Arbetsplan för Nolbyskolan Läsåret

Transkript

1 Arbetsplan för Nolbyskolan Läsåret Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU-studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl.

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Kvalitetssystem - förklaringar Arbetsplan I början av läsåret revideras verksamhetens arbetsplan och en utvecklingsplan upprättas. Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm. Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. Nulägesanalys I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en utvecklingsplan.

3 Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Elev- och föräldraenkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i åk 2, åk 5 och åk 9, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling. Övrigt som fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret.

4 på Nolbyskolan för att nå läroplanens mål Normer och värden Vi har ett positivt och styrkebaserat förhållningssätt som är av stor vikt för elevernas fortsatta lust att lära. I personalgruppen avspeglas detta i det dagliga arbetet och i samtalen mellan både barn och vuxna. Vi arbetar med gruppstärkande aktiviteter såsom samarbetsövningar, lekdag och långvandring. Kontinuerligt sker aktiviteter som kan se olika ut beroende på elevernas ålder, gruppdynamik och mognad. Vissa tillfällen arbetar vi med åldersblandade grupper. Vi lägger stor vikt vid språkbruk och arbetar aktivt för ett vårdat språk. Arbetet med språkbruk är något vi vill lägga fokus på framöver. Ett vårdat språk främjar trygghet och ger ett bättre klimat. Vi påvisar hur man talar till varandra och synliggör goda exempel. Från och med höstterminen lägger vi större fokus på ökad trivsel och ett bättre språkbruk. På klassråden skall vi numera ha fasta punkter där språkbruket är i fokus. Det som framkommer där lyfts i elevrådet. För att öka trivseln sätter vi fokus på vår värdegrund och lyfter fram våra värdegrundsord ANSVAR, HÄNSYN och GEMENSKAP. Dessa sitter uppe i samtliga klassrum och i våra korridorer. Vi jobbar intensivt för att alla barn ska känna till dessa ord och vad de står för i praktiken. I samtal med eleverna lyfter vi hur man talar till varandra och synliggör goda exempel.

5 Vi arbetar kontinuerligt med att skapa en god miljö för trygghet och trivsel i klassrummet, matsalen, omklädningsrummen, korridorerna och skolgården. I detta arbete är alla involverade, såväl vuxna som elever. I vår dagliga verksamhet arbetar vi medvetet med frågor som jämställdhet, jämlikhet och med ett genusperspektiv som genomsyrar verksamheten. Resultat av GR-enkäterna analyseras och utgör en del i följande års utvecklingsområden för skolan. I projektet LCP arbetas under året med allas trivsel och trygghet. I detta projekt utförs elevenkäter med utvalda klasser och aktionsforskning. Vid IUP-samtal kvalitetssäkras varje enskild individs trivsel. Kunskaper Förhållningssätt och bemötande är avgörande för klimatet och möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen. Vi har ett förhållningssätt där vi fokuserar på elevernas styrkor och ger positiv förstärkning. Det är viktigt att vi som personal har höga förväntningar på elevernas förmågor och vi strävar efter att alla elever ges möjlighet att utvecklas utifrån sin fulla potential. Vi främjar elevernas elevinflytande och möjlighet att påverka sin inlärning t.ex. vid dialog med varje enskild individ. Vi arbetar med målfokuserad och strukturerad undervisning, där eleverna tydligt vet vilka mål vi arbetar mot. Vi utgår ifrån en formativ bedömning där eleverna ges kontinuerlig återkoppling på sitt lärande. Eleverna uppmuntras att använda varandra som lär-resurser.

6 Till hjälp i den formativa bedömningen använder vi oss av nationella prov i år 3 och år 6, skolverkets bedömningsstöd, pedagogiska planeringar, matriser, unikum, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, Bornholmsmodellen, GR-enkäten, IUP/utvecklingssamtal och kontinuerliga samtal mellan elev, förälder och pedagog. Vi analyserar och använder oss av resultat från enkäter och nationella prov för att kunna bedöma elevernas kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande Råden På skolan har vi två elevråd, årskurs f-3 och årskurs 4-6. Elevråden består av en representant från varje klass och mötena leds av rektor. På elevråden får eleverna tillfälle att lyfta frågor som behandlats vid klassråden. Det kan handla om t ex inflytandefrågor, önskemål om förändringar och matfrågor. Även frågor från exempelvis skolledning, föräldraförening eller andra instanser kan behandlas under elevråden. Elevråden har möte tre gånger per termin. Elevråden kan t ex påverka frågor som rör utemiljön och matsedeln. Åldersblandade grupper och fadderverksamhet Gruppernas sammansättning kan variera något beroende på aktivitet, ibland årskurs F-3 och 4-6, ibland F-6. Bland annat ges de äldre eleverna möjlighet att ta ansvar för och agera förebilder för de yngre t.ex. på den gemensamma lekdagen och på Skoljoggen.

7 IUP-/utvecklingssamtal Eleverna är delaktiga i de mål som sätts upp och utvärderas. Lärare i samråd med elev bestämmer hur eleven ska gå vidare i sin utveckling. Vårt förhållningssätt I alla grupper arbetar vi för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt genom att betona vikten av att lyssna på andra och vänta på sin tur. Personalen på skolan lägger fokus på att öka medvetenheten om jämställdhet. Här har vi stor hjälp av våra värdeord. Elever och vårdnadshavare har möjlighet att följa den formativa bedömning som lärarna ger på Unikum. Eleverna får också kontinuerlig återkoppling på de arbete de utför. Varje år genomför elever i åk 2 och 5 samt vårdnadshavare för F-klass, åk 2 och åk 5 GR-enkäten. Resultatet sammanställs och utvecklingsområden synliggörs. Återkoppling från de olika rådsmötena sker i klassen. Skola och hem Vi har ett föräldramöte tidigt på höstterminen, där rektor först har en gemensam information till alla vårdnadshavare innan vi går till respektive klassrum. Under läsåret bjuder vi in till IUP-samtal med vårdnadshavare och elever en gång per termin där vi talar om elevens kunskapsutveckling, sociala förmåga och om hur eleven trivs i skolan. Skriftliga omdömen ges en gång per läsår i slutet på läsåret och läggs på Unikum. På Arena för lärande läggs ut informationsbrev från lärare och rektor. För att befästa kunskaper ges läxor regelbundet som sedan följs upp i skolan. Vårdnadshavare bjuds in till luciafirande och sommaravslutning. Vi har ett gott samarbete med vårdnadshavare som bl a hjälper oss med skjutsar till olika aktiviteter. Föräldrar bjuds in för att komma och berätta om sina arbeten

8 för eleverna. Vi försöker göra en trevlig uppstart av läsåret. I år hade vi besök av en trollkarl. Det var en mycket uppskattad samling. Vi har en aktiv föräldraförening NFF, som ordnar Julbasar och bidrar till trivsel och aktiviteter för eleverna. GR-enkäten för F-klass, åk 2 och 5 och deras vårdnadshavare ger oss också en indikation på elevernas trivsel och deras skolsituation. Vid IUP-samtal utvärderas målen och nya mål sätts upp utifrån hur skola och hemmet kan arbeta gemensamt för elevens ökade måluppfyllelse. Övergång och samverkan De blivande F-klasseleverna besöker skolan vid ett antal tillfällen under vårterminen. Då träffar de sina blivande skolkamrater och lärare, för att skapa trygghet inför starten på den nya skolan. Vårdnadshavare inbjuds också till informationsträff. I början på höstterminen har pedagogerna inskolningssamtal med de nya eleverna och vårdnadshavarna. Inför starten i åk 1 har förskolläraren och den nya läraren ett överlämningssamtal. Den blivande pedagogen har också träffat gruppen vid några tillfällen före dess. I åk 1 har vi inskolningssamtal då vi även gör en bokstavskännedom. Överlämning sker mellan åk 3 och 4. Överlämningen mellan åk 6 och 7 sker mellan pedagogerna på de olika skolorna. Åk 6 har hemkunskap samt B-språk på Östlyckeskolan, vilket ger eleverna möjlighet att lära känna pedagoger, lokaler och omgivningar inför åk 7.

9 Pedagogerna träffas kontinuerligt i arbetslag där pedagogiska samtal förs. Även på studiedagarna ges möjlighet att bedriva ett övergripande arbete mellan skolans olika personalgrupper. Skriftlig dokumentation över barnens lärande går vidare till nästa stadium (Unikum). Samverkan sker mellan fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare vilket resulterar i fler vuxna kring barnen. På detta sätt kan vi ta vara på varandras kompetenser, så att vi kan möta barnen och ta tillvara på barnens lust att lära. Under detta läsår startar deltar vi ett EU-projekt; LCP (LearningCommunityforPeace). Genom LCP-projektet så arbetar vi med gemensam samsyn och ett gemensamt förhållningssätt. När det gäller övergången från förskola till förskoleklass utgår vi från förvaltningens centrala riktlinjer och vår lokala handlingsplan. Vi utvärderar enligt planen och reviderar vid behov. Vid övergången mellan åk 6 till 7 följer vi den centrala planen. Genom att ha regelbunden och god kontakt med vårdnadshavare får vi feedback på vårt samarbete. Protokoll förs vid arbetslagsträffarna som vidarebefordras till ledningen för kännedom. I olika möteskonstellationer för vi samtal för att kvalitetssäkra vår verksamhet. Skolan och omvärlden

10 Vid vissa tillfällen har vi samarbete med olika föreningar i staden och eleverna får testa på olika sporter. För några årskurser finns inbokade besök hos räddningstjänsten som också kommer ut till skolan. Vi får bussutbildning i hur man reser säkert och hur man agerar vid exempelvis olycka eller brand. Vi går till stadsbiblioteket kontinuerligt och lånar böcker. På vårterminen är F-klassen inbjudna och får då sitt lånekort och boksamtal. Vi besöker muséet och tar del av deras utbud. Vi gör stadsvandringar för att lära känna vår stad och dess historia. Vi blir inbjudna till olika kyrkor på studiebesök. Vi tar del av kulturutbudet i kommunen t ex filmveckan, Alströmergymnasiets esteters föreställningar och kulturskolans allsångs projekt. Vi har en stående inbjudan till föräldrar att komma till skolan och berätta om sina arbeten och intressen. Vi får några besök varje år. Detta gör vi för att eleverna ska få en ökad förståelse för vad samhället har att erbjuda. Genom elevernas respons och återkoppling märker vi att detta är ett uppskattat inslag i verksamheten.och lärande. I Unikum följer vi upp de mål som är kopplade till samhälle och omvärlden. Bedömning och betyg Vi arbetar med formativ och summativ bedömning av elevernas kunskaper i de olika ämnena. Vi arbetar utifrån ett styrkebaserat förhållningssätt där vi lyfter det som fungerar och fokuserar på det positiva i elevernas kunskapoch sociala utveckling. Vi arbetar med lärloggar, pedagogiska planeringar och matriser via unikum. Unikum som lärplattform är tillgänglig för såväl elever, lärare som vårdnadshavare. På IUP/utvecklings-samtal samtalar elev, förälder och lärare om elevens utveckling. Vi utgår ifrån skolverkets kursplaner och bedömningsstöd. Vi arbetar med gruppstärkande aktiviteter och samtal för att främja elevernas sociala utveckling.

11 Elevernas kunskaper utvärderas summativt och formativt genom muntliga och skriftliga redovisningar, diskussioner, praktiska uppgifter och prov. Genom bedömningsstöd och nationella prov i år 3 och 6 kan vi säkerställa elevernas kunskapsnivå. Vi bedömer eleverna utifrån matriser i de olika ämnena på vår lärplattform Unikum. Vi har utvecklingssamtal två gånger per läsår då föräldrarna delges elevernas utveckling. Vi lämnar skriftliga omdömen under vårterminen. I läsår 6 får eleverna betyg. Lust att lära Alla barn kan och vill lära om det ges förutsättningar för det. För att ta tillvara alla barns lust krävs det att den vuxne tar tillvara barnens nyfikenhet som sedan kan inspirera barnen till ökad lust att lära. När det samspelet mellan vuxen och barn uppstår skapas positiva lärmiljöer. Lärmiljön blir plattformen - en grundförutsättningen för lärandet. Samverkan Organisationen på skolan sker utifrån de olika kompetenser som finns. All personal på fritids arbetar i samverkan med lärarna i F-6. Vi strävar efter att barnen ska få en hög kvalitet över hela sin skoldag. Nolbyskolan har en engagerad och aktiv föräldraförening. Samverkan mellan skolan och föräldraföreningen är god. Det finns en länk till föräldraföreningen på skolans hemsida. Lärarna skriver regelbundet informationsbrev till

12 vårdnadshavare. Där skrivs om vad som sker i klassen, vilka mål man jobbar med etc. Föräldramöte hålls på hösten. Varje termin inbjuds vårdnadshavare och elev till samtal kring elevens utveckling. Vårdnadshavare bjuds in till större arrangemang såsom Luciafirande och vårens skolavslutning. Svaren i GR-enkäten är en av de värdemätare som speglar vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med vår verksamhet. Viktigast är en god dialog med hemmen under läsåret för en god samverkan. Elevhälsoplan Skolan ska utveckla sin förmåga att möta elevers olika och specifika behov. Fokus ligger på anpassningar av lärmiljön och att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Planen är en karta som ska beskriva hur elevhälsoarbetet behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. På så vis blir det en stödjande struktur och som skapar en organisation som verkar förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans uppdrag är att bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom att arbeta nära pedagogerna och eleverna ska elevhälsan vara förebyggande och nå ett hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen är i stor utsträckning synlig i skolans verksamhet och har spontana såväl som planerade samtal med pedagoger, elever och föräldrar. Skolan har fasta rutiner för hur åtgärdsprogram utarbetas enligt Skolverkets allmänna råd. Då pedagoger eller föräldrar upptäcker att något barn inte utvecklas som förväntat trots anpassningar i den ordinarie undervisningen kontaktas skolans elevhälsa. Elevhälsan, som består av rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och specialpedagog träffas varannan måndag. Vid några tillfällen per termin är även skolläkaren med. Vid

13 elevhälsans möte beslutas vem eller vilka som ska arbeta vidare med ärendet, vilka åtgärder som ska genomföras och om ett åtgärdsprogram eventuellt ska upprättas. Allt sker i samråd med förälder. Åtgärdsprogrammen är skrivna för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i något av skolämnena. Av skolämnena är svenska det ämne som har flest åtgärdsprogram. Under läsåret 2018/2019 har skolan 1,5 speciallärartjänst på skolan. Deras uppdrag är att arbeta med elever åk 1-6 som är i behov av särskilt stöd. I åk 1-3 läggs fokus på svenskämnet. I åk 4-6 är stödet inriktat på samtliga ämnen. Skolan har en liten undervisningsgrupp Galaxen. Här ges barn i behov av långsammare undervisnings takt och behov av mer vuxenstöd möjlighet till detta. Andra åtgärder som förekommer på skolan är; anpassning i klassrummen vad gäller läromedel, placering, extra tillsyn, omfattning av uppgifter, skriftligt eller visuellt arbetsschema. IT-hjälpmedel extra resurs i klassrummet handledning att elev får del av skoldag i ett mindre sammanhang samtal med kurator eller skolsköterska Åtgärdsprogram följs upp vid bokade möten med vårdnadshavare. Nytt åtgärdsprogram skrivs vid behov. Tester och diagnoser från Skolverkets bedömingsportal genomförs varje termin.