Verksamhetsberättelse VB 2015 för Skarpatorpsskolan

Transkript

1 Skarpatorpsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Handläggare Telefon: Till Skarpatorpsskolan Verksamhetsberättelse VB 2015 för Skarpatorpsskolan Förslag till beslut Skarpatorpsskolan

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...15 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...15 Investeringar...15 Medel för lokaländamål...15 Övrigt...15 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Bokslut Skarpatorpsskolan 2015 Bilaga 2: Likabehandlingsplan

3 Sid 3 (16) Sammanfattande analys Inledning Skarpatorpsskolan består av tre skolhus F-3, samt Albatrossen, en grundsärskola för 15 elever. Organisation Åk F elever. Fritidshem 255 elever. Åk elever. Fritidsklubbsverksamheten 70 elever. Grundsärskolan F-6 15 elever. Det totala elevantalet i grundskolan uppgår till 475 elever och enheten har 80,3 årsarbetare. 4-9 delen har 34,5 anställda årsarbetare varav 23,8 lärare. F-3 delen har 45,8 årsarbetare varav 19,45 lärare. Det totala elevantalet i grundsärskolan uppgår till 15 elever från förskoleklass till åk 6 samtliga elever är inskrivna i fritidshemsverksamheten. Grundsärkolan har totalt 14,5 årsarbetare; 3,5 lärare, 10,5 fritidshemspersonal och 0,5 arbetsledare. Eleverna är indelade i tre klasser. F-3 har årskursvisa arbetslag där personal från fritidshem ingår. På 4-9 finns det 3 arbetslag organiserade så att 4,7,8 och 5,6,9 samt praktiska estetiska arbetar tillsammans. Arbetslagen leds av bitr.rektorer. Analys av resultat i grundskolan Vi hade bara en klass i åk 9 varav 20 elever varit i Sverige mer än 4 år. Vi hade 16 ensamkommande flyktingbarn i åk 9. När klassen kom till högstadiedelen i åk 6 var 50% underkända i något av kärnämnena. 50% av eleverna hade en neuropsykiatrisk diagnos. Meritvärdet blev 202p och 75% av eleverna var behöriga till gymnasiet. 70% av eleverna hade betyg i samtliga ämnen. Endast 2 elever var underkända i svenska och engelska vilket är ett fantastiskt resultat. För många av eleverna med neuropsykiatrisk diagnos är matematiken det svåraste ämnet. 5 elever nådde inte ända fram. När de kom i åk 6 var 11 elever underkända i matematik. I de nationella proven klarade 90% betyget E i svenska och engelska vilket korrelerar mycket bra med de betyg de sedan fick. I matematik klarade 75% betyget E vilket också det korrelerar bra med slutbetyget. I åk 3 klarade 97% (2014 var siffran 83%) kravnivån i svenska och i matematik blev resultatet 95% ( 2014 var siffran 77%). Ett helt otroligt resultat. Åtgärder Vi deltar detta läsår i både matematik- och svensklyftet. För att göra en stor satsning på hela skolan har vi gjort egna lyft för SO-lärarna samt de praktisk-estetiska lärarna. Det betyder att alla lärare är inbegripna i ett kollegialt lärande. Vi tror att detta ska gynna både behörigheten till gymnasiet samt bidra till att höja meritvärdet. Dessutom arbetar vi med att öka kunskapen om generella anpassningar samt lärande bedömning. Båda dessa insatser görs för att öka måluppfyllelsen.

4 Sid 4 (16) Analys av grundsärskolan Albatrossen, som är en skola för elever mottagna i Grundsärskolan, Albatrossen ingår i enheten Skarpatorpsskolan. De flesta av dessa elever har en diagnos inom autismspektrat samt ytterligare funktionshinder som ADHD och epilepsi. Skolan har heldagsomsorg för de som så önskar. Slöjd- och idrottslektioner sker på Skarpatorpsskolan. Grundsärskolans övergripande verksamhetsidé är att utifrån en pedagogisk mångfald och hög kompetens hos personalen tillförsäkra varje elev kunskaper och färdigheter och en allsidig utveckling för att klara vidare gymnasiestudier och ett bra vuxenliv utifrån vars och ens förutsättningar. Tonvikten ligger på att utveckla elevens kommunikationsförmåga och främja det sociala samspelet både i skolan och i den integrerade fritidshemsverksamheten. Åtgärder - LPP utformas tillsammans i lärararbetslaget i olika arbetsområden - LPP utformas individuellt för varje elev - utveckla elevernas förmåga i vardagskunskap/no/hemkunskap och matematik/verklighetsuppfattning - arbeta språkutvecklande som ett verktyg i att utveckla elevernas kommunikationsförmåga Personalen lägger stor vikt vid att följa varje barns utveckling både när det gäller kunskapsutveckling och det sociala samspelet. Ett mycket nära samarbete med föräldrar är av största vikt för dessa elever för att kommunicera alla framsteg såväl kunskapsmässiga som sociala.alla föräldrar och elever ska uppleva att de fått information om mål och kunskapskrav. - LPP skrivs inför varje arbetsområde och i varje ämne som delges elev och föräldrar - vid utvecklingssamtalet diskuteras elevens resultat och utveckling. Föräldrar ska känna stöd från skolan i kontakter med autismcenter, habilitering och hälsa, korttidsboende, LSS, socialsekreterare m.m. Då all personal samarbetar runt en elev blir resultaten mer framgångsrika och resurserna används fullt ut. Analys av Fritidshem/Förskoleklass Skarpatorpsskolans fritidshem/förskoleklass erbjuder en verksamhet som präglas av en god balans mellan omsorg och lärande. I det sociala samspelet i lek och skapande tillägnar sig eleverna sociala färdigheter och ges en möjlighet att praktiskt använda sin kunskap genom att koppla ihop skolundervisningens innehåll med vardagslivet för att därigenom förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. All verksamhet planeras utifrån Lgr 11 där skolan själv har tagit fram mål för verksamheten. Fritidshemsverksamheten knyter an till de teman som årskursen arbetar med under läsåret. Då leken är av central betydelse i fritidshem och förskoleklassverksamheten får eleverna tid och utrymme för fantasi och kreativitet, lärandet sker ur ett praktiskt och konkret perspektiv. Åtgärder Fritidshem och förskoleklassverksamheten skall sträva mot att varje barn utvecklar sin sociala kompetens enligt skolans värdegrund. Eleven ska utveckla färdigheter för att kunna fungera i grupp och med goda relationer till elever och vuxna. Detta gör man genom att utveckla varje elevs språkliga förmåga, sin förmåga att kommunicera med andra, sin förmåga att lyssna.

5 Sid 5 (16) Förskoleklass samverkar med förskolan utifrån en framtagen plan i stadsdelen. Den underlättar övergången mellan förskola och förskoleklass. Förskollärarna i skolan och förskolan möts i pedagogiska frågor. Fritidshemspersonalen samverkar med grundskollärarna utifrån en helhetssyn kring elevens hela dag. I verksamhetsfrågor samverkar fritidshemspersonalen i stadsdelens nätverk. Detta för att utveckla den egna skolans verksamhet. Vid stadieövergång mellan årskurs 3 till 4 finns en tydlig plan framtagen på enheten som underlättar övergången Åtgärder som skall genomsyra hela skolan. Inkluderande arbetssätt Det specialpedagogiska uppdraget är att i samverkan med skolans personal, föräldrar och elever främja ett inkluderande arbetssätt.. Alla elever ska så långt som möjligt inkluderas och erbjudas en lärmiljö som är anpassad för dem. Elevhälsoteamet för hela skolan träffar varje arbetslag minst en gång per månad och tar upp elever både från ett individ- respektive grupperspektiv, så att varje elev får ett lärande utifrån sina förutsättningar i en inkluderande miljö. Styrkor Ett strukturerat och systematiskt arbete med analysgenomförande och uppföljning av lärandefrågor. Mycket bra kommunikation till elever och föräldrar vad gäller mål och kunskapskrav. Elevernas delaktighet och kunskap om sitt eget lärande. Enhetens arbete med de nyanlända eleverna. Den stora kunskap om Svenska som andraspråk hos all personal. Enhetens goda samarbete med förskolorna i området. Personalens kompetenshöjning vad gäller specialpedagogiska frågor; generella anpassningar, lärande bedömning, språkutvecklande arbetssätt, matematikdidaktik samt förhållningssätt. Enheten har skapat lyft för alla ämneskategorier, inte bara matematik och svenska. Enhetens arbete för att utveckla elevhälsoteamets arbete i samråd med arbetslagen. Utvecklingsområden: Öka måluppfyllelsen i matematik

6 Sid 6 (16) Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen Ogiltig frånvaro i grundskolan 56,5 % 90,3 % 85 % 81% ,5 % 4 % 2015 Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

7 Sid 7 (16) Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel legitimerade lärare i grundskolan 39 % 69 % 90 % % 84 % 90 % % 77 % 90 % % 83 % 90 % % 100 % 90 % % 96 % 90 % % 100 % 90 % % 100 % 90 % % 100 % 2015 Meritvärde i årskurs Poäng 210 Poäng 205 Poäng 2015 Åtagande: Enheten åtar sig att erbjuda en så god pedagogisk verksamhet så att varje elev som går ut åk 9 ska ha kunskaper som gör denne behörig till gymnasiets nationella program. Uppfylls inte 90 % av eleverna ska ha de kunskaper som krävs för att vara behöriga till gymnasieskolan. Analys Enheten hade endast en klass som gick ut åk 9 juni Av 36 elever var 16 elever nyanlända till Sverige under läsåret I statistiken är de medräknade. Av de 20 elever som deltagit i skolans undervisning i minst 3 år ser de godkända resultaten ut enligt följande:

8 Sid 8 (16) Matematik 75% Svenska 90% Engelska 90% Andelen behöriga till gymnasiet 75% Andelen fullständiga betyg 75% Eftersom enheten endast hade 20 elever att räkna statistik på blir det vanskligt då varje elev ger ett stort utslag. När dessa elever kom i åk 6 var siffrorna de omvända, ca 75% var ej godkända i kärnämnena. Med det i åtanke är resultaten tillfredsställande. Av resultaten kan utläsas att enheten genomfört ett mycket bra språkutvecklande arbete. Det har också främjat resultaten i SO och NO. Vi deltar nu i matematiklyftet för att bli bättre på att möta våra elevers behov i det ämnet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 69 % 71 % 100 % % 52 % 75 % 2015

9 Sid 9 (16) Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 48 % 63 % 75 % % 67 % 100 % % 65 % 75 % % 81 % 100 % % 56 % 75 % % 83 % 100 % 2015 Åtagande: Enheten åtar sig att utveckla arbetssätt som befrämjar ett hälsosamt leverne. Uppfylls helt Att elevernas ogiltiga frånvaro och sena ankomster ska minska till 4,0 %. Analys Enheten har haft en satsning för att minska frånvaron. Det gäller den sammanlagda frånvaron, både giltig och ogiltig. Bl.a. deltar enheten i PPSS, även kallat Hemmasittarprojektet, med gott resultat. Enheten hade två elever som var hemma mer än två veckor i sträck. Båda är tillbaka med en betydligt högre närvaro. Skolledningen följer upp elevernas frånvaro var tredje vecka och vidtar, tillsammans med arbetslagen, åtgärder för de elever med en frånvaro högre än 10%. Dessa åtgärder sammantaget har gjort att enheten fått ner frånvaron till 3,5%. Enheten har en miljögrupp som tar fram förslag till åtgärder som främjar elevernas kunskaper om en hållbar utveckling. Vi har haft flera temadagar där elevernas arbete presenterats. Åtagande: Enheten åtar sig att varje elev ska få förutsättningar att känna sig trygg och trivas i sin arbetsmiljö. Uppfylls helt

10 Sid 10 (16) 95 % av eleverna ska svara att de trivs och känner sig trygga i skolan via skolans enkäter. Analys Det arbete som gjorts för att trygga eleverna i skolan har givit ett gott resultat. Att enhetens arbete med implementeringen av Likabehandlingsplanen varit gynnsam visar sig i enhetens elevenkäter. Utifrån Likabehandlingsplanen och elevenkäterna sätter varje arbetslag mål för att öka tryggheten. Förra året hade vi en del otrygga platser. Efter arbete i arbetslagen har dessa i stort sett försvunnit. Enkäterna visar att tryggheten, trivseln och arbetsron är mycket tillfredsställande. Vad som också bidragit till det goda resultatet är värdegrundsarbetet i klasserna. Vårt kamratstödjararbete har också bidragit till det goda resultatet. I dag ses det arbetet som ett hedersuppdrag. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 60 % 74 % 90 % % 44 % 90 % 2015

11 Sid 11 (16) Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 54 % 71 % 80 % % 71 % 80 % % 83 % 90 % 2015 Åtagande: Enheten åtar sig att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt eget lärande genom ökad delaktighet inför och under utvecklingssamtalet, delaktighet i planeringen av ett tema och val av redovisningsformer. Uppfylls helt Att elev och föräldrar ska vara nöjda med det elevledda samtalet som genomförs tillsammans med lärare och fritidspersonal. Eleverna ska vara nöjda med sin delaktighet i planering och val av redovisningsformer. Analys Att kommunicera mål och kunskapskrav är grunden för en elevdelaktighet i det egna lärandet. Ämneslagen utformar en struktur för detta. Resultaten för delaktigheten visar sig i för- och efterarbetet samt genomförandet av de elevledda samtalen. Flera elever kunde utifrån sin kunskap om det egna lärandet skriva sina egna IUP. I enhetens elevenkäter svarar nästan 100% ja på frågan om de vet vad de ska kunna för att uppnå ett visst mål eller betyg. Skolinspektionens uppföljning visar också på ett liknande resultat. Både vårdnadshavare och elever svarar mycket positivt på frågan hur delaktiga och hur informativa de elevledda utvecklingssamtalen är.

12 Sid 12 (16) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 33 % 33 % 2015 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 0 Sorterat 0 Sorterar 2015 Åtagande: Åtagande:Enheten åtar sig att se till att alla elever har kännedom om energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Enheten åtar sig att varje elev, förstår betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Uppfylls helt Varje elev har en inblick och förståelse kring sitt eget och allas ansvar för hållbar livsmiljö och hälsa. Analys Med förbättrad teknik tillsammans med information till personal och elever har vi lyckats att minska energiförbrukning, matsvinn och pappersförbrukning.skolan har en årlig miljödag.elevrådet jobbar aktivt med miljöarbetet.vi jobbar systematiskt med att medvetandegöra eleverna om den globala energihushållningen.

13 Sid 13 (16) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Åtagande: Skarpatorpsskolan åtar sig att vid 2015 utgång ha en budget i balans. Uppfylls helt Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Analys Skolan kommer gå med ett stort överskottet, det beror bland annat på att fler elever har tillkommit till skolan under året, både till grundskolan och till särskolan. Utöver det har skolan arbetat med att hålla ner kostnaderna inom olika områden för att kunna bli en resultatenhet. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall utfall VB 2014 Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % 2015 Sjukfrånvaro 6,3 % 4 % 4,4 % VB 2015 Sjukfrånvaro dag ,6 % 2 % tas fram av nämnden VB 2015

14 Sid 14 (16) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Skarpatorpsskolan åtar sig att främja att varje medarbetare har inflytande och en så stimulerande arbetssituation och som kan utvecklas utifrån varje medarbetares kompetens. Uppfylls helt Alla uttrycker att de har en stimulerande arbetssituation med möjlighet till utveckling och inflytande. Analys Skolan har ett gott samverksansarbete och ett fungerande årshjul gällande arbetsmiljöarbetet. Kring detta är skolledning och samverkansgruppens arbetstagarrepresentanter eniga. Skolan försöker hela tiden ligga i framkant med det senaste rön i pedagogiken. Skolan driver projekt och är noga med att lärarna får den fortbildning som behövs för att driva pedagogiken framåt.

15 Sid 15 (16) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Bokslut 2015 för Skarpatorpsskolan Skolan redovisar ett överskott om 1,7 mnkr. Överskottet beror bland annat på att fler elever har tillkommit till skolan under året, både till grundskolan och till särskolan. Utöver det har skolan arbetat med att hålla ner kostnaderna inom olika områden för att kunna bli en resultatenhet. Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Resursanvändning av den socioekonomiska tilldelningen Skarpatorpsskolans upptagningsområde är mångkulturellt samt är ett utsatt socioekonomiskt område. Det betyder att många föräldrar har låg utbildning samt att många har försörjningsstöd. Det innebär inte bara ekonomiska svårigheter utan också svårigheter att förstå och kunna hjälpa sina barn med det som den svenska skolan kräver. Som forskningen visar är barn från förorten överrepresenterade vad gäller neuro-psykiatriska funktionshinder. Detta gäller vår skola.

16 Sid 16 (16) Skolan måste därför arbeta kompensatoriskt. Det innebär: Kompensatoriska hjälpmedel såsom inläsningsmaterial, allt som rör IT osv Stor satsning på språkutvecklande arbete Lärarledd läxhjälp för skolans alla barn årskursvis Fortbildning för alla lärare i svenska som andraspråksmetoder samt hur vi arbetar med barn i behov av särskilt stöd Ett stort arbete med att visa vad det svenska samhället kräver och har att erbjuda. Våra elever lämnar inte Skarpnäck frivilligt vilket innebär att vi måste göra olika resor tex till skärgården, friluftsliv med lägerskolor, museer, teatrar osv För nyanlända förberedelseklass för åk 7-9 samt basgrupp 1 lektion/dag för åk 1-6 Mycket tolksamarbete för att nå alla föräldrar Modersmål samt studiehandledning för andraspråkseleverna Detta kräver en satsning på svenska som andraspråkslärare, specialpedagoger samt att flera undervisningspass sker i mindre grupper vilket betyder en något större lärartäthet. Synpunkter och klagomål Skolan hanterar synpunkter och klagomål beroende på digniteten genom att rätt person/anställd har ansvar för att ta upp och diskutera dessa synpunkter och klagomål och återknyta till berörd person. Synpunkter och klagomål från en vårdnadshavare eller elev avseende våra åtaganden,riktas i första hand till ansvarig pedagog, som dokumenterar klagomålet och besvarar det. I andra hand kan vårdnadshavaren eller eleven vända sig till biträdande rektorerna och i tredje hand till rektor. Alla klagomål/synpunkter som vi får kännedom om är viktigt att det samverkas på så ödmjukt sätt som möjligt med vårdnadshavarna/ eleverna,för att stötta,förklara och komma med så bra lösningar som möjligt. Övrigt Centrala satsningar Mattelyftet Läslyftet Förstärkt EHT utbildning under ht 2015 (skolverket) Fokusskola