Verksamhetsplan 2016 för Rålambshovsskolan

Transkript

1 Rålambshovsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Gunilla Olsson Telefon: Till Rålambshovsskolan Verksamhetsplan 2016 för Rålambshovsskolan Rålambshovsskolan Stockholm gunilla.e.olsson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (13) Inledning Rålambshovsskolan ligger på Kungsholmen och är en kommunal grundskola. Här går ca 630 elever i årskurserna 6-9 idag men kommer till hösten 2016 att bli en skola för åk 4-9. Skolan är organiserad i arbetslag som leds av arbetslagsledare. Till skolan hör också två CSI-grupper, varav en är åk 1-6. Som teknikskola vill vi väcka nyfikenhet, upptäckarglädje och skaparlust till teknik. Vi vill öka elevernas förståelse för att teknik finns överallt omkring oss i samhället. Teknik är något vi möter dagligen i många olika situationer utan att vi tänker på det. Vi vill lyfta fram tekniken som ett naturligt inslag i vardagen för att få eleverna att närma sig teknik. Det centrala läget gör att det finns goda möjligheter att lätt ta del av stadens stora kulturutbud. Skolgården, som gränsar till Rålambshovsparken, ger möjlighet till både idrottsaktiviteter och social samvaro. Skolans bibliotek är bemannat på heltid och en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet. I uppehållsrummet arbetar fritidsledare. På Rålambshovsskolan lägger vi stor vikt vid förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete. Vi har ett väl fungerande elevhälsoteam som består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog/speciallärare, skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare. Skolläkaren besöker skolan två gånger per månad. Extern skolpsykolog anlitas vid behov. Skolan har ett engagerat elevråd med representanter från alla klasser. Skolrådet består av representanter för elever, vårdnadshavare och personal med rektor som ordförande. Viktiga beslut förankras i skolrådet, som sammanträder två gånger per termin. Prioriterade åtgärder för utveckling Våra utvecklingsområden för En bra skola för alla är: att arbeta med metoder som gör eleverna mer delaktiga i arbetet kring sitt eget lärande så att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i alla ämnen öka elevernas intresse för ämnet teknik genom att teknik inkluderas i alla ämnen och att det digitala användandet ökar likvärdig undervisning och bedömning av alla elever utifrån ett normkritiskt perspektiv introducera UDL - Design för alla som ett pedagogiskt redskap för ett inkluderande arbetssätt effektivisera innehållet på våra konferenser och möjliggöra en lärande organisation förbereda vår organisation till att bli en skola med årskurserna 4-9 att systematiskt implementera lärande för hållbar utveckling

3 Sid 3 (13) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 98 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 85 % År 90 % År 95 % År 90 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År Meritvärde i årskurs Poäng År

4 Sid 4 (13) Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för att så många elever som möjligt ska uppnå minst E-nivå i samtliga ämnen i årskurs nio. Att så gott som samtliga elever har uppnått minst E-nivå i årskurs nio. Arbetssätt Genom att: -varje lärare följer skolans lektionsstruktur och gemensamma lektionsplaneringsmall. -individanpassa varje elevs undervisning med hjälp av UDL (Design för alla ). -göra undervisningen mer variationsrik. -specialpedagogerna handleder lärarna vid behov. -vi ständigt utvecklar det övergripande elevhälsoarbetet enligt vår elevhälsoplan. -vi använder oss av elevledda utvecklingssamtal blir eleverna mer insatta i sina studieresultat. -varje lärare förankrar kunskapsmål och kunskapskrav så att det blir tydligt för alla elever. -skolan använder sig av bedömargrupper vid bedömningstillfällen, ex nationella prov. -eleverna tränas i självbedömning och får reflektera över sitt eget lärande. -skolans studie- och yrkesvägledare träffar varje elev individuellt i åk 9 och diskuterar elevens framtid. Detta görs vid behov även i de lägre årskurserna. -vi erbjuder läxhjälp. -använda Elevens val som förstärkning i ett eller flera ämnen. -eleverna ges möjlighet att arbeta i digitala lärmiljöer som ett stöd i elevernas kunskapsutveckling och för individualisering. Att elevhälsans resurser fördelas på ett effektivt sätt. Uppföljning Analys av betygsstatistik vid utvärderingsdagar i januari och juni. Utveckling Vi har i år gemensam studiedag i Betyg och bedömning med extern föreläsare. Studiedagen följs upp i arbetsgrupper där bedömning diskuteras för att åstadkomma en likvärdig undervisning och bedömning av alla elever utifrån ett normkritiskt perspektiv. Under studiedagarna i augusti kommer stort fokus att ligga på lektionsplanering och användande av gemensam lektionsplaneringsmall. Vi fortsätter att effektivisera innehållet på våra konferenser och möjliggöra en lärande organisation så att det gagnar den enskilda eleven.

5 Sid 5 (13) Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 50 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 3 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att erbjuda alla elever en god arbetsmiljö. Att fler elever upplever att de har en god arbetsmiljö. Arbetssätt Genom att: -varje elev har regelbundna träffar med sin mentor. -skolans ordningsregler och likabehandlingsplan tydliggörs för varje elev. -ett normkritiskt och jämställt förhållningssätt ska synliggöras i hela verksamheten. -varje arbetslag aktivt arbetar för ordning och trivsel i sina klassrum och korridorer. -arbetslaget varje vecka följer upp elevernas frånvaro och vidtar åtgärder. -skolans samarbetar med Friends och utbildning av kompisstödjare. -förankra resultaten i Friendsenkäten hos elever och personal arbetar vi även främjande och förebyggande. -eleverna ges en större möjlighet att påverka sin arbetsmiljö genom elevrådet och elevskyddsombuden. -individanpassa varje elevs undervisning med hjälp av UDL (Design för alla). Skolan har organiserat sig i arbetslag och en resurseffektiv tjänstefördelning för att kunna jobba effektivt kring årskursens elever så att det gagnar en trygg arbetsmiljö för våra elever.

6 Sid 6 (13) Uppföljning Med en elevutvärdering i arbetslagen i december och juni. Resultaten i Friendsenkäten utvärderas inför varje läsår. Skolan ser över Brukarundersökningens resultat varje läsår och gör en analys som ligger till grund för nya åtgärder. Utveckling Trygghetsgruppen har regelbundna möten med Friendsrepresentanterna som sedan följs upp som en punkt på arbetslagets dagordning för att sätta fokus på elevernas trygghet och arbetsmiljö. Vi ser att det digitala stödet behöver öka och att teknik ska inkluderas ännu mer i alla ämnen så att lärmiljön moderniseras Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 50 % År

7 Sid 7 (13) Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla former för ett ökat elevinflytande. Att eleverna upplever ett ökat elevinflytande. Arbetssätt Genom att: -eleverna ges möjlighet att påverka undervisningens arbetssätt och arbetsformer. -två elevrådsrepresentanter väljs i varje klass. -elevrådets frågor finns med på mentorstidens dagordning. -elevrådets frågor finns som en stående punkt på ledningsgruppens dagordning. -eleverna finns representerade i matråd, skolråd, på samverkansmöten och under skyddsronder. -elevledda utvecklingssamtal ger eleverna ett större inflytande över sitt eget lärande. -rektor/biträdande rektor finns med som ett stöd till elevrådsstyrelsen. -elevrådsstyrelsen ges möjlighet till utbildning av Sveriges elevkårer. -elevskyddsombuden ges möjlighet till utbildning av Utbildningsförvaltningen. -eleverna ges möjlighet att lära sig hantera digital information och kommunikation enligt skolans teknikarbetsplan. Att arbeta med metoder som gör eleverna mer delaktiga i planering och i arbetet kring sitt eget lärande så att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i alla ämnen. Uppföljning Med en elevenkät samt att personalen redovisar former för ökat elevinflytande vid utvärderingsdag i juni. Utveckling Att elevinflytandet ökar.

8 Sid 8 (13) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Enhetsmål: Vi åtar oss att alla elever får minst en kulturupplevelse per termin. Att eleverna får en kulturupplevelse minst en gång per termin. Arbetssätt Genom att: -skolan ansöker om medel från Skapande skola som sedan används till kulturaktiviter i undervisningen. -undervisande lärare utnyttjar stadens utbud av museum och skolbio. -undervisningen knyts till kulturella upplevelser.

9 Sid 9 (13) Att skolan ansöker och använder pengar från Skapande skola samt tar del av stadens erbjudande om gratis besök på museum. Att skolan avsätter pengar för skolbio. Uppföljning Med en elevenkät i juni samt att arbetslaget redovisar vilka kulturupplevelser som genomförts. Utveckling Att eleverna under skoltid får ta del av många upplevelser i och utanför skolan. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 0 Sorterar År Enhetsmål: Vi åtar oss att värna om vår miljö. Att vi endast använder miljövänliga produkter.

10 Sid 10 (13) Att vi minskar vår förbrukning. Att öka medvetenheten om en hållbar utveckling hos elever och personal. Arbetssätt Genom att: -köpa in miljövänligt förbrukningsmaterial. -källsortera förbrukningsmaterial. -installera energisnål belysning. -medvetandegöra för elever och personal vikten av att använda förbrukningsmaterial sparsamt. -undervisningen ska ha inslag av hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. -eleverna får förståelse för att teknik har betydelse för, och påverkar människan, samhället och miljön. -eleverna får möjlighet att utveckla förmågan att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. -eleverna får kunskap om återvinning och material i olika tillverkningsprocesser och hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Vi värnar om vår miljö genom att endast köpa miljöcertifierade produkter och tjänster samtidigt som vi ser över vår förbrukning. Uppföljning En gång per månad vid våra ekonomimöten. Utveckling Att vi på våra ekonomimöten ser att våra arbetssätt ger resultat. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 4,4 % tas fram av nämnden Tertial

11 Sid 11 (13) Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att vara en attraktiv arbetsgivare. Att skolans personal upplever att Rålambshovsskolan är en attraktiv arbetsplats. Arbetssätt Genom att: -ta tillvara goda idéer från medarbetarna. -erbjuda en god arbetsmiljö. -alla medarbetare ges möjlighet att utvecklas utifrån sitt uppdrag. -det finns tydliga mål på arbetsplatsen som alla gemensamt arbetar mot. -gemensamt verka för en god värdegrund där vi respekterar och lär av varandra. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet har använts till pedagogiska satsningar i skolans studio i form av ökade personalresurser. Uppföljning På medarbetarsamtalen samt genom resultat på medarbetarenkäten. Utveckling Att personalen trivs, stannar och vill utvecklas tillsammans.

12 Sid 12 (13) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi Rålambshovsskolan strävar efter att vara en kostnadseffektiv och flexibel enhet med målet att hålla budget i balans. Vid regelbundna ekonomimöten varje vecka prioriterar skolledning och skolintendent pedagogiska satsningar utifrån skolans verksamhetsplan. Varje månad analyserar rektor och skolintendent vår prognos för ökad prognossäkerhet så att vi vid behov ska kunna strukturera om vår verksamhet. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet har använts till pedagogiska satsningar i skolans studio i form av ökade personalresurser. Budget 2016 Se bilaga Internbudget 2016.

13 Sid 13 (13) Övriga frågor Skolan utgår från Utbildningsförvaltningens "Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet med kvalitets- och ledningssystem". Elevhälsan verkar för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsoteamet arbetar tätt med lärarna för att möta elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Skolan har en tydlig organisation och inlagda möten med rutiner för ett återkommande kvalitetssystem. Uppföljningsarbetet sker varje vecka på schemalagd konferenstid i varje arbetslag. Elevhälsan arbetar både förebyggande och hälsofrämjande och vi har skapat förutsättningar för detta i vår organisation genom att schemalägga mötestider. Vi bifogar skolans EHT-plan.