Arbetsplan. för Stockens förskola Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2018/2019 Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU- studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl. Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

2 Samskapande ser Styrkebaserad Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen

3 är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Pluttra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall inten kommentar månadsreflektion. Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m.

4 Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök. DEL Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna

5 hittar ni på vår hemsida. Så här arbetar vi Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi är ute varje dag. Vi värnar om vår miljö och visar omtanke om djur och växter. Vi visar hänsyn och respekt mot varandra, för allas lika värde vi är alla olika men ändå lika bra. Vi har nolltolerans mot kränkande behandlingar. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Arbetsplanen följs upp kontinuerligt och utvärderas. Månadsreflektioner och kvartalsreflektioner utvärderas månadsvis och kvartalsvis. Utvecklingssamtal tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare följs barns utveckling upp och det ges möjlighet till insyn och inflytande. Vi använder oss av kommunens samtalsmall samt kommunens dokumentationsverktyg Pluttra. Förskolechefens iakttagelser från Rundan 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och

6 idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Så här arbetar vi Vår grund är ett tematiskt arbetssätt där vi utgår från barnens nivå i samlingar och aktiviteter. Vi lär barnen rim, ramsor, sånger och kroppsuppfattning. Vi använder bilder och annat konkret material för att konkretisera ord och antal. Vi ger barnen redskap att uttrycka vad de vill genom att använda språket, både verbalt och med tecken. Vi medvetandegör barnen om språkets betydelse i vardagen. Vi förändrar innemiljön efter barnens behov och intressen. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi gör lekobservationer och har samtal med barnen. Månads- och kvartalsreflektion och arbetsplanen följs upp kontinuerligt och utvärderas. Kollegialt lärande. Utvecklingssamtal tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare följs barns utveckling upp och det ges möjlighet till insyn och inflytande. Vi använder oss av kommunens samtalsmall. Förskolechefens iakttagelser från Rundan? Finns frågor från GR-enkäten som skapar underlag till bilden? Dokumentation via temaväggar och Pluttra.

7 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Fortsätta tänka brett ur barnens perspektiv och utmana oss själva att öva och pröva. Fortsätta arbetet med de pedagogiska lärmiljöerna utifrån barns inflytande. Så här arbetar vi Vi låter de didaktiska frågorna var, när, hur och varför styra och påverka planeringen av vårt pedagogiska arbete. Vi låter barnen vara aktiva och delaktiga i aktiviteter och rutiner under dagen och ha som mål att vi pedagoger ska vara mer flexibla i vårt tankesätt och lyssna in barnens önskan. Vi arbetar med att få barnen att uttrycka sig och framföra sina åsikter och tankar. Vi erbjuder barnen variation i exempelvis samlingar, aktivitet och lekar så att alla barn får uppleva Lust att lära. Samtidigt erbjuder vi kontinuitet i rutiner för att skapa trygghet. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi utför månads- och kvartalsreflektioner. Rundan som utförs av förskolechef Föräldraenkät en gång per läsår. Utvecklingssamtal en gång per läsår eller efter önskemål. Samtal med barnen.

8 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Så här arbetar vi Vi dokumenterar barnens arbete och utveckling genom bild, text,teckningar. Vi dokumenterar med Pluttra, ett digitalt dokumentationsverktyg. Vi synliggör läroplanen för föräldrarna. Vi har ett inskolningssamtal och uppföljningssamtal efter avslutad inskolning. Vi har ett föräldramöte/informationsmöte en gång per år. Vi har utvecklingssamtal och erbjuder en individuell utvecklingsplan för barnet. Vi firar Lucia och en årlig sommarfest tillsammans med barn och föräldrar. Vi delar ut information via Pluttra men också I våra tamburer till föräldrarna. Den dagliga kontakten.

9 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Uppföljning av inskolning Utvecklingssamtal Information och dokumentation GR-enkät 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Så här arbetar vi 2:5 Övergång och samverkan LpFö: Hur förskolan förberett barn och vårdnadshavaretillsammans samt utbytt kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för sammanhang, kontinuitet och progression. Hur barn i behov av särskilt stöd särskilt uppmärksammas. Varje förskola/enhet har utifrån en central riktlinje upprättat ett eget dokument kring övergång och samverkan. Planen ska vara känd av alla och utvärderas varje år i september/oktober och bifogas därefter nulägesanalysen.

10 Lokal handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass och fritids, Nolby område Mål: - att stödja barn och elevers allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv genom att göra en strukturerad övergång mellan förskola till förskoleklass/fritids. Syfte: - förskolans pedagoger delger arbetssätt och strategier de använt sig av för att visa på barnens utveckling och färdigheter - uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd - få underlag för att göra grupper/klasser i förskoleklass/fritids - ge barn och föräldrar en övergång där de känner trygghet och delaktighet. Genomförande Aktivitet Vem deltar Vem ansvarar I början av september Revidering av lokala handlingsplanen. Skolledare samlar in synpunkter från verksamheterna. Specialpedagoger och skolledare Skolans specialpedagog I slutet av september Uppföljning och utvärdering av årets övergångar. Specialpedagoger, skolledare, pedagogerna i förskoleklass samt representant från förskolan Skolans specialpedagog oktober Inbjudan till informationsmöte, för föräldrar till barn som ska börja förskoleklass nästkommande hösttermin, skickas ut. Förskolorna får kopia på denna inbjudan. Sker centralt november Informationsmöte på skolan för föräldrar till barn som ska börja förskoleklass nästkommande hösttermin. Föräldrar, f-klasslärare, fritidspedagoger, rektorer, administratörer, skolsköterska och skolans specialpedagog Biträdande rektor/administra tör november Övergripande information om barn i Specialpedagog förskola, behov av särskilt stöd från förskola till förskolechef, biträdande Biträdande rektor

11 förskoleklass. rektor november- Föräldrarna anmäler att de vill ha Administratör januari plats för sitt barn på skolan. december Boka datum för allmän överlämning som sker i slutet av april. EHT Biträdande rektor januari - februari Förskolechef informerar förskolans personal om handlingsplan för övergång Förskolechef, från förskola till förskoleklass/fritids. arbetslagsledare Överlämningsblanketter som ska förskolan användas av förskolepersonal och föräldrar delas ut. Förskolechef slutet av februari Överlämningsblankett skickas till fristående förskolor via post. Skolans administratör februari - mars Överlämningsblankett fylls i på förskolan av personal och föräldrar, t ex på utvecklingssamtal. Förskolepersonal, föräldrar Personal på förskolan mars Specialpedagogerna på förskolan och skolan har särskilt ansvar för att information om barn i behov av särskilt stöd förs vidare till skolans rektor och elevhälsoteam. Förskolans specialpedagog och förskolechef medverkar på EHT under mars månad. Kompletterande överlämnings- blankett för extra anpassningar eller särskilt stöd används. Specialpedagog på förskolan, förskolechef, skolans elevhälsoteam samt rektorer. Specialpedagog skola/förskola mars Planering av inskolningsbesök i maj F-klasslärare i samråd med förskolepersonal mars-april Möte med representant från varje avlämnande förskola och skola/fritids. Förskolans personal får möjlighet att lämna över vad man arbetat med på förskolan och överlämningsblankett. Förskolepersonal, förskoleklasslärare, fritidspersonal, specialpedagog skola och förskola, samt biträdande rektor. Skolans specialpedagog är sammankallande. Datum bestäms på EHT december.

12 april Lärare i förskoleklass och fritidspersonal sätter samman grupper. Lärare i f-klass och fritidspedagog, specialpedagoger för fsk och skola Rektor slutet av april Besked om gruppsammansättningar lämnas först till förskoleavdelningarna för ev justering. (Därefter skickas klasslistor ut till föräldrar.) Administratör, f-klasslärare, rektor maj Förskollärarna i f-klass och ev fritidspersonal besöker blivande f- klasselever på deras förskolor i tillhörande område. Lärare i f-klass Specialpedagog skola maj Blivande f-klasselever och deras F-klasslärare, F-klasslärare, vårdnadshavare inbjuds till ett kvällsmöte. Eleverna träffar sina respektive lärare, fritidspedagoger och blivande klasskamrater. Föräldrar får information om fritidshemmets verksamhet samt inskolningsrutiner. fritidspersonal, barn, föräldrar fritidspersonal, administratör maj/juni Överlämningsmöte för de föräldrar som fyllt i kompletterande överlämning. Förskolepersonal, lärare f-klass och fritidspersonal, specialpedagog, vid behov rektor och samverkanspartners Biträdande rektor juni-juli Information (vykort) samt rektors sommarbrev skickas ut till alla blivande förskoleklasselever. F-klasslärare, administratör augusti EHT Avstämning. Eventuell ny personal informeras om barnen Uppsamlingsheat. EHT augusti Eleverna skolas in på fritids. Fritidspersonal augusti Varje elev inbjuds till ett lärakänna-samtal med sin f-klasslärare i början av höstterminen (aug-sept) F-klasslärare, barn, föräldrar F-klasslärare + fritidspersonal

13 september oktober Alla föräldrar till elever i förskoleklass inbjuds till föräldramöte. Föräldrar, lärare i f-klass, fritidspersonal, ev rektor F-klasslärare, fritidspersonal Underlag för denna handlingsplan har tagits ur Skolverkets stödmaterial Övergångar inom och mellan skolor och skolformer särskilt de delar som berör övergång från förskola till f-klass/fritids. Går att hämta som pdf-fil på Skolverkets hemsida. DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Vi samarbetar med specialpedagog som vi vid behov kontaktar i samråd med vårdnadshavare. Specialpedagog gör ibland besök hos oss på förskolan där vi samtalar om gruppen eller enskilda barn, i syfte att ge oss verktyg att bemöta och stödja barnet/gruppen på ett bra sätt. Handlingsplan upprättas vid behov. Vid behov tar vi hjälp av tolk t e x vi inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Pedagogerna har genomgått en TAKK-utbildning och kan kommunicera med enkla tecken. Så här kvalitetssäkrar vi processen Beskriv hur och när ni följer upp hälsofrämjande arbetet och anpassningar samt vem som ansvarar. Specialpedagog följer upp och utvärderar eventuella handlingsplaner tillsammans med oss pedagoger och vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtal går vi igenom barnets utveckling tillsammans med vårdnadshavare. På verksamhetsmöten viker vi alltid tid för att delge varandra iakttagelser

14 kring barnens utveckling och samråder kring vårt förhållningssätt. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Så här arbetar vi Föräldrar informeras via pluttra om att planen ligger på hemsidan. Inför arbetslag/husmöten samtalar arbetslaget och har en gemensam dialog om iakttagelser kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån bl a incidentrapporter. Planerade samtal med barn individuellt vid uppkomna situationer. Kontinuerligt förs samtal med vårdnadshavare i samband med hämtning och lämning. I samband med uppkomna händelser bjuds vårdnadshavare till ytterligare samtal. Ett mål är att vi ska bli bättre på att upptäcka konflikter vid utevistelsen samt att ligga steget före barnen vid konflikter. Vi fortsätter med vårt arbete med normer och värden för att få ett gott klimat där barnen känner sig trygga på förskolan.

15 Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi gör uppföljningar av incidentrapporter på arbetslags/husmöten samt att vi följer förvaltningens tydliga rutiner för akuta situationer. GR-enkät för föräldrar där man mäter kvalitet och nöjdhet och vi får ett resultat på hur det ser ut på vår förskola utifrån föräldrarnas svar. Övrigt

16 Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: