp arbetet som sker. Antal åtgärdsprogram och antal anmälningar kring kränkande behandling ska följas upp och analyseras vid läsårsslut. Utveckling Planen mot Kränkande behandling och diskriminering utvärderas och uppdateras. Samtliga elever har varit delaktiga i att kartlägga eventuella riskområden. Planen är klar feb-16. Vi behöver utbilda all personal i lågaffektivt bemötande. Vår förmåga att möta och hantera situationer tillsammans med elever som har ett avvikande/oönskat beteende är avgörande för hur eleven ska känna trygghet och få en god lärmiljö. Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla verksamheten i våra CSI klasser för en trygg och god lärmiljö/arbetsmiljö för både elever och personal. Vi planerar att inför hösten 16 återinföra "faddersystem" på skolan och vi kommer under våren diskutera formen för detta. Elevenkät varje termin Heldagsföreläsning i lågaffektivt bemötande Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i

8 Sid 8 (13) förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % År 75 % År 75 % År 75 % År Enhetsmål: Kunskap om mål, förväntningar och eget lärande Utifrån utbildningssatsningen Visible learning så förväntas eleverna få större kunskap om och förståelse för vilka kunskapskrav och mål som de arbetar för att nå i de olika ämnena. Samtliga lärare förväntas under året ha utvecklat ett arbete med tydliga mål för lektionerna och tydliga kriterier för varje arbetsområde. Varje elev förväntas ha kunskap om vilka krav och förväntningar som finns för godtagbara resultat. Eleverna ska även ha kunskap om vad nästa steg är i lärandet och ha påbörjat resan mot att kunna självvärdera sitt arbete och sin utveckling. Fritidshemmets verksamhet förväntas utvecklas så att det blir tydligt för elever och föräldrar hur verksamhetens aktiviteter är kopplade till Lgr 11 och till Skolverkets riktlinjer för fritidshem. Elever på fritidshemmet förväntas också bli mer delaktig och få större möjlighet att påverka planeringen av aktiviteter i verksamheten. Arbetssätt Inflytande och ansvar över sin egen inlärning och utveckling ska diskuteras av elever och pedagoger inför arbetsområden och aktiviteter, både i undervisning och verksamhet på fritidshemmet. Resursanvändning Skolledning, utvecklingsledare, förstelärare och specialpedagoger/speciallärare tar under vårterminen 2016 fram en plan för hur det fortsatta arbetet med synligt lärande ska fortsätta.. Utbildningen med Ann S Philgren fortsätter under våren för all fritidshemspersonal. Elevhälsoteamet följer noggrannt upp eleverna och deras utveckling både beträffande kunskap och social utveckling. Lärare samarbetar årskursvis och ämnesvis för en likvärdig utbildning Uppföljning Undervisning och verksamhet ska regelbundet utvärderas av lärare och fritidshemspersonal tillsammans med eleverna. Skolledningen har ett ansvar att följa upp att utbildningar ger

9 Sid 9 (13) effekt och leder till utveckling i undervisning och verksamhet på fritidshemmet. Utveckling Elevernas delaktighet i IUP-processen utökas och deras ansvar för det egna lärandet växer genom kunskap om målen och kunskapskraven. Att ha mål för varje lektion och kunna redogöra för eleverna vad som förväntas av dem och hur de vet när de har nått målet är ett utvecklingsområde för samtliga lärare. Elevernas möjlighet till att utvecklas så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna måste förstärkas. Även fritidshemsverksamheten ska utvecklas så att eleverna ser samband mellan undervisningen och aktiviteter på fritidshemmet. Forttbildning i elevinflytande, planering och utvärdering Fth KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 År Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Enhetsmål: Alla elever ska få minst en Kulturell upplevelse under året Eleverna på Norra Ängby skolor ska under året 2016 få minst två kulturella upplevelser i form av antingen teater,- eller museibesök. Detta ska kopplas till undervisningen och ingå i ett sammanhang som blir begripligt för eleven. Arbetssätt Lärare, förstelärare, bibliotekarie, förskollärare och fritidspersonal planerar aktiviteter som är kopplade till arbetsområden och styrdokumenten. Lärare, förstelärare, förskollärare och fritidspersonal har också ett ansvar att diskutera med eleverna om vad som är kultur och

10 Sid 10 (13) kulturella aktiviteter för att öka elevernas medvetenhet kring kultur. Resursanvändning Skolan utnyttjar Stockholms breda utbud av museum och teatrar. Dessutom är vi aktiva inom "skapande skola". Uppföljning Inför VB 2016 och utifrån de brukarundersökningar som görs KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 30 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Minskad andel slängd mat Vi har minskad andel slängd mat under 2016 Arbetssätt Kökets personal får i uppdrag att se över hur vi kan arbeta för att få ner den andel mat som kastas varje dag. Uppföljning Vi utvärderar i slutet av varje termin

11 Sid 11 (13) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Budget i Balans En budget i balans Arbetssätt Den ekonomiska planeringen och utvecklingen diskuteras och planeras i ledningsgruppen utifrån behov så att alla elever ges förutsättningar att nå kunskapskrav och mål. Resursanvändning Den socioekonomiska tilldelningen används till att förstärka elevhälsan med en specialpedagog/speciallärare knuten till varje åk. För att få en budget i balans så kommer vi se över bemanning, resursfördelning samt inköp så att de ryms inom våra ekonomiska förutsättningar. Uppföljning Nogrann kontinuerlig uppföljning av verksamhetens kostnader och intäkter. Ledigheter personal som går i pension personalbemanning inför läsåret 2016/ Vikariehantering

12 Sid 12 (13) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 5 % tas fram av nämnden Tertial KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Det mesta av skolans budget används för att ha en hög bemanning av utbildade pedagoger, lärare, speciallärare och specialpedagoger. Vi ser ett behov av ett helhetsgrepp kring lokaler och utrymmen för både elever och personal. Det socioekonomiska stödet som skolan får används till att kunna ha en utökad elevhälsa med specialpedagoger och speciallärare knutna till varje åk.

13 Sid 13 (13) Budget 2016 Övriga frågor Elevhälsoteamet kommer att fortsätta arbeta, tillsammans med lärarna, för inkludering av elever i behov av särskilt stöd men också ha i uppdrag att arbeta förebyggande för elevers välmående i skolan. Vi anställer en skolkurator som har i uppdrag att vara ute i verksamheterna för att skapa goda relationer till elever och fånga upp elever som är i behov av samtalsstöd etc.