Arbetsplan. för Västra Bodarna skola. Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2018/2019

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare. Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn- och ungdomsförvaltningen vill vara en lärande organisation. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Utvecklingsplan upprättas. Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm. Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en utvecklingsplan.

3 på Västra Bodarna skola för att nå läroplanens mål Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lgr 11, s. 12 Vi använder oss av grupp- och individstärkande övningar, t ex massage, rollspel, etiska samtal och diskussioner, diskussioner om jämställdhet och demokratifrågor, videofilmer, samtal om språkbruk (svordomar, sexuella anspelningar etc). Vi har och arbetar utifrån en gemensam värdegrund för enheten. Tillsammans med eleverna tar vi fram trivselregler/ordningsregler för gruppen/klassen. Vi har regelbundna trivselenkäter som följs upp i utvecklingssamtal/arbetslagen. Vi informerar elever och föräldrar om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi ser till att ha ett fungerande system med rastvärdar. Vi arbetar för att det skall vara en tillåtande och trygg atmosfär i gruppen. Vi arbetar för att alla elever ska få 'lika stort' talutrymme. Vi undviker fria val av grupperingar. Vi har regelbundet och klass- och elevråd. Vi låter eleverna träffas i åldersblandade grupper. Vi ser till att hemmet får fortlöpande information om elevens situation och utveckling genom samtal och individuella utvecklingsplaner på Unikum. Vi har elevvård regelbundet i arbetslagen samt klassavstämningar med klasslärare, specialpedagog och rektor.

4 Vi använder oss vid behov av skolans elevhälsoteam. Två pedagoger som arbetar med uppstyrda rastaktiviteter för alla åldrar. Samtliga pedagoger på enheten är insatta i och arbetar efter vår gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Genom att vi kontinuerligt (inför varje utvecklingssamtal) låter eleverna fylla i den trivselenkät som finns på Unikum skapar vi oss en överblick kring trivseln i våra grupper. Vi har också regelbundna avstämningar där vi följer upp elevernas mående och utveckling där både klasslärare, specialpedagog och rektor deltar. Vid dessa avstämningar följs både trivsel och kunskapsutveckling upp. Planen mot diskriminering och kränkande behandling följs upp och revideras vid varje läsårsstart. Information om planen och var den finns tillgänglig går ut till vårdnadshavare vid föräldramöte i början av läsåret. Elev- och föräldraenkäterna som genomförs varje år i åk 2 och 5 gås igenom av pedagogerna för att sedan följas upp under kommande läsår utifrån de utvecklingsområden som identifierats. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former Lgr 11, s. 13 för att göra eleverna delaktiga i lärprocessen: - Självskattning inför ett nytt arbetsområde där eleven får möjlighet att uttrycka var hen befinner sig i kunskapsutvecklingen.

5 -Planering, eleverna är i olika grad delaktiga i planeringen av olika arbetsområden. Det kan till exempel innebära att de är med och bestämmer redovisningsform för ett arbetsområde eller att de är med och avgör vilka arbetssätt som ska användas. -Eleverna planerar och genomför sina utvecklingssamtal och är därigenom också delaktiga vid upprättandet av den egna IUP:n (Individuell Utvecklingsplan). Vid några tillfällen per år har vi gemensamma teman på skolan, till exempel Svenskvecka och Friskvårdsvecka. När vi arbetar flera årskurser tillsammans ser vi att eleverna gagnas av att lära tillsammans olika åldrar samt att det bidrar till större trygghet bland eleverna då de lär känna fler elever och lärare från andra klasser än deras egna. På vår skola är vi övertygade om att elevernas tilltro till att de kan lära sig och deras medvetenhet om vad nästa steg är i utvecklingen är av stor betydelse för var och ens kunskapsutveckling. I vårt arbete lägger vi stor vikt vid den formativa bedömningen vilket vi också kommer att ha som fokusområde under läsåret då vi pedagoger kommer att fortsätta arbeta med att utveckla våra kunskaper om hur man arbetar med detta i samtliga skolämnen. Ett sätt att kvalitetssäkra elevernas delaktighet i inlärningen, hur det går för dem och hur vi ska arbeta framåt, är att de fortgående är med och utvärderar såväl sina egna överenskommelser i IUP:n, som olika arbetsområden. I utvecklingssamtalet är eleverna aktiva och får, tillsammans med pedagogen, sätta ord på sin utveckling samt hur man ska arbeta framåt. Eleverna är delaktiga i att utforma sin IUP. I och med att eleverna är delaktiga i planering och utvärdering dokumenteras detta fortlöpande vilket då också blir tillgängligt för dem själva och för vårdnadshavare. I årskurserna 1-3 använder vi kontinuerligt Skolverkets Bedömningsstöd i svenska och matematik för att kartlägga, följa upp och planera undervisningen. Resultaten analyseras i arbetslaget för att se vilka elever som gynnas av insatser i form av träning inom något område. Nationella prov, i år 3 och 6, analyseras och gås också igenom för att rätt stöd ska kunna sättas in.

6 Elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen följs upp genom samverkan mellan rektor, specialpedagog och klasslärare. Beslut fattas om hur man går vidare med exempelvis extra anpassningar, pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram eller andra stödåtgärder. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen Lgr 11, s. 15 Eleverna ges möjlighet att påverka sin situation bland annat genom vårt arbete att skapa ett öppet och tillåtande klimat. De ges också möjlighet till detta via klass- och elevråd. På vår skola är eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen genom de pedagogiska planeringar som vi skapar tillsammans samt utvärderingen av dessa. Som vi beskrivit tidigare är eleverna också delaktiga i planering och genomförande av utvecklingssamtal samt upprättande av IUP. Allt arbete i grupp, såväl stora som mindre grupper, arrangeras genom att eleverna ges verktyg att arbeta i demokratisk anda. Även denna process kvalitetssäkras genom att eleverna fyller i trivselenkäten på Unikum samt att elev- och föräldraenkät genomförs i åk 2 och 5. Alla resultat av genomförda enkäter analyseras noga och används i vårt fortsatta kvalitetsarbete. Skola och hem

7 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande Lgr 11, s. 16 På vår skola arbetar vi med att skicka veckobrev till föräldrarna. På lärloggen i Unikum läggs elevarbeten ut vilket gör dem tillgängliga för föräldrar och elever, även detta blir ett sätt att synliggöra elevernas kunskapsutveckling. Vi arbetar också med att Unikum ska bli ett tillgängligt verktyg för alla våra elever så att de själva kan dokumentera sin utveckling där. Det ska kännas naturligt och enkelt för våra elever att själva logga in på Unikum och se planeringar och dokumentation och också att själva kunna skapa dokumentation där. Vi arbetar långsiktigt för att nå detta mål med start redan i förskoleklass och årskurs 1. I början av varje läsår hålls föräldramöte och en gång per termin genomför vi utvecklingssamtal. Vid behov erbjuds det ytterligare utvecklingssamtal. Denna process följs upp genom de enkäter som skickas ut till elever och vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalet finns möjlighet för föräldrar och elever att ta upp funderingar och frågor. Vi arbetar för att ha en god och öppen relation med alla föräldrar och uppmuntrar dem att höra av sig om de funderar över något. I de fall där det finns behov har vi en mer regelbunden kontakt med vårdnadshavarna. Övergång och samverkan

8 Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Lgr 11, s. 18 Vid övergångar mellan förskola och förskoleklass och mellan åk 6-7 arbetar vi utifrån särskilda rutiner. När grupp- och klassindelning är klar besöker barn och elever sina blivande klasser. Processen med övergångar utvärderas av de pedagoger som berörs. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Lgr 11, s. 17

9 Vi gör studiebesök där vi till exempel besöker olika arbetsplatser och olika föreningar/organisationer. Under ett läsår ges samtliga årskurser möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen genom t.ex teater- och musikföreställningar, museibesök och stadsvandringar. Vår målsättning är att varje årskurs 3 ska ges möjlighet att besöka Ekehagens Forntidsby. Skolan har sedan många år tillbaka ett fadderbarn i Gambia. När vi har varit iväg på något evenemang utvärderar vi alltid elevernas upplevelse, muntligt eller skriftligt. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Lgr 11, s. 18 Hemmet informeras om elevernas kunskapsmässiga utveckling via utvecklingssamtal, omdömen och annan dokumentation i Unikum. På vår skola har vi kontinuerliga avstämningar där klasslärare, specialpedagog och rektor närvarar. Dessa avstämningar ger oss möjlighet att få en överblick över elevernas utveckling samt att i ett tidigt skede vidta åtgärder som krävs både kunskapsmässigt och socialt. Vårdnadshavarna hålls regelbundet informerade om hur deras barn utvecklas. Unikum används regelbundet av samtliga pedagoger så att elevernas utveckling dokumenteras och synliggörs för elever och föräldrar.

10 Elevernas kunskapsutveckling följs kontinuerligt upp via Unikum och utvecklingssamtal (IUP) samt genom bedömningsstöd, nationella prov, andra prov/diagnoser och regelbundna avstämningar med rektor m.fl. Elevhälsoplan Elevhälsan är en stödjande struktur som arbetar förebyggande och hälsofrämjande och bidrar till skapande av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot målen. Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Teamet sammanträder var tredje vecka. Vid dessa möten beslutas på vilket sätt och vem eller vilka som ska arbeta vidare med olika ärenden. Rektor och specialpedagog träffas varje vecka och arbetar tillsammans utifrån behoven på organisations-, gruppoch individnivå. Vi arbetar för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever, vilket innebär att färre elever behöver särskilt stöd ( se figuren ovan ).

11 Vi vill under läsåret utveckla vårt arbete kring raster och på så vis arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att vi kan öka tillgängligheten för alla elever och motverka utanförskap. Vi vill att alla ska känna sig inkluderade och trygga i skolan och som ett led i det erbjuder vi vuxenledda rastaktiviteter flera dagar i veckan. Elevhälsoteamet presenterar sig så att samtliga elever har sett personerna och har fått kort information om vad de arbetar med. Om det framkommer att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot mål och kunskapskrav, arbetar vi i första hand med extra anpassningar som sker inom den ordinarie undervisningen. Anpassningarna dokumenteras i Unikum. Om de extra anpassningarna inte räcker till, anmäler elevens lärare detta till rektor. Vid behov görs en utredning av specialpedagog eller annan kompetens ur elevhälsoteamet och utifrån den beslutar rektor om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Specialpedagogen ansvarar för att åtgärdsprogrammet dokumenteras och att berörda får ta del av dokumentationen. Specialpedagogen följer upp och utvärderar åtgärdsprogrammet regelbundet tillsammans med elev, vårdnadshavare och berörda pedagoger. Vi lyfter frågor på elevhälsoteam (EHT) (rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, pedagoger) och arbetar utifrån det som framkommit i t ex en pedagogisk kartläggning. EHT träffas var 3-4:e vecka. Kompetenserna ger vid

12 behov handledning till elever, vårdnadshavare och personal på skola och fritids. Vid behov är pedagoger med på EHT. Elevernas och föräldrarnas upplevelse av undervisningen och lärandet tas tillvara genom att att vi analyserar resultaten av föräldra- och elevenkäterna. De tankar och åsikter som kommer fram vid t.ex utvecklingssamtal eller annan kommunikation med föräldrar och elever tas i beaktande. Eleverna görs också delaktiga genom klassoch elevråd. Vi säkerställer att personal har kompetens att möta elevernas behov genom bland annat regelbundna avstämningar (rektor, specialpedagog och arbetslag) och arbete utifrån behov på organisations-, grupp- och individnivå. Vi träffas 2 ggr/termin och ser då över hur eleverna når upp till målen och kunskapskraven. Vi ser även över klassers och elevers behov samt pedagogers behov av stöd (handledning/kompetensutveckling) för att kunna möta de behov som finns. Vi arbetar både förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande. Vi säkerställer också genom att ta del av resultat från Skolverkets olika bedömningsstöd, de nationella proven i åk 3 och 6, utvecklingssamtal med uppföljning av de individuella utvecklingsplanerna, samtal med elever, vårdnadshavare och personal. Skolsköterskan genomför och sammanställer hälsosamtal och lyfter det som är viktigt för elever, lärare och vårdnadshavare. Vi uppmärksammar eventuella behov av stöd i ett tidigt skede och arbetar mycket med extra anpassningar. Exempel på extra anpassningar som vi arbetar med kan vara egna datorer och ipads, sittkuddar, hörselkåpor, skärmar, placering i klassrummet, matteböcker att skriva i, möjlighet till rörelse, tydligt schema och god framförhållning, inläsningstjänst, samt stöd i matsituationen. Specialpedagogen ansvarar för att att åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas regelbundet, ca var 6:e till var 8:e vecka, och ser till att berörda får ta del av dokumentationen. Elevens lärare ansvarar för att de extra anpassningarna följs upp och utvärderas. Vi följer handlingsplanen för ökad närvaro där grunden är att klasslärare vid lektionens start registrerar en elevs frånvaro i Skola24. Därefter följer vi stegen i handlingsplanen. Bilagor Handlingsplan för ökad närvaro

13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Årshjul