Verksamhetsplan 2017 för Olovslund/Nockebyhov

Transkript

1 Olovslund/Nockebyhov Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Handläggare Henrik Kroon Telefon: Till Olovslund/Nockebyhov Verksamhetsplan 2017 för Olovslund/Nockebyhov Olovslund/Nockebyhov

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 av ekonomi Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoplan 2017 Bilaga 2: Plan mot kränkande behandling 2017 Bilaga 3: Budget 2017

3 Sid 3 (16) Inledning Olovslund/Nockebyhovs skolor är två kommunala skolor som båda bedriver fritidshemsverksamhet. Olovslundsskolan: F-6 och grundsärskola Nockebyhovsskolan: F-3 Arbetet inom skolorna präglas av vår värdegrund: "Alla ska trivas och känna sig trygga. Alla barn och vuxna i våra skolor har lika värde och har rätt att bli behandlade med respekt. Ingen får utsättas för kränkande särbehandling. Vi ska vara rädda om vår miljö." Vår vision är: "Vi skapar verktyg för ett livslångt lärande." Det innebär att vår uppgift är att ge alla elever verktyg för sitt lärande och sin personliga utveckling och vi ska göra allt för att hjälpa och stödja varje enskild individ. Vi vill lyfta fram det som fungerar hos varje barn och bekräfta barnets förmågor. Vi arbetar för att stärka barnets självkänsla och självförtroende och därmed skapa goda förutsättningar för inlärning och utveckling. Vi arbetar utifrån en lösningsinriktad pedagogik - LIP. Klasserna i grundskolan är åldershomogena. På Olovslundsskolan är det tre klasser i varje årskurs. Elever i förskoleklass och till och med årskurs 3 är inskrivna i skolbarnsomsorgen. Ca 30 barn går på det privata fritidshemmet GIII:an, som ligger nära Olovslundsskolan. Skolan och skolbarnsomsorgen finns i samma lokaler i båda skolorna och skolbarnsomsorgens personal arbetar i klasserna under förmiddagarna. Undervisningen i särskoleklassen sker i mindre undervisningsgrupp. Den enskilda elevens behov och förutsättningar styr schema och individuell planering. Denna grupp kan även undantagsvis ta in barn som inte är mottagna i särskolan men har behov av den särskilda pedagogik som bedrivs där. Samtliga elever har en indviduell plan för integrering med grundskolans elever. Samtliga elever i grundsärskolan är i nånon form integrerad i de ordinarie fritidshemmens verksamhet. Skolorna bedriver en viss del av undervisningen utomhus, tex utematematik. Grunden i arbetet med elever i behov av stöd är väl utvecklade anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Barn i behov av särskilt stöd får möjlighet till undervisning enskilt eller i liten grupp av specialpedagoger och speciallärare. I vår specialpedagogiska organisation får elever både socialt och pedagogiskt stöd i skolans ämnen. Arbetet sker utifrån individuella utvecklingsplaner, extra anpassningar och åtgärdsprogram. Elever har även möjlighet att få hjälp vid läxläsning en fast tid i veckan. En av lärarna i specialpedagogiska teamet arbetar på Nockebyhovsskolan en dag i veckan. Pedagogerna i spec-teamet har handledning med lärare vid behov. Elevhälsans arbete beskrivs i elevhälsoplanen som reviderats inför Planen syfter till att förtydliga uppdraget för elevhälsoteamet men också för att stödja skolans pedagoger i rutinerna gällande elever i behov av särskilt stöd.

4 Sid 4 (16) Från och med ht 2016 består skolledningen, förutom rektor, av biträdande rektor med huvudansvar för verksamheten 4-6 samt grundsärskolan i Olovslundsskolan och biträdande rektor med huvudansvar för verksamheten F-3 i Olovslundsskolan. En administrativ chef har anställts och denne har ansvar för kökets personal samt ekonomi och budgetarbete. Skolans vaktmästare har ett övergripande ansvar för skolans lokaler och kontakten med SISAB. I skolans administration ingår också IT-samordnare. Skolan har en pedaogisk ledningsgrupp som består av arbetslagsledarare från samtliga arbetslag samt skolledning och IT-samordnare. Skolans pedaogiska ledningsgrupp har till uppgift att följa upp arbetet med skolans prioriterade områden samt frågor som rör elevernas resultatutveckling, trygghetsarbete samt pedaogigsk samsyn. Det systematiska kvalitetsarbetet består av utvärderingsarbetet, som genomförs kontinuerligt över hela läsåret. Material från medarbetare, elever och vårdnadshavare analyseras och utvecklingsområden identifieras. Resultaten på nationella prov, LUS mm ligger också till grund för analysen. Stockholms stads brukarundersökning, resultatdialoger samt medarbetarenkäten används också vid vårt kvalitetsarbete. Verksamhetsplanen arbetas fram av skolledningen och diskuteras i pedagogisk ledningsgrupp, samverkansgruppen och på APT. Den presenteras på föräldrarådet och skolornas hemsida. Skolledningen har efter analys av föregående års resultat samt i diskussion med pedagogisk ledningsgrupp och i samband med medarbetarsamtal och resultatdialoger valt att lyfta fram fyra prioriterade områden för utveckling. Vi har under vt 2016 påbörjat en ett långsiktigt arbete med att utveckla pedagogernas kunskap om strategier för formativ bedömning. Bedömningen är att en ökad medvetenhetet och ett kollegialt lärande kring formativ bedömning kan stödja pedagogerna i deras arbete med elevernas lärande. Vi ser ett behov av att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet i fritidshem och förskoleklass. Här handlar det om att skapa bra och tydliga strukturer för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Användningen av IKT ser vi fortfarande som ett utvecklingsområde för att stödja elevernas lärande. Slutligen ser vi det som relevant att utveckla och stödja kvalitetsarbetet på alla nivåer i verksamheten. Prioriterade åtgärder för utveckling - Utveckla formativa arbetssätt för att stödja elevernas lärande och ledarskapet i klassrummet - Utveckla fritidshemmets och förskoleklassens verksamhet och arbeta mot en hög likvärdig kvalitet - Utveckla användningen av IKT i alla verksamheter - Utveckla skolans kvalitetsarbete i alla verksamheter KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

5 Sid 5 (16) Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 98 % 83% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 70 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 97 % År 97 % År 99 % År 100 % År 98 % År 99 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 87 % År Undervisningen stödjer elevens läs- och skrivutveckling Att eleverna upplever att de utmanats i sin läsning, sitt skrivande och sin språkliga utveckling. Att eleverna visar god förståelse efter att ha läst olika typer av texter. Att vi når förväntat resultat i de nationella proven i svenska i årskurs 3 respektive 6. Att elevernas förståelse för begrepp inom skolans ämnen ökar.

6 Sid 6 (16) Läsutmaningar, läsprojekt, läsgrupper, tyst läsning, högläsning, författarprojekt, bibliotekskunskap, biblioteksbesök, skriva sagor och läsa för yngre elever, novelltävlingar. Bornholmsmetoden används i förskoleklass. Användning av olika lässtrategier som tex "En läsande klass". Arbete med begreppsförståelse i alla ämnen och verksamheter. Implementering av bedömningsstödet i svenska. Ett utvecklat arbete med digitala berättelser. Våra skolbibliotek och vår bibliotekarie Läsgrupper under ledning av lärare och fritidspersonal. Lärares undervisning och planering. Pedagogiska fora under ledning av förstelärare i svenska. Resultatdialoger i arbetslaget under ledning av arbetslagsledaren. Resultatdialog mellan arbetslag och skolledning. Lästester som genomförs utifrån handledning av specialpedagog/läsutvecklare. Diagnoser, LUS, nationella prov samt analys av bedömningsstödet. Utveckling En väl utvecklad läsförmåga är en av grundförutsättningarna för att eleven ska kunna utvecklas och nå kunskapsmålen i skolan. Det är därför relevant att vi som skola arbetar för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Vidare kan vi fortsätta att utveckla arbetet med att skapa möjligheter för våra elever att arbeta med digitala berättelser. Utveckla användningen av IKT i verksamheten (skola, fritids, personal) Att resultatet på frågan om IKT i undervisningen i brukarundersökningen ska uppnå minst medelresultatet för Stockholms stad. Att skolans IKT-plan efterföljs och eleverna får ta del av den planerade undervisningen kopplat till IKT-planen och LGR 11. Samtliga arbetslag följer handlingsplan för IKT i skolan.handlingsplanen beskriver vilka mål eleverna förväntas uppnå vad gäller IKT-användning. av verktyget för självskattning och tillhörande handlingsplan. Goda exempel visas i våra olika personalforum.

7 Sid 7 (16) Utökat antal datorer och ipads. Tid för personalen i samband med IKT-gruppens möten. Tid för personalen i samband med uppföljning av IKT-frågor i pedagogisk ledningsgrupp. Brukarundersökningen. Enkät. Handlingsplan Utveckling Utveckla strategi för IKT i skolans undervisning och verksamhet i enlighet med mål och strategi för Utbildningsförvaltningen. Rekrytering av förstelärare inom området IKT. Tillsättning av digital utvecklingsgrupp som ska komplettera och stödja IKT-gruppen. Utveckla formativa arbetssätt för att stödja elevernas lärande Att pedagogerna utvecklar en kunskap om nyckelstrategierna för formativ bedömning och att de utifrån denna kunskap kan välja lämpliga strategier. Att eleverna i högre utsträckning upplever att de har förståelse för var de befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som är nästa steg i lärandet.. Skolans lärare ingår i TLC-grupper som arbetar med utgångspunkt i Dylan Williams lärmoduler om formativ bedömning. I TLC-grupperna utvecklar lärarna sina kunskaper om nyckelstrategierna för formativ bedömning. Strategierna prövas i undervisningen och följs upp i diskussioner i TLC-grupperna. Nyckelstrategier för formativ bedömning tas också upp i fritidshemmets pedagogiska fora. Pedagoger som arbetar med eleverna under skoltid och fritidstid. Förstelärarna och pedagogisk ledningsgrupp. sker kontinuerligt under året i skolledning, arbetslag och pedagogisk ledningsgrupp.

8 Sid 8 (16) Utveckling Målet är att skapa kollegialt lärande i arbetslagen via samtal om formativa arbetssätt i undervisningen. Utveckla fritidshemmets- och förskoleklassernas verksamhet och arbeta mot en hög likvärdig kvalitet Att fritidshemmets- och förskoleklassernas verksamhet får goda omdömen av elever och vårdnadshavare i utvärderingar och brukarundersökningar. Att verksamheten planeras kollegialt utifrån aktuella styrdokument. Att vi utvecklar formerna för planering av fritidsavdelningarnas verksamhet. Samtliga fritidsavdelningar årskurs 1-3 utarbetar lokala pedagogiska planeringar. Aktivitetsplaneringar kompletterar de pedagogiska planeringarna. I förskoleklassklass implementeras pedagogiska planeringar och aktivitetsplaneringar i fritidshemsverksamheten. Använda personalens olika kompetenser. Vid rekrytering prioritera personer med pedagogisk utbildning. Kompetensutveckling för barnskötare som arbetar i förskoleklass och fritidshem erbjuds. Utvärdering vid läsårets slut. Trivselenkäter. Elevsamtal. Utveckling Kvalitetsplanen för förskoleklass och fritidshem kommer att utvärderas och revideras inför läsåret 2017/2018. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.

9 Sid 9 (16) Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 93 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 85 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År Eleverna vid våra skolor ska uppleva en förutsägbar och trygg skolvardag. Förbättrad upplevd studiero och upplevd trygghet. Att samtliga medarbetare och elever upplever att lösningsinriktat arbetssätt genomsyrar verksamheten. Att vi arbetar för att utveckla vårt gemensamma förhållningssätt gällande förutsägbarhet i skolvardagen. Tydliga ramar och rutiner för lektionsstart, kommunicering av lektionens mål samt tydlig sammanfattning och avslutning. Fortsatt arbete med Noolan-modellen. Lösningsinriktad pedagogik - LIP ska genomsyra verksamheten. Vi strävar efter ett förhållningssätt som innebär att skapa goda relationer med eleverna, att respektera eleverna, ge dem positiv feedback, ha fokus på kompetens och förmåga samt att medvetet uppmärksamma positiva förändringar. Våra utbildade LIP-coacher ska stödja pedagogerna i detta arbetsätt. All personal agerar direkt på kränkande behandling och anmäler till rektor. Elevhälsoteam och trygghetsgrupp följer upp och stödjer i det akuta arbetet. Trivselledare som arbetar med att utveckla rastaktiviteter och skapa en trygg och bra rastmiljö för alla elever. Arbetet sker i arbetslagen i dialog med EHT, skolledning och pedagogisk ledningsgrupp. LIP-coacher driver arbetet med lösningsinriktad pedagogik. Skolans trivselledare får utbildning i syfte att skapa en bra och trygg rastmiljö. Brukarenkät. Elevenkät. Arbetslagsmöten och APT Trivselenkät

10 Sid 10 (16) Eleverna vid våra skolor ska uppleva en god studiero Att eleverna upplever att studieron är god och att skolornas höga värden vid brukarundersökningarna fortsätter att öka i positiv mening. Pedagogerna följer regelbundet upp hur studieron uppfattas i klassen. Frågor om studiero diskuteras på klassråd, elevråd och skolråd. Klasserna samtalar regelbundet om vad studiero är och hur man vill ha det i sin klass. Samtliga pedagoger är involverade i detta arbete med stöd och uppföljning av pedagogisk ledningsgrupp och skolledning. Via brukarenkät, vid klass- och elevråd. Via skolans trivselenkäter och egna utvärderingar. Utveckling Arbetet med att bibehålla och förbättra studieron är ett pågående långsiktigt arbete som hör samman med hur vi lyckas utveckla former för ledarskap i klassrummet och elevernas förståelse för hur de själva kan påverka sin lärmiljö. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 94 % År 85 % År 90 % År Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad 94 % År

11 Sid 11 (16) mitt barn behöver för att lära och utvecklas Eleverna vid våra skolor ska känna att de är delaktiga i, och har inflytande över sin utbildning Varje elev känner att de har inflytande över sin utbildning. Förståelse för de demokratiska principerna. Att elever leder sina egna utvecklingssamtal F-6 efter personlig mognad. Att eleverna känner till vilka mål som är aktuella i undervisningen och i fritidshemmets verksamhet. Klassråd. Skolledare leder elevråden. Elevsamtal på fritidshemmen. Stormöte för eleverna på fritidshemmen. Elevernas förberedelse inför utvecklingssamtalen. Att eleverna leder sina egna utvecklingssamtal med stöd av våra pedagoger. Eleverna deltar i utvärdering av likabehandlingsplanen och skolans trivselregler. Skolledares tid vid ledning av elevråden. Elevsamtal på fritids. Elevledda utvecklingssamtal. Personalens planeringstid i samband med möten. Enkät vid läsårets slut. Sammanställning av elevsamtalen. Klassråd, elevråd, stormöten på fritids. Elevernas deltagande vid utvärdering av likabehandlingsplan och trivselregler. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

12 Sid 12 (16) Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 95 % År KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 2 Sorterar År Vi åtar oss att sortera matavfall för återvinning till biogas Att vi återvinner vårt matavfall. Källsortering av vårt avfall. Matavfall sorteras i biogasbehållare och återvinns. Hämtning sker två gånger per vecka. Biogaskärl Vaktmästare, kökspersonal och miljögrupp samverkar i arbetet Arbetet följs upp av administrativ chef i dialog med skolledning och kökspersonal.

13 Sid 13 (16) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Det ekonomiska resultatet är i balans Att vår budget är i balans och att enheten har en ekonomisk buffert för strategiska satsningar och oförutsedda utgifter. Regelbundna avstämningar. Tydliga och långsiktiga prognoser. Regelbunden dialog mellan skolledning och ekonomiansvarig. Kommunikation med personalen om hur skolans ekonomi fungerar. Genom en konsekvent och ansvarsfull personalplanering. Genom att upprätta en investeringsplan där vi förtydligar och prioriterar investeringar på tre års sikt. Investeringsplanen revideras återkommande. Vi planerar i budget för satsningar i ytterligare en klassuppsättning datorer samt fler ipads. Inom ramen för den riktade socioekonomiska tilldelningen budgeterar vi för satsningar på läxläsning, modersmål samt studiehandledning. Budgetarbetet och uppföljningar. Utveckling Enheten har under flera år haft en god och väl balanserad ekonomi. Enheten har under de senaste åren kunnat bygga upp en ekonomisk buffert. Vi ser eventuell problematik med att kunna behålla samma antal elever i årskurs 4-6 beroende på konkurrens från närliggande skolor. Vi behöver ha en långsiktig strategi för hur vi ska hantera detta.

14 Sid 14 (16) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro Tas fram av nämnden Tertial Sjukfrånvaro dag ,3 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Olovslund/Nockebyhovs skolor är en attraktiv arbetsplats för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Att medarbetare har möjlighet att bidra och utvecklas på sin arbetsplats. Att vi vid rekrytering har många kvalificerade sökanden. Att medarbetarna upplever en mer jämn arbetsbelastning sett över hela arbetsåret. Vi använder ny rutin för mottagande av nya medarbetare. Framtagande av rutiner för rekrytering av ny personal. Aktivt arbete med medarbetarenkäten. Planering av arbetsåret avseende delar i verksamheten som kan innebära att arbetsbeslastningen punktvis ökar, som tex genomförande av utvecklingssamtal och nationella prov. Genomförande och analys av psykosocial arbetsmiljöenkät.

15 Sid 15 (16) Personalen erbjuds subventionerad friskvård. Hälsocoach som i samråd med rektor utarbetar plan för skolans hälsoarbete. Sociala arrangemang som syftar till att stärka trivseln på arbetsplatsen. Tid för fortbildning och kompetensutveckling. Samordning och framtagande av plan för genomförande av nationellla prov. Framtagande av ny modell för genomförande av nationella prov. Subvention för friskvård. Tid för hälsocoach utbildning och arbete. Medarbetarenkäten. Psykosocial arbetsmiljöenkät. Arbetet följs kontinuerligt upp på APT och SVG KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande En ökad medvetenhet om jämställdhets, mångfalds- och barnrättsperspektiv.

16 Sid 16 (16) Att nämnda frågeställningar finns med i planering av undervisning, vid rekrytering och vid olika typer av beslutsfattande. Tid vid planering, genomförande och utvärdering. I samband med verksamhetsberättelsen och i resultatdialoger med arbetslagen. av ekonomi Budget 2017 Att fortsätta utveckla vårt arbete med en investeringsplan är en konkret åtgärd för god ekonomisk planering. Detta blir särskilt viktigt för vår som är en enhet med relativt gamla lokaler,med delvis eftersatt underhåll. Under 2017 kommer vi således att använda delar av den ackumulerade fonden till renovering och uppfräschning i skolans lokaler. Samtidigt som det pågår omfattande nybyggnationer i närområdet är våra lokaler redan idag en begränsande faktor för kvaliteten på både undervisning och övriga aktiviteter. Särskilt angeläget är det att kommande renovering och utbyggnad av kök och matsal genomförs både skyndsamt och med ett resultat som är positivt för verksamheten. Det önskade utfallet är en god arbetssituation för personal och en lugn och trivsam matsituation för våra elever. Det socioekonomiska anslaget används till modersmål och studiehandledning. Vidare har vi för avsikt att fortsätta utveckla vårt arbete med IKT. Övriga frågor Skolan har utvecklade rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Via god kommunikation med vårdnadshavare genom veckobrev från pedagoger, samt månadsbrev från rektor kan vi möta frågor och tillhandahålla information om hur vi arbetar. Vi har också en aktiv hemsida som ett led i vår koommunkation till brukare. Genom en aktiv dialog i föräldraföreningar och föräldrarråd möter vi också frågor kring synpunkter på skolan i olika avseenden. Vi bedömer att dialogen med vårdnadshavare har varit god under Om brukare har klagomål eller synpunkter på verksamheten är strävan att dessa ska mötas där frågan finns, dvs av personal i den aktuella verksamheten. Om frågan inte kan lösas där lyfts den till berörd skolledare och slutligen rektor.