Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2016/2017

Transkript

1 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2016/2017 Inför kommande läsår kommer kommer förskolans utvecklingsarbete huvudsakligen inriktas på: Med temat Sagans värld erbjuda varierad verksamhet och lärmiljö där barn ges möjlighet att utveckla olika förmågor utifrån läroplanens mål. Delmål: Utveckla lärmiljön och aktivt dokumentera och reflektera kring vad vi erbjuder och vad det ger barnen. Genom utbildningen Att se, förstå och möta alla barn utveckla strategier för alla barn att lyckas, lära och utvecklas. Delmål: Dokumentera och följa upp konkreta förändringar och vad det ger barnen. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alings as.se 1

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemöta nde vi Styrkebaserad vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Utvecklingsplan upprättas Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm. Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Pluttra Digitaliserat dokumentationsverktyg för förskolorna i Alingsås. 2

3 Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök Förskolechefens besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande 3. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Förskolans inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret 3

4 på Nolby förskola för att barnen ska nå sina mål Normer och värden Vi är närvarande vuxna t ex genom att sitta på golvet med barnen i deras lek. Vi tänker på att alltid ge barn och föräldrar ett positivt bemötande. Vi tolererar inte kränkande ord och handling varken från barn eller vuxna. Vi arbetar med de dagliga rutinsituationerna för att få en genomtänkt verksamhet. Vi har ett tillåtande förhållningssätt, där vi stärker barnens identitet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ligger som grund i vårt kontinuerliga arbete runt normer och värden. Vi diskuterar våra egna normer och värden, jämför och enas om en gemensam grund. Detta samt våra incidentrapporter har vi som en stående punkter på våra verksamhetsmöten. Rundan gör att vi kan få bekräftelse och en utvärdering av vårt arbete. Vi har utvecklingssamtal med vårdnadshavare en gång/år. Lärandemiljö På båda avdelningarna har vi ett stort fokus på hur lekmaterial och möblering måste anpassas för att följa barngruppens olika intressen och efter hur leken ser ut från en period till en annan. Barnens egna tankar och önskemål tar vi tillvara på. Vi skapar olika vrår för de lekar de vill leka och för att möjliggöra att de stannar kvar i sin lek. Vi byter ut lekmaterial som inte används och erbjuder nytt. Vi ser att allt detta skapar lugn och trygghet hos barnen och ger ocks å en mer utv ecklad l ek. Under läsåret arbetar vi valt att särskilt fokusera på följande mål Normer och värden Att arbeta interkulturellt I det vardagliga arbetet. 4

5 Kunskaper, utveckling och lärande : Vi stöttar barnen efter deras individuella behov. Vi ger positiv förstärkning till barnen i deras framsteg, små som stora, och vi pratar tillsammans i personalgruppen om det som vi ser att vi behöver stötta enskilda barn i. Vi försöker ge barnen mer tid till de aktiviteter de behöver. Det är vi vuxna som ska hjälpa barnen att lyckas. Vi skapar intresse och nyfikenhet för böcker genom att låta de vara synliga och tillgängliga för barnen. Läser och samtalar om böcker för/med barnen. Arbetar tematiskt mot olika strävansmål. Matematik- och naturkunskapsamlingar. Sagosamlingar. Sång, rim, ramsor och rörelse. Dokumentation via fotografier/digital fotoram, barnens egna skapelser/alster och nedskrivna utvärderingar/sammanställningar om temaarbetet. Samspel mellan barn/vuxna och barn/barn. Såhär kvalitetsäkrar vi processen: Utifrån läroplanen utvärderar, diskuterar, analyserar och dokumenterar vi tillsammans i arbetslaget.utvecklingssamtalen en gång/år föregås av samtal i arbetslaget runt barnets utveckling och lärande.rundan ger oss ett kvitto på hur verksamheten bedrivs och utvecklas. Under läsåret arbetar vi med följande mål inom Kunskap, utveckling och lärande/kunskapssyn: Att arbeta tematiskt utifrån en skönlitterär bok och därigenom utveckla olika förmågor utifrån läroplanens mål. 5

6 Barns och elevers ansvar och inflytande Vi ger barnen möjlighet att välja aktivitet efter intresse och lust. Vi tar tillvara på barnens önskemål under temaarbetet. Vi låter barnen komma till tals t ex vid samling, matsituationer o s v. Barnen får, efter egen förmåga, ta ansvar för sig själva, sina handlingar och för förskolans material. Barnen får vara delaktiga i vad de vill ska ingå i sin egen portfolio/pluttra. Barnen får själva avgöra hur mycket och vad de vill äta av det som serveras. Vi har dagliga samtal med föräldrarna kring det som rör deras barn. I utvecklingssamtalen synliggörs barnets inflytande, både i samtal och i det material som ligger till grund i samtalet. Reflektionerna från Rundan diskuterar vi, i arbetslaget, vidare kring på våra verksamhetsmöten. Lust att lära Vi arbetar utifrån barnens erfarenheter och intressen. Vi ger barnen utmaningar utifrån deras förutsättningar. Vi ger barnen uppmuntran i det barnen redan är bra på och stöd i det de behöver utveckla. Vi inspirerar tillsammans med barnen, till ett positivt och lustfyllt lärande fyllt av fantasi och glädje. Vi följer upp i vår dokumentation varje månad. Utifrån de resultat och de vidare behov vi ser i barngruppen så utvecklar vi verksamheten vidare. 6

7 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan I vardagen upptäcker vi barnens olika behov. Tillsammans med föräldrarna talar vi om barnets behov, vad kan förskolan erbjuda och hur gör föräldrarna hemma. Vid behov tar vi kontakt med stödteamet. Detta alltid i samtycke med föräldrar. På förskolan arbetar vi inkluderande, vilket innebär att alla barn ges möjligheter utifrån sina förutsättningar. Alla barn ingår i gruppen på ett naturligt sätt. Genom kontakt med specialpedagog kan vi få handledning och arbetsmaterial som stöd i vårt arbete, även genom obsrevation TAKK ingår som en del i vår verksamhet, men vi vill utveckla det arbetet ytterligare. Samverkan Vi har föräldraaktiv inskolning. Daglig kontakt med föräldrarna i t ex tamburen. Utvecklingssamtal. Via föräldrabrev och Pluttra informeras föräldrarna om verksamheten och dess mål. Föräldramöte. Olika träffar tillsammans med föräldrar och syskon. Överskolningssamtal med föräldrar och förberedelser inför övergång till Förskoleklass med besök, möten mm. Förskolan inbjuder till Föräldraforum en ggn/termin. Då deltar förskolechef och en pedagog från förskolan. Utvecklingssamtal och dokumentation varje månad. GR-enkäten ger oss feedback på det som föräldrar anser fungerar bra, men visar också på områden som vi behöver utveckla. 7

8 Surfplattor och IKT i förskolan Informations- och KommunikationsTeknik, IKT, är idag en naturlig del av samhället och barnens vardag och ingår därför även som naturlig del av förskolans verksamhet som komplement i lek och lärande. Förskolans läroplan Lpfö 98/10 beskriver: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Vi upplever att ikt och arbete med surfplatta tillsammans med barnen är ett gott komplement till ordinarie verksamhet som gett oss nya möjligheter att utveckla arbetet tillsammans med barnen. Det analoga och det digitala behöver båda finnas sida vid sida! Det är viktigt för oss vid urval av appar att de har ett pedagogiskt syfte samt att vi pedagoger är delaktiga och närvarande. Det finns appar att arbeta med som stödjer de flesta av målen vi arbetar med i förskolans läroplan, språk, matte, naturkunskap, rörelse, musik och olika språk osv Vi ser många vinster och användningsmöjligheter i arbetet med surfplattan. Exempelvis: Vi kan tillsammans med barnen enkelt söka information, Barnen utvecklar sin språkliga förmåga då de benämner innehållet i apparna, visar och förklarar för varandra De samarbetar och turas om De samarbetar ofta yngre och äldre barn samt flickor och pojkar tillsammans Surfplattan underlättar och blir en extra kanal att uttrycka sig i och ett gott hjälpmedel för barn med särskilda behov. Barnens delaktighet och möjlighet till nya utryckssätt ökar då de kan vara med och fota, spela in sånger, göra collage böcker, filmer mm. Att koppla projektor till surfplattan är en stor tillgång då flera barn både ser och blir delaktiga samtidigt i tex i sagor och arbete med olika appar. 8

9 Övrigt vi arbetar kring Riktlinjer/handlingsplan/underlag för Övergång från förskola till förskoleklass Utvecklingssamtal Krishantering * Hot och våld Dokument vi kommer att utarbeta framöver - Föräldramöten Vikarier Trivselregler Årsplan Inskolningen sker mestadels under augusti och september. Föräldramöte hålls under höstterminen och Föräldraforum en gång/termin. (t.ex. när inskolning sker, när föräldramöten, utvecklingssamtal mm hålls) Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas under september/oktober och följs upp under vårterminen. GR-enkäten genomförs under senare delen av vårterminen och följs upp i juni och under hösten, på föräldramöte. Resultatet av enkäten läggs ut på hemsidan. Nulägesanalys Mål och delmål sätts upp i juni/augusti. Utvärderas varje månad och sammanställs under juni månad. Arbetsplan revideras under augusti och september. Rundan förskolechef gör kontinuerliga besök för de tre olika områden som är aktuella. 9