Arbetsplan. för Nolby Förskola Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Nolby Förskola Läsåret 2018/2019 Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU- studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl.

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande ser Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

3 Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Pluttra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall intern kommentar månadsreflektion.

4 Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.

5 DEL Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Verka för varje barns trygghet Så här arbetar vi Vi prioriterar intensiv närhet till lek och förekommer genom att säga Stopp gentemot fysiska och verbala utfall. Vi delar upp barngrupperna under dagen och planerar aktiviteter inom smågrupper med fokus på tema såväl som samarbete, hänsyn och respekt. Vi gör samtal om olikheter, allas lika värde och solidaritet till en del av vardagen med betoning vid behov. Barnen stimuleras i att utveckla sin självbild för att få en tydligare uppfattning av sin identitet och därmed fungera bättre i grupp. Värdegrundsarbetet är extra tydligt i vår verksamhet och sker hela dagen. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi dokumenterar, analyserar och reflekterar över lek, socialt samspel och vuxeninitierade aktiviteter. Vi verkar för balans mellan barns egna ansvar över sin lek och stöttning av vuxen för att skapa ett positivt klimat och trygghet hela dagen för varje barn. Vi reviderar vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbetar mer noggrant med tillbudsrapportering. Vi engagerar vårdnadshavare i ett tidigt skede för att tillsammans främja trygghet för barnen. Vi kommer att analysera resultat från GR-enkäten och planerar åtgärder. Vi presenterar resultatet på föräldramöte och genom Pluttra och efterfrågar vårdnadshavares reflektioner. Med gott stöd från förskolechefen kring vårt norm- och värdegrundsarbete fortsätter vi arbeta i samma anda. Vi värnar om god och frekvent kontakt med vårdnadshavare för att tillmötesgå, respektera och förebygga vardagsproblematik. En god kontakt med hemmet prioriteras i samband med stödinsatser.

6 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Strukturera pedagogisk reflektion Så här arbetar vi Vi kompetensutvecklar oss själva och varandra inom pedagogisk dokumentation och utvecklar nya metoder att kvalitetssäkra dokumentationen. Planerade aktiviteter dokumenteras med foto, film och/eller skrift av en pedagog medans en annan planerar och genomför aktiviteten. Vi lyfter barnen i deras idéskapande och bejakar deras intressen i spontana situationer såväl som planerade aktiviteter. Vi skapar tillfälliga lärstationer på avdelningarna eller planerar aktiviteter och lekhörnor utifrån deras erfarenheter och nyfikenhet. Förskollärare har huvudansvaret för planeringen. Att arbeta utifrån barnens erfarenheter och nyfikenhet skapar förutsättningar till ett meningsfullt lärande. Enligt Ingrid Pramling Samuelsson främjas barns lärande av att pedagogerna lyckas fånga och rikta barnens intresse mot ett specifikt målområde och tydliga lärandeobjekt. Genom att varje månad reflektera över barngruppen och deras antagna lärprocesser tillåts vi återupptäcka läroplanen och dess mål. Vi kan därefter både utgå från de mål som barnen intresserar sig för och väva in mål som för tillfället antingen saknas eller hör ihop med barnens intressen. Dessa blir nya lärstationer eller aktiviteter. Vi har skapat en veckoplanering där vi brutit ner läroplanen och syftet är att inspirera och hjälpa barnen att ha inflytande över sitt lärande hos oss. Tydlig och konkret planering ger större möjlighet till påverkan och möjlighet till tillit till sin egna förmåga. Det är viktigt att själv vilja lösa sina problem och med stöd kunna genomföra olika uppgifter och själv planera för sin lek.

7 Vi ger barnen möjlighet att vistas i sociala- och lärmiljöer oberoende av vilken avdelning de går på. Vi arbetar även för att skapa mångfald i lek och aktivitet genom att erbjuda varierat och ofta. Vi visar även stort engagemang för barnen och deras kunskaps- och intressevärld samt gör vårt bästa för att möjliggöra fördjupning av dem. Barnens tankar, idéer och intressen leder vår verksamhetsplanering framåt. Det vi skapar tar avstamp i antingen det barnen själva intresserar sig för eller lyft, eller i de behov vi lokaliserat hos enskilda barn eller i barngruppen som helhet. Vi har i år gjort en storsatsning på den fysiska lärmiljön på förskolan. Med inspiration från Reggio Emilia, där ett tematiskt arbetssätt leder verksamheten framåt och tillfälliga samt stimulerande lärstationer skapas, har vi gjort om i princip allt. Vi har få fasta lekhörnor på varje avdelning, som skiljer sig från varandra så samma miljö inte finns på två ställen. Resterande miljö utformas tillsammans med eller med inspiration från barnen. Vi har analyserat varje rum och barnens behov eller intressen, och utvärderar samt skapar nytt allt eftersom tiden går. Med inspiration från studiebesök på andra förskolor och personalens engagemang har förskolan fått ett ansiktslyft. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen I och med den nya metoden kring pedagogisk dokumentation fångas barnens upplevelse av målstyrda processer och vi i arbetslaget tillåts reflektera kring resultatet av det vi genomfört tillsammans med barnen. Förutsättningarna ändras vid behov och barnens erfarenhet av det planerade är alltid det viktiga. Vi reflekterar i arbetslaget kring barnens intressen, lärprocesser och våra undervisningsmetoder varje månad. Vi har även planerade möten där vi delger varandra om ett intresseområde vi brinner för och integrerar detta i vår verksamhet. Kommunens nätverk inom förskola möjliggör strukturerat kollegialt lärande inom IKT, kvalitetsarbete och förvaltningens lärpaket. Utvecklingssamtal sker en gång per år mellan vårdnadshavare och ansvarig pedagog. Var befinner sig barnet just nu? Vilka lärprocesser är barnen inne i just nu? Hur ser verksamheten ut? Detta beskriver vi på ett utvecklingssamtal. Möjligheten till mer strukturerat lärande och en röd tråd i det pedagogiska tänket stimuleras av förskolechefens ökade krav på verksamheten nu när den stabiliserats. Eftersom vårdnadshavare enligt GR-enkäten har bristande kunskap om hur vi arbetar med läroplansmålen bjuder vi in föräldrar på avdelningen för att ta del av den miljö vi erbjuder barnen och synliggör vår pedagogiska tanke bakom miljön genom att samtala om den med dem.

8 Förskollärare berättar mer detaljerat kring vår verksamhet på föräldramöte och delger nu all pedagogisk dokumentation på Pluttra till samtliga föräldrar, så de lättare ser allt dokumenterat lärande på avdelningen. 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Fortsatt arbete med de fyra lärpaketen Så här arbetar vi Förvaltningens kompetenssatsning inom barns inflytande har stimulerat personalens förmåga att verkligen lyssna till barnen och ge barnen inflytande kring den pedagogiska miljön. Majoriteten av den planerade pedagogiska verksamheten, aktiviteter såväl som lärmiljön, grundas på barnens intressen eller de behov som personalen lokaliserat. Den pedagogiska verksamheten varieras för att konstant fånga intresse. En ny tillgänglighetsprincip har anammats där material som barn fritt får användas alltid ska kunnas nås. Barnen stimuleras i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och känna rätt till dem, vilket får effekt när de ser sina önskemål komma till liv. Barnen har även fått delta i ett förskoleval där de fått tillämpa demokratiska principer för att få inflytelse över verksamheten. Detta sker både i tematiska samlingar där de ombeds reflektera över sina önskemål men även direkt i vardagen. Vår veckoplanerings syfte är att barnen ska vilja och våga berätta och beskriva vad de vill göra, hur de vill genomföra sin önskan och även hur det har gått. Att kunna lösa en situation själv och tillsammans med sina kamrater. Urskilja olikheter och ha ett respektfullt bemötande till alla på förskolan. Att få ha rätten att vara en utforskare och upptäckare. Utveckla sin förmåga att våga stå upp för sig själv och sina kamrater. Förskolan fortsätter att arbeta med förra årets satsning kring Barns inflytande eftersom vi under omständigheterna inte kunde tillgodogöra oss all information förra året.

9 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Nya riktlinjer på förskolan kring användandet av Pluttra visar barnens uttryckta tankar kring dokumenterade aktiviteter eller miljöer i varje inlägg. Förskolechefens förståelse för resultatet av förra årets satsning inspireras oss att verkligen återbesöka satsningen i år. Vi arbetar för att synliggöra barnens inflytande både för barn och deras vårdnadshavare så att detta reflekteras i kommande GR-enkät. Utvecklingssamtalets struktur görs om för att tydligt visa hur och när barnen får inflytande över förskolan. Genom att vi lyssnar och att vi är beredda på att låta påverkan förändra vår planerade uppgift/aktivitet för barnen. Vi ska motivera barnen att själva vilja vara problemlösare, utforskare och låta barnen upptäcka på egen hand. 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Att möta föräldrarnas förväntningar på verksamheten bättre Så här arbetar vi Vi värdesätter god kontakt med hemmet högt och satsar mycket på att skapa band med familjen såväl som barnet. Vi tror att trygghet hos en vårdnadshavare alstrar ytterligare trygghet hos barnet. Vi försöker vara tydliga med öppenhet och god kommunikation oavsett vad det gäller och gör vårdnadshavare delaktiga från början när det gäller vår verksamhet och håller fast vid en god tamburkontakt vid lämning och hämtning. Grunden för tryggheten läggs under inskolningen som sker i två modeller, antingen en tre dagar lång föräldraaktiv inskolning för barn över tre år eller en två veckor lång anknytningsinskolning för barn under tre år. Vilken pedagog som ansvarar för inskolningen bestäms i förhand och denne är i första hand

10 tryggheten för barnen och vårdnadshavarna, men samtliga pedagoger engagerar sig för en god relation. Vi följer upp inskolningen med vårdnadshavare ca en månad efter avslutad inskolning och på vårterminen erbjuds ett utvecklingssamtal. Extra möten erbjuds eller inbjuds till vid behov eller efter önskemål. Vi bjuder in föräldrar på föräldramöte, mingeltillfällen som vårkonsert och sommarfest och luciafirande. Vi har haft god respons på ökade föräldraaktiviteter och ämnar fortsätta med dessa. Vi använder oss av onlinetjänsten Planering Förskola och Pluttra för att ta del av samt förmedla information, ofta som komplettering till den anslagstavla vi använder i tamburen. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen På uppföljningssamtal träffas ansvarig pedagog och vårdnadshavare för att delge våra upplevelser av inskolningen och den första tiden på förskolan. Då erbjuds även vårdnadshavare inflytande över verksamheten och den fortsatta goda kommunikationen belyses. Utvecklingssamtalens struktur revideras VT-19 och då träffas ansvarig pedagog och vårdnadshavare en längre stund och diskuterar kontakten mellan hem och förskola, barnens utveckling och tid på förskolan mer fördjupat. Information och dokumentation följs upp på utvecklingssamtal men även löpande under året genom pedagogers verbala kontakt med vårdnadshavare. GR-enkäten blir ett kvitto på vårt arbete med god kontakt och följs upp. 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Revidera och utveckla övergångsrutiner

11 Så här arbetar vi Det finns en handlingsplan upprättad för övergång till förskoleklass. Nedan följer utdrag ur den. Utöver det så arbetar vi under året med en så kallad Skolmix för att stimulera barnen i deras intresse för siffror och bokstäver samt inför övergången. Mål: Att stödja barn och elevers allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv genom att göra övergången mellan förskola till förskoleklass/fritids bra. Syfte: Se förskolans pedagoger möjlighet att lämna över hur de arbetat för att utveckla barnens kunskaper och färdigheter. Särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd Få underlag för att göra grupper/klasser i förskoleklass/fritids Ge barn och föräldrar en bra övergång där de känner trygghet och delaktighet. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Informationsutbytet mellan verksamheterna är viktig. Först har vi ett utvecklingssamtal med vårdnadshavare, de får då också önska vilket spår de önskar sitt barn att gå. Under våren har vi ett överlämningssamtal med förskoleklassens pedagoger tillsammans med förskolans rektor, skolans rektor, skolans kurator och förskolans specialpedagog. Vi meddelar vilka önskemål föräldrar har, vad vi anser om vilka barn som bör gå tillsammans, vi lyfter positiv och även svår problematik. Tillsammans med vår specialpedagog gör vi en bra överlämning till skolan. Skolan bjuder in förskolan till sin verksamhet under ett tillfälle på våren att besöka skolan. Skolan bjuder även in vårdnadshavare och barn till besök på skolan under våren. Behöver barn en längre överskolning hittar vi metoder för det.

12 DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Vi har frekvent kontakt med specialpedagoger och en förskollärare med specialpedagogisk kompetens som bidrar med extra kunskap eller synvinklar när behov uppstår. Personalen har utökat sin kunskap om lågaffektivt bemötande för bättre lämpat stöd och positivitet i utmanande situationer och den ansvariga förskolläraren kompetensutvecklas inom detta och vidarebefordrar detta till resterande pedagoger. Vi delar upp barnen i mindre grupper under större delen av dagen för att lättare lokalisera och tillgodose de behov som uppstår och möjliggöra närmre kontakt med enskilda barn. Vi behandlar varje fysiska och verbala utfall samt verkar för att vara språkliga förebilder. Tillsammans med barnen gör vi vårt bästa för att hjälpa dem att lyckas på egen hand men finns även där för dem när de behöver stöd i situationer. Genom att tänka på Ross Greene s teori om hur barn gör rätt om de kan har vi justerat förhållandena barnen möter så de i större grad kan lyckas i en situation. Alla pedagoger känner till samtliga barn i huset och arbetar mer gränslöst med dem, oavsett avdelning. Det ska alltid finnas en vuxen som kan bemöta barnet där det befinner sig i stunden. Vi upprättar snabbare tydliga handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd så att förskolan skall kunna verka ytterligare till barnens fördel. Vi har kontakt med och nyttjar stöd från specialpedagog och språkoteket. Så här kvalitetssäkrar vi processen Ansvariga pedagoger deltar i möte och samtal kring barn i behov av stöd. Förskollärare kontaktar eventuella stödinsatser. Ansvariga pedagoger informerar övriga pedagoger om barn och deras behov för att samtliga ska bli involverade i arbete och bemötande av barn i fråga. Ansvariga pedagoger delar upp arbetet med barn i behov av stöd under dagen eller veckan. Vi följer upp handlingsplanerna tillsammans med rektor, specialpedagog och vårdnadshavare.

13 Pedagogerna analyserar barngruppens och individers behov regelbundet och anpassar verksamheten efter barnens behov. Vid vidare anpassningar ansöker pedagogerna om behov av särskilt stöd till förskolechef som ger uppdraget till specialpedagogen. Specialpedagogen besöker verksamheten och inhämtar information. Pedagogerna erhåller handledning och pedagogiska samtal av specialpedagog och handlingsplan dokumenteras tillsammans med förskollärare och vårdnadshavare. Handlingsplanen utvärderas två gånger per termin och revideras vid behov. Input från förskolechef eller vårdnadshavare gällande barn värderas högt och personalen efterfrågar ett gott samarbete från samtliga för att möjliggöra en så lyckad dag som möjligt för varje barn, varje dag. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: Göra en tydlig revidering Så här arbetar vi Samtliga pedagoger bidrar till upprättandet av den nya planen genom diskussioner kring innehåll och relevans, både till plan och daglig verksamhet. En ny gemensam vikarieinformation skapas för förskolan och planen kommer att finnas med där. Varje ny vikarie får avsatt tid att läsa igenom pärmen. Planen kommer även att finnas synlig på vardera avdelning. Förskolans mål för detta verksamhetsår är att skapa trygghet för varje individ. Genom att driva ett gediget arbete kring norm och värden fortsätter vi att göra planen levande i det dagliga arbetet - hela tiden.

14 Så här kvalitetssäkrar vi processen Eftersom samtlig personal är med i upprättandet av planen blir den bekant för varje vuxen. Vi diskuterar möjliga ändringar till planen då situationer som inte upplevs adekvata uppstår. På så sätt utvärderas, diskuteras och analyseras den löpande under året istället för årligen.

15 Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: