Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 6 VERKSAMHETENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 7 VERKSAMHETENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN... 7 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÖG LIVSKVALITET... 8 VERKSAMHETENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

3 Styrkort Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar och arbetssätt ska alla verksamheter inom kommunen arbeta för: att ha en ekonomi i balans att leverera tjänster av hög kvalitet att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare hållbar utveckling Styrkort och barn- hög livskvalitet och utbildningsnämnden 2016 En ekonomi i balans Tjänster av hög kvalitet En attraktiv arbetsgivare En hållbar utveckling och hög livskvalitet Ansvar Mod Fantasi Budget i balans på alla nivåer Effektiv och flexibel organisation Samarbete med andra Behovsstyrd resursfördelning Nöjda vårdnadshavare, barn och elever Fokus på kunskap och resultat Likvärdighet i omsorg, lärande och bedömning Evidensbaserade och beprövade metoder - lära av andra Framåtanda och kunskapstörst Motivation och delaktighet God fysisk och psykisk arbetsmiljö Attityder och likabehandling Estetiska värden i kultur och skapande Internationellt arbete med fokus på ett hållbart samhälle NYTÄNKANDE "Vaffö gör vi på detta viset?" Ekonomi Invånare och brukare Verksamhet och medarbetare Utveckling Styrmodellen innebär också att styrkortets delar ska betraktas och hanteras ur fyra perspektiv Ekonomi hur uppfyller vi kraven på god ekonomisk hushållning? Invånare och brukare Hur uppfyller vi behov och önskemål, med fokus på nöjda kunder och brukare? Verksamhet och medarbetare hur bedriver vi verksamheten, hur samarbetar vi, trivsel, sjukfrånvaro, etc.? Utveckling för att uppnå vår vision, hur bejakar vi utveckling och förnyelse? 3

4 Inledning Verksamheten är organiserad i tre arbetslag med drygt 20 pedagoger och ca 30 vuxna totalt i personalgruppen., åk 7-9, hade i slutet av året 2015 ökat med 30 elever i jämförelse med En viktig anledning till ökningen är att fler elever från Internationella klassen klassplacerades inom åk 7-9. Under hösten stängdes Grankotten, den byggnad som Internationella klassen disponerade för sin verksamhet. En stor del av elever och verksamhet från Grankotten bereddes då utrymme inom åk 7-9 genom att systemet med hemklassrum övergavs. Tre klassrum friställdes för Internationella klassen och åk 7-9 koncentrerade sin verksamhet till de klassrum som fanns kvar. Elever som inte når målen i svenska, engelska eller matematik erbjuds extra undervisning under höst-, sport-, påsk- och sommarlov. Dessutom har eleverna erbjudits pluggstöd efter skoltid en gång i veckan. Under de senaste tre åren har skolans meritvärden varit bland de högsta, räknat på en tioårsperiod höjdes meritvärdet kraftligt och stabiliserades 2014 på den nya nivån. Tyvärr sjönk resultaten en del 2015, både när det gäller behörighet till gymnasiet och meritvärdet. Tendensen är att skillnaderna ökar, det är större spridning mellan olika elevgrupper, exempelvis pojkar (meritvärde i snitt 176,5) och flickor (meritvärde i snitt 210,2). Det är också stor skillnad mellan resultaten för elever vars föräldrar har för- eller gymnasial bakgrund (~50% av hela elevgruppen) och elever med föräldrar med eftergymnasial bakgrund. Meritpoängen är 162,1 respektive 223,7 för dessa grupper. Det är en stigande tendens när det gäller nöjda föräldrar, elever och medarbetare. Resultaten ligger nu nära de uppsatta målen. Det har överlag varit svårt att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt, både när det gäller personal och drift. Underskottet totalt 2015 blev ca 100 kkr. Enheten har inte längre den extra lärarresurs, ca en heltidstjänst, som funnits tidigare för att kompensera för att en relativt stor del av eleverna har en socioekonomisk bakgrund som påverkar förutsättningarna för studier. Enheten budget för 2015 var kr. För ITSAM och kopiering var kr budgeterat. Enbart kostnaderna för ITSAM uppgick till kr. 4

5 Ekonomi i balans Budget i balans på alla nivåer Effektiv och flexibel organisation Samarbete med andra Behovsstyrd resursfördelning Mål: En ekonomi i balans där resurserna fördelas behovsstyrt Barn- och utbildningsnämndens verksamheter håller genomgående en hög kvalitet. Organisationen präglas av kostnadseffektivitet, där behovsstyrd resursfördelning är ett självklart arbetsätt. Resultatmedvetna chefer leder verksamheten mot gemensamma mål inom given budgetram. Utvecklingsbehov Verksamheten har ett stort behov av att ekonomin ger utrymme för en god personalbemanning och täckning av de höga kostnaderna för IT-utrustning. 5

6 Tjänster av hög kvalitet Nöjda vårdnadshavare, barn och elever Fokus på kunskap och resultat Likvärdighet i omsorg, lärande och bedömning Evidensbaserade och beprövade metoder lära av andra Kunskap är kul! Kunskap och resultat Välutbildade, kompetenta och engagerade medarbetare skapar möjligheter för alla barn och elever att nå mål de själva inte trodde var möjligt. Pedagogerna ska ha goda kunskaper inom informations- och kommunikations-teknik (IKT) och lärande och tillgången till datorer och andra tekniska läromedel är god i all pedagogisk verksamhet Mål: Alla elever ska lyckas Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden Bättre måluppfyllelse när det gäller studieresultat; större andel elever som blir behöriga till nationella program på gymnasiet och högre genomsnittligt meritvärde. Utjämning av skillnader i studieresultat vad det gäller olika elevkategorier; svenskfödda utlandsfödda, pojkar flickor, elever vars föräldrar har hög utbildningsbakgrund elever vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund. Ytterligare förbättring av resultaten i enkäterna när det gäller nöjdheten hos elever, vårdnadshavare och personal. 6

7 Attraktiv arbetsgivare Framåtanda och kunskapstörst Motivation och delaktighet God fysisk och psykisk arbetsmiljö Motivation skapar drivkraft! Motivation och delaktighet Genom delaktighet och inflytande skapas inre motivation som gynnar både personlig utvecklig och lärande. Medarbetarna upplever Vimmerby kommun som en positiv arbetsplats, där kompetens och framåtanda tas till vara. Mål: Alla förvaltningens arbetsplatser präglas av en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden Den fysiska arbetsmiljön ska förbättras; prioriterade områden är värme och ventilation samt elevernas utemiljö. Den psykiska arbetsmiljön, med betoning på arbetsbelastning, ska förbättras; fokus läggs på bemanning för elever med särskilda behov samt arbetsfördelning och samarbete inom personalstyrkan. 7

8 Hållbar utveckling och hög livskvalitet Attityder och likabehandling Estetiska värden i kultur och skapande Internationellt arbete med fokus på ett hållbart samhälle NYTÄNKANDE Vaffö gör vi på detta viset? Mål: Alla förskolor och skolor har en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Trygghet är viktigt! Värdegrund och likabehandling Kommunens skolmiljöer är drogfria och upplevs som välkomnande och trygga för alla. Studiero i klassrummen är en självklarhet. Alla förskolor och skolor arbetar aktivt för en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Kultur utvecklar! Kultur och skapande Med utgångspunkt i bland annat Astrid Lindgrens författarskap får barn och elever pröva, utveckla och uppleva olika former av estetik och kultur. Kulturgarantin är navet i de estetiska lärprocesserna och uttrycksformerna är många och varierade Nätverk gör underverk! Skola och arbetsliv Kontakten med arbetslivet är en naturlig del genom hela skolgången. Genom lärande möten får både pedagoger, barn och elever veta mer om och lära känna arbetslivet i Vimmerby kommun. I samverkan, kunskap och tillväxt möter skola och arbetsliv morgondagens behov tillsammans. Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden Verksamhetens likabehandlingsplan pekar ut en satsning under året för elever, personal och vårdnadshavare. Satsningen handlar om att få ännu tryggare IT-miljö för eleverna genom att skapa vett och etikett på nätet, arbetet med att öka tryggheten i allmänna utrymmen, exempelvis toaletter och omklädningsrum, fortsätter. Verksamheten ska fokusera på att grundskolans Riktlinjer för entreprenöriellt lärande och kontakter med arbetslivet genomförs för både elever och personal. 8