Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019 Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU- studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl.

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

3 Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Pluttra Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall intern kommentar månadsreflektion.

4 Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.

5 DEL Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Så här arbetar vi: På Gräfsnäs förskola arbetar vi efter Bjärkes Värdegrund för förskolan (se Plan mot diskriminering och kränkande behandling.), skriven utifrån Lpfö -98. Vi pedagoger är ständigt närvarande i barngruppen där vi kan se och försöka vara ett steg före barnen i situationer som kan uppstå. På vår förskola arbetar vi också med att lyfta allas positiva egenskaper. Verkar för nolltolerans mot såväl kränkande ord som handling. Alltid ingripa när någon blir retad eller slagen. Vi lär barnen att bry sig om sig själva, andra och omgivningen. Hjälper barnet att lära sig ta ansvar för sitt handlande. Vuxna hjälper och stödjer barnet i olika situationer tex. konflikter, lekar mm. Lär barnen att hjälpa och lära av varandra. Berättar om situationer så att barnet kan sätta sig in i det. Uppmuntrar olikheter. Pratar, läser och sjunger om känslor. Arbetar på olika sätt med ljudmiljön. Lär barnen att ett nej är ett Nej med ord, kroppsspråk och innebörden av vad ett nej är. Vi arbetar med hållbar utveckling. Arbetar utefter Plan mot diskriminering och kränkande behandling som revideras varje termin. Vi pedagoger är goda förebilder. Arbetar för att ha en bra kommunikation med barnens vårdnadshavare.

6 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Diskussioner i arbetslaget. Pedagogerna är närvarande i barngruppen. Vi får respons från föräldrarna vid daglig kontakt och utvecklingssamtal. Vi följer upp Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid planeringar. Information i Pluttra till föräldrarna och vid föräldramöten. Uppföljningssamtal och respons av förskolechefens verksamhetsbesök. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Bli bättre på att dokumentera och göra månadsreflektioner i Pluttra Så här arbetar vi På Gräfsnäs förskola arbetar vi för att skapa en miljö som bidrar till barnens utveckling, för att väcka nyfikenhet och lust att lära. Grunden är att alla barn skall känna sig trygga och glada. Vi anser att leken är viktig och låter den ta stor plats. I leken utvecklar pedagogerna tillsammans med barnen samspel, språk, matematik, motorik och kreativitet. Vi är ute på gården eller i skogen varje dag där cykling, balansgång, klättring, spring och hopp tillhör barnens dagliga lek. Vi har nära till skogen och Gräfsnäs slottspark där barnen får en naturlig möjlighet till rörelse och lärande.

7 Verksamheten och barnens utveckling dokumenteras bland annat genom Pluttra. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Genom diskussioner i arbetslaget. Samtal med och i barngruppen. Via respons från föräldrarna vid daglig kontakt och vid utvecklingssamtal. Återkoppling av förskolechefens verksamhetsbesök. Barnkonferenser med specialpedagog och förskolechef 1gång per termin. 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Fortsätta att jobba vidare med barns inflytande. Så här arbetar vi Vi pedagoger försöker än mer lyssna in barngruppens intressen och önskemål när vi planerar tema och vad vi ska prata om, tex på våra olika samlingar. Utifrån detta utformar vi sedan en miljö som ska verka inspirerande och utveckla det som barnen tycker om att göra. På förskolan jobbar vi med att barnen ska bli mer delaktiga vid matsituationerna. Inne på avdelningarna fortsätter pedagogerna med att ställa fram tallrikar, glas och bestick som barnen själva får hämta och duka sin plats med. Målet med detta är bla att barnen ska få fundera på vad de behöver för att kunna äta maten som serveras. Barnen får ibland själva välja vilken plats de ska sitta på. Vi arbetar för att barnen på förskolan ska få vara delaktiga i den dagliga verksamheten och vid val av olika aktiviteter. Barnen uppmuntras att vara rädda om sig själva varandra, våra saker och närmiljön.

8 På Slottet får barnen vid sitt födelsedagsfirande själva välja en aktivitet som kompisarna på avdelningen får delta i. Det kan vara; spela instrument, gå till lekparken eller slottsruinen, konkret saga eller Miniröris till exempel. På Tåget får barnen välja om de vill ta med något att bjuda på av vad i så fall. Vi låter barnen vara med och komma med förslag på vad vi ska ha i de olika rummen när vi byter material. Tillsamman hjälps vi åt att plocka undan visst material och sedan ta fram nytt. Vi byter i rummen några gånger varje termin beroende på barngruppens önskemål och hur leken fungerar i rummen. Barnen får vara med och rösta fram olika beslut som t ex vilken bok som skall läsas eller vilken färg degen ska få denna gång. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Genom samtal med barnen. Pedagogerna är närvarande och lyhörda i barngruppen. Respons från föräldrarna vid daglig kontakt och utvecklingssamtal. Återkoppling av förskolechefens verksamhetsbesök. 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Så här arbetar vi Pedagoger och föräldrar samverkar genom den dagliga kontakten i hallen vid lämning och hämtning, Pluttra, föräldramöte, inskolningssamtal, utvecklingssamtal, luciafirande och sommarfirande.

9 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Pluttra. Respons från föräldrarna GR enkät 1ggn/år 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Så här arbetar vi Vi arbetar enligt Bjärkes lokala handlingsplan övergång fsk - fsk klass fritidshem där bland annat följande ingår: Förskolepersonalen hälsar på i förskoleklassen någon gång under hösten. Förskoleklasslärarna besöker förskolan under våren och tillsammans med barnen besöker vi förskoleklassen. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Pluttra. Respons från föräldrarna Utvärdering av Bjärkes lokala handlingsplan övergång fsk - fsk klass fritidshem sker en gång per år.

10 DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Alla barn har olika behov. Hjälpmedel som vi kan använda oss av är observationsmaterialet TRAS. Vi använder teckenstöd TAKK, bilder och konkret material till bl a sagor och sånger. Vid behov tar vi kontakt med specialpedagog efter samråd med föräldrar. Så här kvalitetssäkrar vi processen Genom diskussioner i personalgruppen. Utvecklingssamtal. Barnkonferens med specialpedagog och förskolechef 1 gång per termin. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: Så här arbetar vi På Gräfsnäs förskola arbetar vi främjande genom att stärka barnens positiva förmågor.

11 Vara nära och lyssna på barnen, och vid behov hjälpa dem att lösa konflikter. Ansvar: All personal Tidpunkt: Jämt och ständigt Vi har gemensamma riktlinjer för normer och värden. Vi är närvarande och lyhörda hela tiden och samtalar om vad som är bra eller dåligt. Vi gör barnen uppmärksamma på varandras känslor och åsikter. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och pratar om olikheter. Vi läser böcker om känslor, dramatiserar, sjunger sånger och leker lekar. Vi gör föräldrarna delaktiga genom tamburkontakt, utvecklingssamtal, Pluttra och föräldramöte. Så här kvalitetssäkrar vi processen Genom dokumentation Diskussioner i arbetslaget Genom föräldrakontakt Genom att vara närvarande och lyhörda i barngruppen Övrigt

12 Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: