Arbetsplan. för Åkershults förskola Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Åkershults förskola Läsåret 2018/2019

2 Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFUstudenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl. Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Aug 2018 Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Styrkebaserad Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

3 Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Aug 2018 Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehåller områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hemsidan Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Pluttra Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen som utgör grunden för förskolan arbete. Därtill har ytterligare en kategori valts ut som särskilt fokusområde för aktuellt verksamhetsår. Fokusområdet utgår från förskolornas samlade kvalitetsarbete och är även inriktningen på verksamhetsårets förvaltningsgemensamma kompetensutveckling. Genomförandet av verksamheten dokumenteras med hjälp av ögonblick i Pluttra följda av reflektion och fortsatt planering.

4 Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande. GR-enkät. Årlig enkät till alla vårdnadshavare med barn i förskola. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling). Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.

5 Så här arbetar vi på Åkershults förskola, för att nå verksamhetens mål Vårt arbete på Åkershults förskola Läroplanen, Lpfö 98/16 ska genomsyra förskolans verksamhet. Vår arbetsplan är uppbyggd kring Lpfö:s mål och riktlinjer. För att nå våra mål arbetar vi utifrån ett temainriktat arbetssätt. Detta innebär att vi bearbetar ett kunskapsinnehåll, genom sagor, rim och ramsor, drama, rörelse, sång, bild och form och framförallt LEK! Vi har lagt stor vikt vid EQ-arbete och medveten rörelseträning, som har stor betydelse för lärandet, barns självkänsla och sociala utveckling. DEL 1 Normer och värden 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Så här arbetar vi med normer och värden Vårt mål är att barnen utvecklar: förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Det är viktigt att se, bekräfta och lyssna till varje barn. Vi är noga med att bekräfta barnen genom att benämna dem vid namn och att ge varje barn utrymme att få uttrycka sig och att stärka barnens tillit till den egna förmågan. Vi utgår från det kompetenta barnet och att deras inflytande får vara synligt i det vardagliga arbetet i verksamheten. Vi hjälper barnen att känna igen och sätta ord på sina känslor vilket leder till att de lättare kan sätta sig in i och förstå andras känslor och behov. Vi använder bl.a. ett EQ material som utgår från Barnkonventionen.

6 Genom att aktivt delta i barnens lek kan vi på ett naturligt sätt uppmuntra och förstärka barnens positiva beteende. Vi väljer medvetet sånger och lekar som stärker gruppens vikänsla. Genom att ge barnen tid att vänja sig vid nya situationer, anpassa kraven efter deras förmåga och förutsättningar tror vi att barnen blir trygga och känner tillit till oss vuxna. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Barnintervjuer bland de äldsta barnen. Dessa ligger till grund för handlingsplanen inom Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt används som samtalsunderlag vid utvecklingssamtal Löpande observationer och dialog i arbetslaget samt dokumentation i form av text och foto i Pluttra Samarbete med specialpedagog Plan mot diskriminering och kränkande behandling vilken uppdateras varje höst och vår Utvecklingssamtal en gång per år, fler vid behov Feedback från vårdnadshavare Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten med vårdnadshavare GR-enkäten/annan enkät följs upp gemensamt i arbetslaget och återkopplas till vårdnadshavare via Pluttra samt på höstens föräldramöte Rektorns iakttagelser från Rundan Gemensamma diskussioner på husmöten och avdelningsmöten Utveckling och lärande 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Så här arbetar vi med visionen lust att lära, utveckling och lärande Med hjälp av läroplanen har vi i vår verksamhet tagit fram dessa mål för att varje barn ska få utveckla och få lust att lära genom att främja: nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära barnens välmående genom att dela upp de i mindre grupper under dagen skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

7 nyanserat språk, ordförråd och begrepp samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra på olika sätt ansvaret och omhändertagandet om miljön och omvärlden skapa nyfikenhet kring matematik Vi har också som mål att ha ett förhållningssätt som: bygger på de styrkor och tillgångar som finns hos barnen och våra medarbetare bidrar till att se möjligheter istället för hinder Vi utgår från barnens intressen och tar tillvara deras nyfikenhet och frågor för att de ska känna sig delaktiga och bli stärkta i läroprocessen. Vi ger dem utrymme att dela med sig av sina kunskaper och upplevelser i allt från t.ex. samlingar och matsituationer. Vi använder oss av sång, musik och rytmik för att utveckla språk, takt, rumsuppfattning och kroppsuppfattning. Vi synliggör och uppmuntrar olikheter för att stärka barnen i deras självkänsla. Vi har en tillåtande miljö med ett tillgängligt och utmanande material som inbjuder till bland annat konstruktionslek samt skapande i bild och form. Genom uppmuntran från oss pedagoger blir barnen allt mer medvetna om sina ökande förmågor. Genom att dela in barnen i mindre grupper under dagen får de vistas i en lugnare miljö. Böcker finns tillgängliga och vi läser regelbundet för barnen. Vi strävar efter att föra in strukturerad bearbetning av läsupplevelsen, där barnen bl.a. får sammanfatta innehållet i boken, fundera vidare utifrån berättelsen. Vi diskuterar begrepp och nya ord, lyssnar efter rimord, mm. Vi stimulerar barnens nyfikenhet kring skriftspråket bl.a. genom att uppmuntra deras första försök till skrift och kontinuerligt uppmärksamma barnens skrivna namn. Att se sitt namn tillsammans med vännernas stärker även känslan av grupptillhörighet. Med de yngre barnen har vi foton av varje barn uppsatta med sitt namn under och prickar som visar på hur många stavelser barnen har i sitt eget namn. Vi utvecklar berättandet genom regelbunden läsning där vi synliggör berättelsens struktur. De äldre barnen skapar egna sagor med olika metoder, så som drama, sagopåsar och flanosagor. Vi fokuserar på den fonologiska medvetenheten genom att arbeta med bl. a. ramsor och ordlekar. Vi utgår från att barnen är nyfikna och vill lära sig om sin omvärld. Vi lyssnar in oss på deras styrkor och tillgångar och bekräftar barnen genom att uppmärksamma dem på det de är bra på. Inom Lendahls område finns konkretiserade miljömål för läsåret som skall genomsyra verksamheten. Genom att vi fokuserar på några av målen och konkretiserar dem tillsammans blir lärandet och ansvaret av vår omvärld synligt för barnen. Ett av målen är att sopsortera regelbundet tillsammans med barnen och om hur det påverkar vår miljö. Ett annat av målen är att kasta mindre mat. Vi tar mindre portioner och samtalar med barnen kring mat och var den kommer ifrån. Varje vårtermin planeras en miljövecka in då fokus läggs på hur vi kan värna om vår miljö. En av aktiviteterna är en Skräpplockardag där alla barn och pedagoger hjälper till att samla upp skräp i närmiljön.

8 Genom att synliggöra vår dokumentation får barnen möjlighet att blicka tillbaka, reflektera och se lärandeprocessen tillsammans med vännerna, pedagogerna och familjen. Tillsammans sätter vi ord på vårt lärande. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Tema-arbeten Barnintervjuer Dokumentation GR-enkäten Utvecklingssamtal Återkoppling ifrån vårdnadshavare vid bl.a. utvecklingssamtal och den dagliga kontakten Löpande observationer och dokumentation i form av text, film och foto Rektors iakttagelser från Rundan Gemensamma diskussioner på APT, husmöten och avdelningsmöten Barns inflytande 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Så här arbetar vi med barns inflytande Detta verksamhetsår kommer vi att fortsätta vårt arbete med barns inflytande i vardagen. Vi vill fokusera på att utveckla vår lärmiljö och se över tillgängligheten när det gäller materialet som fortsättning på förra årets kompetensutvecklingsinsats. Att arbeta med barns inflytande innebär att göra tankevändor kring det förgivettagna att ifrågasätta och vara nyfiken på sin egen verksamhet ur många olika perspektiv. Vårt mål är att barnen: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Vi tar tillvara på barnens egna initiativ och intressen genom att vara lyhörda och uppmärksamma. Vi lyssnar aktivt på varje enskilt barn oavsett uttryckssätt, för att förstå barnets intentioner och förstärker positivt beteende hos barnet. Vi verkar för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. För att barnen ska få utveckla sin förmåga att handla efter demokratiska principer får de delta i olika former av lättare beslutsfattande, t.ex. bekanta sig med olika sorters omröstning och påverka innehållet i samlingarna.

9 Vi utvecklar verksamheten mot en förskola för alla, där varje barns olikheter kan mötas och tas tillvara. Vi gör barnen delaktiga i konfliktlösningar genom att hjälpa barnen att finna flera olika sätt att lösa ett problem. Det är viktigt att möta barnen positivt när de tar egna initiativ. Vi arbetar med att göra barnen mer delaktiga i dokumentation både gällande verksamheten och barnens eget lärande. Vi hjälper barnen att vara rädda om och ta ansvar för materialet de leker med. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Vi arbetar aktivt med att utveckla barnens språk eftersom kommunikation är en förutsättning för att kunna uttrycka sina behov och tydligt förmedla sina önskemål. Möjligheten till eget inflytande ökar med en större språklig förmåga. Vi strävar efter att ta vara på barnens initiativ och intressen för att utveckla vår verksamhet, bl.a. i tema-arbete, där det finns valfrihet inom vissa bestämda ramar. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Tema-arbeten Barnintervjuer Pedagogisk dokumentation i form av text och bild med diskussioner och reflektion Erfarenhetsutbyte på husmöten och avdelningsmöten Feedback från vårdnadshavare på uppföljnings-, utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten GR-enkäten följs upp gemensamt Förskolechefens iakttagelser från Rundan Förskola och hem 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Så här arbetar vi med samverkan mellan förskola och hem Vårt mål är att uppnå god samverkan genom att: visa respekt för vårdnadshavare och känna ansvar för att vi utvecklar en tillitsfull relation till dem ha fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande i förskolan samt genomföra utvecklingssamtal gemensamt fira högtider och fester tillsammans på förskolan

10 Så här arbetar vi för att nå målen Vi tycker att det är viktigt att möta, se och bekräfta barnen och vårdnadshavare. När vi ger familjerna en bra introduktion vid inskolningen på förskolan skapar det trygghet hos både barn och vårdnadshavare. För att sprida kunskap om verksamheten uppmuntrar vi vårdnadshavare att ta del av den information som vi lägger ut på vår digitala plattform, Pluttra. Vi anslår information även på våra dokumentationsväggar. Vi byter ut denna kontinuerligt så att det som anslås är aktuellt. För att skapa gemenskap har vi flera årligt återkommande aktiviteter samt olika traditioner, t ex luciafirande, drop- in samt sommarfest/tema-avslutning där vi bjuder in barnens familjer och vårdnadshavare. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Utvecklingssamtal Föräldramöten Husmöten och APT GR-enkäten följs upp gemensamt Förskolechefens iakttagelser från Rundan Övergång och samverkan 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö98, reviderad 2016) Så här arbetar vi med övergång och samverkan Vårt mål är att uppnå god samverkan vid övergångar genom att: barnen får i god tid förberedas för den övergång som ska ske föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande i förskolan och vad som kommer att ske vid övergången den personal som är ansvarig för de äldsta barnen som ska påbörja övergång till förskoleklass, har möten med Lendahlsskolan, som är den aktuella skolan för mottagandet vid övergången från Åkershults förskola vid övergång mellan avdelningar får barnen en mindre inskolning på den avdelning som de ska börja på vi har en handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem inom Lendahls område

11 Mål och syfte för övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem: att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv genom att göra övergången mellan förskola, förskoleklass och fritidshem bra. Ge förskolans pedagoger möjlighet att lämna över hur de arbetar för att utveckla barnens kunskaper och färdigheter. Särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd Få underlag för att göra grupper/klasser i förskoleklass och fritidshem Ge barn och vårdnadshavare en bra övergång där de känner trygghet och delaktighet Så här arbetar vi för att nå målen Vid övergångar mellan avdelningarna samt vid övergång till förskoleklass blir vårdnadshavarna för de aktuella barnen informerade i god tid så de kan vara med och förbereda barnen hemifrån och vi kan förbereda de på förskolan. Barn som ska påbörja en övergång till en annan avdelning på förskolan får en kortare inskolning genom några besök för att lära känna miljön. Vid övergång till förskoleklass har den personal som ansvarar för de äldsta barnen möten med Lendahlsskolan för att samverkan med övergången ska bli så positiv och bra som möjligt. Personalen bidrar också med information till vårdnadshavarna om övergången och visar på den samverkan som finns mellan Åkershults förskola och Lendahlsskolan. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Utvecklingssamtal Föräldramöten Husmöten och APT Överskolningsmöte mellan Korpen-Lärkan och Ugglan-Lärkan Överskolningsmöte vid överlämning till förskoleklass GR-enkäten följs upp gemensamt Förskolechefens iakttagelser från Rundan Vi har en tydlig handlingsplan för övergång till förskoleklass som revideras i september

12 DEL 2 Aug 2018 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Med den yrkeserfarenhet som finns hos personalen gör att man i ett tidigt skede kan upptäcka de barn som behöver extra stöd. Vi anpassar verksamhetens upplägg och innehåll för att möta alla barns behov. Vi fördelar våra ordinarie resurser för att stötta de barn som behöver stöd i lek- och lärsituationerna. När vi känner ytterligare behov av vägledning söker vi kontakt med specialpedagog, där handledning kan vara ett sätt att få stöd. Vi använder vår kunskap genom att medvetet planera för socialt samspel mellan barn i behov av stöd och övriga barn i verksamheten. När det gäller att möta barn i behov av särskilt stöd är det viktigt att vi pedagoger är lyhörda för barnens behov. Genom återkommande avstämningsmöten med förskolechef, specialpedagog, psykolog, logoped, vårdnadshavare och förskolepersonal formulerar och sammanfattar vi insatser och åtgärder i en handlingsplan. Den sammanfattas av specialpedagogen. Både vårdnadshavare och personal arbetar mot de mål som vi kommit fram till. Handlingsplanen syftar till att kartlägga barnens förmågor och hur verksamheten kan utveckla/utmana dessa. För att möta barnens speciella behov söker vi den kompetensutveckling vi behöver, t.ex. utbildning inom TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Triangelmöten genomförs en gång per termin med specialpedagog, rektor och representant från arbetslaget. Syftet är att på ett tidigt stadie kartlägga behov av verksamheten och genomföra tidiga insatser. Lendahls område har också anställt en logoped som har till uppdrag att: Ge råd, handledning och konsultation till pedagogerna inom områdena språk tal och kommunikation Arbeta för kommunikativt tillgängliga lärmiljöer i Lendahlsområdes förskolor och förskoleklasser. Ta fram material som stödjer barns språkutveckling Göra kartläggningar genom TRAS och SIT, handleda pedagogerna i TRAS Språkgrupper på förskolan och i förskoleklass enligt veckoschema. Särskilt för barn med avvikande eller försenad språkutveckling Kompetensutveckling till framförallt pedagoger inom forskning, bildstöd, TAKK osv. Tillgång till logoped

13 Vi har också en handlingsplan för förskolan vid oroande frånvaro Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap samt förbereda barnen för fortsatt utbildning. Verksamheten är frivillig och det är vårdnadshavarens ansvar att kontakta förskolan vid frånvaro. Om ett barn är frånvarande utan att personal känner till orsak eller inte blivit kontaktad av vårdnadshavare ska ansvarig pedagog kontakta vårdnadshavare. Om vårdnadshavare glömt att anmäla frånvaron blir samtalet en påminnelse om att det är viktigt att meddela frånvaro. Om barnet uteblir av annan anledning är det viktigt att det kommer fram för eventuella vidare åtgärder. Det är viktigt att arbetslaget följer upp barnets frånvaro om frånvaron fortsätter utan att anmälan görs eller annan oro för barnet finns. Vid fortsatt oro bokas ett samtal med vårdnadshavaren där vikten av kontinuitet för barnet betonas Så här kvalitetssäkrar vi processen: Då vi har funderingar kring ett barn har vi en tydlig ärendegång för hur vi arbetar. Kontakt tas med vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef Ev. handlingsplan följs upp genom samtal med vårdnadshavare, specialpedagog och ibland även rektor. Rektor och specialpedagog följer upp ärenden varannan vecka Löpande observationer och dokumentation i form av text, film och foto Daglig kontakt med vårdnadshavare Gemensamma diskussioner på avdelningsmöten och husmöten Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan.

14 Så här arbetar vi med planen mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling bearbetas av all personal i förskolan genom samverkan och att alla aktivt dokumenterar. Planen ska vara levande i verksamhetens vardag tillsammans med barnen. Vi följer upp planen på husmöten, avdelningsmöten, halvdagsplaneringar samt gemensamma planeringstillfällen. Förskolans kvalitetsansvarig ska se till att planen finns tillgänglig för all personal på förskolan, inklusive vikarier. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Löpande observationer och dokumentation i form av text, film och foto Gemensamma diskussioner på avdelningsmöten och husmöten Förskolechefens iakttagelser från Rundan GR-enkäten följs upp gemensamt Kvalitetsansvariga träffar rektor en gång i månaden vid APT för att kvalitetssäkra det systematiska kvalitetssystemet där planen mot diskriminering och kränkande behandling är en del. Övrigt Vi på Åkershults förskola arbetar för barnen och deras lust till att lära. Att få vara med och skapa en positiv start till det livslånga lärandet.