Verksamhetsplan 2016 för Maltesholmsskolan

Transkript

1 Maltesholmsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (14) Handläggare Bodil Torelm Telefon: Till Maltesholmsskolan Verksamhetsplan 2016 för Maltesholmsskolan Förslag till beslut Maltesholmsskolan Hässelby maltesholmsskolan@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...13 av ekonomi Resursanvändning...14 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoteamets uppdrag Bilaga 2: Budget 2016

3 Sid 3 (14) Inledning Vision En skola Där alla är öppna för det livslånga lärandet Där alla vet att de kan och de duger Där alla känner glädje i arbetet, tar ansvar, är kreativa och kan samarbeta Där alla får utvecklas i sin egen takt, efter sin förmåga och känner sig sedda, hörda och förstådda. Verksamhetsbeskrivning Maltesholmsskolan har idag ca 460 elever fördelade på tre förskoleklasser, 15 grundskoleklasser årskurs 1 6, en förberedelseklass för nyanlända samt två grundsärskoleklasser årskurs F 9 som läser ämnesområden. Våra fritidshem och vår fritidsklubb ligger i eller i anslutning till skolbyggnaderna. Vi arbetar med både hjärna och hjärta. Många arbetsområden har sin utgångspunkt i litteratur, traditioner eller andra kulturyttringar. Vi skulle också kunna uttrycka det så att vi satsar på alla ämnen för att ge våra elever en bas för ett framtida val. Båda hjärnhalvorna behöver stimulans under skoltiden. Våra två utgångspunkter för arbetet med samtliga elever är den sociala gemenskapen och det svenska språket. Maltesholms anda vill vi beskriva på följande sätt: Våra ledord är: ÖPPENHET ORDNING OCH REDA GODA KUNSKAPER Alla är inte lika, alla är lika viktiga, alla ska vara med. Tillsammans skapar vi en bra skola. Våra trivselpunkter är: Visa respekt för dig själv Visa respekt för andra Visa respekt för våra saker och vår miljö.

4 Sid 4 (14) Dessa citat är kända av såväl personal, elever och föräldrar. I ord och handling ska dessa genomsyra verksamheten. Skolledning består av rektor, biträdande rektor och intendent. På skolan finns fyra förstelärare. På skolan arbetar under läsåret ca 89 personer varav 2 lärare och 6 elevassistenter i grundsärskolan. Elevhälsa Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagoger, skolsköterska samt skolpsykolog. Elevhälsoteamet verkar för alla elevers hälsa och lärande och har fokus på skolans klimat och lärmiljö, det förebyggande elevhälsoarbetet är en viktig del. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och erbjuder pedagoger att konsultera kring elevfrågeställningar och gruppklimat i sina klasser samt följer upp elevhälsoärenden. Teamet strävar att arbeta proaktivt och salutogent för enskilda elever samt för skolan i stort. Elevhälsoteamet arbetar efter modellen: Probleminventering, styrkor/svagheter, målformulering, förslag på insatser/förhållningssätt, ansvarsfördelning, genomförande, avstämningar och summering, allt efter Elevhälsoplanen. Styrdokument Vi arbetar utifrån de styrdokument som finns för skolan. Lgr -11 Lgrs -11 Stockholms skolplan Arbetsplaner för Maltesholmsskolan Verksamhetsplan för Maltesholmsskolan Verksamhetsplanen har arbetats fram i samråd med personal på personalmöten och APT. Elever och föräldrar har varit involverade på elevråd och föräldraråd, samt på föräldramöten. Maltesholmsskolans verksamhet omsätter under år 2016 ca 52 miljoner kr. Prioriterade åtgärder för utveckling Fortsätta vårt arbete med PRIO för att lyfta kunskapsresultaten för våra elever. Fortsätta arbetet med att arbeta språkutvecklande i alla ämnen i alla verksamheter. Kompetensutveckling genom Stockholmslyftet i matematik. Fortsatt kompetensutveckling för personal när det gäller hur vi använder IT i undervisningen. Utveckla arbetet med trygghet och studiero.

5 Sid 5 (14) inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 82 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

6 Sid 6 (14) Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 85 % År 85 % År 85 % År 85 % År 90 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 75 % År Alla elever ska utmanas i sin läsning och stimuleras i sin läsutveckling Att alla elever når så hög måluppfyllelse som möjligt. Vi gör detta genom läsutmaningar, läsprojekt, boksamtal, läsgrupper, tyst läsning, högläsning, författarprojekt, bibliotekskunskap och besök, läsprojekt med hemmen, skriva sagor samt uppmuntra till läsning. Vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Vi ger tidig intensiv en-till-en undervisning under en period, till elever som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Genom screeningar, lästester, diagnoser, LUS-läsutvecklingsschema som stäms av tre gånger under läsåret samt genom nationella prov i Årskurs 3 och Årskurs 6. Skolan ska kontinuerligt följa upp och förbättra arbetet med kunskap och lärande Att alla elever når så hög måluppfyllelse som möjligt. Vi har utvecklingssamtal varje termin med samtliga elever och vårdnadshavare och upprättar då individuella utvecklingsplaner. Maltesholmsskolans alla elever i Årskurs 3 genomför nationella prov i svenska och matematik.

7 Sid 7 (14) De elever som inte uppnår godkänt upprättas det åtgärdsprogram för. Maltesholmsskolans alla elever bedöms enligt LUS, Läsutvecklingsschema, tre gånger per läsår. De elever som inte uppnår målen i LUS ges extra stöd. Systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i samtliga klasser på grundskolan och i grundsärskolan. Resursanvändning Utbildad personal - grundskola, grundsärskola och fritidshem. Elevhälsoteamens fortlöpande arbete. Vi fördelar resurser och planerar insatser i samband med resultatdialoger och elevvårdskonferenser. Åtagandet säkras genom att utvecklingsplanen kontinuerligt följs upp och utvärderas vid följande termins utvecklingssamtal. Åtagandet säkras genom att nationella prov, LUS-resultat och åtgärdsprogram följs upp vid utvecklingssamtalen eller annat tillfälle. Vi dokumenterar elevernas kunskapsutveckling och med hjälp av digitala verktyg inom Skolwebben följer vi upp samt genom fördjupade diskussioner om utvärdering, uppföljning och bedömning. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 85 % År 80 % År 80 % År

8 Sid 8 (14) Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % År Alla klasser och fritidshem ska arbeta aktivt med värdegrundsfrågor Vi förväntar oss att elevernas känsla av trygghet ska öka inom grund och grundsärskolans samtliga årskurser och på våra fritidshem. Vi arbetar med värdegrundsfrågor och livskunskap i alla ämnen och i det dagliga arbetet. Resursanvändning Alla vuxna på skolan är goda förebilder och arbetar för att vår värdegrund tydliggörs i ord och handling. Våra arbetslag skola-fritids tar ansvar för barnets hela dag. Genom enkäter till samtliga elever två gånger per läsår. Vid terminens slut utvärderar varje klass och fritidshem. Vi åtar oss att erbjuda alla elever i F - 3 en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg och därvid utveckla barnens sociala och emotionella utveckling. Att pojkar och flickor ska utvecklas så långt som möjligt i sin sociala och emotionella utveckling. Fritidspersonalen deltar hela dagen i elevernas verksamhet såsom klasskontakt, idrottsundervisningen, i matsalen, på raster och eftermiddagsverksamhet. Efter skoldagens slut har fritidshemmen egen verksamhet. Den innehåller aktiviteter som utvecklar elevernas sociala och emotionella sidor såsom t ex samarbete, kreativitet och fysisk aktivitet. Vi har god inblick i elevens hela dag som bidrar till en helhetssyn på eleven. Uppföljande utvärdering i samband med utvecklingssamtal samt i barnintervjuer och en

9 Sid 9 (14) enkätundersökning till elever och föräldrar. Vi åtar oss att på alla skolans fritidshem arbeta förebyggande mot mobbing enligt vår likabehandlingsplan. Fritidshemmen på Maltesholmsskolan har ett gott samarbete med varandra vilket är en styrka när vi behöver reda ut konflikter. Vi arbetar förebyggande mot mobbing. Vi reder ut eventuella konflikter genom samtal där eleverna får reflektera över vad som hänt. på planeringstid i varje arbetslag, genom barnintervjuer och brukarundersökningar, samt i utvärdering i slutet på läsåret. Öka samarbetet grundskola och grundsärskola. Ökade samarbetsformer på skol, fritids, klass och elevnivå. Gemensamma aktiviteter i klassrum, rastaktiviteter, samlingar, friluftsdagar och avslutningar. Resursanvändning Genom att använda vår personals olika kompetenser i våra verksamheter och genom samarbetsprojekt. Gemensamma planeringar med t ex förskoleklass, de lägre årskurserna och grundsärskola. Rapporter från genomförda projekt. Återkoppling från föräldramöten. Samtal med eleverna. Utvärdering i samband med läsårsslut. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

10 Sid 10 (14) betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År 85 % År 65 % År 75 % År Skolan ska arbeta för att eleverna i grundskolan och i grundsärskolan ska ta ökat ansvar för sina studier och för samarbetet med övriga på skolan. Att eleverna tar ökat ansvar för sina studier och för samarbetet med övriga på skolan. Skolan har ett uppdrag att låta eleverna med ökande mognad också ta ett ökat ansvar för sina studier, något som vi arbetar med att stimulera på olika sätt t ex genom klassråd, matråd, elevråd samt på fritidshem. På utvecklingssamtal för varje elev görs en utvärdering av hur eleven visar hänsyn i samarbetet med andra och hur eleven tar ansvar för sina studier. görs individuellt av lärare och personal på fritidshem och övergripande på skolan utifrån den sammanställning som görs av skolledning.

11 Sid 11 (14) Skolan strävar efter att alla elever ska ha inflytande över och ta ansvar för sitt eget lärande, utifrån personlig mognad samt känna ansvar för sin egen arbetsmiljö. Att alla elever, pojkar och flickor, får en ökad medvetenhet om sin egen inlärning och sitt eget inflytande över sitt lärande. Tydliga mål på kort och lång sikt. Samtal med de yngre eleverna: Vad ska jag lära mig? Vad har jag lärt mig? Vad kan jag utveckla? De äldre eleverna har loggböcker/skoldagböcker, där de reflekterar över det egna lärandet. Individuella utvecklingsplaner och vid behov åtgärdsprogram. Utvecklingssamtal och uppföljning av dem. Enkla, korta utvärderingar muntliga eller skriftliga efter avslutade arbeten och aktiviteter under läsårets gång. Loggböcker/skoldagböcker. Utvecklingssamtal. Utvärderingsenkäter vid läsårets slut. mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 85 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

12 Sid 12 (14) Alla elever får i undervisningen arbeta med kultur Att eleverna utvecklas av de kulturaktiviteter som de kommer arbeta med. Genom skapande skola få möjlighet till att arbeta med poesi och rörlig bild tillsammans med kulturskolan. Resursanvändning Samverkan med lärare och personal från kulturskolan i Stockholm. Utvärdering efter genomförd aktivitet och verksamhet. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År 25 % av våra inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade. Husmor inhandlar ekologiska livsmedel. Inköpen konteras på särskilt konto och stäms av.

13 Sid 13 (14) Allt papper i klassrummen källsorteras av elever och personal. Allt återvinningspapper läggs i klassrummens pappersboxar. Dessa töms av elever på avsett ställe i sopförrådet. Kontinuerlig uppföljning i elevrådet samt uppföljning av vaktmästare ett tillfälle per termin. inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex 83 År Sjukfrånvaro tas fram av nämnden Tertial mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning

14 Sid 14 (14) av ekonomi Resursanvändning Skolan har ekonomi i balans, når nollresultat samt har buffert i fond. Täta ekonomianalyser. Samverkande budgetarbete. Delegerad ekonomi till arbetslagen. Resursanvändning Intendent med övergripande ansvar för ekonomin. Ekonomianalyser. Våra investeringsmedel använder vi till inköp av möbler och interaktiva tavlor. Den socioekonomiska tilldelningen använder vi, för att nå högre måluppfyllelse hos eleverna, främst till personalförstärkning i arbetslagen, studiehandledning och modersmålsundervisning. Ekonomirapporter Bokslut Budget Årlig utvärdering Utveckling Arbete med nya ekonomisystem Budget 2016 Budget 2016 se bilaga 2. Övriga frågor Elevhälsoteamets uppdrag Se bilaga 1.