Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN MALTE SHOLMSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2014:736 SID 1 (15) Handläggare: Bodil Torelm Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Maltesholmsskolan Maltesholmsskolan är byggd 1958 och har 450 elever fördelade på tre förskoleklasser med heldagsomsorg, 15 grundskoleklasser Åk 1 6, två träningssärskoleklass Åk F 9, en samundervisningsklasser Åk F 6, skolbarnsomsorg för elever i Åk F-3 samt mellanstadieverksamhet för elever i Åk 4-6. Skolledare: Rektor Bodil Torelm Bitr rektor Eva Gustafsson Profil Vi arbetar både med hjärna och hjärta. Många arbetsområden har sin utgångspunkt i litteratur, traditioner och andra kulturyttringar. Vi skulle också kunna uttrycka det så att vi satsar på alla ämnen för att ge våra elever en god bas för fortsatta studier. Maltesholms anda vill vi beskriva på följande sätt: Våra tre honnörsord: ÖPPENHET ORDNING OCH REDA GODA KUNSKAPER Alla är inte lika, alla är lika viktiga, alla ska vara med. Tillsammans skapar vi en bra skola. Våra trivselpunkter är: Visa respekt för dig själv Visa respekt för andra Visa respekt för våra saker och vår miljö. Dessa citat är kända av såväl personal, elever och föräldrar. I ord och handling ska dessa genomsyra verksamheten. Personal Den lilla skolan i den stora skolan. All personal tillhör ett arbetslag.

2 SID 2 (15) Lagen ansvarar för fördelning av sina resurser och att verksamheten bedrivs på ett professionellt sätt utifrån styrdokumenten. På skolan arbetade under läsåret ca 89 personer. Elevhälsa Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagoger, skolsköterska samt skolpsykolog. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och följer upp anmälan av elevhälsoärenden, pågående elevhälsoärenden samt diskuterar förebyggande elevhälsoarbete. Elevhälsoteamet arbetar efter modellen som följer: Probleminventering, analys, förslag på åtgärd, beslut / ansvarsfördelning, uppföljning och avslut. Projekt Maltesholmsskolan har under läsåret fortsatt med ett projekt för att lyfta elevernas kunskapsresultat i den svenska skolan, PRIO projektet, som nu heter PRIO- Stockholm. Projektet genomfördes som ett samarbetsprojekt med McKinsey och Company, Sveriges Kommuner och Landsting samt Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Utgångspunkter var Mckinseys rapport från 2007 och "How the world s best performing school systems come out on top" och "How the world s most improved school systems keep getting better". Ytterligare utgångspunkt var också skolforskare John Hattie s metaanalys av forskningsrapporter - "Visible learning". Projektet bestod av tre faser: Kartläggning, lokal anpassning, genomförande. Vi har på skolan under året på ett systematiskt sätt för all lärarpersonal forsatt med: Gemensam planering både årskurser och lektioner Coachning med efterföljande samtal lärare -lärare en gång per månad Effektivare möten genom t ex korta tavelmöten och mer information via mail Skolledningen lägger 10% av sin tid på lektionsbesök och coachning I enkäter till lärarpersonal och skolledning i slutet av vårterminen 2014 uppger 82% att de framtagna arbetsätten kommer att ge stor eller delvis stor positiv effekt. Arbetsätten har fått förankring och kommer fortsätta nästa läsår. Kvalitetsredovisning Vi har arbetat fram kvalitetsredovisningen i samråd med personalen på personalmöten och APT. Elever och föräldrar har blivit informerade och varit delaktiga på föräldraråd och elevråd.

3 SID 3 (15) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Ytterligare utveckla arbetssätt för att öka måluppfyllelsen hos samtliga elever. Fortsätta vårt arbete med PRIO för att lyfta kunskapsresultaten för våra elever. Utveckla bedömaröverensstämmelse. Kompetensutveckling i bedömning och betyg. Fortsätta utveckla system för en större systematisk uppföljning, utvärdering, analys och planering i samtliga ämnen i alla årskurser. Fortsätta med NTA - Natur och teknik för alla - samt fortbildning i alla årskurser och skolformer. Utveckla projektet "Skapande skola". Fortsatt kompetensutveckling för personal när det gäller hur vi använder IT i undervisningen. Utveckla arbetet med inkludering. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling utvärderades under våren 2014 av samtlig personal, elevhälsoteamet, elevrådet samt föräldraråd. I alla klasser och på fritidshemmen utvärderades också den kortversion av likabehandlingsplanen som finns uppsatt i alla lokaler där verksamhet bedrivs. Samtliga grupper hade då möjlighet att komma med synpunkter på planen. Planen är ett levande dokument som utvärderas kontinuerligt och nyupprättas en gång per år. Planen följs och i våra elevers egen utvärdering i december och i maj kan vi se att eleverna i grundskolan och särskolan trivs i skolan, både på lektioner och raster och på fritids. 100% av eleverna i F - Åk 3 trivs i skolan och på fritids, 94% av eleverna i Åk 4-6 trivs i skolan. En klar majoritet av eleverna uppger också att det är god stämning och bra sammanhållning i skolan och på fritidshemmen. Överlag är flickorna mer positiva än pojkarna. Kränkande behandling förebyggs och motarbetas aktivt. Rektor och biträdande rektor har det övergripande ansvaret för Likabehandlingsplanen och synpunkter på denna kan lämnas till dem.

4 SID 4 (15) NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 92 % 85 % % 80 % % 80 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 91 % 85 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 37 % 75 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % 90 % 2014 Alla elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet utöver idrott Att alla elever och personal ska uppleva att skolan har fokus på hälsa och fysisk aktivitet. Varje fritidshem har varje dag fysiska aktiviteter för eleverna. På fritidshemmen och fritidsklubben erbjuds olika idrottsaktiviteter inom projektet Idrottslyftet t ex basket, friidrott, fotboll och pingis. Vi har olika rörelseprojekt t ex Hela skolan hoppar eller lunchpromenader. Alla elever har under skoldagen rörelse insprängt i verksamheten. Vid terminens slut utvärderar varje fritidshem och klass sina aktiviteter. Alla fritidshem har haft tider på idrottsplan och i idrottssal på eftermiddagarna. Tiderna har använts av samtliga fritids och har fyllts med olika typer av fysisk träning och lek. Mellanstadieklubben har haft samarbete med idrottsföreningar som genom "Idrottslyftet" har erbjudit friidrott, fotboll, bangolf, basket, orientering samt bordtennis. Klubben har haft tider i idrottssal varje dag för olika rörelseaktiviteter.

5 SID 5 (15) Vi har under året haft RÖRIS i alla klasser. Olika projekt för rörelse har genomförts under idrottslektioner och raster. Vi har utökat vår rastverksamhet där särskild personal ansvarar, samt sett till att det finns materiel som kan locka barn med olika behov till rörelse. Vi har också haft Utevecka för alla elever i Årskurs 2-6 och särskolan. Alla klasser och fritidshem ska arbeta aktivt med värdegrundsfrågor Vi förväntar oss att elevernas känsla av trygghet ska öka inom grund och särskolans samtliga årskurser och på våra fritidshem. Vi arbetar med värdegrundsfrågor och livskunskap i alla ämnen och i det dagliga arbetet. Vid terminens slut utvärderar varje klass och fritidshem. Alla klasser i förskoleklass, grundskolan och i särskolan har varje vecka arbetat med värdegrundsfrågor. Arbetslagen har medveten planerat in värdegrundsfrågor i samtliga ämnen som genomsyrar det dagliga arbetet. Vi använder materialet Livsviktigt, EQ-verkstaden eller Charliemodellen som grund för vårt arbete. Även på fritidshemmen har man i samlingar använt "Kompissamtal" samt "Charliemodellen". Vi har en trygg skola där eleverna trivs och utvecklas visar brukarundersökningar, våra egna enkäter för elever och föräldrar i skolan och på fritids som genomförts under året. Integrera grundskola - särskola. Ökad integrering och olika samarbetsformer på skol, fritids, klass och elevnivå. Grundsärskolans elever är helt integrerade inom skolbarnsomsorgen. Elever från grundsär har vissa lektioner i grundskoleklass. Gemensamma samlingar, friluftsdagar och avslutningar

6 SID 6 (15) Rapporter från genomförda projekt. Återkoppling från föräldramöten. Samtal med eleverna. Utvärdering i samband med läsårsslut. I den kontinuerliga uppföljningen och i utvärderingen i slutet på läsåret ser vi att arbetssätt och metoder blir fler och främjar samarbetet och integrationen mellan grundskola och särskola. Vi delger aktivt varandra goda exempel för att utvecklas vidare i våra arbetssätt. Vi åtar oss att erbjuda alla elever i F - 3 en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg och därvid utveckla barnens sociala och emotionella utveckling. Att pojkar och flickor ska utvecklas så långt som möjligt i sin sociala och emotionella utveckling. Fritidspersonalen deltar hela dagen i barnens verksamhet såsom klasskontakt, idrottsundervisningen, i matsalen, på raster och eftermiddagsverksamhet. Efter skoldagens slut har fritidshemmen egen verksamhet. Den innehåller aktiviteter som utvecklar barnens sociala och emotionella sidor såsom t ex samarbete, kreativitet och fysisk aktivitet. Vi har god inblick i barnets hela dag, en helhetssyn på eleven. Uppföljande utvärdering i samband med utvecklingssamtal samt i barnintervjuer och en enkätundersökning till elever och föräldrar. Arbetsätten på våra fritids fungerar mycket bra i att tillsammans med skolan utveckla barnen både socialt och emotionellt. Vi har genomfört samlingar med fokus på värdegrundsfrågor. Vi delar upp våra mellanmål i mindre grupper för att också där lära sig samspel mellan klasskamrater och mellan årskurser. Vi ser också att barnen i den fria leken, med närvarande vuxna som observerar,handleder eller deltar, utvecklar socialt samspel, empati och självmedvetenhet.

7 SID 7 (15) I vår enkät ser vi att barnen trivs och känner sig glada när de är på fritids. I samtal med föräldrar och i brukarundersökning ser vi att föräldrar är mycket nöjda med våra fritidshem både i grundskolan och i grundsärskolan. Vi åtar oss att på alla skolans fritidshem arbeta förebyggande mot mobbing enligt vår likabehandlingsplan. Fritidshemmen på Maltesholmsskolan har ett gott samarbete med varandra vilket är en styrka när vi behöver reda ut konflikter. Vi arbetar förebyggande mot mobbing. Vi reder ut eventuella konflikter genom samtal där barnen får reflektera över vad som hänt. på planeringstid i varje arbetslag samt i utvärdering i slutet på läsåret. I uppföljningen ser vi att vårt arbete är strukturerad och att vi följer vår likabehandlingsplan både i det förebyggande och ingripande arbetet. Vi har också blivit tydligare att kommunicera till barn och föräldrar hur vi förebygger och löser konflikter. Bedömning och analys Utifrån elevernas och personalens utvärdering är våra arbetssätt relevanta. Våra elever är trygga. Inom alla våra verksamheter arbetar både barn och personal med både det psykiska och fysiska välbefinnandet så att möjlighet till god inlärning ökar. Samtal och uppföljning av elevernas sociala utveckling förs vid varje utvecklingssamtal och vid barn- och föräldrasamtal på fritidshemmen. De schemalagda aktiviteterna på fritids och mellanstadieklubben har fungerat mycket bra och kommer att fortsätta nästa läsår. Vårt arbetssätt under rastverksamhet där fritidshemmens personal tillsammans med lärarpersonal är ansvariga har också fallit väl ut och det fortsätter vi att utveckla nästa läsår.

8 SID 8 (15) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Periodens utfall Årsmål Period 94 % 85 % % 85 % % 85 % % 85 % 2014 Alla elever ska utmanas i sin läsning och stimuleras i sin läsutveckling Att alla elever når så hög måluppfyllelse som möjligt. Vi gör detta genom läsutmaningar, läsprojekt, boksamtal, läsgrupper, tyst läsning, högläsning, författarprojekt, bibliotekskunskap och besök, läsprojekt med hemmen, skriva sagor samt uppmuntra till läsning. Vi ger tidig intensiv en-till-en undervisning under en period, till elever som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Genom lästester, diagnoser, LUS-läsutvecklingsschema som stäms av tre gånger under läsåret samt genom nationella prov i Årskurs 3 och Årskurs 6.

9 SID 9 (15) Under året har alla klasser minst ett tillfälle per vecka haft läsning vid särskilt fastställd tid. Vi har också fortsatt med läsprojektet "Reflekterande läsning". All lärarpersonal i både särskola och grundskola har tidigare deltagit i fortbildning kring detta. Även fritidspersonalen har fått utbildning i detta och har läsgrupper. Läsprojektet har tydligare lyft fram inte bara läsförmågan utan också förståelsen av det man läser. Att få reflektera tillsammans över den text man läst har gett ökade språkfärdigheter och ordförråd. Projektet har utvärderats i personalgruppen och i samtliga klasser har det fungerat väl med ökad lust till läsande. Andra läsprojekt har varit "En kvart om dagen", läsutmaningar, genrepedagogik med skrivprocess, författarprojekt, bokpresentationer mm. En lärare med särskilt ansvar som Läs och skrivutvecklare på skolan har under läsåret fortsatt med TIL-projektet (Tidig Intensiv Läsning) i framförallt Årskurs 1-3. Projektet har snabbt gett goda resultat och vi satsar vidare på det till nästa läsår. Skolan ska kontinuerligt följa upp och förbättra arbetet med kunskap och lärande Att alla elever når så hög måluppfyllelse som möjligt. Vi har utvecklingssamtal varje termin med samtliga elever och vårdnadshavare och upprättar då individuella utvecklingsplaner. Maltesholmsskolans alla elever i Årskurs 3 genomför nationella prov i svenska och matematik. De elever som inte uppnår godkänt upprättas det åtgärdsprogram för. Maltesholmsskolans alla elever bedöms enligt LUS, Läsutvecklingsschema, tre gånger per läsår. De elever som inte uppnår målen i LUS ges extra stöd. Systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i samtliga klasser på grundskolan och i särskolan. Åtagandet säkras genom att utvecklingsplanen kontinuerligt följs upp och utvärderas vid följande termins utvecklingssamtal. Åtagandet säkras genom att nationella prov, LUS-resultat och åtgärdsprogram följs upp vid utvecklingssamtalen eller annat tillfälle. Vi dokumenterar elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling med hjälp av digitala verktyg inom Skolwebben. Genom fördjupade diskussioner om utvärdering, uppföljning och bedömning följer vi upp.

10 SID 10 (15) Vi har höga förväntningar på alla elever utifrån våra styrdokument. Alla elever i samtliga klasser på både grundskola och särskola har individuella, dokumenterade utvecklingsplaner som följs upp under året. Specialpedagogerna ansvarade för en screening av samtliga elever som genomfördes i starten på läsåret. Skolledning och klasslärare har resultatdialog vid 2 tillfällen per år där resultat och utveckling följs upp i samtliga ämnen och i grundsärskolan också inom ämnesområden. Skolledningen sammanställer dessa resultatdialoger med samtliga klasser och i samtliga ämnen och använder det vid resursfördelning och fördelning av specialpedagogikstöd. Vi har också sammanställt LUS-resultat i Årskurs 3 och 6 uppdelat på flickor och pojkar. Varje elev ska göra framsteg i sin läs- och språkutveckling. Vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen Varje elevs läs- och språkutveckling följs upp genom t ex Läsutvecklingsschema. I det dagliga arbetet, i alla ämnen, arbetar vi språkutvecklande där både läsförståelse och ordförståelse ingår. Vår satsning på tidig intensiv läsning har gett goda resultat i läsutvecklingen för våra elever. Bedömning och analys Kunskapsmålen ska bli än mer tydliga för elever och föräldrar. I brukarundersökningen i Förskoleklass och Årskurs 2 ser vi förbättrade resultat på elevsvaren där eleverna svarar på att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. En djupanalys har gjorts av resultat på elev-, klass- och skolnivå. Ansvarig är skolledning. Våra ambitioner är också att lägga ett genusperspektiv på resultaten och över tid. Detta följs upp och utvärderas i slutet av varje termin. Vi ser också att vårt upptagningsområde under de senaste åren ändrat sin socioekonomiska struktur. Många elever flyttar in och klasserna utökas. Vi har också mer kompetens i ämnet Svenska som andraspråk.

11 SID 11 (15) Vi fortsätter nästa läsår med läsprojekt - reflekterande läsning och TIL. Vår satsning på NTA - Natur och teknik för alla - ser vi också har gett goda resultat i Naturorienterande ämnen och Teknik. Vi fortsätter utveckla det nästa läsår. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 56 % 80 % % % 80 % % 85 % 2014 Skolan ska arbeta för att eleverna i grundskolan och särskolan ska ta ökat ansvar för sina studier och för samarbetet med övriga på skolan. Att eleverna tar ökat ansvar för sina studier och för samarbetet med övriga på skolan. Skolan har ett uppdrag att låta eleverna med ökande mognad också ta ett ökat ansvar för sina studier, något som vi arbetar med att stimulera på olika sätt t ex genom klassråd, matråd, elevråd samt på fritidshem. På utvecklingssamtal för varje elev görs en utvärdering av hur eleven visar hänsyn i samarbetet med andra och hur eleven tar ansvar för sina studier. görs individuellt av lärare och personal på fritidshem och övergripande på skolan utifrån den sammanställning som görs av skolledning.

12 SID 12 (15) Vid resultatdialogerna med skolledning och klasslärare samt i enkäter och i utvärdering av året ser vi att eleverna når goda resultat och att eleverna själva upplever att det finns ett gott samarbete på skolan. Skolan strävar efter att alla elever ska ha inflytande över och ta ansvar för sitt eget lärande, utifrån personlig mognad samt känna ansvar för sin egen arbetsmiljö. Att alla elever, pojkar och flickor, får en ökad medvetenhet om sin egen inlärning och sitt eget inflytande över sitt lärande. Tydliga mål på kort och lång sikt. Samtal med de yngre eleverna: Vad ska jag lära mig? Vad har jag lärt mig? Vad kan jag utveckla? De äldre eleverna har loggböcker/skoldagböcker, där de reflekterar över det egna lärandet. Individuella utvecklingsplaner och vid behov åtgärdsprogram. Utvecklingssamtal och uppföljning av dem. Enkla, korta utvärderingar muntliga eller skriftliga efter avslutade arbeten och aktiviteter under läsårets gång. Loggböcker/skoldagböcker. Utvecklingssamtal. Utvärderingsenkäter vid läsårets slut. Skolan ska ge eleverna kunskap om och lärande i demokratiska principer. Vi gör det i det dagliga arbetet samt genom fungerande klassråd, elevråd. Fritidshem och förskoleklass har dagliga samlingar och möten med eleverna där elevernas eget ansvarskännande tas tillvara. Vi har också under året utarbetat och genomfört barn- och föräldrasamtal med alla elever på fritidshemmen. Före samtalet har barnen intervjuats och genomfört en enkät om trivsel och arbetssätt. Föräldrar har också svarat på en enkät före samtalet. Samtalet har efter utvärdering upplevts som mycket givande och givit personal och barn mycket information som tagits med i planering, genomförande av aktiviteter och arbetssätt på fritidshemmen.

13 SID 13 (15) Bedömning och analys Vi ser att eleverna gärna vill engagera sig i övergripande råd på skolan. Även i klassråd och på samlingar har eleverna utvecklats mycket för att kunna ta ansvar över sin egen situation och sin arbetsmiljö. Vi fortsätter vårt aktiva arbete med det nästa läsår. Skolan och omvärlden NÄMNDMÅL: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö 15 % av våra inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade. Husmor inhandlar ekologiska livsmedel. Inköpen konteras på särskilt konto och stäms av. Vi har under året nått målet för vårt åtagande. Allt papper i klassrummen källsorteras av elever och personal. Allt återvinningspapper läggs i klassrummens pappersboxar. Dessa töms av elever på avsett ställe i sopförrådet. Kontinuerlig uppföljning i elevrådet samt uppföljning av vaktmästare ett tillfälle per termin. Målet ovan att allt återvinningspapper källsorteras har varit svårt att nå. Det har genomförts ett gott arbete med åtagandet, men fortfarande behöver vi ha fler uppföljningstillfällen. Övrig uppföljning

14 SID 14 (15) Sammanfattande analys I denna kvalitetsredovisning har jag beskrivit och anaylserat de resultat och metoder vi har på vår skola. Jag ger också en bild av hur vår skola är organiserad. Inom alla områden som vi beskrivit uppföljningen av läroplanens övergripande mål samt åtgärder för utveckling innefattas även särskolans, förskoleklassen och fritidshemmets elever, personal och föräldrar. i LUS och Nationella prov omfattar endast grundskolan samt elever i samundervisningklass som läser enligt grundskolan läroplan. Vi har under året fortsatt med arbetet med LGR -11, ny skollag och nya läroplaner i både grundskola, förskoleklass, särskola och fritidshem. Vi har också arbetat mycket med Bedömning och betyg både inom skolan och med andra skolor. Vi har också under året arbetat med att implementera Stockholm stad "Plan för utveckling av fritidshem". Vi behöver prioritera hur vi organiserar oss och vilka arbetssätt vi använder i grundskola, förskoleklass, särskola och fritidshem. Flera av våra lärare har genomfört kompetensutveckling inom Lärarlyftet för att öka ämneskompetenserna på skolan. Fortsättningen av PRIO-projektet, som ändrat namn till PRIO-Stockholm, har gett oss fler möjligheter till samplanering, coachning och möteseffektivitet, som allt syfter till att lyfta våra elevers kunskapsresultat. I planeringsprocessen inför nästa läsår tar vi med oss de kunskaperna och skapar än bättre förutsättningar för de arbetssätten. Vi fokuserar på det vi behöver förbättra men också vad vi nu är bra på. Vi har en mycket bra skolverksamhet med goda resultat i både förskoleklass, skola och på fritidshem. Vår personal har hög kompetens. Personalomsättningen är mycket låg vilket vittnar om trivsel och trygghet också i personalgruppen. I vår senaste arbetsmiljöenkät säger 100% att de känner sig trygga på arbetet. I senaste medarbetarenkäten var aktivt-medarbetar-index på genomsnittet i staden. Likaså låg skolans enkätresultat klart över genomsnittet i staden vad gäller ledarskap och chefer, delaktighet, utveckling och kompetens samt trivsel och arbetsklimat. I de brukarundersökningar som genomförts under våren har skolan fått fina resultat där man mäter "Kunskap" samt "Inflytande". en ligger över medelvärdet i Stockholm. Vi har ett förtroendefullt samarbete med föräldrar vilket det också ges uttryck för i

15 SID 15 (15) utvärderingar och enkäter som gjorts. Nu tittar vi framåt och tar med oss den utvärdering och de resultat in i nästa läsårsplanering och bygger vidare med skolan vision i fokus: En skola Där alla är öppna för det livslånga lärandet Där alla vet att de kan och de duger Där alla känner glädje i arbetet, tar ansvar, är kreativa och kan samarbeta Där alla får utvecklas i sin egen takt, efter sin förmåga och känner sig sedda, hörda och förstådda. Prioriterade åtgärder för utveckling Ytterligare utveckla arbetssätt för att öka måluppfyllelsen hos samtliga elever. Fortsätta vårt arbete med PRIO för att lyfta kunskapsresultaten för våra elever. Fortsätta arbetet med att arbeta språkutvecklande i alla ämnen i alla verksamheter. Kompetensutveckling genom Stockholmslyftet i matematik.. Fortsätta med NTA - Natur och teknik för alla - samt fortbildning i alla årskurser och skolformer. Fortsatt kompetensutveckling för personal när det gäller hur vi använder IT i undervisningen. Utveckla arbetet med trygghet och studiero. Kvalitetsredovisning upprättad av Bodil Torelm Rektor Maltesholmsskolan Hässelby Bilagor Likabehandlingsplanen 14-15